9789144109275 by Smakprov Media AB

DEN SOCIALA MÄNNISKAN SOCIOLOGI FÖR GYMNASIESKOLAN

Lärarpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA LÄRARPAKETETS SAMTLIGA DELAR

ännu

B ä tmt raens

tillsam

DEN SOCIALA MÄNNISKAN SOCIOLOGI FÖR GYMNASIESKOLAN Lärarpaket – Digitalt + Tryckt Den sociala människan är ett helt nytt, heltäckande läromedel för gymnasieskolans kurs i sociologi. Med ett lättfattligt språk presenterar faktaboken hur samhället formar människor till samhällsmedlemmar och hur människor tillsammans formar och utvecklar samhällen. I det separata arbetshäftet får eleverna lära sig hur de arbetar konkret med sociala frågor.

LÄRARPAKET

DIGITALA RESURSER

Det fylliga lärarpaketet underlättar din planering och frigör värdefull tid. Här ingår kommentarer, planeringstips, bedömningsstöd, instuderingsfrågor med facit, förlag på provuppgifter med lösningsförslag, färdiga presentationer i PowerPoint m.m.

Instuderingsfrågorna, provförslagen, presentationerna finns som rediger- och utskrivbara digitala resurser, vilket gör att du enkelt kan anpassa dem till din egen undervisning. I varje lärarmaterial ingår tre inloggningar som ger tillgång till hela lärarmaterialet.

Interaktiv version av lärarmaterialet, där du kan söka, stryka under, anteckna och länka.

klicka på bilden och prova

Digitala resurser, bl.a. instuderingsfrågor, provuppgifter och presentationer.

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress: Åkergränden 1 Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Till lärarmaterialet hör även en digital del! Du hittar på separata blad koder och instruktioner för hur du når den digitala delen till lärarmaterialet. Där finns bland annat en interaktiv version av lärar materialets innehåll, kapitelsammanfattningar i Power Point, instuderingsfrågor och underlag för prov. betyder det att det När du ser en liten symbol finns något i den digitala delen som du kan ha nytta av. Klicka på symbolen för att gå dit. På Studentlitteraturs webbsida finns instruktioner som visar hur dina elever aktiverar de digitala läromedlen: www.studentlitteratur.se/aktiveraprodukt

Tack Ett varmt tack till Aina Johansson för värdefulla synpunkter på och bidrag till detta lärarmaterial!

I lärarmaterialet ingår också faktaboken och arbetshäftet Du får här även tillgång till faktabokens och arbets häftets digitala läromedel.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess. Redaktör: Karin Hagelin Feldt, Malin Kågerman Hansén Omslagsbild: Martine Castoriano Omslag: Francisco Ortega Grafisk form: Daniel Sjöfors, Blå huset Art.nr 39024 ISBN 978-91-44-10927-5 © 2019 Författaren och Studentlitteratur AB Upplaga 1:1 Printed by Studentlitteratur, Sweden 2019

Innehåll Innehåll och upplägg

Tankarna bakom läromedlet 5 Läroplan och kunskapskrav 6 Gymnasieämnet Sociologi 6 Sociologi 100 poäng, kurskod SOISOO0 6 Läromedlet för kursen 6

Läromedlets olika delar 7 Faktaboken 7 Arbetshäftet 8 De digitala läromedlen 8 Det digitala klassrummet – och förberedda uppdrag 9

Kapitelsammanfattningar i PowerPoint 10 Talmanus till kapitelsammanfattningarna 10

Planeringstips 10 Utforma kursens innehåll 11 Arbeta med Aktuella sociala frågor 11 Dela upp eleverna i grupper 12 Planera i vilken ordning kapitlen ska läsas 12

Bedöma elevens kunskaper 14 Att sätta slutbetyg på kursen 15

Förberedda uppdrag 16 För din egen förkovran 16 Sociologisk teori 16 Genusteori 17 Etnicitet 17 Vetenskapsteori och källkritik 17 Sociologiska klassiker 18 Sociologisk metod 18 Kvalitativ metod 18 Kvantitativ metod 19 Några användbara länkar 19

Kapitel för kapitel

1. Vad är sociologi? 20 Faktaboken 20 Arbetshäftet 20 Instuderingsfrågor med svarsförslag 21 Provuppgifter med svarsförslag 22 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 23

2. Socialisation 24 Faktaboken 24 Arbetshäftet 26 Instuderingsfrågor med svarsförslag 26 Provuppgifter med svarsförslag 28 Filmtips 30 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 30

3. Sociala processer skapar identiteter 32 Faktaboken 32 Arbetshäftet 33 Instuderingsfrågor med svarsförslag 34 Provuppgifter med svarsförslag 35 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 37

4. Samhällen 39 Faktaboken 39 Arbetshäftet 39 Instuderingsfrågor med svarsförslag 39 Provuppgifter med svarsförslag 41 Filmtips 43 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 43

5. Kulturer 45 Faktaboken 45 Arbetshäftet 48 Instuderingsfrågor med svarsförslag 48 Provuppgifter med svarsförslag 51 Litteratur-, film- och länktips 53 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 54

6. Grupper, normer och strukturer 56 Faktaboken 56 Arbetshäftet 57 Instuderingsfrågor med svarsförslag 57 Provuppgifter med svarsförslag 61 Film- och länktips 66 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 66

Innehåll

7. Klass 70 Faktaboken 70 Arbetshäftet 71 Instuderingsfrågor med svarsförslag 71 Provuppgifter med svarsförslag 74 Litteratur-, film- och länktips 77 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 77

8. Genus 79 Faktaboken 79 Arbetshäftet 80 Instuderingsfrågor med svarsförslag 80 Provuppgifter med svarsförslag 84 Film- och länktips 88 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 89

9. Etnicitet 92 Faktaboken 92 Arbetshäftet 94 Instuderingsfrågor med svarsförslag 94 Provuppgifter med svarsförslag 98 Film- och länktips 102 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 103

10. Religioner 106 Faktaboken 106 Arbetshäftet 107 Instuderingsfrågor med svarsförslag 107 Provuppgifter med svarsförslag 110 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 114

11. Kultur och habitus 116 Faktaboken 116 Arbetshäftet 118 Instuderingsfrågor med svarsförslag 118 Provuppgifter med svarsförslag 120 Filmtips 122 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 122

12. Integritet kontra social kontroll 123 Faktaboken 123 Arbetshäftet 125 Instuderingsfrågor med svarsförslag 125 Provuppgifter med svarsförslag 128 Film- och länktips 131 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 132

13. Marginalisering 135 Faktaboken 135 Arbetshäftet 135 Instuderingsfrågor med svarsförslag 136 Provuppgifter med svarsförslag 138 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 140

14. Segregering 141 Faktaboken 141 Arbetshäftet 141 Instuderingsfrågor med svarsförslag 142 Provuppgifter med svarsförslag 143 Länktips 145 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 145

15. Diskriminering 147 Faktaboken 147 Arbetshäftet 147 Instuderingsfrågor med svarsförslag 148 Provuppgifter med svarsförslag 149 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 150

16. Hur hänger det ihop? 152 Faktaboken 152 Arbetshäftet 152 Instuderingsfrågor med svarsförslag 152 Provuppgift med svarsförslag 153 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 153

17. Jämställdhet och annan likabehandling 153 Faktaboken 153 Arbetshäftet 155 Instuderingsfrågor med svarsförslag 155 Provuppgifter med svarsförslag 158 Exempel på bedömning för betyg E, C och A 160

Arbetshäftet

163

Litteratur och länkar för fördjupning 163 Från idé till frågeställning 163 Förankra i teori 164 Samla in och bearbeta material 164 Tänk källkritiskt 164 Arbeta med frågeformulär/enkäter 164 Arbeta med intervjuer 164 Arbeta med observationer 165 Fördjupningar 165 Länktips 166

