9789144117928

KRISTINA BORÉUS & GÖRAN BERGSTRÖM (RED.)

Textens mening och makt

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 7569

ISBN 978-91-44-11792-8

Upplaga 4:1

© Författarna och Studentlitteratur 2000, 2018

studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Omslagslayout: Patrik Sundström

Printed by Dimograf, Poland 2018

INNEHÅLL

Teckenförklaringar 13

1 Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys 17

Göran Bergström & Kristina Boréus

Texter i studier av makt och andra samhällsfenomen 17

Maktteori och textanalys 18

Tecken, text, genre och diskurs 20

Tecken 20

Texter och deras funktioner 21

Texter i olika genrer 22

Diskurs 23

Textanalytiska inriktningar 24

Textanalys, språk och lärande om världen 26

Empirism 26

Konstruktivism 27

Kritisk realism 27

Poststrukturalism 28

Frågan om språklig relativitet 29

Textanalys och tolkning 30

Fyra tolkningsstrategier 31

Ett exempel på avsändar- och diskursorienterad tolkning 36

Vad är god textanalys i en samhällsvetenskaplig studie? 38

Om boken och hur den kan användas 43

Förslag till vidare läsning 45

© För

2 Innehållsanalys 49

Kristina Boréus & Sebastian Kohl

Bakgrund 49

Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys 50

Användning av innehållsanalys 51

Analys 55

Steg i en innehållsanalys 55

Innehållsanalys och programvara 63

Att räkna uttryck för idéer som mått på ideologisk förändring 64

Att räkna uttryck för idéer och relatera dem till aktörer: diskursiv nätverksanalys 68

Att räkna olika innehållsaspekter för att analysera hur något

framställs 72

Att räkna olika innehållsaspekter för att analysera

ideologisk tendens 75

Kritiska reflexioner 79

Allt är inte meningsfullt att kvantifiera 79

Det osynliga räknas inte 79

Texterna får inte tala 80

Validitetsfrågor 80

Tolkningsfrågor 83

Att arbeta med innehållsanalys 83

Innehållsanalys och studier av makt eller andra samhällsfenomen 83

Sammanfattning 85

Om innehållsanalysens användbarhet 85

hur man gör 85

Förslag till vidare läsning 86

ö vningsuppgifter 87

Nyliberalisering av de socialdemokratiska partierna? 87

Texterna 88

Uppgift a: kvalitativ innehållsanalys av förändring i uttryckta idéer 88

Uppgift b: jämförande kvantitativ innehållsanalys av användningen av

politiska termer 88

Uppgift c: replikering av Fagerholms studie av liberaliseringen av

socialdemokratiska partier i Sverige och Storbritannien 89

3 Argumentationsanalys 93

Kristina Boréus

Bakgrund 93

retorik och argumentationsanalys 93

Argumentationsanalysens syften 94

Vad har de olika argumentationsanalytiska inriktningarna

gemensamt och hur skiljer de sig åt? 95

Analys 96

Argumentation om global uppvärmning 97

Centrala begrepp 100

Gemensamma analyssteg för de tre inriktningarna 103

rekonstruktion av argumentationen i enskilda texter enligt prooch contrametoden 106 rekonstruktion av argumentationen i enskilda texter

enligt Toulmin 110

rekonstruktion av argumentation i enskilda texter enligt politisk

diskursanalys (PDA) 112

rekonstruktion av debatter 114

Klassificering av argument 117

Värderande argumentationsanalys 118

Kritiska reflexioner 124

Argumentationsanalys och studier av makt eller andra

samhällsfenomen 125

Argumentationsanalys i en studie av medborgarskap 125

Argumentationsanalys i en studie av diskriminering 127

Sammanfattning 127

Om argumentationsanalysens användbarhet 127

hur man gör 128

Förslag till vidare läsning 129

ö vningsuppgift 130

Tobaksindustrin i USA argumenterar 130

Texten 130

Uppgiften 130

4 Idé- och ideologianalys 133

Göran Bergström & Per-Anders Svärd

Bakgrund 133

Vad menas med ’idé’ och ’ideologi’? 133

ö vergripande och domänspecifika ideologier 135

Användningsområden för idé- och ideologianalys 138

Analys 139

Idéanalysens syften 140

Beskrivande idéanalyser 140

Förklarande idéanalyser 142

Idékritiska analyser 143

Kvalitativ analys av idéer och ideologiskt innehåll 144

Idealtyper som analysverktyg 147

Dimensioner som analysverktyg 153

Förhållandet mellan idealtyper och dimensioner 155

Ideologikritik 156

Kritiska reflexioner 165

Fördelar och nackdelar 165

Frågor om analysverktygens utformning 167

Idéanalys och studier av makt eller andra samhällsfenomen 168

Sammanfattning 169

Om användbarheten av idé- och ideologianalys 169

hur man gör 170

Förslag till vidare läsning 171

ö vningsuppgifter 173

Ideologianalys av moderata partiprogram och en kritisk blick på läroplanen för grundskolan 173

Uppgift a: Idé- och ideologianalys med fokus på värden, beskrivningar och föreskrifter (V-B-F) 173

