9789144114842 by Smakprov Media AB

LITTERATURUNDERVISNING

OCH INTERKULTURELLA

MÖTEN

L O T TA B E R G M A N E VA B R I N G É U S C ATA R I N A E C O N O M O U

Litteratur undervisning och inter kulturella möten

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39354 ISBN 978-91-44-11484-2 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2021 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Formgivning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Ombrytning inlaga: Sebastian Wadsted/Lyth & Co Formgivning omslag: Francisco Ortega Omslagsbild: Shutterstock Printed by Eurographic, Poland 2021

I N N E HÅLL

1. Mötas i och genom litteraturen

Bokens kapitel

Bokens författare

2. Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp

Läsning, litteraturundervisning och interkulturalitet

Mångkulturalitet och interkulturalitet

Litteraturen som språngbräda för samtal och reflektion

Flerspråkiga elever – stärkta eller osynliggjorda

Litteraturläsning på olika sätt

Receptionsteori – mötet mellan läsare och text

Efferent och estetisk läsart

Rörelse genom olika faser i läsprocessen

Sociokulturell modell för undervisning

Texttolkande samtal

3. Litteraturundervisning i en globaliserad värld   37 En mångfald av röster och perspektiv

Utbildningspolitikens pluralistiska intentioner

Skönlitteratur som vidgar elevernas horisont

Litteraturdidaktikens betydelse

Möjlighet till igenkänning och identifikation

Litteratur som engagerar eleverna

4. Utanför bekvämlighetszonen  Lärarröster om utmanande läsning

53   54

Hey Dolly och Flyga drake

Utforska karaktärerna

Textval och förhållningssätt

Skönlitteraturens roll i svenskämnet

5. Att möta sig själv och andra i texten

Skönlitteraturens roll i svenska som andraspråk

Litteratursamtal kan utveckla språk och identitet

Empiriska undersökningar från ett SVA-klassrum

Läsningen av den nutida romanen

Läsningen av den äldre romanen

Avslutande tankar om litteraturarbetet

6. Läraren, litteraturen och didaktiken

Lärarens didaktiska förhållningssätt

En mångkulturell didaktisk beredskap

7. Läsprojektet Herakles

Romanen Herakles

Klassen och litteraturen

Läraren och litteraturen

Lärarens didaktiska val

Reflektion över lärarens didaktiska val

Läsloggarna

Reflektion över lärarens val av arbete med läslogg  Framträdande läsarter i loggböckerna  Läsning som identifikation

98   98   99

Etisk läsning

100

Emotionell läsning

102

Samtalen om Herakles

104

Framträdande läsarter i samtalen

105

Prövande läsning

106

Avslutande reflektioner om Herakles

108

Att fånga upp och utmana elevernas föreställningar

109

En ansvarstagande läsart

109

R E F E R E N S E R 113 R E G I S T E R 121

k apitel 1

Mötas i och genom litteraturen I ett radioprogram i P1 berättar författaren David Lagercrantz om sitt möte med unga läsare efter lanseringen av hans bok Jag är Zlatan. I programmet uttrycker han följande: Vi har ett samhälle i dag med så mycket hat, vi har en uppdelning i grupper, vi har ett samhälle fullt med fördomar där vi objektifierar grupper och jag tror att de som läser har mindre risk att hamna i extremism, att börja säga ”vi” och ”dom”. Det är vad läsningen kan göra – att vi förstår att vi är lika (Sveriges Radio P1, 6 april 2017).

Vi lever i en tid av globalisering som innefattar stora migrationsströmmar, mångkulturalitet, medialisering och snabba förändringar inom informations- och kommunikationsteknologi. Det svenska samhället har blivit mer språkligt, etniskt och kulturellt heterogent under de senaste årtiondena. Dessa förändringar leder till nya utbildningsbehov och ställer höga och delvis nya krav på lärarnas förmåga att möta elever från olika sociokulturella och språkliga bakgrunder. Att vara lärare i dag är således ett komplext uppdrag som kräver en bred kompetens. Förutom gedigna ämneskunskaper för skolans lärare krävs också att skolan kan betraktas ur ett samhällsperspektiv där begrepp som identitet, flerspråkighet, mångkultur, integration och värdegrund är viktiga för att kunna diskutera undervisning och utbildning. Skolan kan vara en dynamisk arena för möten som kan stärka och bekräfta elevers 9

