9789144108391 by Smakprov Media AB

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY Elevpaket – Digitalt + Tryckt

LÄS OCH PROVA ELEVPAKETETS SAMTLIGA DELAR

Elevpaket – Digitalt + Tryckt

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY – Läs och ELEVBOK arbeta med fantastiska genrer i Svenska 1, 2 och 3

Vad skiljer de tre fantastiska genrerna skräck, science fiction och fantasy åt? engagerande spännande bok och sätter in deåt? populära genrerna Vad skiljer deDenna tre fantastiska genrernaoch skräck, science fiction fantasy Hur har dessa i ett sammanhang, bjuder på intressanta textutdrag och innehåller en genrer uppkommit och hur kan man koppla klassiska verk inom dessa genrer till den tid vi mängd genomtänkta elevuppgifter för Svenska 1, 2 och 3.

lever i idag? Det här är frågor som får svar i denna bok. Att arbeta med populärlitterära genrer i skolan är intressant och givande, men att hitta DIGITALT LÄROMEDEL och sammanställa material tar tid. Dessutom är böcker om genrer ofta tjocka och relativt DenI denna interaktiva är inläst med autentiskt tal och textföljning, svårtillgängliga. bok fårelevboken du: vilket görpåinnehållet tillgängligt elever med särskilda behov. · Samlad fakta, ett ”begripligt” språk, omockså de treförfantastiska genrerna · Utdrag från klassiska, och nyare, verk inom genrerna · Artiklar och andra texter kopplade till genrerna · Diskussionsfrågor Interaktiva övningar Interaktiv version av boken, inläst med · talFärdiga uppgifter kopplade till det centrala innehållet och kunskapskraven i svenska 3 autentiskt och textföljning Boken är tänkt att användas i svenskundervisningen på Svenska 1 och Svenska 2, samt som underlag för tematiskt arbete i kursen svenska 3.

Fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon

klicka på bilden och prova Art.nr 38964

studentlitteratur.se

| SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Skräck, science fiction och fantasy är ett elevpaket som består av två delar: elevbok och digitalt läromedel. På följande sidor kan du provläsa och bilda dig en uppfattning om såväl det digitala läromedlet som den tryckta delen.

Anna-Karin Persson

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

LĂ¤s och arbeta med fantastiska genrer i Svenska 1, 2 och 3

Anna-Karin Persson

Studentlitteratur AB Box 141 221 00 Lund Besöksadress Åkergränden 1 Tel 046-31 20 00 studentlitteratur.se

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Redaktion Henric Arfwidsson Formgivning: Oskar Aspman Omslag: Johanna Szemenkar Remgard och Oskar Aspman Art.nr 38964 ISBN 978-91-44-10839-1 © Författaren och Studentlitteratur AB 2016 Upplaga 1:1 Printed by Interlak, Poland 2016

INNEHÅLL INLEDNING Till läraren – Så här kan du arbeta med genrerna i undervisningen Svenska 1 Svenska 2 Svenska 3

11 11 12 12 13

1. SKRÄCK Vad är skräck? Typiska drag för skräck Miljö Karaktärer Moralisk aspekt Vanliga skräckmotiv Olika typer av skräck Hur kommer det sig att så många gillar skräck? Skräck som terapi och frälsning Diskutera Redan de gamla grekerna Skräckromanens födelse Några skräckklassiker Mary Shelleys Frankenstein eller den moderne Prometeus Textutdrag: Mary Shelley, Frankenstein eller den moderne Prometeus Diskutera Robert Louis Stevensons Dr Jekyll och mr Hyde Textutdrag: Robert Louis Stevenson, Dr Jekyll och mr Hyde Diskutera Bram Stokers Dracula Textutdrag: Bram Stokers Dracula Diskutera Fler viktiga föregångare

15 15 16 16 16 17 17 18 20 20 23 24 25 26 27 27 34 34 35 40 40 41 47 48

Anna-Karin Persson

Skräck i vår tid Textutdrag: John Ajvide Lindqvist, Låt den rätte komma in Diskutera

48 49 54

Fördjupningsuppgifter 1. Se en skräckklassiker Förslag på filmer 2. Läs en skräcknovell Förslag på noveller 3. Läs en skräckklassiker Instruktion till analysen 4. Jämförande analys i rapportform Olika förslag till ämnen Filmförslag olika teman Romanförslag olika teman (tillgängliga på svenska) Tips på filmatiserade skräckromaner Nyare