Uppgift b: Idé- och ideologianalys med hjälp av idealtyper 175

Uppgift c: Ideologikritik 176

5 Begreppshistoria 179

Jussi Kurunmäki & Jani Marjanen

Bakgrund 179

Språket som historiskt fenomen 179

Fokus på begrepp 181

Inriktningar och nya influenser 182

Tysk begreppshistoria och Koselleck 183

Cambridgeskolan och Skinner 186

Nytt forskningsintresse för det transnationella 190

Kvantitativ analys av digitaliserade källor 192

Analys 196

Kosellecks semasiologiska och onomasiologiska analys av framstegsbegreppet 196

En synkron och diakron studie av demokratibegreppet 197

Transnationell begreppshistoria som korrigerar  historieskrivningen 198

En begreppshistorisk och diskursanalytisk studie av demokratibegreppet 200

En kombination av makro- och mikroperspektiv gällande ism-begrepp 202

Kritiska reflexioner 206

Begrepp och ord 207

Begrepp och kontext 208

Jämförelser mellan språk 209

Begreppshistoria och studier av makt eller andra samhällsfenomen 210

Sammanfattning 212

Om användbarheten av begreppshistoria 212

hur man gör 213

Förslag till vidare läsning 213

ö vningsuppgift 215

Per-Albin hansson och den nordiska demokratin 215

Texten 216

Uppgiften 216

6 Narrativanalys 219

Alexa Robertson

Bakgrund 220

Varför ska man studera narrativ? 220

Narrativ och deras beståndsdelar 222

Analys 224

Insamling av data för narrativ analys 225

Att identifiera analysobjektet 227

Organisering av materialet 229

Kritiska reflexioner 242

Frågor om tolkning 242

Trovärdighet 242

reflexioner om narrativ analys i allmänhet 243

Narrativanalys och studiet av makt eller andra samhällsfenomen 245

Sammanfattning 246

Om narrativanalysens användbarhet 246

hur man gör 246

Förslag till vidare läsning 247

ö vningsuppgift 248

Ett kontroversiellt rehabiliteringsprogram: Angola Prison rodeo 248

Texten 248

Uppgiften 248

7 Tre diskursanalytiska inriktningar 253

Göran Bergström & Linda Ekström

Bakgrund 253

Vad är diskurs? 254

Diskursanalys som vetenskaps- och samhällsteori 254

Diskursanalytiska forskningsproblem och forskningsfokus 258

Diskursteori 260

Diskurspsykologi 266

What’s the problem represented to be -ansatsen 271

Analys 275

Diskursteori – analyser av en hegemonisk diskurs och användningen av ekvivalenskedjor 275

Diskurspsykologi – att kartlägga exploaterande identiteter 280

WPr-ansatsen och representationer av ojämställdhet som ett

effektivitetsproblem 284

Steg i en diskursanalys 288

Kritiska reflexioner 291

Fördelar och problem 291

reliabilitetsfrågor 294

Diskursanalys och studier av makt eller andra samhällsfenomen 294

Vart är diskursanalysen på väg? 295

Sammanfattning 296

Om diskursanalysens användbarhet 296

hur man gör 297

Förslag till vidare läsning 298

ö vningsuppgift 300

Konkurrerande värden i EU:s utbildningspolitik 300

Texterna 301

Uppgiften 301

8 Kritisk diskursanalys 305

Kristina Boréus & Charlotta Seiler Brylla

Bakgrund 305

CDA: inspiration och inriktningar 306

Det ’kritiska’ i kritisk diskursanalys 307

’Diskurs’ i kritisk diskursanalys 308

Varför diskursanalys? 309

Diskurser, andra sociala praktiker och sociala strukturer 309

Analys 312

Att bedriva kritisk diskursanalys 312

’Metaphors we live by’ 314

Ordval (lexikala aspekter) 320

Kritisk lingvistik: texters grammatiska aspekter 327

Korpusanalys 338

Innehåll

Kritiska reflexioner 341

Kritik av CDA 341

Kritik av CMT 341

Avslöjas något dolt? 342

Spänningar 343

Att arbeta med analys av metaforer, ordval och grammatik 343

CDA och studier av makt eller andra samhällsfenomen 344

Sammanfattning 345

Om användbarheten av kritisk diskursanalys 345

hur man gör 346

Förslag till vidare läsning 346

ö vningsuppgifter 349

Metaforer för den indiska nationen 349

En kritisk lingvistisk analys av indisk politisk retorik

om jämställdhet 350

9 Visuell textanalys 355

Anders Björkvall

Bakgrund 355

Analys 362

Interaktion 362

Versioner av världen 371

Komposition 382

Kritiska reflexioner 390

Språket och bilderna 390

Produktion och tolkning 392

Olika typer av visuell text 393

Att arbeta med analys av visuella texter 394

Visuell textanalys och studier av makt eller andra samhällsfenomen 394

Sammanfattning 396

Om den visuella textanalysens användbarhet 396

hur man gör 397

Förslag till vidare läsning 397

ö vningsuppgift 399

Föreställningar om kvinnor och samhälle i politiska ungdomsförbunds kampanjmaterial 399

Texterna 399

Uppgiften 399

Bokens författare 401

Referenser 405

Sakregister 435

Argumentationsanalys

Kristina Boréus

Bakgrund

När jag tar pendeltåget till jobbet försöker annonser övertyga mig om att jag behöver ett nytt mobiltelefonavtal genom att berätta hur mycket pengar jag kan spara. På universitetet skriver jag och mina kolleger akademiska artiklar som försöker övertyga andra akademiker om att våra resultat är intressanta och välgrundade. Inom politiken försöker inte bara politiska partier utan också tankesmedjor, lobbygrupper och organisationer få människor att se samhället på speciella sätt och därför stödja vissa politiska handlingslinjer snarare än andra. En viktig del av den samhälleliga kommunikationen har som centralt inslag försöket att övertyga människor om handlingsinriktningar, värderingar eller verklighetsbeskrivningar. Samhällsvetare behöver därför verktyg för att både beskriva och värdera argumentation. Sådana verktyg erbjuds i det här kapitlet.