Eleverna ska ges möjlighet att i skönlitteratur se såväl det särskiljande som det allmänmänskliga i tid och rum. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga 10

1 . Mö t a s i o c h ge nom l i t t e r a t u r e n

olika sociala och kulturella identiteter, samtidigt som elever kan lära sig att respektera och förstå varandras olikheter. Vilka redskap finns det då att realisera och underlätta dessa möten? Med erfarenheter av att vara lärare i skola och lärarutbildare i svenska och svenska som andraspråk ser vi att det i arbetet med skönlitteratur finns potential för interkulturella möten. Möten med litterära texter kan skapa interkulturella förhållningssätt där elever i relation till texten och till varandra kan utveckla olika perspektiv på livet och världen och förhoppningsvis få förståelse för andras uppfattningar, samtidigt som eleverna analyserar sina egna livs- och världsåskådningar. Vi är medvetna om att skönlitteratur inte är den enda vägen, utan det finns en mängd multimodala uttryckssätt såsom film, drama och bild. I denna bok har vi dock valt att fokusera på skönlitteratur som vi menar har en unik potential att gestalta mänskliga erfarenheter från olika kulturer och tider. Vi utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, som förutsätter att lärande sker genom kommunikation och interaktion (Säljö, 2014). Det innebär att individens färdigheter och kunskaper relateras till den omgivning hon befinner sig i och ett aktivt deltagande i en miljö med andra människor. Enligt Dysthe (2003) är språket och den kommunikativa processen med andra ord avgörande för hur människor kommer att utveckla fortsatt lärande. Målgruppen för vår bok är lärare och lärarstudenter i ämnena svenska och svenska som andraspråk i grundskolans senare år och gymnasiet. Styrdokumentens kursplaner för dessa två svensk ämnen uppvisar likheter i behandlingen av skönlitteraturen, även om det läggs större tonvikt på läsning av skönlitteratur i ämnet svenska. Ord som upprepas är möten med olika texttyper, från olika tider och platser i världen och förståelse av sig själv och andra. Vidare står det:

att använda skönlitteratur […] som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya

tankesätt och öppna för nya perspektiv (Skolverket, 2011, s. 160).

Kursplanerna beskriver således ett interkulturellt förhållningssätt som behöver utvecklas inom skola och utbildning. Vi anser att litteraturstudier och litteraturundervisning bör kunna genomföras på liknande sätt i både svenska och svenska som andraspråk. Hur ett klassrum med flerspråkiga elever kan betraktas som gränsöverskridande i litteraturundervisningen presenteras i boken genom exempel från empirisk forskning. Med gränsöverskridande menas i detta sammanhang hur elever (och lärare) kan mötas i och genom litteraturen, oberoende av socio kulturell tillhörighet och ursprung. Att i sammanhanget undvika alla former av homogenisering är väsentligt, då vi menar att det finns en mångfald av litterära texter, en mångfald av klassrum med elever från en mängd olika bakgrunder och en mångfald av möten i detta sammanhang. Det är av yttersta vikt att undervisningsinnehållet inte enbart reflekterar de erfarenheter och synsätt som majoritetselever representerar utan även tar fasta på det heterogena elevunderlag som många skolor representerar. Alla elever måste kunna relatera till egna unika erfarenheter och världsuppfattningar när de läser texter. I den här boken får du som är verksam eller blivande lärare i svenska och svenska som andraspråk inspiration till och konkreta exempel på olika sätt att arbeta med skönlitteratur i det heterogena klassrummet. Bakgrunden till bokens tillblivelse finns i våra lärarerfarenheter och forskningsintressen. Vi vill också göra boken användbar genom att presentera och problematisera olika undervisningssammanhang som har med läsning och arbete med skönlitteratur att göra. Vi vill ge både teoretisk kunskap och genom undervisningsexempel praktiska insikter om litteraturundervisning med interkulturalitet som förtecken. 1 . Mö t a s i o c h ge nom l i t t e r a t u r e n

Bokens kapitel I bokens andra kapitel, ”Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp”, redogör vi för den teoretiska ram och de centrala begrepp som är vägledande i bokens samtliga kapitel. Det överg ripande teoretiska perspektivet är sociokulturellt och med det följer att vi 12

