Eva Törnqvist Nyman
Stora Musikboken
Musiklektioner för mer än ett år!
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00
studentlitteratur.se
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 36330
ISBN 978-91-44-11150-6
Upplaga 2:7
© 2004 Eva Törnqvist Nyman och Argument Förlag / © 2015 Studentlitteratur AB
Illustrationer: Stina Lundhgren
Printed by Eurographic Group, 2023
2 Håll takten • 2
10 min En handtrumma. REPETERA
Bestäm en taktart, till exempel 4-takt. Läraren håller pulsen på handtrumman och eleverna klappar på varje ”etta”. När pulsen känns stadig, byt till 3-takt. När även detta känns säkert delar du klassen i två halvor. Den ena gruppen skall nu klappa ”ettan” i 4-takt och den andra klappar ”ettan” i 3-takt samtidigt. Starta på en gemensam ”etta” och försök att mötas på rätt ställe igen.
Variera taktarterna och öka svårighetsgraden genom att dela in klassen i fler grupper. En variant är att använda rytminstrument i stället för att klappa.
3 Håll takten • 3
10 min En handtrumma och en triangel. Utrymme att gå runt obehindrat. REPETERA
A. Läraren håller pulsen på handtrumman på fjärdedelar. 4-taktskänsla. Alla går taktfast i cirkel.
B. Läraren håller pulsen på handtrumman. Gå fyra steg, stå stilla fyra slag och så vidare.
C. Gå 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4
Slå gärna fjärdedelarna på handtrumma och halvnoterna på till exempel triangel. Be en elev om hjälp. Låt även två elever sköta pulsen på trumma och triangel.
Variant 1: När A, B och C fungerar bra kan eleverna övergå till att vimla runt i rummet i egna riktningar så att golvytan fylls ut jämnt, och utan att kollidera med varandra.
Variant 2: Gör övningarna i 3-takt.
8 Dirigera flera
15 min
Den här övningen tränar koncentration, uppmärksamhet och ledarskap.
Dela klassen i två halvor som står en bit från varandra. Dirigera själv först hela klassen tillsammans i en enkel sång, till exempel Blinka lilla stjärna, genom att slå pulsen i båda händerna framför dig. Pulsslaget känns i neråtstudsen.
Låt sedan ena halvan av klassen sjunga början av sången Blinka lilla stjärna och vänd dig sedan till andra halvan som får sjunga ”hur jag undrar var du är”, byt tillbaka och så vidare.
Tänk på att ”vara före” både i tanken och en aning i rörelsen så att grupperna förstår när det blir deras tur. Låt några elever få prova att dirigera. Svårigheten kan ökas genom att korta ner fraserna. Man kan till och med byta grupp mitt i ett ord om pulsen är långsam och dirigenten tydlig.
Variant: Övningen kan varieras genom att hela klassen dirigeras, men att dirigenten växlar tempo eller karaktär i slagen:
• Långsamma slag
• Snabbare slag (ej för fort!)
• Mjuka slag Legato
• Ryckiga slag Staccato
• Stora slag Starkt
• Små slag Svagt
Man kan också påverka karaktären på sången med sitt ansiktsuttryck. Ser man sorgsen ut påverkar det röstklangen på dem som sjunger, liksom om man ser glad ut. Dirigenten betyder mycket! Pröva och lyssna själv!
9 ”A vonni vonni vo” med rörelser
20 min Stolar, om ni inte sitter på golvet.
Här får du förslag till olika rörelser. Det kan bli hejdlöst roligt när man får testa gränserna för sin simultanförmåga! Du gör antingen en eller två sorters rörelser per rad i melodin. Väljer du två blir det förstås svårare när man då måste byta rörelse oftare.
Sitt tätt tillsammans i en ring och gör någon eller några av nedanstående fem varianter. De har stigande svårighetsgrad:
1. Slå taktfast på egna knän.
2. Slå varannan gång på egna knän, varannan på grannen till höger omväxlande vänster.
3. Slå på egna, slå på egna i kryss med armarna, slå på egna, slå ut åt sidorna på grannarnas. Kul!
4. A) Håll upp armarna i kors i brösthöjd.
B) Sträck ut höger arm rakt fram, men håll fortfarande kvar vänster arm på höger arms armveck.