Retorik och argumentationsanalys

retorik, läran om vältalighet, utvecklades av grekiska och romerska tänkare under antiken. retoriken tar ett brett grepp om försök att övertala eller övertyga med tal eller skrift och kan definieras som det ”systematiska studiet och medvetna bruket av effektiva symboliska uttryck”1 (herrick 2013: 8).

Tre centrala begrepp i retoriken är logos, ethos och pathos. Logos är den del av försöket att övertyga som vädjar till publikens eller läsarnas förnuftsförmåga. Argumentativa texter i vilka logos dominerar framstår som sakliga

1 Denna och övriga översättningar från engelskspråkig litteratur i kapitlet är mina.

och innehåller få värderande ord och uttryck. Ethos kan definieras som den karaktär eller personlighet som en talare vill tillskriva sig för att vinna publikens intresse och förtroende. Om ethos är uttalat i texten framstår talaren eller författaren som starkt närvarande. Pathos är de starka känslor en talare eller författare försöker väcka hos sin publik för att övertyga den. En text med starkt pathos framstår som lidelsefull och använder många värderande uttryck.

Argumentationsanalys är en utveckling av retoriken som fokuserar på logos snarare än ethos eller pathos. Studiet av logos i argumentation har sedan antiken varit förbundet med logik. De logiska relationerna mellan påståenden används för att beskriva eller ge en modell av texters argumentativa innehåll. Sedan slutet av 1950-talet har argumentationsanalysen breddats från retorik och logik och blivit mer tvärvetenskaplig (van Eemeren & houtlosser 2005a: 1).

Textgenrer är mer eller mindre argumentativa. Politiska tal, parlamentariska motioner och tidningsledare är starkt argumentativa genrer medan poesi och recept sällan innehåller argumentativa strukturer. Proportionerna mellan logos, ethos och pathos i argumentativa texter är också genrespecifika. En vetenskaplig text förväntas vara driven av logos , medan mer pathos tillåts i journalistiska verk även om logos också förväntas vara välutvecklat. Ethos är ingenstans så viktigt som i talade texter, där talaren hörs och ses.

Argumentationsanalysens syften

Argumentationsanalys kan ha åtminstone tre syften, för det första ett deskriptivt. Forskaren måste rekonstruera argumenten och relationerna mellan dem i enskilda texter eller debatter. Detta är en uppgift i sig: argumenten hoppar inte fram ur texterna av sig själva, och texter gör ofta många andra saker än att argumentera. Argumentationsstrukturen måste alltså ’hittas’ eller ’rekonstrueras’.

Det andra syftet som analysen kan ha är att vara värderande. Argumentationen kan bedömas ur olika perspektiv, av vilka ett är att avgöra hur starkt den talar för eller emot en viss ståndpunkt. För att kunna göra den bedömningen är det nödvändigt att först genomföra en deskriptiv analys. Vid bedömningen av en argumentations trovärdighet kan det också vara till hjälp att undersöka argumentationsfel.

Kristina Boréus

Sådana fel kan också stå i forskningens fokus. Syftet kan vara preskriptivt ( föreskrivande): att formulera normer för god argumentation, en argumentation utan fel. Olika normer för god argumentation har formulerats. Några av dem handlar om saklighet och rationalitet. Filosofen Arne Næss formulerar kriterier för en debatt med ändamålet att öka eller bättre ordna vårt vetande. En av hans normer säger exempelvis att man bör hålla sig till ämnet (för att undvika argumentationsfelet, ’tendentiöst prat vid sidan om ämnet’) (Næss 1992 [1961]). I den argumentationsanalytiska ansats som kallas pragmadialektik formuleras ett liknande ideal om god argumention, där avsikten är att hitta det bästa sättet att argumentera när målet är att lösa tvister mellan olika parter. Några av de regler som föreslås är att parterna inte får hindra varandra från att göra eller ifrågasätta påståenden, och att en part som har gjort ett påstående har skyldighet att försvara det om den andra parten så kräver (van Eemeren & Grootendorst 1992).

I det här kapitlet fokuserar jag på argumentationsanalysens två första syften, det deskriptiva och det värderande. Deskriptiv argumentationsanalys lämpar sig för rekonstruktion av argumentationen i såväl enskilda texter som hela debatter. De här föreslagna verktygen kan användas för rekonstruktion av hela argumentationen i texter och debatter eller av bara de viktigaste argumenten och ståndpunkterna. Argumentationsanalys kan också användas tillsammans med andra former av textanalys och som ett sätt att göra en första övergripande analys av en textkorpus. Då man frilagt vad människor argumenterar för eller emot och vilka skäl de åberopar kan man gå vidare med andra slags analyser.

Värderande argumentationsanalys kan användas i kritisk forskning och som en del av kritisk diskursanalys (se kapitlen 4 och 8).

Vad har de olika argumentationsanalytiska inriktningarna gemensamt och hur skiljer de sig åt?