Redovisningsformer 166 Redovisa resultatet 166

Förberedda uppdrag

168

Den sociala människan – sociologi för gymnasieskolan Lärarmaterial

Innehåll och upplägg Tankarna bakom läromedlet Den sociala människan är ett läromedel som täcker alla delar av sociologikursens innehåll enligt 2011 års läroplan för gymnasieskolan, då sociologi blev ett gymnasieämne. Eftersom ämnet inte varit ett självständigt gymnasieämne tidigare kan förkunskaperna bland lärarna skifta en hel del. Vissa lärare kan vara ämnesbehöriga i sociologi och har då läst sociologi kurser motsvarande en kandidatexamen med sociologi som huvudämne. Andra lärare som är ämnesbehöriga i samhällskunskap har läst åtminstone så mycket sociologi så att det motsvarar en hel termin på högskola eller universitet. För en del lärare är det här kanske en av de första kontakterna med sociologiämnet över huvud taget. Det här lärarmaterialet stöttar dig i undervisningen oavsett vilken nivå som just dina förkunskaper ligger på. Ju större förkunskaper du har, desto mer kommer du att känna igen från dina tidigare studier och kan då hoppa över detta och gå vidare, så att du får mer tid för det som kanske är nytt för dig. Du har stora möjligheter att anpassa din undervisning med hjälp av Den sociala männi skan, så att den blir som du vill ha den. Förutom innehållet i den tryckta eller den interaktiva faktaboken och arbetshäftet så finns det många fördjupningar i den digitala delen. Med hjälp av dem kan du ge kursen den profil som du önskar. I detta lärarmaterial får du fler fördjup ningar samt tips på annat material, som tvprogram och filmer, som kan passa i kursen. En utgångspunkt för Den sociala människan är att sociologi är ett ämne som förenar teori och praktik. Läromedlet består därför av en faktabok, där kursens teoretiska innehåll finns, och ett arbetshäfte där eleverna lär sig att göra undersökningar knutna till olika aktuella sociala frågor. En annan utgångspunkt är att sociologi är ett resonerande ämne där det inte är själv klart att varje fråga har bara ett rätt svar. Därför finns det i både faktaboken och i det här lärarmaterialet diskussionsfrågor, frågor utan självklara svar där det viktiga är att eleverna lär sig att resonera sig fram till ett möjligt svar. Ytterligare en utgångspunkt är att undervisningen ska kunna ta upp inte bara dagens svenska samhälle, utan också andra samhällen idag och från andra tidsepoker. På så sätt kan du ta in exempel från vilket mänskligt samhälle du tycker är relevant i din undervis ning, oavsett när och var detta samhälle existerat, och bredda elevernas förståelse för hur ett samhälle kan fungera. Ett verktyg för detta är Karl Mannheims generationsteori, som placerar in människor i ett historiskt sammanhang där varje individs egen historia kopplas till samhällets historia, som sträcker sig längre än någon människas liv. Generationsteorin fungerar som en brygga mellan mikrosociologi, som handlar om hur människor lever sina liv, och makrosociologi, som behandlar samhällen vars utveckling och historia sträcker sig över längre tid än något människoliv. Mannheims generationsteori presenteras i fakta bokens kapitel 4. Den sociala människan utgår också från att läromedlet ska fungera i undervisningen på alla de utbildningar i gymnasieskolan där eleverna kan eller ska läsa kursen i sociologi. För de elever som läser inriktningen beteendevetenskap på samhällsvetenskapsprogrammet eller socialt arbete på barn och fritidsprogrammet är den här kursen obligatorisk, men även andra elever på dessa program samt elever på ekonomiprogrammet och det humanistiska

Innehåll och upplägg

programmet kan välja att läsa kursen som programfördjupning. För att kunna passa denna ganska blandade elevgrupp är Den sociala människan skriven så att språket inte ska vara ett hinder för eleverna att tillgodogöra sig begrepp, teorier och resonemang. Som lärare kan du välja vilken nivå du vill lägga undervisningen på, dels genom att välja bland fördjupningarna som hör till, dels genom att komplettera med eget material.

Läroplan och kunskapskrav Gymnasieämnet Sociologi Undervisningen i sociologiämnet ska, enligt ämnesplanen, bland annat ge eleverna förut sättningar att utveckla följande: 1 Kunskaper om hur människor och samhället formar varandra, utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv. 2 Förmåga att använda sociologiska begrepp, teorier och modeller. 3 Färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor och förmåga att använda olika metoder för att samla in och bearbeta information. 4 Förmåga att diskutera samhällets, egna och andras attityder samt diskutera handling ar och värdera olika ståndpunkter. 5 Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ, grupp och samhällsnivå.

Sociologi 100 poäng, kurskod SOISOO0 Undervisning i kursen Sociologi 100 poäng ska täcka de fem punkterna med ämnets syfte enligt ämnesplanen ovan och kursens centrala innehåll:

• Skapandet av samhällen, kulturer, identiteter, sociala processer och socialisation. • Sociala strukturer utifrån klass, genus, etnicitet, kultur och religion. • Sociala normer och kategoriseringar av människor. • Innebörden av integritet, social kontroll, segregering och marginalisering. • Diskriminering, jämställdhet och likabehandling. • Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik. • Aktuella sociala frågor.

Läromedlet för kursen Den sociala människan innehåller allt du behöver för att undervisa i kursen Sociologi 100 poäng. Faktaboken tar upp allt som nämns i de fem första punkterna i det centrala innehål let. Arbetshäftet täcker de båda sista punkterna. Kunskapskraven utgår från dels Ämnets syfte i läroplanen, dels kursplanens centrala innehåll. De handlar om elevens förmåga att beskriva ”olika samhällsförhållanden, sociala strukturer och normer samt kategoriseringar av människor” och att redogöra för hur dessa ”påverkar människors villkor och hur människor påverkar samhället”. Eleven ska också kunna använda ”centrala begrepp, teorier och modeller”. Faktaboken tar upp allt detta. Eleven använder sina teoretiska kunskaper ”i beskrivningar och redogörelser” i arbetet med

Den sociala människan – sociologi för gymnasieskolan Lärarmaterial

Läromedlets olika delar

de aktuella frågorna i arbetshäftet. I det arbetet tränar eleven också på att kunna förklara samband och dra slutsatser. För att kunna göra detta tränar eleven på att använda olika metoder för att samla in och bearbeta information. Dessutom ska eleven kunna söka och bearbeta ”information från olika källor” och värdera denna information med egna omdö men, så att eleven visar att hen behärskar källkritik. Även detta tar arbetshäftet upp. Vidare ska eleven kunna diskutera ”egna och andras attityder, värderingar och hand lingar” och då kunna framföra ”argument för sina åsikter” men även visa ”respekt för andras åsikter”. Eleven ska även kunna reflektera över ”kulturmöten och sociala processer”. De diskussionsfrågor som ingår i faktaboken och denna lärarhandledning utgör ett led i att utveckla dessa förmågor men eleverna får också öva sig i detta när de arbetar med arbets häftet. Både faktaboken och arbetshäftet bidrar på så sätt till att hjälpa eleven att uppnå kunskapskraven.

