9789144121390

N GUY C BINSO O R N I MART K O O H PA M ON ERSH M G A E H K MI R URN ITR A S MA E S T- B M R W E A T T N WA JOH SUGA T MICK SUGA U D I D A W E S TD I V DA JOHN RS E T S M A RD A W H JONE ILL O G N W MICK H N I Från forskning till klassrumspraktik O O T T FF PET T Y J N S MARK DSBY E O A E M G G E A J F CL AIR S N GEOF N O R T U X B SHON GUY CL A Isabella MARK G E RWallace SON E N I K I B BURN M K RO R N I A T M Leah Kirkman MAR ON S FRÅN TILL KLASSRUMSPRAKTIK NFORSKNING D R R LAXT U C O B Y L (red.)

K L U K I O Y G N PA M H O M W ET T MAR WA RNHA GEOFF P BINSO U O B MICK R T S N S I E E T R W JON PA M JOHN AU M A JOHN D I D M A D I Översättning: Anna Holmqvist D AV I N G H GEOFF P T T O ES N HO M A J PA M Y T T E F P HO GEOF N GERS O E H K S I M GER RO MIKE M RTIN A A H M N S R NE -BU W WEST HN JO O MICK N J S H R U O E J T A A D W H A M D AV I D D I MICK G RD N I S T N ILL O T R W Y O U T B T N Y E K P S SB N A X TO L JA M E R N S GEOFF N CL AIRE GAD C Y GU BU INSO K B R O A R M IN MART HAM T U A -BURN D T I CL A X S E D Y W U D D G I V OR OHN WILL DSBY OOK J A M H G M E PA G ATA U L AIR A S R T I TA M SUGA RNS G N U O B H S K GER MAR ERS MIKE T M A M A I DA W D H HA CK I N G D R I M N U V S T- B O T T I EO FF PE T T Y DA R D M A R K N S E O G JA M BURNS G WILL U A MIKE D I D A K D R R R T O MI MA WILL AV I D D G ATA U S K N S O O N H HO GERS PA M K BUR YM MIKE M A RRedaktörer ADSB G E R S I S CL A JONE AT E R W JOHN K C Kirkman M I N S Isabella Wallace NLeah N R O U S B I M A R K EOFF PET T Y AR TIN ROB M G A AM MITR URNH ING IN MART PET T Y F F O GE

JON

GR R A H A N DY

E

AV E S

IE T T A H RK O N J B H JO ERT FRAMSTEG ROB

A H Y D AN

FRAMSTEG

A H Y D AN

R T B JO

VE A E R RG

K

S

IE T T A H N H O K J B JOR

ROBE

H Y D N A

RT

AV E R G AR

ES

ROBE

RT

IE T T A ORK H J B N T R JOH ROBE

H AT T

H

JOHN

IE

AV E R G AR

ES

RG A H Y AND

R

IE T T A H OHN

Originalets titel: Best of the Best: Progress © Isabella Wallace, Leah Kirkman and Crown House Publishing Ltd 2017, Illustrations © David Bull 2017.

This translation of Best of the Best: Progress is published by arrangement with Crown House Publishing Limited.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39712 ISBN 978-91-44-12139-0 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Anna Holmqvist Omslag: Helena Jansson Formgivning Printed by Interak, Poland 2018

INNEHÅLL

Förord till den svenska upplagan 5 Förord 9 Inledning 13 1 EXTRA SKOLPENG – ATT UTVÄRDERA VAD SOM FUNGERAR 23