Det finns flera sätt att bedriva argumentationsanalys – eller argumentationsteori – på än pragmadialektik. I det här kapitlet bygger jag på tre: den av Næss (1992 [1961]) formulerade pro och contra-modellen, Stephen Toulmins sätt att strukturera argumentation (Toulmin 2003 [1958]) och en sen utvecklingsgren inom diskursanalysen, som av Isabela Fairclough och Norman Fairclough (2012) kallas politisk diskursanalys (PDA).

De tre ansatserna har rötter i logiken. Åtskilliga metodböcker skiljer

mellan två grundläggande delar av ett argument: premisser och slutsats. I ett välgrundat argument leder premisserna tagna tillsammans till slutsatsen. Konfronterad med premissen ”om bilförare med mobilen på är inblandade i fler olyckor, så bör de förbjudas att använda den” och premissen ”bilförare med mobilen på är faktiskt inblandade i fler olyckor”, bör man acceptera slutsatsen ”bilförare bör därför förbjudas att använda mobiltelefon” (Weston 2009: 38). huruvida vi är benägna att acceptera slutsatsen beror på om vi kan tänka oss skäl till att låta bilförare använda sin mobiltelefon även om det kan vara farligt (vi förkastar då den första premissen), och om vi tror att den andra premissen om olycksbenägenheten är sann. Om vi accepterar båda premisserna är vi logiskt tvungna att acceptera slutsatsen.

De tre argumentationsanalytiska ansatserna bygger på denna grundläggande förståelse av slutledning men har olika sätt att ytterligare klassificera hörnstenarna i argumentationer och ger dem olika tonvikt.

När det gäller den enkla modellen med premisser och slutsats fokuserar Næss på den centrala slutsatsen i en text eller en debatt och organiserar alla skäl för och emot den i en hierarkisk modell, medan Toulmin behandlar alla slutsatser på samma sätt men intresserar sig för de premisser som är implicita snarare än explicita . Fairclough och Fairclough erbjuder en mer detaljerad klassificering av olika slags premisser. De specificerar också kontexter mer än de andra författarna och konstruerar en speciell modell för analys av praktisk argumentation, det vill säga argumentation i vilken slutsatsen är att något ska göras.

En annan skillnad mellan ansatserna är att de erbjuder olika modeller för visuell framställning av argumentation (genom siffror, boxar och pilar använda på olika sätt).

Analys

Innan jag går in mer i detalj på hur man kan analysera argumentation ska jag presentera tre texter om vad som kan sägas vara en av de viktigaste politiska frågorna någonsin: klimatkrisen. Denna är global men textexemplen är hämtade från en nordamerikansk miljö. Exemplen, som är tagna ur längre texter, kommer att användas för förklaring av argumentationsanalysens teknik i resten av kapitlet. De presenteras här i engelskt original, men delar ur texten

kommer att visas i svensk översättning i förklaringarna. Det är inte ovanligt att analysera texter på andra språk än det som analysen sedan genomförs på.

Argumentation om global uppvärmning

Den första exempeltexten består av delar av ett politiskt tal som hölls i augusti 2015 då USA:s dåvarande president Barack Obama introducerade en plan med syfte att minska landets utsläpp av växthusgaser, den så kallade Clean Power Plan:

… I am convinced that no challenge poses a greater threat to our future and future generations than a changing climate. And that’s what brings us here today.

Now, not everyone here is a scientist – (laughter) – but some of you are among the best scientists in the world. And what you and your colleagues have been showing us for years now is that human activities are changing the climate in dangerous ways. Levels of carbon dioxide, which heats up our atmosphere, are higher than they’ve been in 800,000 years; 2014 was the planet’s warmest year on record. And we’ve been setting a lot of records in terms of warmest years over the last decade. One year doesn’t make a trend, but 14 of the 15 warmest years on record have fallen within the first 15 years of this century. […]

The Pentagon says that climate change poses immediate risks to our national security. While we can’t say any single weather event is entirely caused by climate change, we’ve seen stronger storms, deeper droughts, longer wildfire seasons. Charleston and Miami now flood at high tide. Shrinking ice caps forced National Geographic to make the biggest change in its atlas since the Soviet Union broke apart. […]

And today, we’re here to announce America’s Clean Power Plan – a plan two years in the making, and the single most important step America has ever taken in the fight against global climate change. (Applause.)

r ight now, our power plants are the source of about a third of America’s carbon pollution. That’s more pollution than our cars, our airplanes and our homes generate combined. That pollution contributes to climate change, which degrades the air our kids breathe.

Barack Obama, 3 augusti 2015, ”Remarks by the President in Announcing the Clean Power Plan”

Kristina Boréus

Alla politiska försök att minska utsläpp från förbränning av fossila bränslen har mött motstånd i USA. Forskningen om klimatförändring har ifrågasatts, och krafter som är fientliga till att införa en klimatpolitik har kunnat utöva stort inflytande på det politiska maskineriet (hayes & Knox-hayes 2014: 83; se även Oreskes & Conway 2010). Dessa krafter inbegriper en motrörelse bestående av minst 118 organisationer (konservativa tankesmedjor, lobbygrupper, branschorganisationer med flera), finansierad av 140 eller flera stiftelser och med totala intäkter på drygt 7 miljarder dollar under perioden 2003–10. De har försökt övertyga politiker och allmänheten om att det inte pågår någon människoskapad klimatförändring och/eller att kraftverkens möjligheter att förorena inte ska begränsas av politiska beslut (Brulle 2014). heritage Foundation har varit en viktig mottagare av ekonomiska medel bland organisationerna i motrörelsen. Följande kritik av Obamas Clean Power Plan är hämtad från en artikel på dess hemsida:

This summer, the Obama Administration will finalize climate regulations for new and existing power plants under the Clean Air Act. While the regulations largely target coal-fired power plants, the costs of more expensive energy will be borne by all Americans. higher energy bills for families, individuals, and businesses will destroy jobs and strain economic growth – and it will all be for naught. No matter one’s belief on the climate effects of man-made greenhouse emissions, the regulations will have a negligible impact – if any –on global temperatures.