Läromedlets olika delar Faktaboken Faktabokens första kapitlet är ett introduktionskapitel, där eleverna får bekanta sig med sociologi som vetenskap och de tre sociologiska perspektiven strukturalism, individualism och relationism. Staten, marknaden och det civila samhället utgör samhällets beståndsdelar där det civila samhället utgör sociologins speciella studieobjekt. Kapitlet lägger grunden för bokens fem block. Från den vetenskapliga grunden i introduktionskapitlet lägger blocken Människa är något man blir och Människor bygger samhällen grunden för att förstå hur människor formas av samhället respektive hur samhällen formas av människor. Kapitel 2 Socialisation handlar om hur människor formas genom olika slags socialisation och kapitel 3 Sociala processer skapar identiteter beskriver hur människors identiteter formas. Båda dessa kapitel ser människans utveckling ur ett mikrosociologiskt perspektiv. Blocket Människor bygger samhällen är mer makrosociologiskt orienterat. Det hand lar om hur samhällen har utvecklats historiskt och om hur kulturer utvecklas. I kapitel 4 Samhällen ingår dels Mannheims generationsteori, dels ett antal begrepp som beskriver hur samhällen har förändrats under historiens gång. Kapitel 5 Kulturer anknyter dels till hur vi lär oss kulturer genom socialisation, där olika kulturbärare spelar en huvudroll, dels till det föregående kapitlet som visar hur vi kan förändra kulturer. Till det här kapitlet hör ett antal fördjupningar om olika kulturbärare och kulturer. Dessa fördjupningar anknyter också till de olika aktuella sociala frågorna i arbetshäftet. Efter dessa båda block ska eleverna ha en grundläggande förståelse för hur samhällen fungerar och en grund för resten av faktaboken. Det tredje blocket, De sega sociala strukturerna, tar upp olika strukturer och hur människor kategoriseras i olika grupper där varje grupp hålls samman av sina normer. Kapitel 6 Grupper, normer och strukturer visar hur kategorier skapar olika grupper med egna normer, men presenterar också kort de olika sociala strukturer som resten av blocket hand lar om. Till detta kapitel hör även ett par fördjupningar. Kapitel 7–11 handlar om de sociala strukturerna klass, genus, etnicitet, religion och kultur. I varje kapitel presenteras relevanta sociologiska teorier, begrepp och resonemang. De problem som finns i varje struktur tas också upp. Fördjupningar finns till kapitlen om genus, etnicitet samt kultur och habitus. Det fjärde blocket, Det ofullkomliga samhället, bygger vidare på det föregående blocket och då framför allt de problem som de olika sociala strukturerna för med sig. Detta block innehåller fem kapitel, där kapitel 12 Integritet kontra social kontroll fokuserar på balansen mellan integritet och social kontroll och även har en fördjupning. Kapitel 13–15 behandlar marginalisering, segregering och diskriminering – tre problem med tydliga kopplingar till

Innehåll och upplägg

varandra. Blocket avslutas med kapitel 16 Hur hänger det ihop? om hur integritet och social kontroll har med dessa problem att göra. Det sista blocket Att bygga ett bättre samhälle tar upp hur problemen från det före gående blocket kan lösas. Blocket består av ett enda kapitel, kapitel 17 Jämställdhet och annan likabehandling med en fördjupning. Det är ett omfattande kapitel som tar upp såväl jämställdhet som annan likabehandling, detta eftersom sätten att arbeta för jämställdhet och annan likabehandling i stort sett är desamma.

Arbetshäftet Arbetshäftet är ett stöd för eleverna när de arbetar med att göra undersökningar av olika aktuella sociala frågor. Del 1 Hur du gör en undersökning är metodinriktad och går igenom arbetsgången för en undersökning från start till mål: 1 Hur eleverna tar fram en frågeställning som ska styra deras undersökning. 2 Hur de använder sina teoretiska kunskaper för att välja relevanta begrepp och påstå enden som de ska arbeta med i undersökningen. 3 Hur de arbetar med att samla in och bearbeta material med de tre olika metoder som häftet tar upp: frågeformulär/enkäter, intervjuer och observationer. 4 Hur de redovisar de resultat som undersökningen lett fram till. Här ingår också en kort beskrivning av skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa meto der, ett avsnitt om forskningsetik och ett om källkritiskt tänkande. Tips om användbar litteratur och/eller länkar finns på flera ställen. Den här delen har fyra fördjupningar till texten om frågeformulär/enkäter och en till texten om intervjuer. Del 2 Elva aktuella sociala frågor ger förslag på sociala frågor som eleverna kan arbeta med under kursen. För varje fråga finns en inledande text och anvisningar om vilka kapitel i faktaboken som kan vara relevanta för denna fråga och en text skriven av en forskare som arbetat med just den frågan. Tanken med dessa texter är att ge eleverna en anknytning till aktuell forskning och aktiva forskare. Till varje fråga hör också kommenterade tips om användbar litteratur och länkar som eleverna kan behöva när de arbetar med den aktuella frågan. Dessutom ges förslag på vinkling av frågan, för att göra det lättare för eleverna att komma igång med att formulera en frågeställning.

De digitala läromedlen Till både faktaboken och arbetshäftet hör digitala läromedel. Båda är inlästa med textfölj ning, så att eleverna kan lyssna och läsa i boken eller på skärmen samtidigt. Den digitala versionen ger också tillgång till resten av det digitala materialet, som eleverna når genom att klicka på särskilda symboler: . Visa eleverna fördelarna med att använda sig av den interaktiva versionen av läroboken. Där kan de både höra och läsa de texter som ni kommit överens om, vilket är särskilt bra för elever med någon typ av läs och skrivsvårigheter. Där kan de även stryka under, anteckna och söka, vilken underlättar deras självstudier. I faktabokens digitala läromedel finns kapitelvisa sammanfattningar i form av Power Pointbildspel med tillhörande miniföreläsningar. Sammanfattningarna kan användas både som en introduktion inför det att eleverna ska börja arbeta med kapitlet eller som en repeti tion av det. De kan välja att se och lyssna på hela sammanfattningen på en gång eller dela upp den i kortare delar.

Den sociala människan – sociologi för gymnasieskolan Lärarmaterial

Läromedlets olika delar

DE INTERAKTIVA UPPGIFTERNA Syftet med dessa uppgifter är att eleverna ska kunna träna sina kunskaper och repetera kapitlets innehåll så att de ska klara av att nå de kunskaper som motsvarar åtminstone betyget E för denna del av kursen. Uppgifterna är självrättande; i vissa fall får eleven själv bedöma om svaret motsvarar ett exempelsvar. Eftersom övningarna går att göra om och om igen, kan varje elev göra övningarna så många gånger som behövs för att kunskaperna ska sitta. Du kan använda övningarna för att ge dina elever läxor. Svårighetsgraden för övningarna är satt så att den elev som lyckas göra alla övningar rätt ska klara kraven för att för att bli godkänd på kursen. Kommentarer och förslag på svar till de öppna frågorna hittar du i det digitala lärar materialet.

FÖRDJUPNINGAR Till några av faktabokens kapitel hör också fördjupningar. Du väljer tillsammans med elev erna vilka du vill använda i din undervisning. Längre fram presenteras varje fördjupning under det kapitel som den tillhör. I den interaktiva faktaboken finns också en digital ämnesordlista, där läromedlets ämnesspecifika ord förklaras. Även arbetshäftet har några fördjupningar som du kan ha användning för, framför allt i undervisningen om att göra undersökningar med frågeformulär/enkäter. Här finns även gott om litteratur och länktips. I arbetshäftets första del handlar tipsen om hur man arbetar med att göra undersökningar. En del tips ger också exempel på hur man kan presentera material insamlat med olika metoder. I häftets andra del om de olika aktuella sociala frågorna handlar tipsen om sådant som eleverna kan ha nytta av när de ska samla in material eller om de behöver orientera sig om teorier och begrepp som har med frågan att göra. Varje litteratur eller länktips har en kom mentar om innehållet. Till det digitala materialet för varje fråga hör också några idéer om sådant som eleverna skulle kunna undersöka. Till stöd för eleverna, när de ska arbeta med att göra undersökningar, finns dessutom särskilda digitala skrivsidor, där de kan göra egna anteckningar om frågeställning, begrepp och påståenden, observationsschema, frågor till frågeformulär respektive intervjuguide, vilka resultat de kommit fram till och vad de ska ta med till redovisningen. Det finns även några digitala exempel på tänkta undersökningar, så att eleverna kan följa gången från idé till förklaring.

Det digitala klassrummet – och förberedda uppdrag Du har som lärare möjlighet att via detta läromedel skapa ett digitalt klassrum för dig och dina elever. I det digitala klassrummet kan du kommunicera digitalt med dina elever genom att upprätta studierum åt dem och ge dem uppgifter och instruktioner. Du bjuder in dina elever till klassrummet och via det kan du kommunicera med dem individuellt. Du kan också bjuda in andra lärare för att ta del av aktiviteterna i klassrum met. Hur du skapar ett digitalt klassrum kan du läsa mer om under rubriken Uppdrag i lärarmaterialets digitala del. I lärarmaterialets digitala del hittar du även Förberedda uppdrag. Det är förslag på avsnitt i kapitlen och uppgifter som du kan skicka över digitalt till eleverna. För att nå de förberedda uppdragen måste du börja med att skapa ett digitalt klassrum. Du väljer själv vilka av de förberedda uppdragen som du vill skicka ut till dina elever och du kan även göra dina egna uppdrag.