C) Håll fortfarande ut höger arm rakt fram medan vänster hand förs fram till höger hand.
D) Vänster hand tillbaka till höger armveck.
E) A–D fast tvärtom. Det vill säga byt ut höger mot vänster och vice versa.
Schematiskt ovanifrån:
5. Slå på knäna, nyp i näsan med höger hand och samtidigt i höger öra med vänster hand, slå på knäna, nyp i näsan med vänster hand och samtidigt i vänster öra med höger hand och så vidare…
15 min Golvutrymme. REPETERA
Lär först ut melodin med text utantill. Det går snabbt eftersom den är så lätt. Sitt tätt tillsammans i en ring på golvet.
Gör nedanstående rörelser till:
A Slå händerna på knäna.
RAM Slå händerna på högra grannens knän.
SAM Fortsätt slå händerna på högra grannens knän.
GULLI Spela basfiol på vänstra grannen. Det vill säga pilla med vänster hand i håret och höger hand i magen.
ARAFI Böj dig framåt och upp igen med händerna uppsträckta.
Aramsamsam
Aramramsam sam samsam sam samaaramramsam sam samsam sam samgul gul gulli -li gul gulli li ligul gul gulli li ligul gul gulli li ligul gul gulliliramramsam sam samsam. sam. sam.AAramramsam sam samsam sam sama -a ---
ram ramsam sam samsam sam samgul gul gulliligulgulli li ligul gul gulli li ligul gul gulli li ligul gul gulliliramramsam sam samsam. sam. sam.A -A -----
ra rafi fi fiaararafi fi figul gul gulliligulgulli li ligul gul gulli -li ----gul gulli li ligul gul gulliliramramsam sam samsam. sam. sam.AArarafi, fi, fi,a -a ----
ra rafi fi figul gul gulliligulgulli li ligul gul gulli li ligul gul gulli li ligul gul gulliliramramsamsamsam. -sam. -----
Instrumentkännedom
Något av det viktigaste vi kan hjälpa barnen i skolan med idag är att träna dem i koncentration. Detta är något som barn i allmänhet tycks ha svårare och svårare för. Här kan musiken spela stor roll. Men man måste, som i allt, träna sig. En pop- eller rocklåt varar i regel 3-4 minuter och inbjuder oftast inte till något aktivt lyssnande. Därför tycker jag att en av musiklektionens viktigaste uppgifter är att lära eleverna lyssna. Aktivt och koncentrerat. Då får man ut så mycket mer av musiken. Många av mina musiklyssningsexempel är längre än 3-4 minuter, och det är medvetet. Efter envis träning med en klass är det en njutning att se den slappna av, men ändå lyssna aktivt och låta fantasin och de inre bilderna flöda fritt. Så kämpa och var envis. Kräv att det skall vara helt tyst i klassen när musiken sätts på. Det går inte första gången och kanske inte femte eller sjunde gången… men när det lyckas! WOW!
Eftersom det kan vara svårt ekonomiskt att skaffa fram alltför många nya musikinspelningar till skolan har jag valt att utgå från Klassiska favoriter volym 1 och 2 samt Svenska klassiska favoriter (Naxos). Mina musikval från dessa cd-skivor är tänkta som ett förslag till grundläggande repertoarkännedom av klassisk musik. Ett musikverk jag vill rekommendera som ger bra kunskap om i stort sett alla orkesterinstrument är Benjamin Brittens The Young Person’s Guide to the Orchestra (Naxos 8550335).