The regulations for both new and existing power plants will face a number of legal challenges, and rightly so. however, waiting on the outcomes of legal battles would likely mean that states will already be on an irreversible path toward shuttered power plants, increasing energy bills, and lost opportunity. Furthermore, by placing the entire onus on the states to devise their own carbon-cutting plans, the Environmental Protection Agency (EPA) evades all accountability to Americans and leaves state officials to take the political heat for executing power plant regulations that are all economic pain and no environmental gain.

Both Congress and the states need to step forward and reject these regulations entirely, not succumb to the executive branch’s coercion.

Nicolas D. Loris, ”The many problems of the EPA:s Clean Power Plan and climate regulations: A primer”, 7 juli 2015

Den

tredje exempeltexten handlar om orsakerna till den ineffektiva hanteringen av klimatkrisen och vad som måste göras. Den är hämtad från en artikel av den kanadensiska journalisten och författaren Naomi Klein, som har hävdat att storföretagens makt i den nyliberala marknadsekonomin effektivt

blockerar de steg som krävs för att dämpa den globala uppvärmningen:

To have even a 50/50 chance of hitting the 2° target (which, they [syftar på Kevin Anderson och Alice Bows, klimatexperter vid Tyndall Centre for Climate Change research] and many others warn, already involves facing an array of hugely damaging climate impacts), the industrialized countries need to start cutting their greenhouse-gas emissions by something like 10 per cent a year – and they need to start right now. But Anderson and Bows go further, pointing out that this target cannot be met with the array of modest carbon pricing or green-tech solutions usually advocated by big green groups. These measures will certainly help, to be sure, but they are simply not enough: a 10 per cent drop in emissions, year after year, is virtually unprecedented since we started powering our economies with coal. In fact, cuts above 1 per cent per year ”have historically been associated only with economic recession or upheaval”, as the economist Nicholas Stern put it in his 2006 report for the British government. […]

If we are to avoid that kind of carnage while meeting our science-based emissions targets, carbon reduction must be managed carefully through what Anderson and Bows describe as ”radical and immediate de-growth strategies in the US, EU and other wealthy nations”. Which is fine, except that we happen to have an economic system that fetishizes GDP growth above all else, regardless of the human or ecological consequences, and in which the neoliberal political class has utterly abdicated its responsibility to manage anything (since the market is the invisible genius to which everything must be entrusted).

So what Anderson and Bows are really saying is that there is still time to avoid catastrophic warming, but not within the rules of capitalism as they are currently constructed. Which may be the best argument we have ever had for changing those rules.

Naomi Klein, ”How science is telling us all to revolt”, New Statesman , 29 oktober 2013

Jag presenterar nedan olika modeller för rekonstruktion av argumentation, först i enskilda texter, sedan i hela debatter och beskriver därefter olika sätt att klassificera argument. Presentationen av de beskrivande ansatserna följs

av en redogörelse för värderande argumentationsanalys. Allra först introduceras ett antal centrala begrepp och de analytiska steg som är gemensamma för de tre ansatser som presenteras mer i detalj nedan.

Centrala begrepp

Argumentation

Ordet argumentation syftar här på ett strukturerat textinnehåll, ”en konstellation av skäl som en talare eller författare för fram till försvar för en ståndpunkt” (van Eemeren 2010: 26).2 I detta kapitel åsyftas också ståndpunkten som argumentationen gäller.3 Argumentationer kan handla om fakta, om normativa frågor och om hur man ska handla. Det sista kallas alltså för praktisk argumentation.

Påståenden

Påståenden är argumentationens byggstenar. Ett påstående är något man hävdar för att få någon att tro på det eller acceptera det. Obama påstår i sitt tal bland annat att

• koldioxidnivåerna är högre än vad de har varit på 800 000 år

• 2014 var jordens hittills varmaste år

• Pentagon säger att klimatförändringen utgör en direkt risk för den nationella säkerheten.

Teser

Påståenden spelar olika roller i argumentationer, vilket för oss till nästa nyckelbegrepp. Næss ger en särskild ställning åt det centrala påståendet i en text eller en debatt, ett påstående (ibland flera påståenden) som inte

2 Motsvarigheten till det engelska argumentation i många europeiska språk (bl.a. svenska) skiljer sig från den engelska innebörden. I dessa språk syftar motsvarande ord ofta på argumentation som ett särskilt slags strukturerat innehåll i en text: ’Argumentationen i den här artikeln är inte särskilt övertygande’. I dessa språk saknar orden för argumentation också innebörden gräl och stridighet som argumentation kan ha i engelskt bruk (van Eemeren 2010).