Innehåll och upplägg

Kapitelsammanfattningar i PowerPoint I faktabokens digitala läromedel finns kapitelvisa sammanfattningar i form av miniföreläs ningar. De kan användas både som en introduktion inför det att eleverna ska börja arbeta med kapitlet och som en repetition av det. De kan välja att se och lyssna på hela samman fattningen på en gång eller dela upp den i kortare delar. I lärarmaterialets digitala del finns dessa kapitelsammanfattningar i PowerPoint, vilket innebär att du kan skräddarsy dem till din egen undervisning. De finns nedladdningsbara här: 1 Vad är sociologi? 2 Socialisation 3 Sociala processer skapar identiteter 4 Samhällen 5 Kulturer 6 Grupper, normer och strukturer 7 Klass 8 Genus 9 Etnicitet 10 Religioner 11 Kultur och habitus 12 Integritet kontra social kontroll 13 Marginalisering 14 Segregering 15 Diskriminering 16 Hur hänger det ihop? 17 Jämställdhet och annan likabehandling

Talmanus till kapitelsammanfattningarna Du kan enkelt ta del av de kommentarer som eleverna lyssnar på i de kapitelvisa samman fattningarna via talmanus till inläsningarna, som finns här i form av en nedladdningsbar pdf.

Planeringstips Om du ska använda både faktaboken och arbetshäftet i din undervisning är det viktigt att du planerar så att du kan dra nytta av kopplingarna mellan faktaboken och arbetshäftet. Du kan också använda faktaboken separat, däremot knappast arbetshäftet utan faktaboken. Om du bara använder faktaboken kan du hoppa över en del av de här tipsen.

Den sociala människan – sociologi för gymnasieskolan Lärarmaterial

Planeringstips

Utforma kursens innehåll Den sociala människan ger dig alltså stora möjligheter att anpassa innehållet beroende på den omgivning som du och dina elever befinner er i. Faktaboken täcker all teori som ingår i kursens centrala innehåll. Om du dessutom arbetar med arbetshäftet kommer eleverna att skaffa sig de färdigheter som ämnesplanen tar upp. Faktaboken utgör grunden som du sedan har möjlighet att utforma anpassningar till. I det kompletterande digitala materialet, med fördjupningar till faktaboken och arbets häftet, finner du sådant som du kan lägga till i din undervisning. I det här lärarmaterialet finns ytterligare fördjupningar, övningar och diskussionsfrågor samt tips på litteratur, filmer och webbsidor som anknyter till innehållet i faktaboken och arbetshäftet. Att välja bland diskussionsfrågorna samt (om du använder arbetshäftet) de olika aktuella sociala frågorna och hur de ska redovisas är ytterligare ett sätt för dig att skräddarsy kursens innehåll. Vad du väljer att lägga tonvikt på i undervisningen och hur mycket tid du vill lägga på de olika momenten ger dig möjlighet att ge kursen den prägel som du önskar. Det är viktigt att du tar hänsyn de resurser som står till ditt förfogande. Det är bättre att ha ordentligt med tid till det du väljer att ta upp än att överbelasta kursen med alltför många olika moment.

Arbeta med Aktuella sociala frågor De aktuella sociala frågorna fungerar som en länk mellan faktaboken och arbetshäftet genom att faktaboken hänvisar till de frågor som innehållet i de olika kapitlen kan vara rele vant för. Samtidigt anges vid varje fråga i arbetshäftet vilka kapitel som kan vara betydelse fulla om eleverna ska arbeta med den frågan. Med elva aktuella sociala frågor att välja bland kan du ge kursen den bredd du önskar. Om du saknar någon aktuell social fråga kan du självklart lägga till den också. Vilka frågor du väljer kommer att ha stor betydelse för kursplaneringen – välj högst tre frågor som är relevanta och lätta att arbeta med i det sammanhang där du och dina elever befinner er. Om du väljer tre frågor kan det innebära att dina elever kommer att få arbeta med alla de tre metoder som arbetshäftet tar upp. När du har valt frågor ser du också vilka av faktabokens kapitel som är relevanta för varje fråga. För att eleverna ska kunna få maximal nytta av faktaboken är det bra ju fler kapitel du har hunnit gå igenom innan eleverna börjar arbeta praktiskt med undersökningen. Det betyder att början av kursen kommer att handla mycket om faktaboken och att eleverna efterhand kommer att arbeta mer och mer med att göra undersökningar. Läs därför kapitlen i en ordning som passar de frågor du valt. Om någon fråga kräver betydligt färre kapitel än de andra (till exempel miljö eller digitalisering) kan det vara en fördel att börja med den, så att eleverna snabbare kan komma igång med sitt praktiska arbete.

METODER Varje ny fråga innebär en möjlighet för eleverna att lära sig en ny undersökningsmetod. I princip finns det två olika sätt att lägga upp metodundervisningen på:

• Det ena sättet är att du går igenom en ny metod varje gång du börjar med en ny fråga och att alla elever då använder denna metod när de undersöker frågan. Fördelen med detta är att du bara behöver gå igenom en metod åt gången.

Innehåll och upplägg

• Det andra sättet är att du lär ut alla tre metoderna redan vid första frågan och att eleverna då får arbeta i grupper som är sammansatta så att de innehåller några som arbetar med frågeformulär/enkäter, några som intervjuar och några som gör observationer. Fördelen med detta är att eleverna får lättare att jämföra de olika metoderna och förstå vad som går att åstadkomma med var och en av dem. Det finns förstås flera andra sätt att arbeta med aktuella sociala frågor. Du kan ge eleverna i uppgift att söka efter information om en fråga i tidningar, radio, tv, på sociala medier och andra håll, samtidigt som de övar sig i källkritik. Sedan redogör de för vad de har funnit och ni diskuterar och försöker komma fram till slutsatser. Ett annat sätt kan vara studiebesök på ställen där man arbetar med frågan eller där man kan göra andra intressanta iakttagelser. Ytterligare ett sätt kan vara att se på film eller tvprogram eller lyssna på radioprogram som tar upp frågan. Därefter redovisar eleverna sina intryck så att ni kan diskutera dem.

Dela upp eleverna i grupper Om din undervisningsgrupp består av minst 12 elever är det bra att dela in dem i mindre grupper om 6–9 elever. Indelningen har du användning för när eleverna ska arbeta med diskussionsfrågor. Om du använder arbetshäftet där eleverna ska arbeta parallellt med olika undersökningsmetoder kan du dela in eleverna i varje grupp i två eller tre mindre grupper som ska arbeta med var sin metod. Om alla elever ska arbeta med en enda undersöknings metod åt gången så är det lagom om 3–4 elever arbetar tillsammans.