John Hattie 2 STÖRRE FRAMSTEG MED HJÄLP AV DEN BÄSTA FORSKNINGEN 33

Geoff Petty 3 OM DEMOGRAFI, ÖDETS MAKT OCH KONSTEN ATT SK APA MAGI 43

John Jones 4 SKOLAN I INTERNETS TIDSÅLDER 55

Sugata Mitr a 5 HUR FRAMSTEG SER UT I VERKLIGHETEN 65

David Didau 6 ÄR DU FÖRE DIN ÅLDER? 75

Mick Waters 7 VAD ÄR FRAMSTEG? 85

W ill Ord 8 ETT KLIMAT SOM FRÄMJAR LÄRANDET 93

Clair e Gadsby © S t u d e n t l i t t e r at u r

3

Inne håll

9 ATT SK APA RÄTT SORTS UTMANINGAR FÖR ATT STÄRK A ELEVERNAS LÄRANDE 103

Robert Bjork 10 FRAMSTEG OCH ÖVNING 111

John West-Burnham 11 ÖK AD KRAFT I LÄRANDET: ATT HITTA SIN EGEN FÖRBÄTTRINGSZON 121

Guy Claxton 12 FRAMSTEG, FRAMSTEG, FRAMSTEG 131

James Nottingham 13 GRÄNSLÖST LÄRANDE 141

Mark Burns 14 ELEVENS FRAMGÅNGSRESA 151

Martin Robinson 15 EXEMPELARBETEN 161

Mike Gershon 16 HUR MAN GÖR FRAMSTEG SYNLIGA MED SOLO 169

Pam Hook 17 UPPLYFTANDE KOLLEGOR 179

Andy Hargr eaves Nästa steg … 192

4

© S t u d e n t l i t t e r at u r

KAPITEL 3

OM DEMOGRAFI, ÖDETS MAKT OCH KONSTEN ATT SKAPA MAGI John Jones

43

JOHN JONES tillhör en liten, utvald skara av utbildnings­­ experter som inte bara fått erkännande för sitt arbete i form av en brittisk riddarordens­utmärkelse (2003), utan som också haft möjlighet att hjälpa och inspirera andra med sin kunskap och passion för lärande. Som en av de mest underhållande, inspirerande och internationellt efterfrågade föreläsarna på området utbildning och pedagogik och i kraft av sitt rätt­ framma ledarskap och sin kreativitet inbjuds han ofta att medverka i diverse expertpaneler och tankesmedjor.

John medverkade i labourregeringens handlingsgrupp för lokal förnyelse inom ramen för arbetet mot socialt utan­ förskap, har suttit med i den nationella fokusgruppen för rektorer mot skolk och utslagning, samt medverkat i det brittiska utbildningsdeparte­mentets stadsutvecklings­ projekt. Han är för när­varande styrelseordförande för fotbollslaget Evertons väl­görenhetsprojekt Everton in the Community och sitter i styrelsen för Everton Free School och Bolton St Catherine’s Academy. Han är därutöver kansler vid Sefton Children’s University.

John har skrivit två egna böcker: Truancy and exclusion: a teacher’s guide och bästsäljaren The magic-weaving business (2009). Han är också (tillsammans med Alistair Smith och Joanna Reid) författare till boken Winning the H factor: the secrets of happy schools (2010).

© S t u d e n t l i t t e r at u r

45

Jo hn Jo ne s

ett nytt barn till världen ungefär var fyrtionde sekund. Vilket öde som väntar barnet under dess första tid i livet bestäms av tre nyckelfaktorer – familj, inkomstnivå och postnummer.

För somliga barn blir detta oskuldsfulla ögonblick en vinstlott, för andra blir det början på en daglig kamp mot oddsen. Livet är inte rättvist. Skillnaderna i såväl språkförmåga som emotionella förutsättningar är stora. Vid fyra års ålder kommer ett barn till arbetande föräldrar att ha erfarenhet av 45 miljoner ord (Hart och Risley, 2003) och ha blivit uppmuntrat tolv gånger för varje motgång det upplevt (Fredrickson, 2009). Men bland familjer på Bidragsgatan har ett barn vid samma ålder – trots att det fått samma omsorg – bara erfarenhet av tolv miljoner ord samtidigt som det fått uppleva två motgångar för varje uppmuntran det fått. Ändå är mängden unika kvaliteter och råpotential detsamma i de två grupperna – ödets lotter faller helt enkelt ojämnt. I ljuset av att vart fjärde barn i Storbritannien lever i fattigdom och en och en halv miljon barn lever i hem där ingen vuxen arbetar (Office for National Statistics, 2015) kan framtiden tyckas mörk.