3 Ståndpunkten inkluderas inte i van Eemerens (2010) definition av ’argumentation’.

© För FATTA r NA OC h S TUDENTLITTE r ATU r 100

Kristina Boréus

i sig är ett skäl, det vill säga inte finns där för att stödja eller undergräva andra påståenden, utan säger oss vad tvisten handlar om. han kallar ett sådant påstående för spetsformulering. här använder jag ett annat vanligt uttryck: tes. Teser är av olika slag: preskriptiva, normativa eller deskriptiva. Preskriptiva ( föreskrivande) teser uppmanar oss att handla på speciella sätt. De är särskilt vanliga och viktiga i politik. Fairclough och Fairclough (2012) kallar dem ’krav på handling’ (claim for action). Om man läser Obamas hela tal blir det uppenbart att hans syfte är att presentera Clean Power Plan, men också, så att säga, att sälja in den. han yttrar aldrig orden ’Stöd Clean Power Plan!’ men man kan lugnt dra slutsatsen att detta är den föreskrivande tesen, kravet på handling, i hans tal. Planen bör stödjas eftersom det finns en farlig klimatförändring som kan dämpas genom nedskärning av koldioxidutsläppen, så lyder argumentationen.

Tesen kan också vara normativ, det vill säga uttrycka värderingar.

Preskriptiva teser kan omformuleras till normativa, exempelvis ’man bör stödja Clean Power Plan’. De kan också uttrycka moraliska värderingar, till exempel ’klimatförändringen ökar den globala orättvisan’.

Deskriptiva teser handlar om vad som betraktas som fakta snarare än värderingar, till exempel: ”För att ha en femtioprocentig chans att uppnå tvågradersmålet […] måste industriländerna börja skära ner utsläppen av växthusgaser omedelbart med ungefär 10 procent om året.” Detta påstående i Kleins text fungerar i själva verket inte som artikelns tes – jag tolkar det som att hennes tes är föreskrivande (se figur 3.2 nedan) – men skulle mycket väl kunna göra det i ett annat sammanhang, där det kunde få stöd till exempel av argument hämtade från verk av de forskare hon hänvisar till.

Argument

Ett annat centralt begrepp är argument, ett påstående som görs till stöd för eller mot ett annat påstående, ett skäl. Toulmin (2003 [1958]) kallar sådana påståenden för ’ data’, men i det här kapitlet använder jag termen ’argument’. Argument är normativa eller deskriptiva. I min tolkning av Kleins artikel argumenterar hon för ett krav på handling, nämligen att vi måste förändra kapitalismens regler (se figur 3.2). Ett skäl för detta är att den ”nyliberala politiska klassen har frånsagt sig ansvaret för att sköta någonting alls” –vilket uppenbarligen är ett normativt argument.

Det finns fullt med deskriptiva argument i texterna, till exempel Loris påstående att högre energikostnader kommer att hålla tillbaka den ekonomiska tillväxten. Det är avsett som ett skäl för oss att stödja vad jag har tolkat som en normativ tes, nämligen att kongressen och delstaterna bör förkasta Obamaadministrationens klimatregleringar för nya och existerande kraftanläggningar (se tablå 3.2).

Argument till stöd för ett påstående kallar Næss för proargument medan han kallar motargument för contraargument, vilka är de termer som kommer att användas här.

Obama hävdar i sitt tal att mänsklig verksamhet förändrar klimatet på ett farligt sätt. Trots att det nu finns massivt vetenskapligt stöd för det påståendet ifrågasätts det ibland fortfarande i USA:s offentlighet. När detta skrivs har en sådan motargumentation fått ett nytt uppsving med Donald Trumps presidentskap. Detta faktum, tillsammans med en strävan att få folk att acceptera Clean Power Plan, är förmodligen skälet till att Obama använder andra påståenden för att stödja påståendet om farorna med vissa mänskliga aktiviteter. Alla de följande påståendena används som proargument för påståendet att mänsklig verksamhet förändrar klimatet på ett farligt sätt. De är skäl som framförs för att få oss att acceptera att detta är sant:

• att det under åratal har visats av skickliga forskare

• att koldioxidnivåerna är högre än vad de har varit på 800 000 år

• att fjorton av de femton varmaste uppmätta åren har inträffat under de första femton åren av detta århundrade.

I många enskilda texter, inte minst politiska tal, formuleras få contraargument. Det är däremot vanligt att möta argument mot centrala påståenden i debatter. Tesen i Obamas tal är, som jag tolkar den, att Clean Power Plan bör stödjas. Mot detta hävdar Loris i texten från heritage Foundation att ”kongressen och delstaterna måste stiga fram och förkasta dessa regleringar helt och hållet”.

Argument sägs vara av olika ordningar. Argument för eller emot det som det argumenteras för, tesen, är argument av första ordningen. Argument för eller mot argument av första ordningen är av andra ordningen, de som är för eller mot argument av andra ordningen är av tredje ordningen och så vidare.

Kristina Boréus

Premisser

Det sista centrala begrepp som ska presenteras är premiss. Premisser sades ovan vara de steg som leder till en slutsats i det logiska resonemanget. Argumentation i verkliga livet liknar det logiska resonemanget bara delvis, och ’premiss’ i argumentationsanalys har en mer begränsad betydelse, nämligen något som tas för givet, en förutsättning för ett argument. Mellan ett påstående (som kan fungera som argument eller som tes i en argumentation) och ett annat påstående som stöder det första (ett proargument) eller bestrider det (ett contraargument) finns ett tredje påstående, explicit eller implicit, som fungerar som en brygga mellan de två första påståendena. För att påståendet ’skickliga forskare har under åratal visat det’ ska vara ett proargument för påståendet att mänsklig verksamhet förändrar klimatet på ett farligt sätt måste något annat förutsättas. Det förutsatta påståendet är premissen. Det bör tolkas ungefär på följande sätt:

• om skickliga forskare upprepade gånger påstår att något är sant är det en anledning att tro att det är sant.