Planera i vilken ordning kapitlen ska läsas OM DU BARA ANVÄNDER FAKTABOKEN Om du bara använder faktaboken ska du hämta material till metodundervisningen från annat håll och koppla samman detta material med innehållet i faktaboken. Du kan ta fakta bokens kapitel i den ordning de står, men från och med kapitel 7 går det att ändra på ord ningen för att bättre passa din undervisning. De första sex kapitlen lägger en grund för resten av bokens innehåll; därför skulle du, om du vill ha någon kunskapskontroll under kursens gång, kunna ha den efter kapitel 6. Som vi redan varit inne på lägger introduktions kapitlet grunden för de fem blocken i faktaboken. Blocken Människa är något man blir och Människor bygger samhällen och de kapitel som ingår i dem förstår eleverna nog bäst i den ordning de står. Bryt inte den utan goda skäl. Kapitel 3 förutsätter att eleverna har läst kapitel 2 och kapitel 5 blir lättare att förstå om eleverna redan har läst kapitel 4. Kapitel 6 tar upp grupper och normer men introducerar också de sociala strukturer som gett blocket dess namn och som resten av blocket handlar om. Kapitlen om de olika sociala strukturerna kan läsas i vilken ordning som helst. Innan du går över till blocket Det ofullkomliga samhället bör du dock ha gått igenom åtminstone något av kapitlen om sociala strukturer, så att eleverna förstår hur dessa strukturer kan skapa problem i samhället. I blocket Det ofullkomliga samhället kan det vara bra att eleverna har läst kapitel 12 om integritet och social kontroll före de andra kapitlen, eftersom de andra kapitlen handlar om företeelser som påverkar den sociala kontrollen och individernas möjlighet till integritet. Blockets sista kapitel är kort och knyter ihop innehållet i de föregående kapitlen, så det passar bäst att läsa efter de andra kapitlen. Faktabokens sista kapitel utgör ett eget block och bör inte läsas innan man gått igenom åtminstone något av kapitlen i det föregående blocket.

Den sociala människan – sociologi för gymnasieskolan Lärarmaterial

Planeringstips

OM DU ANVÄNDER BÅDE FAKTABOKEN OCH ARBETSHÄFTET Om du använder både faktaboken och arbetshäftet gäller det att fasa in texten i arbetshäftets del 1 i faktaboken. I arbetshäftets del 2 ska eleverna bara läsa de texter (med tillhörande material) som gäller de aktuella sociala frågor som de ska arbeta med. Börja med introduktionskapitlet, så att eleverna får en uppfattning om vad sociologi handlar om. Innan du går vidare i faktabokens innehåll kan det passa att läsa arbetshäftets texter om hur de går från idéer till en frågeställning och förankrar sin undersökning i teori. På det viset kan eleverna förstå poängen med att läsa så pass mycket teori som det blir i början, när de ser vad den kan och ska användas till. Att se hur teorierna går att tillämpa på den värld eleverna befinner sig i kan också göra det lättare för eleverna att förstå innehållet i teorierna. Här kan det också passa att presentera den första av de aktuella sociala frågor de ska arbeta med. Fördelen med att göra det är att eleverna då får se några idéer (som inte är hel täckande eller bindande) som det är möjligt att utveckla en frågeställning från och som de kan fundera över när du går igenom de följande teorikapitlen. Nackdelen är att de kanske blir för uppbundna vid tanken på att det är just denna fråga som de ska arbeta med och missar att innehållet också kan vara relevant för andra frågor. Kapitel 2–6 i faktaboken läses bäst i den ordning de står. Om du inte redan har gjort det, så kan du efter kapitel 6 introducera den första aktuella sociala fråga som dina elever ska arbeta med. I det sammanhanget tar du också upp den eller de metoder som dina elever ska arbeta med när de undersöker denna aktuella sociala fråga. Gå igenom hur man samlar in material med den eller de metoder som är aktuella. Det kan också passa att redan här tala om för eleverna vilken redovisningsform du vill att de ska använda. Ge dem en deadline för när undersökningen ska vara klar att redovisa, så att de lär sig att hushålla med tiden. Samtidigt som dina elever börjar arbeta med att ta fram en frågeställning och att koppla den till teorier går du igenom de kapitel som är relevanta för den aktuella sociala frågan, så att eleverna kan bygga på sina kunskaper och dra nytta av de nya begrepp och fördjupade insikter om teorier som de kan få med sig från faktaboken. I både faktaboken och arbets häftet står det vilka av faktabokens kapitel som kan vara relevanta för varje aktuell social fråga. Kapitlen 7–11 kan du ta i vilken ordning du vill, men du bör ha gått igenom de kapitel som är relevanta för frågan innan du går vidare med kapitlen 12–16. Om kapitel 12 ingår, så ta det före de andra kapitlen. Kapitel 16 passar bäst att ta sist. Om kapitel 17 ingår, så ta det sist av faktabokens kapitel. När eleverna har kommit en bit på väg med att samla in material kan du gå igenom med dem i arbetshäftet hur de bearbetar material med den eller de aktuella metoderna. I det här skedet kommer antagligen en del av lektionerna att gå åt till att eleverna arbetar med sin undersökning. Kanske behöver eleverna lägga en del tid utanför lektionstid på att samla in material, men att bearbeta det passar bra att göra på lektionstid. I god tid före deadline går du också igenom i arbetshäftet vad som gäller för den redovisningsform som du har valt. Redovisningen kan vara antingen skriftlig eller muntlig; om du har valt en muntlig redo visningsform bör du också gå igenom hur de gör ett skriftligt underlag till redovisningen. När eleverna är klara med sin första undersökning har du en del kapitel kvar i fakta boken. Kanske har du flera undersökningsmetoder kvar att gå igenom. Du kan också ha en eller två aktuella sociala frågor kvar som eleverna ska arbeta med. Då tar du nästa aktuella sociala fråga som eleverna ska arbeta med, går igenom arbetshäftets text om frågan och den/ de metoder som eleverna ska använda den här gången (om du inte redan har gått igenom detta). Möjligen kan eleverna behöva en snabbrepetition av tidigare genomgångna metoder. I faktaboken tar du upp de återstående kapitel som anknyter till den fråga som nu är aktu ell – riktlinjerna för kapitelordningen från den första undersökningen går bra att använda även nu. Sedan arbetar eleverna vidare på samma sätt som med den första undersökningen.

Innehåll och upplägg

K APITEL

Arbetsliv

Bostad

Digitalisering EU-migranter

Främlingsfientlighet

Idrott

Jämställdhet

X X

Kriminalitet Livsstil

X X

Miljö

X X

Utbildning

X X

Genomgånget kapitel

Om det sedan återstår ytterligare någon aktuell social fråga, undersökningsmetod och/ eller några kapitel i faktaboken tar du upp dem på samma sätt som tidigare. Efterhand som eleverna blir vana vid att göra undersökningar bör det gå allt lättare för dem att genomföra varje ny undersökning. Om de arbetar i grupper, där eleverna fördelar metoderna mellan sig och byter metod för varje ny undersökning, så kommer de också att kunna lära sig av varandra hur man arbetar med någon viss metod. Håll ett öga på vilka som arbetar med vilken metod i varje undersökning, så att alla får arbeta med alla metoder! Matrisen ovan hjälper dig att hålla ordning på vilka kapitel du gått igenom, om du arbetar med arbetshäftet. För varje fråga eleverna får arbeta med kan du markera de kapitel du redan har gått igenom så att du ser vilka som återstår.

Bedöma elevens kunskaper Under kursens gång behöver du samla in underlag för att bedöma kunskaperna hos dina elever, så att du kan sätta betyg på dem när kursen är slut. Förutom prov kan du till exem pel använda dig av iakttagelser du gör när eleverna arbetar med diskussionsfrågor, när de redovisar resultaten av sina diskussioner och när de gör andra redovisningar. Om de arbetar med arbetshäftets aktuella sociala frågor kan du i samband med redovisningen bedöma både elevernas färdigheter i att göra undersökningar och deras kunskaper om de teorier de arbetat med. De diskussionsfrågor som finns till varje kapitel kan du använda för att mäta elevernas förmåga att diskutera, argumentera och resonera sig fram till svar. Eftersom det är gott om diskussionsfrågor väljer du själv hur många och vilka du vill ta upp under kursens gång; ett minimimått kan vara att ta med åtminstone någon från varje kapitel. Det är långtifrån alltid som det finns ett enda rätt svar till en diskussionsfråga – tänk på det när du bedömer elevernas insatser. Efter en diskussionsfråga kan du också ge varje elev i uppgift att skriva ner eller på annat sätt dokumentera sina egna tankar och reflektioner kring det som tagits upp, gärna med anknytning till innehållet i Den sociala människan. Det kan du använda som ett