Det finns dock ljus i mörkret. Ekvationen innehåller också en fjärde faktor – undervisningskvalitet. Det är trots allt ”genom utbildning som dottern till en bonde kan bli läkare, som gruv­ arbetar­sonen kan bli gruvchef, som lantarbetarens barn kan bli landets president”. Orden är inte mina – de är Nelson Mandelas (1994, s. 166). På liknande sätt beskriver Bart McGettrick (2015), professor i pedagogik, undervisning som ett ”hoppets ministerium”.

I USA undersökte en särskild kommission om ”undervisning och USA:s framtid” den kraft som skolan rymmer när det gäller att förändra människors liv. Inför denna upphöjda kommission berättade en ung kvinna: ”Mitt öde var egentligen bara att bli ännu en siffra i bidragsstatistiken. Jag sitter vid detta bord tack I STORBRITANNIEN FÖDS

46

© S t u d e n t l i t t e r at u r

O m d e mo gr afi, ö d e ts mak t o ch k ons t en at t s ka pa ma gi

vare en lärare. Jag minns hur hon, en kall och eländig dag, förklarade för oss att hon inte kunde ge oss bättre kläder, inte se till att vi fick mat, inte förändra de fruktansvärt segregerade villkor under vilka vi levde. Det hon kunde göra vara att visa oss litteraturens värld, böckernas värld, och det är också vad hon gjorde.”

Den unga kvinnan slöt ögonen och fortsatte: ”Vilken värld det var! Jag fick resa till Asien och Afrika. Jag fick uppleva fantastiska solnedgångar, smaka på exotiska maträtter, förälska mig och dansa i de vackraste av salar. Jag fick följa med förrymda slavar och stå bredvid helgonförklarade tonårsmartyrer. Jag fick se sjöar och bäckar och skriva vers och dikt. Jag förstod då att jag ville hjälpa barn att göra detsamma. Jag ville skapa magi” (National Commission on Teaching and America’s Future, 1996, s. 7).

Lärare kan med andra ord ha genomgripande effekt på barns livschanser, men det är dessvärre inte alla lärare som skapar sådan magi. När jag deltar i konferenser ber jag ibland publiken att skriva ned namnen på tre personer som inspirerat dem. Det finns nästan alltid en lärare med bland namnen. Men när jag på motsvarande sätt ber publiken att lista tre personer som trampat på dem eller förminskat dem, finns det nästan också alltid en lärare med på listan.

I sitt banbrytande arbete Synligt lärande (2014) identifierar John Hattie, när han beskriver vad som fungerar och inte fungerar i dagens skolor, lärares engagemang och kvaliteten på lärares undervisning som en fundamental förutsättning för framgång. År 2011 publicerade Sutton Trust skrämmande rön om ”lärareffekten”. De definierade effektiva lärare som lärare i den 84:e percentilen enligt en förädlingsvärdesanalys av poängen och svaga lärare som lärare i den 16:e percentilen, och fann då att elever, när de undervisas av en effektiv lärare, tillgodogör sig 40 procent mer lärande. God undervisning ger enligt Sutton Trust (2011) samma effekt som när man minskar klasstorleken med tio elever i skolår 5 och tretton © S t u d e n t l i t t e r at u r

47

Jo hn Jo ne s

elever i skolår 6. Det finns också ekonomiska fördelar att tjäna: undervisningen höjer elevernas livslön med flera miljoner kronor.

Den goda nyheten är att lärare gör stor skillnad i elevernas liv; den dåliga nyheten är att lärare gör stor skillnad i elevernas liv.

Om kvaliteten på ett lands skolsystem inte kan överträffa kvaliteten på dess lärare (se Barber och Mourshed, 2007) och elevernas förutsättningar inte är likvärdiga, blir budskapet tydligt: det är inte lärarna som gör skillnad i systemet, utan de riktigt duktiga lärarna.

48

© S t u d e n t l i t t e r at u r

O m d e mo gr afi, ö d e ts mak t o ch k ons t en at t s ka pa ma gi

LÄSTIPS Barber, Michael och Mourshed, Mona (2007). How the world’s best performing education systems come out on top. New York: McKinsey & Co. Fredrickson, Barbara (2009). Positivity: top-notch research reveals the 3-to-1 ratio that will change your life. New York: Harmony.