57 57 57 58 58 59 59 60 60 60 61 62 64

2. SCIENCE FICTION Vad är science fiction? Typiska drag för science fiction Miljö Karaktärer Olika typer av science fiction Vanliga teman och motiv i science fiction Hur kommer det sig att science fiction varit en nedvärderad genre i Sverige? Svensk science fiction på väg in från kylan Diskutera Hur började det? Diskutera Utopier och verkligheten ”Genmanipulera bort dåliga anlag hos människor” Diskutera Dystopins födelse Två klassiska dystopier Textutdrag: George Orwell, 1984 Textutdrag: Karin Boye, Kallocain Diskutera Världsrymden anfaller Textutdrag: H.G. Wells, Världarnas krig Diskutera Robotar – ett etiskt dilemma Här är den verklige dr Frankenstein Diskutera

67 67 68 68 68 69 69 71 71 74 75 76 76 77 79 79 80 81 83 86 87 88 91 92 93 94

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Dystopier i vår tid Textutdrag: Suzanne Collins, Hungerspelen Diskutera

95 95 102

Fördjupningsuppgifter 1. Se en science fiction-klassiker Förslag på filmer 2. Läs en science fiction-novell Förslag på noveller 3. Läs en science fiction-klassiker Instruktion till analysen 4. Jämförande analys i rapportform Olika förslag till ämnen Filmförslag olika teman Romanförslag – olika teman (tillgängliga på svenska) Tips på böcker som filmatiserats

103 103 103 104 104 104 105 106 106 106 107 109

3. FANTASY Vad är fantasy? Typiska drag för fantasy Miljön Karaktärer Olika teman och motiv i fantasy Olika typer av fantasy Hur kommer det sig att så många gillar fantasy? Sagolika klassiker hittar nya roller i populärkulturen Diskutera En genre med gamla anor Fantasyromanens födelse Några fantasyklassiker C.S. Lewis Berättelsen om Narnia Textutdrag: C.S. Lewis, Berättelsen om Narnia Diskutera J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen Textutdrag: J.R.R. Tolkien, Sagan om ringen Diskutera Ursula K. Le Guins Trollkarlen från Övärlden En svensk klassiker – Astrid Lindgrens Mio min Mio Farlig fantasy? Harry Potter är farlig Diskutera Fantasy och stereotyper/fördomar Diskutera

113 113 114 114 114 115 116 118 118 122 122 123 124 124 125 133 134 134 143 144 144 144 145 146 146 147

Anna-Karin Persson

Fantasy i vår tid Textutdrag: Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, Cirkeln Diskutera

148 149 155

Fördjupningsuppgifter 1. Se en fantasyklassiker Förslag på filmer 2. Läs en fantasyklassiker Instruktion till analysen 3. Jämförande analys i rapportform Olika förslag till ämnen Filmförslag olika teman Romanförslag olika teman (tillgängliga på svenska) Tips på böcker som filmatiserats

157 157 157

4. ELLER är allt en och samma genre egentligen? Rapport – jämförelse med flera genrer Förslag på texter/filmer

158

158 159 159 159 160 161 165 165 166

Bilagor

Bilaga 1: Checklistor – uppgifter Checklista – Bokanalys Checklista – Rapportens delar och rubriker Checklistor – Analys i rapportform Jämförelse av två berättelser med samma/liknande tema Jämförelse text och filmversion/äldre och nyare filmversion Jämförelse film/bok och klassisk bok/filmatisering av klassiker inom genren Checklista – Rapport kopplad till flera genrer

167 167 168 170 170 171

Bilaga 2: Kunskapskrav kopplade till uppgifterna Film- och novelldiskussion i grupp Centralt innehåll i kursen svenska 3 som uppgiften bygger på Bokanalys Centralt innehåll i kursen svenska 3 som uppgiften bygger på Rapport Centralt innehåll i kursen svenska 3 som uppgiften bygger på

174 174 174 175 175 176 176

Noter Noter till Inledning Noter till Skräck Noter till Science Fiction Noter till Fantasy Artikelreferenser Bildförteckning

178 178 178 179 179 182

172 173

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

2. SCIENCE FICTION Science fiction handlar väl bara om rymden, eller? Nej, genren är mycket bredare än så. Framtiden är för det mesta den givna skådeplatsen, och världen kan kännas orealistisk och avlägsen, men ofta säger science fiction mycket om samtiden och våra farhågor och drömmar.