Den sociala människan – sociologi för gymnasieskolan Lärarmaterial

Bedöma elevens kunskaper

mått på elevens förmåga att diskutera, argumentera och reflektera över det som tagits upp. Om du arbetar med studiebesök, film eller tv eller radioprogram (se avsnittet Arbeta med Aktuella sociala frågor) kan du göra likadant där. Antagligen vill du ha åtminstone något prov under kursens gång. Om du vill ha mer än ett prov kan det passa med ett efter kapitel 6 i faktaboken och ett på hela boken. Till varje kapitel i faktaboken finns i det här lärarmaterialet provfrågor som du kan använda dig av, men du kan också konstruera egna. Inspiration till egna frågor kan du få av diskussions frågorna och de digitala övningsuppgifterna. I så fall kan det vara bra för dig att veta att de allra flesta digitala övningsuppgifter mäter om eleven nått upp till den nivå som krävs för godkänt betyg. Det är inga orimliga krav, särskilt som eleverna kan öva på dessa uppgifter så länge som de behöver för att få kunskaperna att sitta. Om du formulerar frågor utifrån diskussionsfrågorna kan du mäta på vilken nivå som elevens förmåga att diskutera, argu mentera och resonera utifrån kursinnehållet ligger. I nästa del, som handlar om faktaboken, finns det för varje kapitel ett bedömnings underlag med exempel på prestationer för elever som befinner sig på betygsnivåerna E, C respektive A. Genom att jämföra hur dina elever resonerar, argumenterar och reflekterar över kapitlets innehåll med bedömningsunderlaget ska du kunna värdera vilken nivå som en elev befinner sig på.

Att sätta slutbetyg på kursen När du ska sätta slutbetyg på kursen handlar det om att bedöma elevernas kunskaper efter avslutad kurs. Under kursens gång har du kanske gjort bedömningar av hur långt eleverna har kommit vid olika tidpunkter, men nu är det slutresultatet som räknas. Skolverket har publicerat en skrift med allmänna råd om betyg och betygssättning (SKOLFS 2018:247). Den pekar på skillnaden mellan bedömningar som görs under kursens gång för att stödja elevernas kunskapsutveckling och bedömningar som görs för att sätta betyg. När du ska sätta betyg är det (s. 15–21) viktigt att du skapar bedömningssituationer som gör det möjligt för alla elever att visa vilka kunskaper de har och att du dokumenterar dina bedömningar på ett lämpligt sätt. Du avgör själv hur mycket och vilken dokumenta tion du behöver – det viktiga är att dokumentationen ska vara ändamålsenlig så att den underlättar ditt arbete med att sätta betyg. Bedömningssituationerna ska också ge dig ett brett och varierat underlag som gör det möjligt för dig att bedöma varje elevs kunskaper på ett allsidigt sätt i slutet av kursen. Antagligen har du haft ett eller flera prov som ingår i ditt bedömningsunderlag, men eleverna har ju också varit mer eller mindre aktiva på lektioner, i samband med redovisningar och gruppdiskussioner och annat – detta kan också ingå i ditt bedömningsunderlag, om du dokumenterat det. En del elever har lättare för att göra sig själva rättvisa i samband med prov, förhör och liknande, medan andra har lättare att visa sina kunskaper i klassrummet genom att vara aktiva och ta initiativ som visar hur mycket de har förstått. När eleverna redovisar uppgifter de fått göra kan du bedöma

• deras faktakunskaper • hur tydliga deras redovisningar är • om de kan formulera sig på ett sätt som visar hur mycket de har förstått • om de kan redovisa på ett sätt som gör innehållet i redovisningen intressant. Det viktiga är att du kan bedöma på vilken nivå som elevernas kunskaper befinner sig vid kursens slut, inte på vilket sätt eleven redovisar sina kunskaper. Lita på ditt eget omdöme, även om Skolverkets betygskriterier kan upplevas som svårtydda.

Innehåll och upplägg

Förberedda uppdrag Om du vill hjälpa dina elever att förbereda sig inför lektioner, repetera innehåll eller kolla sina kunskaper kan du använda de förberedda uppdrag som ingår i lärarmaterialets digitala material. Du kan också ge elever som varit frånvarande uppdrag för att de ska kunna arbeta ikapp. Om du arbetar med arbetshäftet, där eleverna ska lära sig att göra undersökningar, kan du också styra deras arbete med hjälp av förberedda uppdrag så att de blir färdiga i tid. I det digitala lärarmaterialet hittar du förberedda uppdrag. Det är förslag på avsnitt i kapitlen och uppgifter som du kan skicka över digitalt till eleverna. För att nå de förberedda uppdragen måste du börja med att skapa ett digitalt klassrum. Hur du gör det kan du läsa mer om under rubriken Uppdrag i det digitala lärarmaterialet. Du väljer själv vilka av de förberedda uppdragen som du vill skicka ut till dina elever och du kan även göra dina egna uppdrag. Nedan ser du några av de förberedda uppdragen till kapitel 1. Eleverna får dem digitalt, tillsammans med länkar direkt in i faktaboken eller till specifika interaktiva uppgifter:

• Vad handlar kapitlet om? Titta igenom kapitelsammanfattningen så att du får en uppfattning om vad kapitlet handlar om inför första lektionen. [Direktlänk till kapitelsammanfattningen.]

• Förstår du begreppen? Detta kapitel innehåller ett antal ämnesspecifika ord som du behöver lära dig. Du kan träna på dem här. [Direktlänk till en interaktiv uppgift.]

• Beteendevetenskaper? Läs s. 8 i faktaboken och gör följande uppgift. [Länk till en interaktiv uppgift.]

• Det sociologiska språket Förklara kort hur det sociologiska språket skiljer sig från vardagligt språk. [Här ska eleverna skriva ett eget, lite längre svar för att sedan jämföra det med ett exempelsvar.]

För din egen förkovran Om du själv skulle vilja repetera dina kunskaper eller förkovra dig inom sociologiämnet ger följande lista dig tips på litteratur som idag används i sociologiundervisningen på högskolor och universitet och användbara länkar, allt med mina kommentarer.

Sociologisk teori Ritzer, George & Stepnisky, Jeffrey (2015). Sociologisk teori. 2 [uppdaterade] uppl. Malmö: Liber. Giddens, Anthony & Sutton, Philip W. (2014). Sociologi. 5 rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur. Både Ritzers och Giddens böcker är etablerad kurslitteratur på nybörjarkurser i sociologi runtom i Sverige. Här har Ritzers teoriböcker använts åtminstone sedan 1980talet och uppdateras fortfarande regelbundet. Här finns klassiska teoretiker som Durkheim, Weber och Marx med flera och senare teoribildningar inklusive olika feministiska teorier och nyare teorier såsom queerteori och kritiska teorier om rasism. Giddens’ bok är nyare och täcker in inte bara sociologiska teorier utan också många olika aktuella aspekter på samhälls utvecklingen, bland annat globalisering, miljö, familjeliv, genus, etnicitet, klass och religion.

Den sociala människan – sociologi för gymnasieskolan Lärarmaterial

För din egen förkovran

Ahrne, Göran (2007). Att se samhället. Malmö: Liber. Engdahl, Oskar & Larsson, Bengt (2011). Sociologiska perspektiv: grundläggande begrepp och teorier. 2 [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur. De här båda böckerna, som är skrivna av svenska författare, har funnits i drygt 10 år. Ahr nes bok är mer kortfattad än den andra, men trots det hinner den ta upp flera sociologiska teorier och sätta in dem i ett svenskt sammanhang. Engdahls och Larssons bok tar upp fler teorier som den presenterar ordnade i olika teman som aktör/handling, social interaktion, samhällets skiktning och modernitet/globalisering. Brante, Thomas, Andersen, Heine & Korsnes, Olav (red.) (2001[1998]). Sociologiskt lexikon. Stockholm: Natur & Kultur. Ett omfattande lexikon med förklaringar till det sociologiska språkets olika begrepp. Bourdieu, Pierre (1997). ”The forms of capital”, s. 46–58 i Halsey, A. H. (red.) Education: culture, economy, and society. Oxford: Oxford University Press. Det här kapitlet kan rekommenderas till den som själv vill läsa vad Bourdieu har att säga om sitt kapitalbegrepp och olika slags kapital. Den här antologin finns förmodligen bara på bibliotek, men den bör gå att låna som fjärrlån eller att beställa dessa sidor som pap perskopia via bibliotek.