Hart, Betty och Risley, Todd R. (2003). The early Catastrophe: the 30 million word gap by age 3. American Educator 4–9.

Hattie, John A.C. (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.

Mandela, Nelson (1994). Den långa vägen till frihet. Stockholm: Rabén Prisma.

McGettrick, Bart (2015). Anförande vid CHAPS National Conference, St Andrews, september.

National Commission on Teaching and America’s Future (1996).

What matters most: teaching for America’s future. Rapport från National Commission on Teaching and America’s Future. New York: National Commission on Teaching and America’s Future.

Office for National Statistics (2015). Statistical bulletin: working and workless households: 2015. Tillgänglig på: http://www.ons.gov.uk/employmentandlabourmarket/ peopleinwork/employmentandemployeetypes/bulletins/ workingandworklesshouseholds/2015-10-06.

Sutton Trust (2011). Improving the impact of teachers on pupil achievement in the UK – interim findings (september).

Tillgänglig på: http://www.suttontrust.com/wp-content/ uploads/2011/09/2teachers-impact-report-final.pdf.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

49

Jo hn Jo ne s

PRAKTISKA STRATEGIER John Jones lägger vikt vid två mycket viktiga budskap här: för det första att det är kvaliteten på lärarens undervisning och lärarens engagemang som gör störst skillnad för elevernas förmåga att göra framsteg och för det andra att vi måste skapa oss en tydlig uppfattning om våra elevers olika livssammanhang.

ATT SKAPA MAGI

■■ Inspirera dina elever att sträcka sig mot högre mål genom att dela med dig av dina egna lärandeambitioner i början av terminen. Kanske har du planer på att lära dig spela flöjt, skriva en roman, prata ryska, jonglera med tallrikar?

Visa eleverna att du börjar på noll, att du är helt okunnig på området, och be dem att ge dig råd om hur du skulle kunna tänkas förbättra din förmåga. Redovisa med jämna mellanrum under terminen hur dina kunskaper eller din förmåga utvecklas och ge tydliga prov på de framsteg du gjort genom att följa elevernas ursprungliga råd. Låt dem vara med och fira dina framgångar. Genom att visa hur en entusiastisk, engagerad och ambitiös lärande kan se ut, kommer du att manifestera ett beteende som ”rymmer kraft att förändra liv”.

■■ När man vill inspirera sina elever och stimulera deras fantasi på det sätt som John Jones beskriver, kan det vara en idé att försöka väcka deras intresse för ämnet genom att få dem att investera en smula personligt och känslomässigt engagemang.

Ge eleverna i uppgift att undersöka hur många ”grader av separation” det finns mellan det ämne de studerar och deras egna liv. Be dem att redovisa sina tankar kring det antingen i skriven form eller bildform eller genom att helt enkelt utforska ämnet i diskussion med andra elever. Ett tips är att 50

© S t u d e n t l i t t e r at u r

O m d e mo gr afi, ö d e ts mak t o ch k ons t en at t s ka pa ma gi

bryta ned ämnet i flera mindre komponenter eller grenar som eleverna sedan kan försöka koppla samman med sina egna liv, tidigare erfarenheter och framtida planer. Oavsett om ämnet är andra världskriget, Pythagoras sats eller salsadans går det alltid att hitta något slags förbindelse mellan ämnet och varje elev.

■■ Fundera över om det finns någon inspirerande talare som kan prata med eleverna om det aktuella ämnet och svara på deras frågor. Sådana möten kan skapa varaktiga minnen som ger stöd åt elevernas lärandemål och som därmed på sikt ger bränsle åt framstegen.

■■ Finns det luckor i elevernas livserfarenheter som du tror behöver fyllas för att de till fullo ska kunna tillgodogöra sig din undervisning? Kanske förutsätter du att de till exempel vet hur en kustlinje ser ut, trots att de aldrig sett någon sådan i verkliga livet? Kanske finns det uppgifter där du förlitar dig på att eleverna vet hur man för ett civiliserat samtal, trots att de aldrig sett någon föra ett sådant samtal och därför inte vet vad turtagning innebär eller hur man lyssnar, svarar och gör andra delaktiga i konversationen? Om du lyckas identifiera luckorna får du också möjlighet att göra någonting åt dem.