I en del lektioner föreslår jag att eleverna forskar och arbetar med att ta reda på uppgifter i musikböcker och lexikon. Det mest utförliga musiklexikonet på marknaden är Sohlmans musiklexikon i fem delar. Detta lexikon bör finnas i skolbiblioteket, tycker jag, även om det kostar en slant. I annat fall finns Bonniers musiklexikon, som man ofta hittar billigt på bokrean! Med detta lexikon klarar man sig en bit. Man får mycket för pengarna i alla fall. I den numera snarast antika Musikens värld kan man hitta en del bra saker, till exempel tabeller, översikter på tonsättare, exempel på de mest kända kompositionerna för olika instrument, mer personlig och lustig kuriosa om tonsättare med mera (läses med en nypa salt). Rabén & Sjögren har givit ut Musikboken, som bland annat har underbara, stora färgbilder på de vanligaste instrumenten. Så har även Bokia gjort och deras utgåva heter Symfoniorkestern och dess instrument. I Bonniers serie Fakta i närbild heter en av delarna Musikinstrument. Denna är mer kortfattad i beskrivningen av instrumenten, men har vackra färgbilder även på för oss lite udda instrument. Mycket matnyttigt i musikämnet finns att hämta i Sixten Nordströms Så blir det musik (Bra Böcker). Det finns fler böcker, och ett tips är alltså att hålla utkik på bokrean. Det är alltså bra om eleverna får klart för sig storleken på instrumenten och hur de hålls, genom att visa tydliga bilder eller att låna instrument. Här kan man med fördel få hjälp av de elever som spelar något instrument att berätta om och demonstrera sina instrument för sin klass. Eller varför inte ta med klassen på en ”riktig” konsert, kanske din lokala kultur- eller musikskolas elevkonserter där elever inspirerar på ett annat sätt än vuxna musiker.
Försök att använda klingande exempel så långt det går vid presentationer av instrumenten.
OBS! Arbetsblad 67 och 68 innehåller kunskapstest om olika instrument.
Hur låter musiken?
Avspänd Grön Långsam Solig
Blå Gäll Mjuk Sorgsen
Brun Hes Mörk Spröd
Bunden Hotfull Okänslig Spänd
Dansande Häftig Pampig Spännande
Dimmig Hård Pipig Sur
Dov Kall Porlande Susande
Dramatisk Kantig Rund Svag
Elak Känslig Ryckig Svart
Glad Ledsen Rädd Taktfast
God Lekande Röd Upprörd
Gul Lila Skimrande Varm
Gullig Ljus Slapp Vass
Grym Lugn Snabb Vit
Stråkinstrument
Stråkfamiljen består av fyra olika instrument.
FIOL/violin
ALTFIOL /viola
(Altfiolen spelas på samma CELLO/violoncell BASFIOL/kontrabas sätt som fiolen men är lite större.)
Alla kan antingen spelas med stråke, eller så knäpper man med fingrarna på de fyra strängarna (pizzicato-spel). På stråken spänner man hästtagel. För att taglet skall bli strävt och få strängarna att ljuda, stryker man på harts (kåda).
Violininstrumenten uppfanns på 1550-talet, och på 1700-talet hade violinen fått sin nuvarande form. En av de duktigaste instrumentbyggarna från den här tiden hette Antonius Stradivarius och kom från Italien. Det finns fortfarande Stradivarius-instrument bevarade, som man spelar på. Priset idag? Runt en miljon kronor och mer!
I Sverige spelade man också fiol på 1700-talet. Den blev populär bland allmogen (den tidens bönder). Man spelade vad vi idag kallar folkmusik.
En av de skickligaste, mest virtuosa violinisterna som funnits hette Niccolò Paganini. Han levde på 1800-talet. Det berättas att han förtrollade, ja förhäxade publiken och gjorde den alldeles hysterisk. En del trodde att han var besatt av djävulen, så när han dog vägrade man att begrava honom i vigd jord. Även i svensk folkmusik pratar man om att duktiga spelemän hade lärt sig att spela av Näcken och kunde få folk besatta.
Stråkinstrumenten är mycket användbara instrument både solistiskt och i orkester, i klassisk musik, folkmusik, pop, rock och jazzmusik. En stråkkvartett består av två fioler, en altfiol och en cello.
1. För ungefär hur länge sedan uppfanns fiolen? .............................................................................
2. Vad hette den skickligaste fiolbyggaren? ......................................................................................
3. 1 vilken sorts musik förekommer stråkmusik? ............................................................................
4. Hur många instrument finns det i en stråkkvartett? ....................................................................