Vad är science fiction? Orden science och fiction är engelska och betyder vetenskap och fiktion. Ofta är det också så att vetenskapliga framsteg är i fokus, eller har en viktig del, i dessa berättelser. Filmen Matrix (1999) bygger t.ex. på det faktum att människorna i framtiden har lyckats skapa superintelligenta datorer och att dessa tagit över världen. Det finns många olika definitioner av science fiction, men de flesta går ut på att berättelserna utspelar sig i en framtid, en annan värld eller ett alternativt nu; om utvecklingen varit en annan. Det finns saker i dessa berättelser som är omöjliga i vår tid, som flygande bilar, lasersvärd eller rymdvarelser, men det ska ändå kännas realistiskt och trovärdigt. Genom vetenskaplig eller teknisk utvecklig ska det vara möjligt, i alla fall teoretiskt. Science fiction-berättelser är ofta antingen dystopier eller utopier. En utopi skildrar ett idealsamhälle, medan en dystopi är en olycksbådande profetia och visar hur illa det kan gå om vi exempelvis fortsätter leva som vi gör.

Utopi: skildrar ett idealsamhälle. Dystopi: skildrar en dyster framtid där människorna lever under sämre förhållanden än idag.

Anna-Karin Persson

Typiska drag för science fiction Miljö

Postapokalyptiskt samhälle: Ordet apokalyps brukar förknippas med människans undergång som den beskrivs i bibeln. Postapokalyps betyder då i detta sammanhäng ”efter undergången”.

Science fiction-berättelser utspelar sig antingen i framtiden, en alternativ verklighet (teoretiskt möjlig), i en annan dimension eller på en annan planet dit vi kan resa tack vare vetenskapliga framsteg. Handlingen kan också utspela sig i ett postapokalyptiskt samhälle, i spillrorna av den forna världen efter katastrofen. I de förstnämnda samhällena finns det ofta avancerad teknik och vetenskap. I de postapokalytiska samhällena är det dock sällsynt med teknik och bekvämligheter, liksom förnödenheter av olika slag. Många gånger är samhällena isolerade från omvärlden och satta under hård statlig kontroll och övervakning – i goda eller mer egoistiska syften. I båda fallen går statens/samhällets intressen före individens vilja och mänskliga rättigheter.

Karaktärer Det är vanligt att huvudpersonen tillhör ett litet tappert gäng, gärna outsiders som kämpar mot en övermäktig motståndare, eller någon/ några som gör uppror mot övermakten. Eller så är hjälten en våghalsig äventyrare som söker fara och ära, en laglös ”space cowboy” som kan sin sak. Om hjälten är en man så är han ofta populär hos damerna. Andra vanliga karaktärer är människor med parapsykologiska förmågor, robotar/androider, monster och mutanter, som blivit till genom vetenskapliga experiment eller som följd av evolution eller vetenskapliga olyckor. Den galna vetenskapsmannen som orsakat katastrofen och den goda vetenskapsmannen, eller sakkunniga, som ska ställa allt till rätta är också vanliga karaktärer. Regeringar som konspirerar eller döljer sanningen, t.ex. utomjordingars existens, finns det också gott om, liksom utomjordingar, som anfaller, rövar bort eller ska försöka leva med oss. I de postapokalytiska samhällena finns många hänsynslösa människor som gör allt för att själva överleva och få makt.

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Vanliga teman och motiv i science fiction •

• • • • • • • • • •

• • •

resor till outforskade platser (främmande planeter, parallella universum, tider eller alternativa verkligheter) konfrontationer med utomjordingar psykiska krafter naturkatastrofer (exempelvis p.g.a. miljöförstöring eller kärnvapen) datorer/robotar/mutanter tar över människor har kopplat ihop sig med cyberspace på olika sätt sjukdomar/virus har dödat många eller förvandlat oss till monster manipulation av tiden, och följderna av detta stora problem (svält, brottslighet, våld, krig etc.) har blivit lösta vetenskapliga experiment som gått snett samhällskritik, problem/tendenser (i samhället, teknik eller vetenskap) i vår tid förstoras upp och problematiseras uppror, ofta misslyckat nya civilisationer och livsformer upptäcks krig/strider.