Fundera över hur du skulle kunna exponera eleverna för de grundläggande erfarenheter de kan tänkas ha missat och försök sedan att försiktigt inlemma dem i din arbetsplan. På så sätt kommer du en bit på väg mot att riva de hinder som ligger i vägen för elevernas fortsatta chanser att göra framsteg.

© S t u d e n t l i t t e r at u r

51

Jo hn Jo ne s

ATT MAXIMERA ”RÅPOTENTIALEN”

■■ Förstärk elevernas chanser att få det stöd de behöver hemifrån för att utvecklas och göra framsteg genom att göra föräldrarna så delaktiga som möjligt i sina barns dagliga lärandeerfarenheter. Ett sätt att göra det är att då och då ge eleverna hemuppgifter som kräver föräldrarnas medverkan och som därmed ger föräldrarna en bild av vad deras barn för närvarande arbetar med. Försök exempelvis att utforma en uppgift som kräver att eleven förklarar eller återberättar något för sin förälder (till exempel en dikt, en matematisk process eller en historisk händelse). Som ett led i denna läxa kan föräldern sedan få i uppgift att fylla i ett formulär för att sammanfatta och berömma barnet för vad det ”lärt” hen. Även om det på ett ytligt plan kan se ut som om det är föräldern som utför det konkreta arbetet i en sådan uppgift, har eleven fått repetera, sammanfatta och förankra sin egen förståelse för begreppet eller ämnet genom att ”undervisa” någon annan. Samtidigt har den klyfta som ibland finns mellan hem och skola tillfälligt överbryggats.

■■ Skapa ett projekt med kamratmentorer där äldre elever kan fungera som förebilder för yngre elever genom att de yngre eleverna får chansen att på nära håll studera hur en engagerad lärande beter sig. Mentorerna kan till exempel få i uppgift att lyssna medan de yngre eleverna läser högt för dem, vara ett stöd när de yngre eleverna samlar information till en uppsats eller helt enkelt träffa dem regelbundet för att förhöra sig om vilka framsteg de gör. All relevant information kan sedan vidareförmedlas till en lärare som i sin tur kan förse den yngre eleven med det eventuella stöd hen bedöms behöva.

52

© S t u d e n t l i t t e r at u r

Isabella Wallace och Leah Kirkman är bokens redaktörer.

FRAMSTEG

FRÅN FORSKNING TILL KLASSRUMSPRAKTIK Läraryrket är känt för att vara ett yrke med ständig tidsbrist.

Att hålla sig à jour med den pedagogiska forskningen kan därför kännas mer som en belastning än en hjälp. Framsteg: från forskning till klassrumspraktik ingår i en serie om fyra böcker där forskningsrön översätts direkt till skolpraktik. Varje titel i serien behandlar ett eget tema och innehåller en samling korta och lättillgängliga texter från några av de mest inflytelserika rösterna på den internationella pedagogikscenen.

I Framsteg: från forskning till klassrumspraktik diskuterar John Hattie, Andy Hargreaves, Robert Bjork med flera vad som kännetecknar god undervisning, och i centrum för all effektiv undervisning och allt effektivt lärande står elevernas framsteg.

De experter som bidragit med texter i boken har alla sin egen infallsvinkel på frågor som lärare behöver fundera över: ”Hur definierar vi och hur mäter vi framsteg?”, och framförallt ”Hur ser vi till att ge alla elever möjlighet att göra framsteg?”.

Tillsammans ger författarna ett panoramaperspektiv på ett begrepp som är centralt i arbetet som lärare.

R

Varje kapitel avslutas med ett antal konkreta tips och råd.

Bokens korta och konkreta kapitel ger en bra ram för en strukturerad diskussion kolleger emellan.

JO Art.nr 39712

studentlitteratur.se

A