9789144121864 by Smakprov Media AB

Fรถrskolan Fรถr skol a n

uppdrag och juridik Helene Roslund

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39748 ISBN 978-91-44-12186-4 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Sakgranskning: Mikael Hellstadius Formgivning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Omslagslayout: Anna Åström Omslagsbilder: Shutterstock.com Printed by Eurographic Group, 2019

I N N E HÅLL

F Ö R O R D 11 I N L E D N I N G 13

1. Vad är förskola?  1.1 Förskola har en särart

17   17

1.2 Förskolans syfte – utveckling, lärande och trygg omsorg    20 1.3 Förskoleenhet − verksamhet i närliggande byggnader

2. Skollagen, läroplanen och andra författningar   25 2.1 Författningar styr innehåll och förutsättningar

2.2 Kortkurs om juridik

3. Rätt till förskoleplats

3.1 De flesta barn har rätt till förskola

3.2 Mottagande i en annan kommuns förskola

3.3 Föräldraavgiften – en mindre del av kostnaden

4. Förskola och hem

4.1 Viktigt att veta vem som är vårdnadshavare

4.2 Neutralitet i vårdnadstvister

4.3 Tydlighet om ansvar vid hämtning och lämning

4.4 Nära och förtroendefullt samarbete med hemmen

5. Utbildning och undervisning

5.1 Undervisning − målstyrd process som leds av förskollärare

6. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet   69 6.1 Utbildningen ska bygga på bästa tillgängliga kunskap

7. Utveckling och lärande

7.1 Förskolan förbereder för fortsatt utbildning

7.2 Att utveckla både svenska språket och modersmålet

8. Mänskliga rättigheter, demokratiska värderingar och barns inflytande

8.1 Värdegrunden ska förmedlas och gestaltas

8.2 Barnkonventionen – bindande lag

8.3 Barns och vårdnadshavares inflytande i förskolan

9. Trygg omsorg

103

9.1 Att tillgodose barnets grundläggande behov

103

9.2 Barn har rätt till en god ”arbetsmiljö” och lärmiljö

106

10. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

113

10.1 Trakasserier och kränkande behandling − att kränka barnets värdighet

115

10.2 Att diskriminera genom att missgynna ett barn

128

10.3 Aktiva åtgärder motverkar kränkande behandling och diskriminering

133

10.4 Diskrimineringsersättning och skadestånd

140

11. Det kompensatoriska uppdraget

143

11.1 Alla barn ska få utvecklas optimalt

144

11.2 Egenvård – avgörs av läkare

156

11.3 Låg tröskel för en orosanmälan

158

12. Övergång från förskola till förskoleklass, skola och fritidshem  12.1 Samverkan för långsiktig utveckling och lärande