Olika typer av science fiction Science fiction är en väldigt bred genre och trots vissa gemensamma drag så finns det tydliga undergrupper såsom: • Utopier. Dessa utspelar sig i en idealvärld där de stora problemen är lösta. I dag är det dock ont om utopier där världen är problemfri för alla samhällets medborgare. Det är snarare så att berättelserna har utopiska drag än att de är rena utopier. Filmen Demolition Man (1993) utspelar sig i ett framtida samhälle där brott inte existerar. Problem uppstår dock när en nedfryst superskurk rymmer, eftersom man inte heller har någon erfarenhet av att stoppa brottslingar.

Anna-Karin Persson

•

Dystopier. Dessa är desto vanligare i dag och utspelar sig i en dyster framtid där förhållandena har blivit sämre för mänskligheten. Det är vanligt att problem från vår tid förstorats upp och dragits till sin spets. Ofta har staten hård kontroll över befolkningen. I Divergent (Veronica Roth 2011) har staten t.ex. tvingat in befolkningen i olika samhällsklasser/kaster för att som de tror bevara freden. Men när man väl placerats i sin grupp blir man avskuren från familj och vänner om de tillhör andra klasser. De som inte passar in i någon klass blir ”kastlösa” och om man visar sig passa in i flera klasser bedöms man som farlig. Postapokalyptisk science fiction. Detta är som en undergenre till dystopin och innebär att världen som vi känner den har gått under eller håller på att gå under. Det kan bero på olika saker, som miljökatastrofer, kärnkraftsolyckor eller sjukdomar och virus. I boken Mitt klimatkatastrofala liv (Saci Lloyd 2015) har den globala uppvärmningen till slut gått överstyr och världen skakas av dramatiska väderleksförändringar och översvämningar. Rymdäventyr och konfrontationer med aliens. Detta är något av det mest karakteristiska för science fiction. Antingen så beger vi människor oss ut i rymden och stöter på utomjordingar där eller så lever vi själva ute i rymden bland olika varelser i en avlägsen framtid, som i tv-serien Star Trek (1966–69) och filmen Stjärnornas krig (1977). Ibland känns dessa historier så verklighetsfrämmande att det gränsar till fantasy. Det kan också vara som i Independence Day (1996) att rymdvarelserna kommer till vår planet och attackerar oss. Mutationer och strålning. Rädslan för vad atombomben och den radioaktiva strålningen kan ställa till med har också lämnat spår i film och litteratur, liksom genetiken med dess möjligheter till kloning, övermänniskor och mutationer. Det kan vara allt från jättemonster som Godzilla till, vad som det verkar vara, vanliga människor som har fått övernaturliga krafter. I tvserien Hulk från 1978 utsätts exempelvis en vetenskapsman för gammastrålning, vilket resulterar i att han sväller upp till en grön besinningslös jätte när han blir arg.

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

•

Intelligenta robotar och datorer. Detta är ett tacksamt ämne att basera filmer och romaner på. I takt med att tekniken utvecklats har det också dykt upp fler berättelser där intelligenta datorer och robotar tar över världen. Vanligare i dag är dock att robotarnas intellekt och förmåga till känslor problematiseras. Det kan t.ex. vara människors rädsla och oförståelse som leder till att roboten tvingas attackera oss, som i Chappie (2015). Androiden, en blandning av människa och robot och dator, är också en vanlig karaktär. Cyberpunk. Detta är en inriktning inom science fiction där gränsen mellan människa och dator suddats ut ytterligare. Exempelvis kan man ändra folks personlighet genom att sätta in olika datorchip i dem eller så kan karaktärerna logga in i en virituell verklighet, som i filmen Matrix (1999).

Hur kommer det sig att science fiction varit en nedvärderad genre i Sverige? Läs följande artikel från dn.se skriven av Tobias Brandell, och diskutera sedan de efterföljande frågorna.