1 . Mö t a s i o c h ge nom l i t t e r a t u r e n

Ett syfte är att presentera några centrala delar av forskning om litteraturreception, litteraturdidaktik och interkulturalitet ur både svenskt och internationellt perspektiv. Inledningens citat om Zlatan får symbolisera betydelsen av interkulturella möten och en förståelse för de skilda erfarenheter vi bär med oss. Gränsöverskridande litteratur som inte låter sig begränsas av nationer och kulturer presenteras, liksom hur underordnades röster kan höras i litteraturen. Vi vill att boken ska uppmuntra dig till reflektion över skönlitteraturens roll i det klassrum som sätter demokratifrågor, demokratiska förhållningssätt och social rättvisa i förgrunden och över dess roll i elevernas lärande och meningsskapande. I boken diskuterar vi vikten av att engagera eleverna i vår tids angelägna frågor och hur vi med hjälp av skönlitteratur kan vidga elevernas horisont samtidigt som deras förståelse för den egna kulturen, dess normer, värderingar och sätt att leva fördjupas. Vidare ställer vi frågor om vad som händer i mötet mellan läsare och text och hur elevernas olika läsningar kan fångas upp och bearbetas i klassrumsarbetet. Särskild uppmärksamhet ägnas åt den viktiga roll som du som lärare spelar i detta arbete och hur du genom dina didaktiska val, val av texter, arbetsformer och frågor som engagerar just dina elever, kan skapa förutsättningar för språkliga aktiviteter där interkulturella möten, utrymme för en mångfald av röster, reflektion och kritiskt tänkande värderas högt. Vi lyfter också fram vikten av att ge eleverna insikter om att samtal, läsande och skrivande är viktiga redskap för att fördjupa kunskap och förståelse och för att påverka.

lägger stor vikt vid läsaren och det sociala och kulturella sammanhang som läsningen sker i och likaså stor vikt vid vad som sker i mötet mellan läsare och text. Didaktiska frågor med relevans för skolans litteraturundervisning är centrala, och teorier och begrepp inom det litteraturdidaktiska fältet blir därmed viktiga att presentera och diskutera. Elevers meningsskapande vid litteratur läsning sätts i samband med begrepp som mångkulturalitet och interkulturalitet samt till vikten av att elever utvecklar sin kritiska förmåga och sin förmåga att förstå andra kulturer. Här diskuteras också teorier relaterade till litteraturens potential för samtal och reflektion i det flerspråkiga klassrummet. Kapitlet avslutas med en genomgång av receptionsteorier med tonvikt på internationella teoretiker som Louise Rosenblatt (2002), Judith Langer (2005) och Kathleen McCormick (1994). Det tredje kapitlet, ”Litteraturundervisning i en globaliserad värld”, tar avstamp i globaliseringen och dess effekter och hur dessa också berör skolan och dess litteraturundervisning. Argument för en undervisning där eleverna genom skönlitteraturen får möta nya perspektiv och engageras i globala såväl som lokala aktuella frågor presenteras och diskuteras. Mot bakgrund av skolans värdegrund och den kulturella mångfalden i dagens klassrum diskuteras bland annat val av texter och hur dessa kan användas i en undervisning där fler röster och perspektiv får utrymme. Samtidigt som eleverna vidgar sin horisont behöver de få möjlighet till igenkänning och att identifiera sig med textens karaktärer och livsöden. I detta sammanhang betonas litteraturdidaktikens betydelse för att skapa förutsättningar för elevernas engagemang i läsning och reflekterande samtal. Läsning som utforskande äventyr måste då inkludera rörelser ut mot verkligheten, mot sådant som berör elevernas egna liv och den värld de lever i. Kapitlets grundläggande tema följs upp i bokens fjärde kapitel. I kapitel fyra, ”Utanför bekvämlighetszonen”, exemplifierar och diskuterar vi de utmaningar som både elever och lärare kan ställas inför i en litteraturundervisning där demokratifrågor 1 . Mö t a s i o c h ge nom l i t t e r a t u r e n