171   173

12.2 Förbereda barn och vårdnadshavare inför övergången    174

12.3 Övergång för barn i behov av särskilt stöd

174

12.4 Övergång inom och mellan förskolor

175

13. Delat ansvar mellan personal, rektor, huvudman och staten

177

13.1 Förskollärare och arbetslag har olika uppdrag

177

13.2 Rektorn ansvarar för förskolans kvalitet

189

13.3 Huvudmannen har yttersta ansvaret

197

13.4 Skolchefen tillser att författningar följs

201

13.5 Staten styr genom författningar och skolmyndigheter    202

14. Det systematiska kvalitetsarbetet

205

14.1 Metod för att förbättra kvaliteten

207

14.2 Kvalitet – när mål, krav och riktlinjer uppfylls

215

14.3 Medverkan och ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet

217

14.4 Huvudmannen måste åtgärda brister

220

14.5 Exempel på systematiskt kvalitetsarbete – nulägesanalys

15. Offentlighet och sekretess  15.1 Huvudregel – allmänna handlingar är offentliga

222

229   229

15.2 Sekretess och tystnadsplikt innebär förbud att röja uppgifter

232

15.3 Samtycke kan bryta sekretessen

238

15.4 Meddelarfrihet− ett skydd för ”visselblåsare”

243

15.5 Skyddade personuppgifter vid risk för hot eller våld

244

16. Dataskyddsf örordningen skyddar den personliga integriteten

249

17. Fristående förskolor

257

17.1 Fristående förskolor har samma uppdrag som kommunala

257

17.2 Kommuner godkänner och ger bidrag till fristående förskolor

258

17.3 Konfessionella inslag i fristående förskolor

266

18. Annan pedagogisk verksamhet  18.1 Pedagogisk omsorg i stället för förskola

269   270

18.2 Pedagogisk gruppverksamhet och vuxengemenskap i öppen förskola

274

18.3 Omsorg på kvällar, nätter och helger – ingen rättighet i det enskilda fallet

276

18.4 Övergripande krav på annan pedagogisk verksamhet    277

19. Tillsyn och kvalitetsgranskning

281

19.1 Skolinspektionen och kommunerna granskar förskolan    281

S L U T O R D 293 B I L A G A 1 . M Å L E N L I G T L P F Ö 1 8 295 B IL AG A 2 . RIK TLINJE R FÖR D E PROFES S IONE LL A E N L I G T L P F Ö 1 8 299 B I L A G A 3 . L P F Ö 1 8 307 S A K R E G I S T E R 331

FÖ RO R D

Jag kände mig glad och hedrad när jag tillfrågades om att skriva förord till och att faktagranska denna bok. Efter att ha arbetat med praktisk skoljuridik på Skolverket, regeringskansliet och i egen verksamhet i drygt 20 år vet jag nämligen att behovet av en bok på detta område är mycket stort. Under senare år, framför allt efter att det infördes en obligatorisk befattningsutbildning för rektorer, har det kommit en del litteratur på området riktad till skolledare − men nästan inget som är riktat till förskolan. Behovet av litteratur som handlar om den praktiska juridiken är minst lika stort på förskolans område som på skolans. Förskolan har under de senaste decennierna kontinuerligt närmat sig skolan, framför allt organisatoriskt men även innehållsmässigt. Även om det i dag i stor utsträckning är samma eller liknande regelverk som gäller för förskola och skola så är det många gånger andra frågor som blir aktuella i förskolan än i skolan. För att en bok om juridiken i förskolan ska bli relevant i den dagliga verksamheten är det viktigt med ett praktiskt anslag, vilket är en erfarenhet som jag bär med mig från de statliga rektorsutbildningar där jag undervisar och där många rektorer från förskola deltar. Jag känner och har arbetat med Helene Roslund och vet att hon förutom goda juridiska kunskaper på området har en stark koppling till den praktiska verksamheten. Jag tror och hoppas att den här boken ska kunna fylla ett tomrum och bli ett viktigt verktyg för förskolans rektorer och andra som har behov av och är intresserade av att lära sig mer

om den praktiska juridiken i förskolan. Boken är även särskilt aktuell eftersom riksdagen i juni 2018 fattade beslut om att införa en obligatorisk befattningsutbildning även för förskolans rektorer från juli 2019.

Mikael Hellstadius

F ör or d

k apitel 3

Rätt till förskoleplats 3.1 De flesta barn har rätt till förskola När det gäller rätten till en plats i förskolan regleras bland annat följande i skollagen: 8 k a p. 3 § skoll agen: Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i någon utbildning för fullgörande av skolplikten ska erbjudas förskola enligt vad som anges i 4–7 §§. Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. 8 k a p. 4 § skoll agen: Barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året, om inte annat följer av 5–7 §§. 8 k a p. 5 § skoll agen: Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. 8 k a p. 6 § skoll agen: Barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.

8 k a p. 7 § skoll agen: Barn ska även i andra fall än som avses i 5 och 6 §§ erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i

För att ha rätt till en plats i förskolan krävs det att barnet är bosatt1 i Sverige, till exempel folkbokförd eller asylsökande. Förskola erbjuds i normalfallet från och med ett års ålder. Det är möjligt för barnet att börja i förskola dessförinnan om det behöver särskilt stöd i sin utveckling. Rätten till plats gäller vardagar under dagtid. Kommunerna ska sträva efter att erbjuda omsorg under den tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, det vill säga på kvällar, nätter och helger, men det är ingen rättighet som kan utkrävas i varje enskilt fall, se vidare avsnittet om annan pedagogisk verksamhet. Rätten till förskola gäller fram till dess att barnet börjar fullgöra skolplikten, vilket i de allra flesta fall sker höstterminen det år barnet fyller sex år och börjar förskoleklass. Men ett barn får tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det år då barnet fyller fem år. Från och med höstterminen 2018 omfattas förskole klass av skolplikt. Det innebär att förskoleklassen inte längre är frivillig för barnet. För att stanna ytterligare ett år i förskolan och därmed skjuta upp skolplikten krävs enligt lagen ”särskilda skäl”, och att vårdnadshavarna begär att barnet i stället får börja fullgöra sin skolplikt från och med höstterminen det år då det fyller sju år. Detta framgår av 7 kapitlet i skollagen (se också avsnittet som behandlar särskilt stöd).