Genusteori Hedenus, Anna, Björk, Sofia & Shmulyar Gréen, Oksana (red.) (2015). Feministiskt tänk ande och sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar. Lund: Studentlitteratur. Den här antologin innehåller ett antal texter som antingen handlar om olika infallsvinklar på genusteori eller som använder sig av genusteori för att analysera arbetsliv, familj, hälsa och andra aspekter på samhället.

Etnicitet Wikström, Hanna (2009). Etnicitet. Malmö: Liber. Denna bok tar bland annat upp olika teorier om etnicitet, hur etnicitet förhåller sig till kultur, ras och klass och olika sätt att se på mångkulturella samhällen.

Vetenskapsteori och källkritik Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2 [omarb.] uppl. Stockholm: Liber. Thurén, Torsten (2013). Källkritik. 3 [rev. och omarb.] uppl. Stockholm: Liber. Vetenskapsteori för nybörjare är visserligen ingen renodlad bok om sociologisk teori, men ändå den vanligast förekommande boken på litteraturlistorna för nybörjarkurser i sociologi. Dess författare Torsten Thurén är både historiker och journalist och har också skrivit en utmärkt bok om källkritik. Denna bok används visserligen inte på några nybörjarkurser i sociologi men är mycket konkret och tar upp både källkritiska principer och ett antal exem pel. Kan rekommenderas som en förberedelse för undervisningen i källkritik, vid sidan av Skolverkets material om källkritik.

Innehåll och upplägg

Sociologiska klassiker Durkheim, Émile (1983). Självmordet. [Ny uppl.] Lund: Argos. Goffman, Erving (2014). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 6 uppl. Stockholm: Studentlitteratur. Weber, Max (1978). Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Lund: Argos. De här tre klassikerna är skrivna av sociologiska teoretiker som alla finns omnämnda i elevboken. Rekommenderas till den som själv vill sätta sig in i hur de resonerade. Mannheim, Karl (1997[1952]). ”The Problem of Generations”, s. 276–320 i Essays on the sociology of knowledge. Repr. London: Routledge. Här är originaltexten där Mannheim beskriver sin generationsteori, som Den sociala män niskan bygger på, för den som vill gå direkt till källan. Den här texten, som Mannheim skrev redan 1923, ingår inte i kurslitteraturen för någon nybörjarkurs i sociologi, men kan förekomma på högre nivåer. Eftersom boken, som texten ingår i, är så pass gammal går det antagligen bara att komma åt den via bibliotek, antingen som fjärrlån eller som papperskopia.

Sociologisk metod Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 [rev.] uppl. Malmö: Liber. En gedigen bok som täcker in både kvantitativa och kvalitativa metoder på ett genomarbetat sätt. Här finns gott om exempel på olika slags kvantitativa och kvalitativa metoder och vad man ska tänka på när man arbetar med dem, men boken tar också upp hur man redovisar och rapporterar undersökningar. Denscombe, Martyn (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3 rev. och uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur. En utförlig handledning med goda råd, checklistor och annan hjälp till den som, kanske för första gången, ska ge sig i kast med en samhällsvetenskaplig undersökning. Bra referensbok när eleverna ska göra undersökningar med olika metoder! Eliasson, Annika (2018). Kvantitativ metod från början. 4 uppdaterade uppl. Lund: Stu dentlitteratur. Den här boken är egentligen skriven med tanke på studenter vid lärar, socionom, sjuk sköterskeutbildningar och andra liknande utbildningar snarare än med tanke på sociologi undervisning. Eftersom uppläggningen i arbetsboken till Den sociala människan har många likheter med bokens uppläggning är den ändå med här. Trots bokens titel handlar kapitlen 1, 2 och 6 lika mycket om kvalitativa metoder som kvantitativa metoder, medan kapitlen 3–5 är mer renodlade kvantitativa metodkapitel.

Den sociala människan – sociologi för gymnasieskolan Lärarmaterial

För din egen förkovran

Kvalitativ metod Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2 [utök. och aktua liserade] uppl. Stockholm: Liber. Fangen, Katrine (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber ekonomi. Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4 [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur. Handbok i kvalitativa metoder är en antologi som tar upp ett antal olika kvalitativa metoder såsom olika slags intervjuer, observationer samt analys av texter och bilder och hur man redovisar resultaten av sina undersökningar. De båda andra böckerna är mer renodlade böcker om var sin kvalitativ metod.

Kvantitativ metod Barmark, Mimmi & Djurfeldt, Göran (2015). Statistisk verktygslåda 0: att förstå och förändra världen med siffror. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2016). Enkätboken. 5 [moderniserade och rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. Statistisk verktygslåda 0 är en grundläggande lärobok om kvantitativa metoder som går att förstå även för den som känner ett motstånd mot statistiska formler och kvantitativa metoder. Används på ett antal nybörjarkurser i sociologi, medan Enkätboken, som används nästan lika mycket som Statistisk verktygslåda 0, är specialiserad just på hur man gör olika slags enkäter.

Några användbara länkar http://www.sverigessociologforbund.se/ Sveriges sociologförbunds webbplats, där man bland annat kan läsa om förbundet och vad som händer inom svensk sociologi. Gymnasiesociologi har en egen flik på webbplatsen. http://www.sociologiskforskning.se/ Sociologisk forskning är Sveriges sociologförbunds tidskrift, där man kan ta del av aktuell forskning inom svensk sociologi. Artiklarna är antingen på svenska eller på engelska och går att läsa i fulltext genom länkar från webbplatsen. https://sociologipagymnasiet.se/ En blogg om sociologi som gymnasieämne. Bloggen drivs av Henrik Larsson, som under visar i sociologi, samhällskunskap och psykologi på Katedralskolan i Lund, där han också är utvecklingsledare.

Kapitel för kapitel 1. Vad är sociologi? Faktaboken Det här kapitlet är en introduktion till sociologi som skolämne och behandlar sociologin som vetenskap, olika sociologiska perspektiv, sociologiska arbetsområden och sociologins förhållande till andra vetenskaper, framför allt då de andra beteendevetenskaperna psyko logi och pedagogik samt statsvetenskap och nationalekonomi. I det här kapitlet är det viktigt att eleverna får klart för sig skillnaden mellan det civila samhället, som sociologin arbetar med, och staten och marknaden (som statsvetenskap och nationalekonomin sysslar med), eftersom den skillnaden återkommer senare under kursen.

KAPITELMÅL Kapitlets mål är att eleverna ska

• se sociologi i förhållande till andra vetenskaper • känna till olika perspektiv på förhållandet mellan människan och samhället • veta något om vad sociologi och sociologer sysslar med

KOMMENTARER TILL DISKUSSIONSFRÅGORNA (SIDAN 15) 1:1 Vad är egentligen samhället? Här är det viktigt att eleverna kan se att staten bara är en del av samhället och att det civila samhället, som sociologin studerar, är något annat (och större) än både stat och marknad.

1:2 Hur påverkas du av staten? Egna exempel. Kan vara kursplanen för den här kursen, vilken ålder man blir myndig vid och andra lagar och regler som gäller beroende på vilken ålder man befinner sig i.

1:3 Sociologi – till vilken nytta? Egna exempel.

1:4 Spännande? Egna exempel.

Arbetshäftet Detta inledande kapitel hänvisar inte till några av de aktuella sociala frågorna eftersom det är avsett som en introduktion till sociologin som vetenskap.

Den sociala människan – sociologi för gymnasieskolan Lärarmaterial

1. Vad är sociologi?

Instuderingsfrågor med svarsförslag De här instuderingsfrågorna kan du använda för att förbereda eleverna på din genomgång av kapitlet. De kan också repetera kapitlet med hjälp av instuderingsfrågorna, till exempel inför prov eller om eleverna arbetar med aktuella sociala frågor. Frågorna finns som en utskrivbar pdffil, men den kan också göras om till en wordfil om du själv vill bearbeta texten.