1 . Mö t a s i o c h ge nom l i t t e r a t u r e n

och demokratiska förhållningssätt sätts i förgrunden. I en sådan undervisning kan obekväma situationer uppstå i möten med den eller det som är främmande eller frammanas när attityder och värderingar synliggörs och sätter känslor i rörelse. I kapitlet ger vi exempel på sådana situationer och hur de kan hanteras. Att utforska litterära texters karaktärer och deras livsförhållanden presenteras som ett sätt att ge eleverna möjlighet att identifiera sig med och fördjupa sin förståelse för ”den andre”. Vidare betonar vi lärarens betydelsefulla roll för att skapa förutsättningar för elevernas meningsskapande. Det handlar om att skapa goda relationer och ett tillåtande samtalsklimat samt att noggrant tänka igenom vilket stöd elever behöver för att fördjupa sin förståelse av den text som ska utforskas. Kapitel fem, ”Att möta sig själv och andra i texten”, behandlar litteraturens roll i ämnet svenska som andraspråk (SVA). Här ställs frågor om hur samtal om skönlitteratur kan stimulera såväl elevers kunskaps- och språkutveckling som deras identitetsutveckling. Två undervisningsexempel används för att illustrera litteraturarbetets möjligheter i ett SVA-klassrum. Inom ramen för temat ”Utanförskap och identitetssökande” läser eleverna två romaner, en nutida och en äldre. I Kalla det vad fan du vill (Bakhtiari, 2005) undersöks hur eleverna interagerar med texten och med varandra i förhållande till texten samt vilka läsarter de använde sig av. Det andra exemplet handlar om klassens läsning av romanen Doktor Glas (Söderberg, 1905). I denna del av undersökningen ställs frågor om vad de flerspråkiga eleverna uppfattar som angeläget att samtala om i den drygt 100-åriga romanen, vilka strategier de använder för att förstå och tolka den samt vilket meningsskapande som sker. I kapitel sex, ”Läraren, litteraturen och didaktiken”, tar vi fortsatt utgångspunkt i det flerspråkiga klassrummets mångfald av livserfarenheter och sätt att förhålla sig till litteratur och litteraturu ndervisning. Det är i kunskapen om eleverna som läraren kan hämta vägledning för de didaktiska valen, det vill säga vilken litteratur som kan användas och vilka frågor som kan

engagera och utmana deras tidigare erfarenheter. Lärares didaktiska förhållningssätt presenteras i form av en tredelad modell, eleverna, litteraturvalen och litteraturundervisningen, med tillhörande frågor som kan ge stöd för lärares planering. I kapitlet diskuteras också lärares behov av pedagogisk beredskap för arbete i en mång kulturell kontext. Beredskapen kan bestå i en öppenhet och ett mod för att tillsammans med eleverna reflektera över ”stora och svåra livsfrågor”. För en sådan undervisning behöver läraren sträva efter att skapa så goda förutsättningar som möjligt för ett dialogiskt klassrum där deltagande innebär både ett aktivt lyssnande och ett kritiskt förhållningssätt. Bokens sjunde och sista kapitel, ”Läsprojektet Herakles”, handlar om de krav som ställs på lärarens didaktiska planering och beredskap för att genom undervisningen fånga upp elevernas olika läsningar. Liksom i tidigare kapitel ligger en av projektets utmaningar i att eleverna har olika språkliga och kulturella bakgrunder och dessutom vitt skilda erfarenheter av att läsa skön litteratur. I kapitlet beskriver vi planeringen och genomförandet av projektet där elevernas läsning av romanen Herakles (Kallifatides, 2006) får stöd av loggboksskrivande och strukturerade samtal. Här besvaras frågor om hur vi kan få kunskap om hur eleverna skapar mening i litteraturläsning utifrån de förutsättningar som läraren skapar. Olika läsarter används som analytiska redskap för att förstå hur läsningen påverkas av olika faktorer som rör både verkets tillkomst, den situation det läses i och lärarens avsikt med läsningen. I en avslutande reflektion diskuteras hur lärare kan utmana elevernas föreställningar och fördjupa deras förståelse genom en ansvarstagande läsart.