Att man är bosatt i Sverige innebär enligt 29 kap. 22 § skollagen att man ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen. Det finns också andra grupper som i huvudsak räknas som bosatta i Sverige, nämligen asylsökande, personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd, personer som till följd av EU-rätten har rätt till utbildning här, barn till exempelvis diplomater och personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige (s.k. papperslösa).

k apitel 3

form av förskola.

Barn har rätt till förskola om föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Observera att lagen använder det vidare begreppet föräldrar och inte vårdnadshavare när det handlar om rätten till plats.2 Detta innebär att huvudmannen vid bedömningen av om ett barn har rätt till plats kan behöva ta hänsyn till situationen vad gäller arbete eller studier hos föräldrar som inte är vårdnadshavare. Hur många timmar ett barn har rätt att vistas i förskolan beror på omfattningen av föräldrarnas arbete eller studier. Ett barn kan erbjudas förskoleplats även för att det har ett eget behov av det, om behovet har samband med ”familjens situation i övrigt”. Som exempel kan nämnas barn som bor i glesbygd utan kamrater i närheten. Ett annat exempel är barn vars förälder deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, är långtidssjukriven eller har en funktionsnedsättning som begränsar barnets fysiska eller psykiska utveckling. Bestämmelsen reglerar barnets behov av förskola både när det gäller själva platsen, men även vistelsetiden. Rätten till förskoleplats för barn med ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt (8 kap. 5 § skollagen) ska inte blandas samman med rätten till plats för barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling (8 kap. 7 § skollagen). I den sistnämnda paragrafen avses barn med funktionsnedsättningar av olika svårighetsgrad men även de som av andra skäl utifrån egna behov behöver särskilt stöd i sin utveckling, till exempel ett barn som är mycket blygt eller som på ett eller annat sätt är försenat i sin utveckling. Om ett barn får plats i förskola för att det behöver särskilt stöd i sin utveckling, räcker det inte att plats erbjuds, utan verksamheten måste också ha en sådan kvalitet att barnet får sitt behov av särskilt stöd tillgodosett. Observera att barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling skyndsamt ska erbjudas förskola (8 kap. 14 § skollagen). Under avsnittet nedan om förskolans kompensatoriska

Beträffande skillnaden mellan dessa begrepp se avsnittet om vårdnad, boende och umgänge.

R ä t t t i l l f ör s kol e p l a t s

3.1.1 Rätt till plats inom fyra månader När det gäller hemkommunens (vanligtvis avses den kommun där en person är folkbokförd) ansvar för att ordna en förskoleplats regleras bland annat följande i skollagen:

Prop. 2008/09:115, s. 42 ff.

k apitel 3

uppdrag behandlas mer ingående förskolans arbete med barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Allmän förskola innebär att barn har rätt till förskola från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. Allmän förskola gäller alla barn från tre år oavsett om barnet har rätt till plats av något annat skäl. Även de treåringar som är inskrivna i andra verksamhetsformer, till exempel pedagogisk omsorg, kan ha rätt till plats i allmän förskola som ett komplement till den andra verksamheten. Allmän förskola ska erbjuda barnen utbildning inklusive undervisning (se vidare om dessa begrepp under ett särskilt avsnitt nedan) och därmed förbättra deras möjligheter till lärande. Den allmänna förskolan ska vidare präglas av kontinuitet och social integration och bör därför organiseras och samordnas med övrig verksamhet. Omfattningen, minst 525 timmar om året, motsvarar i princip tre timmar om dagen under skolans terminer.3 Barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga för vård av annat barn ska erbjudas förskola under minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Observera att omfattningen som anges i lagen är minimitider och att en huvudman kan erbjuda mer tid än så. En kommun är fri att ha regler som anger hur tiden ska förläggas, till exempel förmiddagar eller eftermiddagar. Rätten till plats på grund av föräldrarnas arbetslöshet eller föräldraledighet gäller − till skillnad från allmän förskola − under hela året, det vill säga även under lovtid, och kan alltså inte koncentreras till terminstid.