1 Vilka är beteendevetenskaperna och vad handlar var och en av dem om? Sociologi = hur människor lever i ett samhälle Psykologi = sådant som försiggår i människans medvetande, till exempel tankar och känslor Pedagogik = hur människor lär sig i olika sammanhang, till exempel skola och arbetsliv

2 Det finns tre olika sociologiska perspektiv på förhållandet mellan människa och samhälle. Vilka är de och hur beskriver de förhållandet mellan människa och samhälle? Strukturalism = samhället formar människorna Individualism = människorna formar samhället Relationism = människor både formas av samhället och är med om att forma det

3 Vad arbetar sociologer med? De kan arbeta med olika områden som arbetsmarknad, boende, idrott, jämställdhet, kriminalitet, livsstilar, migration eller utbildning. En del undervisar på gymnasieskolor, högskolor och universitet, andra arbetar med att göra utredningar.

4 Ge några exempel på andra vetenskaper som sociologin har beröringspunkter med och förklara för varje vetenskap vad den har gemensamt med sociologin. Statsvetenskap – studerar politik Ekonomi – studerar ekonomiska förhållanden Psykologi – socialpsykologi studerar hur människor samspelar med varandra Juridik – rättssociologi studerar hur lagar och andra juridiska regler fungerar i samhället Historia – studerar bland annat hur människor skapar och förändrar samhällen

5 Samhället består av olika delar. Vilka är de och vilka vetenskaper berör var och en av dem? Staten styrs av politiska beslut. Staten handlar om hur den politiska makten ska utövas och vilka som ska utöva politisk makt. Statsvetenskap och nationalekonomi studerar staten. Marknaden handlar om företags, andra ekonomiska organisationers och individers eko nomiska förehavanden. Företagsekonomi och andra ekonomiska vetenskaper studerar marknaden. Civilsamhället (eller det civila samhället) utgör den del av samhället som ligger utanför stat och marknad. Sociologi studerar det civila samhället.

Kapitel för kapitel

Provuppgifter med svarsförslag Här kommer några förslag till provuppgifter, somliga enkla, andra svårare, som du kan välja bland. Om du vill bearbeta dem eller skapa egna går det givetvis också bra. Dessutom kan många diskussionsfrågor och de flesta av de interaktiva uppgifterna bearbetas till prov uppgifter.

1 Sociologi är en av de tre beteendevetenskaperna. Vilka är de två andra och hur skiljer sig sociologi från dem? Psykologi och pedagogik. Sociologi handlar om hur människor lever i ett samhälle, peda gogik om hur människor lär sig i olika sammanhang och psykologi om sådant som försiggår i människors medvetande.

2 Det finns tre olika sociologiska perspektiv på förhållandet mellan människa och samhälle. Vilka då? Hur beskriver de detta förhållande? Strukturalism, individualism och relationism. Strukturalismen säger att samhället formar människorna. Individualismen säger att människorna formar samhället. Relationismen säger att människorna både formar samhället och formas av det; därför innehåller relatio nismen både strukturalism och individualism.

3 Det finns många olika saker som sociologer kan arbeta med. Ge några exempel. Arbetsmarknad, boende, kultur och utbildning. En del sociologer utvecklar teorier om olika sociologiska områden, andra arbetar med att göra utredningar inom dessa områden.

4 Det finns flera andra vetenskaper som har beröringspunkter med sociologi. Ge några exempel på sådana vetenskaper och förklara vad var och en av dem har gemensamt med sociologi. Både statsvetenskap och sociologi innefattar politik. Både ekonomi och sociologi studerar ekonomiska förhållanden. Socialpsykologi, det vill säga hur människor samspelar med var andra, är gemensamt för psykologi och sociologi. Rättssociologi, det vill säga hur lagar och andra juridiska regler fungerar i samhället, är gemensamt för juridik och sociologi. Både historia och sociologi handlar om hur människor skapar och förändrar samhällen.

5 Samhället består av tre olika delar. Vilka då och hur skiljer de sig åt? Vilken del av samhället sysslar sociologi med och vilka vetenskaper sysslar med de andra? Civilsamhälle, stat och marknad. Staten styrs av politiska beslut, företag och individer age rar på marknaden och det civila samhället utgör resten av samhället. Sociologi studerar det civila samhället, statsvetenskap och nationalekonomi studerar staten och ekonomiska vetenskaper som företagsekonomi med marknaden.

Den sociala människan – sociologi för gymnasieskolan Lärarmaterial

1. Vad är sociologi?

Exempel på bedömning för betyg E, C och A Bedömning och betygsättning I slutet av varje kapitel hittar du Exempel på bedömning för betyg E, C och A. Tanken med dessa exempel på bedömningsunderlag är att du ska kunna jämföra dem med dina elevers prestationer och på så sätt kunna bilda dig en uppfattning om vilken nivå som varje elev ligger på för varje kapitel. Som lärare har du ju full frihet att samla in underlag för din bedömning på det/de sätt som du tycker är bäst – prov, redovisningar av olika arbetsuppgifter (till exempel elevernas arbeten med aktuella sociala frågor), klassrumsarbete och andra aktiviteter. Texten för betyget E visar på att eleven har lärt sig det viktigaste av kapitlets innehåll, men utan att reflektera eller kunna resonera kring det i någon större utsträckning. I texten för betyget C har eleven både lärt sig mer och börjat utveckla sin förmåga att reflektera över vad kapitlet handlar om. Texten för betyget A visar på en elev som dels har tillgodogjort sig kapitlets innehåll, dels kan argumentera, reflektera och resonera kring innehållet och som därutöver kan dra egna slutsatser på basis av kapitelinnehållet. Syftet med bedömningsunderlagen är alltså att du ska kunna värdera vilken nivå som en elev ligger på, inte att du ska ”pricka av” att eleven nämner olika saker. Om eleven har arbetat tillräckligt med de interaktiva övningarna ska hen i vart fall ha kunskaper som räcker för att nå betyget E.

Bedömningskriterier för betyget E Bedömningskriterier för betyget C Bedömningskriterier för betyget A

Sociologi, psykologi och pedagogik är beteendevetenskaper och samhällsvetenskaper. Sociologi handlar om hur människor lever i ett samhälle, pedagogik om hur människor lär sig i olika sammanhang och psykologi om sådant som försiggår i människors medvetanden. Det som är speciellt med beteendevetenskaperna är att de är samhällsvetenskaper som handlar om hur människor förhåller sig till det samhälle som de lever i. Där har framför allt sociologin beröringspunkter med andra samhällsvetenskaper som statsvetenskap men också ekonomiska vetenskaper som nationalekonomi och företagsekonomi och humanis tiska vetenskaper som historia. De här beröringspunkterna visar att sociologi och andra beteendevetenskaper kan ses som både samhällsvetenskaper och humanistiska vetenskaper. Strukturalism, individualism och relationism är sociologiska perspektiv. Strukturalismen säger att samhället formar människorna genom sociala strukturer som skapar de normer som människorna förväntas följa. Individualismen säger att människorna formar samhället och de normer och sociala strukturer som bygger upp samhället. Relationismen säger att människorna både formar samhället och formas av det; därför innehåller relationismen både strukturalism och individualism. De här perspektiven har alltså olika syn på förhållandet mellan människor och samhälle och hur sociala strukturer och normer uppkommer och lever vidare. Arbetsmarknad, jämställdhet, mångfald, välfärd, socialpolitik, boende, samhällsplane ring, IT, kultur och utbildning är några exempel på vad sociologer kan arbeta med. En del sociologer utvecklar teorier om olika sociologiska områden, andra arbetar med att göra utredningar inom dessa områden och somliga arbetar med förändrings och utveck lingsarbete. Sociologer kan vara verksamma inom många organisationer som myndigheter och företag, där de bidrar med sin kompetens inom en rad olika områden. Sociologisk kompetens spelar en viktig roll för hur samhället utvecklas. Därför har sociologin kunnat bidra till utvecklingen av det samhälle som vi lever i idag.