Detta sades inte explicit i talet, vilket gör det till en implicit premiss. Ibland är påståenden i texter explicita premisser snarare än argument och bör betecknas som sådana i rekonstruktionen av argumentationen. Toulmins argumentationsanalys kräver ständig uppmärksamhet på de implicita premisserna. han kallar dem för ’warrants’, men jag kommer genomgående att använda termen ’premiss’. han intresserar sig också för påståenden som görs till stöd för premisser, som han kallar för just stöd (backing). I det här kapitlet betecknas de som premissargument. I tabell 3.1 sammanfattas de centrala begreppen i argumentationsanalys.

Gemensamma analyssteg för de tre inriktningarna

Ett första steg i alla de tre argumentationsanalytiska ansatserna är att hitta de viktiga påståendena i de texter eller debatter som undersöks. Påståenden som görs i texter måste tolkas. Samma påstående kan uttryckas på olika sätt.

Samma eller högst likartade påståenden – att kongressen och olika delstater

bör vägra att acceptera regleringarna – görs i olika delar av Loris text: ”Både kongressen och delstaterna bör ingripa och förkasta dessa regleringar helt

Nyckeltermer i argumentationsanalys (termer på engelska inom parentes)

Tabell 3.1

Funktion i argumentationer

Påståenden används som argument, teser och premisser

Det som argumentationen handlar om

Argument kan framföras för eller emot en tes, andra argument eller premisser

Argument kan vara av första, andra, tredje … ordningen beroende på deras roll i argumentationer

Alla argument har explicita eller implicita premisser

Olika typer

Argumentationer kan indelas i sådana som gäller deskriptiva fakta, sådana som gäller normativa frågor och sådana som gäller hur någon bör handla: praktisk argumentation

Teser kan vara deskriptiva, normativa eller preskriptiva

Argument kan indelas i prooch contraargument

Argument kan vara deskriptiva och normativa Argument för premisser benämns här premissargument

Argument kan vara explicita (uttalade) eller implicita (endast förutsatta)

Definition i denna bok

En tes och en konstellation av skäl som framförs av en aktör i relation till denna tes

Något som föreslås eller hävdas för att få någon annan att tro på eller acceptera det

Det centrala påståendet eller påståendena som argumenteras för och emot i en text eller debatt

Ett skäl för eller emot ett påstående

Ett påstående som är förgivettaget; en förutsättning för att ett påstående ska fungera som argument i en argumentation

Alternativa termer i litteraturen

Term i denna bok

( argument )

Argumentation

( standpoint )

Påstående ( claim )

Spetsformulering ( thesis , issue expression )

Krav på handling ( claim for action ) (den politiska argumentationsanalysens term för en föreskrivande tes)

( data: Toulmin)

Premiss (i logiska slutledningar där man endast skiljer mellan premiss och slutsats) (

backing: Toulmins term för ’premissargument’)

( warrant : Toulmins term för en implicit premiss)

Tes

Argument

Premiss

Kristina Boréus

och hållet” och ”Både kongressen och delstaterna måste stiga fram och förkasta dessa regleringar helt och hållet”. Påståendet att kongressen och olika delstater bör vägra att acceptera regleringarna kan också uttryckas på andra sätt på engelska eller på andra språk.

Ord och satser som låter likadant kan också uttrycka olika påståenden beroende på sammanhanget. Ta satsen ’hon ser ljuset i slutet av tunneln’. här görs olika påståenden beroende på om uttrycket ska uppfattas metaforiskt eller bokstavligt.

Det kan vara till hjälp att lista alla påståenden som inte är alltför perifera i en text. Detta innebär att man tolkar textinnehållet. Språket kan vara vagt så att det blir nödvändigt att precisera vissa satser för att finna argumentationsstrukturen.

Ett annat, ibland användbart, grepp är att dela upp meningar i de olika påståenden som kan uttryckas i samma mening. Ett exempel på en mening som bör delas upp för att göra det lättare att förstå argumentationsstrukturen är hämtat från en del av Loris text som inte ingår i citatet ovan: ”Dessa regleringar, som går under namnet Clean Power Plan, har väckt oro i båda partier på alla styrnivåer på grund av de hot som Clean Power Plan utgör för ekonomin, livskvaliteten, det nationella kraftledningsnätets pålitlighet och den konstitutionella maktdelningen.” Flera påståenden görs här. De kan delas upp på följande sätt:

• Clean Power Plans regleringar har väckt oro i båda partier på alla styrnivåer

• oron beror på de hot som Clean Power Plan utgör

• planen hotar ekonomin

• planen hotar livskvaliteten

• planen hotar det nationella kraftledningsnätets pålitlighet

• planen hotar den konstitutionella maktdelningen.

Poängen med denna uppdelning är att man kan argumentera för de olika påståendena separat i texten. Det är också vanligt att samma eller lik artade påståenden görs flera gånger i en text. De kan då reduceras till ett enda påstående, såsom exemplifieras ovan.