8 k a p. 12 § skoll agen: Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnads havare önskar det. Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda barnet motsvarande utbildning i fristående förskola. Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för.

8 k a p. 1 4 § för sta st yck et skoll agen: När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. 8 k a p. 15 § skoll agen: Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål.

Det är barnets hemkommun som ansvarar för att barnet får utbildning i förskola. När vårdnadshavaren har anmält önskemål om kommunal förskola ska kommunen erbjuda en plats inom fyra månader. Det innebär att barnet ska ha tillgång till platsen inom denna tid. Många kommuner erbjuder vårdnadshavare möjlighet att anmäla önskemål om förskola långt innan barnet behöver någon plats. Skälet till sådana tidiga anmälningar är att det kan vara kötid till just den förskola som vårdnadshavarna önskar. Oavsett kötid ska dock barnet garanteras en plats i någon förskola från det datum som vårdnadshavarna önskar en plats, om de har anmält sitt önskemål senast fyra månader innan detta datum. Om anmälan har kommit in till kommunen senare än fyra månader

R ä t t t i l l f ör s kol e p l a t s

4 5

Skolinspektionens informationsblad Erbjudande om förskola inom fyra månader, dnr 09-2016:1455. KamR Göteborg 2017-12-12, mål nr 4023-17. Se också pressmeddelande från Kammarrätten i Göteborg.

k apitel 3

före det datum då man önskar att barnet får en plats, ska en plats tillhandahållas senast fyra månader efter det att anmälan kom in.4 Om barnet har två vårdnadshavare som bor tillsammans krävs det att huvudmannen säkerställer att barnet inte placeras i en förskola utan att båda samtycker till placeringen. Om barnet bor enbart hos en av vårdnadshavarna (boendeföräldern) har den vårdnadshavaren rätt att bestämma i frågor som rör den dagliga omsorgen om barnet till exempel frågor som rör mat, kläder, sovtider men också besluta om placering i förskola. Kammarrätten har i en dom kommit fram till att om barnet växelvis bor hos båda vårdnadshavarna så måste dessa komma överens om och tillsammans ansöka om förskoleplatsen.5 Om vårdnadshavarna tackar nej till den plats som kommunen erbjuder kan barnet få vänta längre än fyra månader på en förskoleplats. Det finns då i princip ingen bortre tidsgräns för hur lång väntetiden kan bli. Kommunen anses då nämligen ha fullgjort sin skyldighet att erbjuda plats inom fyra månader. Om barnet får en plats i en fristående förskola har kommunen inte längre krav på sig att erbjuda plats i den kommunala förskolan. Kommunen kan däremot inte uppfylla skollagens krav att erbjuda plats i förskola genom att i stället erbjuda plats i annan pedagogisk verksamhet, till exempel familjedaghem. Närhetsprincipen innebär att kommunen ska sträva efter att placera barnet så nära dess hem som möjligt och skälig hänsyn ska tas till vårdnadshavares önskemål. Avsteg från närhetsprincipen är dock tillåten i syfte att effektivt nyttja bland annat lokaler. Detta innebär att kommunen kan erbjuda en plats i en förskola längre bort än den närmaste, om det finns tomma platser där. Men för sådana avsteg måste en avvägning göras mellan kommunens res-

pektive föräldrarnas och barnets behov samt utifrån kommunens möjligheter att erbjuda ett mer realistiskt alternativ. Under vissa veckor på sommaren och i samband med större helger kan det vara få barn på plats i förskolan. Det är inte alltid ekonomiskt försvarbart att hålla förskolan öppen när majoriteten av barnen är lediga och det är vanligt att huvudmän stänger en förskola och erbjuder de närvarande barnen en tillfällig placering i någon av huvudmannens andra förskolor. Detta är acceptabelt om den erbjudna tillfälliga förskoleplatsen är belägen på rimligt avstånd från barnets hem och så länge hänsyn tas till barnets behov av trygghet och kontinuitet, så att personal och miljö inte är helt obekanta för barnet. Observera att barn inte utan vidare kan placeras tillfälligt i en annan huvudmans förskola.6 I den obligatoriska skolan (grundskola, grundsärskola, sameskola och specialskola) får personalen ha högst fem studiedagar då skolan är stängd. Detta framgår av 3 kap. 2 § andra stycket skolförordningen (2011:185). Skolförfattningarna saknar bestämmelser om studiedagar eller planerings- och kompetensutvecklingsdagar för förskolan. Stängning av förskolor kan accepteras i undantagsfall under förutsättning att alternativomsorg kan erbjudas barnet. Motsvarande principer om bland annat trygghet och kontinuitet för barnen som beskrivits måste förstås gälla också om förskolan stänger av dessa skäl.7