Nyckel till ”Våren”
Våren är en violinkonsert av Antonio Vivaldi.
Allegro
0:00 A. Tema. Den fröjdefulla våren är här. Vårens melodi.
0:32 B. Fåglarna hälsar våren välkommen med sitt glada kvittrande.
1:08 A. Tema (se överst).
1:16 C. Vårvindarna susar och bäckarna brusar.
1:40 A. Tema (se överst).
1:48 D. Plötsligt mulnar himlen och det börjar åska och blixtra.
2:17 A. Tema (se överst) i moll.
2:24 E. När ovädret dragit förbi börjar fåglarna sjunga igen.
3:07 A. Tema (se överst).
Largo
F. På en blomsteräng i det milda suset i grönskan sover herden med sin trogna hund vid sidan om sig.
Allegro
G. Herdar och herdinnor dansar till säckpipans glada låt för att fira vårens ankomst.
(De två satserna Largo och Allegro finns inte på med Naxos inspelning.)
Rösten
Rösten är naturligtvis vårt viktigaste och finaste instrument!
Tänk så oändligt många ljud vi kan åstadkomma, hur rösten speglar vårt jag, hur vi mår och olika känslolägen.
Eftersom rösten är så intimt kopplad till vårt inre tycker jag att det är viktigt att så mycket som möjligt uppmuntra, stödja och träna våra elever i att tala och sjunga; våga göra sin röst hörd. Att ge eleverna ett rikt och nyanserat språk och uttrycksmöjligheter i alla former är viktigt ur flera aspekter. Ingen röst är den andra lik och att kritisera eller kommentera någons röst bör göras med stor varsamhet och med ett medvetet syfte för att inte såra.
Jag vill hävda att alla kan eller kan lära sig sjunga. Ingen skulle väl komma på tanken att man inte kan cykla bara för att man inte kan balansera och koordinera sina muskler första gången man sitter på en cykel?
Ofta är det vår egen rädsla och vad vi själva tror att andra tycker som hämmar oss i tal och sång.
En kollega som inte var tonsäker i sin sång, men som älskade att sjunga, fick också sina elever att sjunga av hjärtans lust. Och man lyssnar väl hellre till en amatör som sjunger från hjärtat än ett proffs som går på rutin? I varje fall brukar barnen inte vara så kritiska som vuxna.
Med den glädje och gemenskap som det är att till exempel sjunga i kör är det ingen tillfällighet att körsång är en av landets största folkrörelser. Tillsammans kompletterar vi varandra och kan åstadkomma något större än oss själva. Det gäller även i sång!
”Skogen skulle vara mycket tyst om inga andra fåglar sjöng än de som sjunger bäst.”
Henrik von Dyke
Dra en kopia och vik sedan bort facit innan du kopierar till eleverna.
FACIT
1. Fiol, cello, kontrabas
2. Ca 400 år
3. Klassisk musik, folkmusik, pop/rock, jazz
5. Gitarr, harpa, luta, banjo, balalajka, bouzouki, mandolin
6. Klockstycke, bygel, ventiler/ klaffar
7. Bastuba
8. Trumpet
9. Trombon, valthorn
10 &11. Mot en kant: tvärflöjt, panflöjt. Med enkelt rörblad: saxofon, klarinett. Med dubbelt rörblad: oboe, fagott.
Kunskapstest • 1
1. Altfiol är ett stråkinstrument. Nämn tre andra stråkinstrument.
2. Hur gammal är fiolen? ...............................................................................
3. I vad för slags musik använder man fiol? Ge tre exempel. ............................... ................................. ................................
4. Nämn ett musikstycke där fiol ingår och gärna vem som skrivit musiken.
5. Vilka andra stränginstrument, förutom stråkinstrumenten, känner du till? ......................................................................................................................
6. Alla blåsinstrument har ett munstycke. Kan du namnen på fler delar? ............................... ................................. ................................
7. Vad heter det bleckblåsinstrument som kan ta den lägsta tonen?
8. Vad heter det bleckblåsinstrument som kan ta den högsta tonen?
9. Vad heter de andra två bleckblåsinstrumenten? .................................................. ...................................................