Bokens författare Lotta Bergman är docent i svenska med didaktisk inriktning och verksam vid Malmö universitet på Institutionen för kultur, språk, medier (KSM). Hon har mångårig erfarenhet av undervisning 1 . Mö t a s i o c h ge nom l i t t e r a t u r e n

Eva Bringéus är adjunkt i svenska med didaktisk inriktning och arbetar vid Malmö universitet på Institutionen för kultur, språk och medier (KSM). Hon har undervisat i svenska på gymnasiet i många år och även som lärarutbildare på såväl grund- som ämneslärarutbildningen i svenska. Erfarenheterna omfattar även skolutveckling med inriktning på litteraturundervisning samt språk- och kunskapsutvecklande undervisning för grundskola och gymnasium. Eva har skrivit en licentiatavhandling som behandlar litteraturundervisning i det mångkulturella klassrummet. Studien framhåller betydelsen av att ta tillvara och utmana elevernas skilda kunskaper, erfarenheter och känslor i litteraturläsningen för att skapa möjligheter till meningsskapande möten. Catarina Economou är lektor i svenska som andraspråk och svenska med didaktisk inriktning och verksam vid Malmö universitet på Institutionen för kultur, språk, medier (KSM). Hon är legitimerad lärare och har undervisat många år i svenska som andraspråk och svenska, huvudsakligen på gymnasiet men även på högstadiet, KomVux och på utlandsskolor. Nu arbetar hon som lärarutbildare på ämneslärarutbildningen i svenska som andraspråk och med fortbildning för verksamma lärare i språk- och kunskapsut vecklande arbetssätt. Hennes forskningsintresse rör bland annat litteracitet och litteraturdidaktik med andraspråksperspektiv och integrationsfrågor.

1 . Mö t a s i o c h ge nom l i t t e r a t u r e n

i svenska på gymnasiet och som lärarutbildare. Hennes forskningsintresse rör bland annat litteraturläsning och litteraturdidaktik med inriktning mot hur litteratur och andra medier kan användas i utforskande och kunskapsbyggande sammanhang samt mot det dialogiska klassrummets möjligheter. Centralt är hur valet av innehåll och frågeställningar kan uppmuntra till elevernas aktiva deltagande i samspel med andra och ge dem möjlighet att kritiskt granska och ta ställning i viktiga samhällsfrågor.

k apitel 2

Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp Sedan mitten av 1900-talet har det skett en perspektivförskjutning vad gäller synen på läsning. Tidigare riktade nykritiken in sig på den litterära texten som en slags självständig artefakt som skulle analyseras som ett avgränsat fenomen, utan hänsyn till vare sig läsaren eller det sociala sammanhanget. Förskjutningen som efter hand skedde ledde till att litteraturteoretiker började intressera sig för läsarens roll och vad som händer i samspelet mellan läsare och text. Till detta kommer kontextens betydelse för förståelse och tolkning.

Då denna bok har ett övergripande sociokulturellt perspektiv är det viktigt att förklara hur detta perspektiv kommer till uttryck inom läsning och litteraturundervisning så att du som läsare förstår vår utgångspunkt. Inom det litteraturdidaktiska forskningsfältet finns antagandet om att mening i en litterär text konstrueras i social interaktion där människan är såväl meningssökande som meningsskapande. Läsningen är alltså situerad då den alltid sker i ett socialt, kulturellt och historiskt sammanhang. I undervisningssammanhang läses, bearbetas och tolkas litteraturen av elever och lärare tillsammans med utgångspunkt i elevernas och lärarens olika erfarenheter, värderingar, referensramar och 17

kunskaper, det vill säga ”leser, tekst och kontekst er flettet inn i hverandre” (Aamotsbakken & Knudsen, 2011, s. 172). I detta kapitel presenterar och problematiserar vi olika teorier och begrepp inom det litteraturdidaktiska fältet som kan ge dig som läsare en bättre förståelse av vad som händer och kan ske i skolans litteraturundervisning. Flera av dessa begrepp och teorier återkommer i bokens följande kapitel.