6 7

Skolverkets webbplats den 30 september 2018. Dessa slutsatser kan dras mot bakgrund av följande uttalanden och avgöranden: Regeringen har uttalat att stängning kan accepteras i undantagsfall men att kommunen måste hålla en beredskap med vikarier så att inte verksamheten annat än undantagsvis behöver stängas p.g.a. personalens sjukdom. Regeringsrätten har ansett att stängning under två dagar per termin för personalutbildning kan vara tillåten. Justitieombudsmannen (JO) har gjort bedömningen att stängningen av ett fritidshem (och motsvarande får anses gälla en förskola) under två planeringsdagar kan vara tillåten om alternativ barnomsorg kan erbjudas vid behov. RÅ 1992 referat 31. JO 1992/93 s. 284.

R ä t t t i l l f ör s kol e p l a t s

3.2 Mottagande i en annan kommuns förskola När det gäller mottagande av barn i förskola i en annan kommun än hemkommunen regleras bland annat följande i skollagen: 8 k a p. 13 § skoll agen: Ett barn har rätt att bli mottaget i förskola med offentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. Innan kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den inhämta yttrande från barnets hemkommun.

även i annat fall i sin förskola ta emot ett barn från en annan kommun.

Om det finns särskilda skäl vad gäller ett barns personliga förhållanden har barnet rätt att gå i en kommunal förskola i en annan kommun än hemkommunen. Sådana särskilda skäl kan till exempel vara att barnet bor nära en kommungräns eller att barnet hör till någon av de nationella minoriteterna och inte har möjlighet att gå på en minoritetsspråkig förskola i sin hemkommun. Det kan också handla om att ett barn är i behov av särskilt stöd och önskar gå i en annan kommuns förskola som är anpassad för barnets behov. Avsikten är däremot inte att erbjuda en möjlighet för barn som växelvis bor hos sina föräldrar i olika kommuner att också ska kunna gå växelvis i två olika kommuners förskolor. Någon skyldighet att erbjuda ett barn två platser finns alltså inte och det är mycket tveksamt om det ens är lämpligt med hänsyn till barnets behov av kontinuitet och trygghet. Det är den kommun som anordnar verksamheten som efter önskemål från barnets vårdnadshavare ska bedöma och besluta om det finns särskilda skäl för mottagande, med hänsyn till barnets förhållanden. Innan en kommun fattar beslut om att ta emot ett barn från en annan kommun ska den inhämta yttrande från bar-

k apitel 3

Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun

nets hemkommun, för att utifrån ett så bra beslutsunderlag som möjligt kunna bedöma barnets förhållanden och särskilda skäl. Även om det inte finns några sådana personliga förhållanden som har beskrivits som motiverar att barnet tas emot i den andra kommunens förskola, får den andra kommunen ta emot barnet om barnets vårdnadshavare önskar det. I ett sådant fall finns det dock ingen skyldighet för den mottagande kommunen att ta emot barnet. Det är barnets hemkommun som ska betala ersättning till den kommun som tar emot barnet i sin förskola (8 kap. 17 § skollagen).

3.3 Föräldraavgiften – en mindre del av kostnaden När det gäller avgiften för en plats i förskolan regleras bland annat följande i skollagen: 8 k a p. 16 § skoll agen: En kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den anordnar. Avgifterna ska vara skäliga. Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året. För barn som erbjudits förskola enligt 7 § får avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. 8 k a p. 21 § skoll agen: Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje barn vid förskoleenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 22 § och i vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 23 §. 8 k a p. 22 § skoll agen: Grundbeloppet ska avse ersättning för 1. omsorg och pedagogisk verksamhet, 2. pedagogiskt material och utrustning, 3. måltider, 4. administration,

R ä t t t i l l f ör s kol e p l a t s

5. mervärdesskatt, och 6. lokalkostnader. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sin