10. Träblåsinstrumenten kan blåsas på tre olika sätt. Vilka?
Skriv in följande instrument under rätt blåsteknik på fråga 11: saxofon, tvärflöjt, klarinett, oboe, fagott och panflöjt.
Teori
Detta kapitel används parallellt med rytmkapitlet enligt devisen ”Lär med kroppen, så fastnar det i knoppen”.
Det börjar med de enklaste byggstenarna, att känna skillnaden på och , att föra över detta till pulskänsla i ord, fraser, meningar och hela sångtexter. (Se även kapitlet ”Ramsor och talkörer”!) Även grundläggande kunskap om övriga notvärden, tonhöjd, dur/moll, nyanser och de vanligaste musiktermerna ingår. Många av arbetsbladen rekommenderar jag att repetera. Repetitionerna skall ej vara långa, högst fem minuter. Stick emellan med dem mellan två moment på lektionerna, ofta! Det är upprepningen som gör susen!
Gör inte ett helt arbetsblad på en gång, utan dela upp det på två eller tre gånger. Tidsangivelsen gäller ett tillfälle och repristecknet att du repeterar två – tre gånger. Som regel repeterar man musiktermer inne i andra lektioner. Till exempel: ”Musiken var stark. Vad heter starkt med en musikalisk term?” och så vidare.
Avsnitten ”Mera notvärden” och ”Paustecken” har lite karaktär av överkurs och tilldelas ingen praktisk användning i boken, förutom fjärdedelspausen, som ingår i ”Levande rytmer”, Rytmkapitlet. Dock tycker jag att man bör ha stött på symbolerna och termerna, så man känner till deras existens.
Jag har på många ställen skrivit att du behöver ett piano. Det går förstås lika bra med exempelvis en keyboard och i vissa fall en xylofon eller ett klockspel.
Låt eleverna i görligaste mån leda övningarna vid repetitionstillfällena, när de vet hur övningarna skall göras.
74 Varför heter det G-klav?
10 min Tavla
Gå igenom följande på tavlan: Klav betyder nyckel. Klaven ”låser upp” notsystemet (de fem notlinjerna) och visar var tonen G ligger. Utifrån den kan man sedan veta var de andra tonerna ligger.
Från början skrev man bokstaven G, men med åren har G:et utsmyckats och blivit den krumelur vi nu skriver:
G-klaven snirklar sig runt andra linjen och visar att på denna plats ligger tonen G. Vi kallar också G-klaven för diskantklav. G
På liknande sätt förhåller det sig med F-klaven, eller basklaven som den också kallas. F:et har fått en böjd rygg och av de två tvärstrecken återstår bara ett par punkter. Med lite fantasi kan man se ett F!
Notsystemet består av fem linjer och fyra mellanrum som räknas nerifrån och upp.
En ton ligger alltså antingen på en linje eller i ett mellanrum. Lägre eller högre toner än som får plats på notsystemet behöver hjälplinjer:
Ännu högre eller lägre toner skrivs med symbolen 8:va (uttalas oktava) framför, vilket innebär att tonen skall klinga en oktav (åtta toner) högre eller lägre än vad noten visar.
75 Stamtonerna
min Piano,
Skriv stamtonerna på tavlan enligt nedan.
Stamtonerna eller C-durskala:
c d e f g a b c
Spela dem på piano eller dylikt.
(H)
C D E F G A B C
I en del litteratur kallas B för H. Detta kan skapa förvirring, då ett sänkt H kallas B. Jag använder här beteckningen B och B
Se även nr 107.
10
keyboard, xylofon eller dylikt. Tavla.
REPETERA
C ligger till vänster om de två svarta tangenterna och C-durskalan spelas på enbart vita tangenter. Be eleverna sjunga skalan på tonnamnen både uppåt och nedåt medan du spelar och sjunger med.
Återkom till denna lilla övning med jämna mellanrum, för att dels lära in tonnamnen och dels känna in när tonerna rör sig uppåt respektive nedåt. Bra för inlärningen är att eleverna också visar med en handrörelse när tonerna går upp eller ner.