Den amerikanska filosofen Martha Nussbaum (1997) pläderar för det nödvändiga med en humanistisk bildning i ett modernt och demokratiskt samhälle. Hon skriver att i dagens multikulturella och globaliserade värld måste vi fråga oss vad en god medborgare bör veta för att kunna hantera tillvarons komplexitet. Många av de svåraste problem som vi ställs inför kräver en dialog som förenar människor från olika nationella, kulturella och religiösa bakgrunder (1997, s. 8). Nussbaum för ett resonemang om liberal education, ett bildningsideal som ursprungligen kom från USA och som syftar till att allsidigt utveckla människors olika förmågor. Nussbaum vill förnya liberal education genom att studiet av andra kulturer läggs till, och hon diskuterar förhållandet mellan detta bildningsideal och medborgarskap. Hon anammar en klassisk idé om världsmedborgaren som har en lojalitet med människor i hela världen. Nationella och lokala uttryck och lojaliteter betraktas som underställda och en mångfald av perspektiv på vad som är viktigt erkänns. Vi ingår i en gemenskap som startar i jaget och den närmsta familjen och gruppen, men som efter hand kan växa sig allt större och rikare på förståelse och insikter för att till slut omfatta en global gemenskap. Det allra viktigaste är, enligt Nussbaum, att vi erkänner det mänskliga livets värde överallt och att vi ser oss själva som sammanbundna med människor över hela världen (1997, s. 9). Nussbaums kontext är den ameri18

2 . T e or e t i s k a u t g å ng s p u n k t e r o c h c e n t r a l a b e gr e p p

Läsning, litteraturundervisning och interkulturalitet

kanska universitetsvärlden, men hennes tankar kan appliceras på ett svenskt utbildningssammanhang och det som kan ske i våra svenska skolor. För att kunna bli goda och välutbildade världsmedborgare bör vi, utöver den vetenskapliga förståelsen, utveckla tre förmågor, menar Nussbaum. Den första är kritisk förmåga. Vi bör ställa oss kritiska till oss själva och inte anamma auktoriteter oreflekterat. Inte minst våra egna traditioner måste sättas under lupp. Denna förmåga tangerar den modell som Hilary Janks (2013) har arbetat fram för att arbeta med critical literacy. Critical literacy bygger på en tanke om social rättvisa och vill fokusera det sätt på vilket text och språk reproducerar världen. Essentially, critical literacy is about enabling young people to read both the word and the world in relation to power, identity, difference and access to knowledge, skills, tools and resources (Janks, 2013, s. 227).

Utöver den kritiska förmågan behövs ännu en, nämligen förmågan att förstå andra kulturer, att se oss själva som något mer än en medborgare inom en region eller grupp. Genom en interkulturell utbildning som inkluderar kunskap om fler religioner och kulturer kan vi lära oss att förstå att vår egen tillvaro inte är bättre än någon annans utan att för den skull behöva förminska oss själva.

Mångkulturalitet och interkulturalitet Begreppen mångkulturalitet och interkulturalitet är komplexa och har tillskrivits en mängd olika tolkningar. I relation till skola och utbildning används ofta begreppen i projekt som handlar om ”invandrarelever” som kan utgöra ”problem” på grund av sin mångkulturalitet (Runfors, 2003). Hans Lorentz och Bosse Bergstedt (2006) förklarar att ett mångkulturellt samhälle eller en mångkulturell skola ”innebär att samhället eller skolan befolkas av indivi2 . T e or e t i s k a u t g å ng s p u n k t e r o c h c e n t r a l a b e gr e p p

der som representerar skilda kulturer, etniciteter eller nationali teter” (s. 16). Här ska det även läggas till socioekonomisk bakgrund. Caroline Ljungberg (2005) menar att för att kunna förstå och tolka idén om en mångkulturell utbildning behöver man analysera begreppet utifrån den ideologiska kontexten. En av Ljungbergs analyser av mångkulturalism är användbar i en pedagogisk kontext: Kritisk mångkulturalism handlar om relationer mellan olika grupperingar i samhället och har som syfte att uppmärksamma och ifrågasätta relationer som leder till förtryck. En mångkulturell utbildning eller undervisning studerar relationer i samhället det dominerande. Kritisk reflektion är en central komponent (Ljungberg, 2005, s. 181).

Denna definition är alltså ett sätt att se på mångkulturalism som står i samklang med Nussbaums syn på kritisk förmåga och på förmågan att förstå andra kulturer. När det handlar om begreppet interkulturalitet kan följande definition förklara vad som avses med att vara interkulturell: the capacity to reflect on the relationship among groups and the experience of those relationships. It is both the awareness of experiencing otherness and the ability to analyse the experience and act upon the insights into self and other which the analysis brings (Alred, Byram & Fleming, 2003, s. 4).