Det andra analytiska steget består i att relatera de viktiga påståendena i en text till varandra och reda ut vilka påståenden som förs fram som skäl för

eller mot andra påståenden. Det är mer eller mindre uppenbart i texter. Det är till exempel helt uppenbart att Loris använder påståendet om dyrare energi (enligt honom ett resultat av Clean Power Plan) som ett skäl, ett argument, mot att acceptera planen. Ibland krävs det mer tolkningsarbete för att förstå relationerna mellan de olika påståendena. Efter detta steg går ansatserna isär.

Rekonstruktion av argumentationen i enskilda texter enligt pro- och contrametoden

Næss (1992) hänför pro et contra dicere (”att tala för och emot”) som metod till den grekiska filosofen Karneades (cirka 214–129 f.v.t.). Att rekonstruera argumentationen i en text enligt denna teknik innebär att hitta tesen och alla pro- och contraargument som gäller denna. Första steget är att hitta tesen. I Loris artikel för heritage Foundation tolkar jag den som:

T: Kongressen och delstaterna bör förkasta Obamaadministrationens klimat regleringar för nya och existerande kraftverk.

Skälet till att tolka detta påstående som tesen är att de andra påståendena utgör argument till stöd för detta påstående. Det är också vanligt att argumentera för eller emot normativa eller preskriptiva påståenden i en text, vilket gör dem till sannolika kandidater från början.

Förutom det påstående som tolkas som tes gör Loris följande påståenden i citatet (varav några kan brytas ner ytterligare om så behövs):

Tablå 3.1

Påståenden framförda av Loris på Heritage Foundations webbsida

• Obamaadministrationen kommer i sommar att besluta om regleringar för nya och existerande kraftverk genom Clean Air Act.

• Även om regleringarna huvudsakligen riktar sig mot koleldade

anläggningar kommer kostnaderna för den dyrare energin att bäras av alla amerikaner.

• högre energikostnader kommer att slå ut jobb.

• högre energikostnader kommer att hålla tillbaka den ekonomiska tillväxten.

Kristina Boréus

• regleringarna kommer bara att få en försumbar verkan eller ingen verkan alls på de globala temperaturerna.

• regleringarna kommer med rätta att mötas av ett antal rättsliga bestridanden.

• Väntan på utgången av rättstvisterna kommer sannolikt att betyda att delstaterna kommer att befinna sig på en irreversibel väg mot stängda kraftverk, ökande energikostnader och förlorade möjligheter.

• Genom att överföra bördan av att utforma egna planer för nedskärning av koldioxidutsläppen på delstaterna undviker EPA (United States Environment Protection Agency) att ta sitt ansvar inför amerikanerna och låter delstatstjänstemännen hamna i den politiska hetluften.

Medan det första påståendet bara förklarar vad argumentationen handlar om och det sjätte har inget eller mycket lite argumenterande innehåll, kan de andra ganska enkelt organiseras i en hierarkisk struktur med en tes och argument som stöder det:

Tablå 3.2

Organisering av påståenden i en tes (T) med stödjande argument

T: Kongressen och delstaterna bör förkasta Obamaadministrationens klimat regleringar för nya och existerande kraftverk.

P1: Även om regleringarna i huvudsak riktar sig mot koleldade anläggningar kommer kostnaderna för den dyrare energin att bäras av alla amerikaner.

P2: högre energikostnader för familjer, individer och företag kommer att slå ut jobb.

P3: högre energikostnader kommer att hålla tillbaka den ekonomiska tillväxten.

P4 : regleringarna kommer bara att få en försumbar verkan eller ingen verkan alls på de globala temperaturerna.

P5: I väntan på utgången av rättstvisterna kommer delstaterna att vara på väg mot stängda kraftverk, ökade energikostnader och förlorade möjligheter.

Kristina Boréus och Göran Bergström är forskare och lärare

vid Uppsala respektive Stockholms universitet. I boken medverkar

även Anders Björkvall, Linda Ekström, Sebastian Kohl, Jussi Kurunmäki, Jani Marjanen, Alexa Robertson, Charlotta Seiler Brylla och Per-Anders Svärd.

Textens mening och makt

Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys

I moderna samhällen flödar texter och bilder. De är resultat av kommunikation mellan individer och grupper, men de är också centrala för hur vi förstår och agerar i samhället. Därför måste den som studerar samhället kunna analysera bildens och textens mening och makt.

I denna fjärde omarbetade och aktualiserade upplaga av Textens mening och makt visar författarna hur man kan analysera texter och bilder med hjälp av:

• innehållsanalys

• argumentationsanalys

• idé- och ideologianalys

• begreppshistoria

• narrativanalys

• diskursteori, diskurspsykologi och WPR-ansatsen

• kritisk diskursanalys (CDA)

• visuell textanalys.

Varje inriktning ges en teoretisk bakgrund, men boken är framför allt inriktad på hur man gör. Konkreta exempel ur aktuell forskning, liksom övningsuppgifter med utarbetade lösningsförslag, åtföljer varje inriktning. Till Textens mening och makt hör en digital del, med texter till övningsuppgifterna, åtkomlig med hjälp av koden på insidan av bokens omslag. I denna upplaga lyfts särskilt digital textanalys fram i flera av kapitlen.

Boken vänder sig till metodintresserade samhällsvetare och humanister, framför allt studenter och forskarstuderande vid universitet och högskolor.

Fjärde upplagan