Handrörelsen ihop med muskelarbetet i halsen befäster och ökar förståelsen för om en ton är högre eller lägre än en annan. Detta kan kanske tyckas vara självklart för en del, men inte för alla. Detta ihop med rytmkänsla tillhör de viktigaste och mest grundläggande sakerna i musiken.
Tips! De svarta tangenterna på pianot eller exempelvis DFGAB på xylofon utgör en pentatonisk (femtonig) skala. Dessa toner låter bra i vilken ordning man än spelar dem och kan användas i ett första improvisationsförsök. Låt eleverna spela efter en given rytm till exempel:
Låt en elev i taget improvisera, medan 3-4 andra elever spelar på rytminstrument.
Dans och rörelse
I följande lektioner bör man tänka på att lära ut sången först, så att den sitter säkert innan man börjar med rörelserna. Annars är risken stor att eleverna slutar sjunga, när de också skall koncentrera sig på en rörelse.
Lär gärna in sången på en lektion och repetera sången och lär in dansen på nästa. En del sånger/ danser kanske dock är så lätta för klassen att det går att kombinera sång och dans redan första lektionen.
Ibland kan det ändå vara svårt att både sjunga och dansa samtidigt. Dela då klassen så att halva sjunger och halva dansar och byt sedan.
Till vissa danser kan det passa bra med en liten rytmsektion. Till exempel två handtrummor och en tamburin eller bjällror, som håller pulsen eller spelar en enkel rytm till.
Känn dig för vad som fungerar bäst i just din klass.
129 Visuell kanon, samarbetsövning
Använd en välkänd kanon, till exempel Broder Jakob. Sjung först igenom den tillsammans. Dela sedan klassen och sjung i tvåstämmig kanon. När detta fungerar säkert, hittar ni tillsammans på lämpliga rörelser till varje textrad. Sjung i kanon igen och gör rörelser till. Dela eventuellt klassen i tre eller fyra delar också.
Träna att göra rörelserna till en handtrummas puls utan att sjunga. Först alla tillsammans. Uppmana eleverna att lyssna inom sig, så att fraserna blir lika långa som om de hade sjungits. När detta sitter säkert kan klassen delas och framföra Broder Jakob visuellt i kanon.
130 Spegeln, samarbetsövning
10
Här skall eleverna arbeta parvis. En är ledare och den andra är spegelbilden som följer. Stå eller sitt mitt emot varandra. Ledaren gör långsamma rörelser och spegelbilden följer. Börja till exempel med att lyfta ena handen långsamt som till hälsning så att handflatorna nästan
20 min Utrymme för eleverna att röra sig.
REPETERA
REPETERA
möts. Lägg huvudet på sned. Lyft ena foten och så vidare. Byt ledare efter en liten stund. Prova också att göra övningen till lugn musik.
131 Följas åt, samarbetsövning
10 min Utrymme för eleverna att röra sig.
I denna övning arbetar eleverna parvis. En är ledare och den andra följer. Den ena lägger fingertopparna mot den andras och ledaren skall nu långsamt röra handen i olika riktningar: mot sig, från sig, uppåt, nedåt, åt sidorna, kanske till och med kliva över händerna utan att tappa kontakten med den andra. Byt ledare efter en stund.
Variant: Plocka upp en tändsticka från golvet med ditt ena pekfinger tillsammans med kamratens ena pekfinger. Lyft upp tändstickan långsamt och för iväg den tillsammans mot ett bestämt mål. Prova gärna med en ballong också.
132 Bilda figurer, samarbetsövning
för eleverna att röra sig.
Denna övning går ut på att alla i klassen skall samarbeta och bilda olika figurer som läraren eller eleverna bestämmer.
Börja med att be eleverna bilda en ring. Gå sedan över till andra geometriska figurer, bokstäver och siffror.
133 Jenka
20 min
för eleverna att röra sig.
Jenka är en finsk dans som inte är svår. Man lär sig den på två minuter. Men det är jobbigt! En bra jenka-sång finns i Olle Widestrands Låteri-låtera, nämligen Joggar-Jenka (nr 64). En annan jenka-sång finns i Numusik 2 och är skriven av Tord Gummesson. Den är lite svårare sångligt.