Interkulturalitet inbegriper således både reflektion och handling i förhållande till en själv och till andra. Pirjo Lahdenperä (2004) förklarar att interkulturellt lärande är processer där de hinder som utgörs av vår egen uppfostran, våra värderingar och vår grupptillhörighet kan elimineras och ta oss ur vår kulturellt begränsade horisont. Genom interaktion och kommunikation och genom att problematisera kulturbundna antaganden och perspektiv kan vi 20

2 . T e or e t i s k a u t g å ng s p u n k t e r o c h c e n t r a l a b e gr e p p

och inkorporerar fler perspektiv och erfarenheter än enbart

ompröva våra föreställningar. På senare tid har begreppet interkulturellt kapital, intercultural capital (Pöllman, 2013), tillkommit och det är en utveckling av Bourdieus (1984) koncept om kulturellt kapital. Begreppet används för att belysa kompetenser som att kunna flera språk, erfarenheter av att ha bott utomlands, kanske i flera länder, och att ha internationella sociala relationer. Nussbaums två förstnämnda förmågor om kritiskt förhållningssätt och förmåga att förstå andra kulturer är relaterade till fakta, medan den tredje handlar om empati och andra känslor, narrativ fantasi, eller med Nussbaums egna ord ”the ability to think what it might be like to be in the shoes of a person different from oneself” (1997, s. 11). Detta är inget som ska ske okritiskt, utan vi ska genom perspektivbyten reflektera och granska andras livssituationer och agerande genom användandet av fantasin. Enligt Nussbaum är läsning av skönlitteratur synnerligen lämpad för detta ändamål (1997, s. 85ff.). Litteraturens stora potential ligger i att den ger möjligheter att uppleva och reflektera över livsstilar och idéer.

Litteraturen som språngbräda för samtal och reflektion Nussbaum har blivit kritiserad för att idealisera litteraturläsning och för att inte problematisera litteraturens ställning i det digitala och globaliserade samhället. Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap, skriver att i Nussbaums resonemang kan man hamna ”farligt nära myten om den goda litteraturen – att man självklart blir en god människa av att läsa litteratur” (2007, s. 258). Vi menar dock att Nussbaums resonemang kan visa hur litteraturen kan vara en språngbräda för kritiska diskussioner och samtal om etiska och kulturella frågor, inte minst i skolans två svenskämnen. Detta behöver i slutänden inte alls innebära att man blir ”en god män niska”, men däremot finns det potential för att eleverna genom en sådan undervisning kan utvecklas till mer medvetna och kosmopolitiska medborgare. 2 . T e or e t i s k a u t g å ng s p u n k t e r o c h c e n t r a l a b e gr e p p

LITTERATURUNDERVISNING OCH INTERKULTURELLA MÖTEN Ett välgenomtänkt arbete med skönlitteratur kan få oss att utmana våra egna föreställningar och tankemönster. Både elever och lärare kan lockas att gå utanför sina bekvämlighetszoner i mötet med det som är främmande och annorlunda, och kritiskt granska både sig själva och det egna samhället. I Litteraturundervisning och interkulturella möten ger författarna både konkreta undervisningsexempel på arbete med skönlitteratur i heterogena klassrum och resonerar kring teoretiska perspektiv på läsande och lärande. Särskild uppmärksamhet ägnas åt lärarens viktiga roll i valet av texter, arbetsformer och i relationen till eleverna. Målet är att skapa en trygg arena som ger utrymme för en mångfald av engagerade röster och kritisk reflektion. Boken vänder sig till verksamma och blivande lärare i svenska och svenska som andraspråk i grundskolans senare år och gymnasiet.

124

studentlitteratur.se

Art.nr 39354 R e gi s t e r

Lotta Bergman, Eva Bringéus och Catarina Economou har alla tre en bakgrund som gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk, men är numera verksamma som lärarutbildare och forskare vid Malmö universitet. I sin forskning förenas de av ett gemensamt intresse för litteraturundervisning, inte minst för perspektiv som rör kulturell förändring, interkulturella möten och värdegrundsfrågor.