En kommun eller huvudman för en fristående förskola får ta ut en avgift av vårdnadshavarna för att ta emot ett barn i förskolan eller i annan pedagogisk verksamhet.8 Avgiften ska vara skälig. Från och med höstterminen det år som barnet fyller tre år har det rätt till 525 avgiftsfria timmar i förskola per år. Ett barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling, i form av förskola, har rätt till 15 avgiftsfria timmar i veckan oavsett ålder. Alla kommuner använder i dag ett system med maxtaxa som innebär att det finns ett ”tak” för hur hög avgiften får bli för familjer i olika inkomstlägen9 Kommunerna har rätt till statsbidrag som kompensation för förlorade intäkter på grund av maxtaxan och för att säkra kvaliteten. Om en familj betalar den högsta tillåtna avgiften får förskolan inte ta ut någon ytterligare avgift. Frågan uppkommer ibland om kostnaden för blöjor omfattas av maxtaxan eller om föräldrarna ska stå för denna kostnad men det finns ingen tydlig bestämmelse eller rättsligt avgörande om detta. Man skulle kunna se blöjor som antingen ett slags hygienartikel som ingår i det förskolan ska erbjuda eller så betraktar man blöjor som en del i barnets klädsel som förstås förskolan inte ska tillhandahålla. Bestämmelsen om maxtaxa gäller för både de kommunala och fristående förskolor i de kommuner som tillämpar maxtaxan. Det finns inga bestämmelser i författningarna om hur mycket pengar kommunerna ska lägga på en förskoleplats, utan det

8 9

Motsvarande gäller enligt 8 kap. 20 § skollagen avgifter i fristående förskolor. Förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet.

k apitel 3

egen förskola.

bestämmer varje kommun. I genomsnitt kostar enligt Skolverkets statistik en förskoleplats omkring 150 000 kronor om året. Föräldraavgifter finansierar i genomsnitt knappt 10 procent av kostnaden. Fristående förskolor och enskild pedagogisk omsorg får bidrag från barnets hemkommun. Bidraget ska motsvara vad hemkommunen lägger på en plats i sin egen kommunala förskola.

R ä t t t i l l f ör s kol e p l a t s

vårdnadshavare 98, 144, 146, 153, 158, 166, 171, 174, 192, 194, 217, 221, 240, 241 värdegrund 26, 83 värdegrundsarbete 17, 85, 86, 291

yttrandefrihetsgrundlagen 29, 243 återkallelse 289 öppen förskola 274

Helene Roslund har arbetat med skol- och förskolejuridik övergång 150, 171, 174, 175 i 20 år, först som undervisningsråd på Skolverket och Skolinspektionen, därefter som jurist och chef i skol- och förskoleförvaltning.

– uppdrag och juridik Barn i Sverige tillbringar en stor del av sin tidiga barndom i förskolan. Bara av den anledningen är förskolan en av våra viktigaste samhälls institutioner. Förskolan utgör första steget i det livslånga lärandet samtidigt som den har ett värde här och nu för barnen. Där ska barnen få leka, uppleva glädje och kamratskap och omgärdas av en trygg omsorg. Denna bok beskriver övergripande förskolans uppdrag. Den vill också ge en bred bild av den juridik som omger förskolan. Skollagen och läroplanen är i fokus men även andra författningar uppmärksammas såsom socialtjänstlagen, diskrimineringslagen och offentlighets och sekretesslagen. Författningstext har samlats utifrån respektive sakområde och förklaras med förarbeten, praxis och exempel. Boken kan läsas från ”pärm till pärm”, men fungerar även som uppslagsbok. Den ger svar på frågor som: − − − − − −

Kan man mäta en förskolas kvalitet? Får tystnadsplikten någonsin brytas? Vad innebär det att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund? När har barngruppen en lämplig sammansättning och storlek? Kan tvååringar kränka varandra? Var går gränsen för det kompensatoriska uppdraget?

Målgruppen är bred. Studenter på förskollärarutbildningen och rektorer i förskolan är självskrivna. Personal i våra tiotusen kommunala och fristående förskolor kan tveklöst också ha glädje av boken, liksom huvudmän och tjänstemän samt intresserade vårdnadshavare med barn i förskolan.

Art.nr 39748

334

studentlitteratur.se

S a k r e gi s t e r

Förskolan