Jenka dansar man så här:
På 1:an och 3:an i den första takten hoppar man med höger klack ut åt höger sida.
På 2:an och 4:an hoppar man tillbaka med höger fot intill vänster fot.
På 1:an och 3:an i takt två hoppar man med vänster klack ut åt vänster sida.
På 2:an och 4:an hoppar man tillbaka med vänster fot intill höger fot.
REPETERA
På 1:an i takt tre hoppar man jämfota framåt. På 3:an i takt tre hoppar man jämfota bakåt.
På 1:an, 2:an och 3:an i takt fyra hoppar man tre jämfotahopp framåt.
I Joggar-Jenka, som är åtta takter, hinner man två omgångar enligt ovan.
Tips på arbetsgång: Lär först ut en av jenkasångerna, så att alla kan den utantill. Stå sedan i ring och visa stegen så att alla ser. För till sist ihop sång och steg stående på ett långt led efter varandra och lägg händerna på framförvarandes axlar.
Denna sång är tre-delad och varje del repriserad, det vill säga AA BB CC. Träna först in sång och text, del för del, utantill. Texten till denna sång är lite svårare, så du kan göra det lättare genom att sjunga samma text i repriserna.
Gör C-delen intressantare genom att i första takten sjunga crescendo (starkare och starkare), så att det blir en höjdpunkt i melodin i C-delens andra takt.
För att träna in pausen på ”ettan” i ff-takten, kan man till en början klappa på pausen, för att senare bara tänka sig ”klappet”.
När ni kan melodin kan följande dans läras ut:
A. Varannan kille och varannan tjej i en ring med armarna på varandras axlar.
Vänster fot framför höger, höger intill.
Vänster fot bakom höger, höger intill.
Och så vidare hela första A-delen.
Andra A-delen byt håll, det vill säga höger fot framför vänster, vänster intill och så vidare.
B. Killarna vänder sig åt höger mot en tjej och så går man i armkrok två och två åt höger. Andra B-delen byt arm och så likadant åt andra hållet.
C. Hela ringen tar varandra i hand och går in mot mitten medan händerna sträcks uppåt successivt och når toppen på 1:an i andra takten. Stanna kvar takten ut och gå sedan tillbaka i takt tre och fyra.
134 Tzena
10 + 10 min Utrymme för eleverna att röra sig.
1. Tzenatzenatzenatzenahabanoturenachaya limbamoshava.Alnaalnaalnaalna alnatitchabenamibenchayilishtzava.
2. Tzenatzenahabanoturenachayalimbamosha vaaaa.Alnaalnaalnatitchabenamiben
chayilishtzava.
3. Tzenatzenatzenatzenatzena tzenatzenatzenatzenatzenatzena.Tzenatzena tzenatzenatzenatzenatzenatzenatzenatzena.
Eva Törnqvist Nyman är verksam sångpedagog i Varbergs Kulturskola. Hon har undervisat i musik sedan 1979 och har arbetat med såväl klassundervisning i musik på mellanstadiet som på kommunala musikskolor i bland annat sång, kör och piano. Under flera år har hon också undervisat vuxna nybörjare i gitarr. 1985 fick hon sin examen vid Musikhögskolan i Göteborg.
Stora Musikboken
Musiklektioner för mer än ett år!
Det behöver inte vara svårt att undervisa i musik, om man bara får tillgång till de rätta verktygen.
Ett av dessa verktyg kan vara Stora Musikboken, som innehåller 100 detaljerade lektionsförslag samt en mängd tips för musikundervisningen i skolår 3–7.
Stora Musikboken bygger på 15 års undervisningserfarenhet och har utarbetats med tanke på alla de klasslärare som inte spelar något instrument. Den kan med fördel också användas som en idébank, även av utbildade musiklärare.
En stor del av Stora Musikboken består av kopieringsunderlag som fritt får användas i den egna undervisningen.
Stora Musikboken utkom första gången 1995, och återutgavs i en reviderad och utökad version 2004. Denna nya upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den föregående utgåvan.