Svensk science fiction på väg in från kylan Imorgon kväll lyfter Sveriges mest kända rymdskepp från Stockholms stadsteaters scen. Ett drygt halvsekel efter ¬Aniaras tillkomst ser entusiasterna tecknen – science fiction kan vara nästa bespottade genre att släppas in i värmen efter skräck och deckare. Harry Martinsons Aniara handlar om människan snarare än rymden och maskinerna. Rymdtemat är bara en förutsättning för att kunna berätta om människan, slår skådespelaren Sven Ahlström fast. Vilket väl gäller all god science fiction, skulle kanske kunna tilläggas. – När jag gick den förberedande skådespelarutbildningen hade vi en improvisationsövning som hette ”I rymden”. Det var nog den sämsta improvisation som någonsin gjorts, eftersom alla bara berättade om maskinerna, det hände inget mänskligt intressant alls. Det är svårt att vara jätteintresserad av en teknisk apparat hur

Anna-Karin Persson

länge som helst, den måste berätta om något annat, säger Sven Ahlström. Han har kilat upp till ett sterilt konferensrum i Stadsteaterns kontorsdel i väntan på dagens repetitioner. Några våningar ner skruvar scen-arbetarna på den tekniska apparaten i fråga, rymdfarkosten Aniara, vars design teatern gör sitt bästa för att hålla hemlig till premiären. Sångerskan Helen Sjöholm ansluter sig senare lite motvilligt, möjligen trött på all uppmärksamhet kring hennes person. Också hon tycker att det som händer inuti Aniara är mer intressant än det som finns utanför. – Allt i berättelsen är djupt mänskligt, det är här och nu, hur människor fungerar i olika situationer. Den limbo de är i måste vara fruktansvärd, säger hon. Någon huvudroll i traditionell mening finns inte i Aniara, men som publikdragande musikalstjärna har hon fått ett antal sånger som den blinda Poetissan. Som berättarjaget Mimaroben, som sköter skeppets artificiella intelligens Miman, är det annars Sven Ahlström som ha flest repliker i den 22 personer starka ensemblen. Aniara bygger på klassiska internationella science fiction-motiv: Rymdkolonisatörer på flykt från en obeboelig jord hamnar ur kurs och är på väg mot oändligheten, utan möjlighet att vända om. Trots det brukar verket vördnadsfullt kallas ”rymdepos”, inte sf – Martinson fick ju Nobelpriset två decennier senare. Typiskt, menar litteraturvetaren John-Henri Holmberg, som specialiserat sig på svensk science fiction. Hans dom över den egna älsklingsgenren är annars påfallande hård: – Svensk science fiction existerar nästan inte. Men även om det inte finns några kända svenska sf-författare, så finns det en hel del kända svenska författare som skrivit enstaka sf-verk. Förutom Aniara är Karin Boyes Kallocain kanske det mest berömda, men också Vilhelm Moberg och Sven Delblanc har varit inne och nosat på genren. – De gjorde det när de ville varna för att Sverige var på väg åt helvete, mot en förtryckarstat, konstaterar John-Henri Holmberg. Av nutida etablerade författare är det främst PC Jersild som verkat inom sf.

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

– Nästan hälften av hans författarskap är science fiction, fast han inte vill kännas vid det. I andra länder, där formen har högre status, har han varit hedersgäst på sf-konferenser. Men hemmavid har han tagit avstånd, säger Holmberg. Varför denna motvilja? En förklaring är att sf nästan genomgående är individualistisk, teknikpositiv och innehåller ett central element av expansion ut i rymden – sådant som strider mot den svenska nationella utopin om folkhemsbygget, menar John-Henri Holmberg. En annan teori är att vi helt enkelt har en väldigt snäv litteratursyn i Sverige. Holmberg fick exempelvis aldrig doktorera på sf eftersom hans professor förklarade att det inte är litteratur. Den hårda rågången mellan det humanistiska och naturvetenskapliga innebär också ett motstånd – i ett land där det går att kokettera med att man är dålig på att räkna är det inte comme il faut att skriva om maskiner. Men kanske är en förändring på väg, spår John-Henri Holmberg. Andra genrer har vunnit status efter år av utanförskap. – John Ajvide Lindqvist var den första som kunde skriva om skräck och bli tagen på allvar. Han kom precis rätt i tiden. Kriminallitteratur har man fått lov att skriva sedan Henning Mankell, säger JohnHenri Holmberg. Fantasyn, systergenren till sf, har också ridit på en framgångsvåg sedan 1990-talet. (Snabbkurs i skillnaden mellan science fiction och fantasy för den oinsatte: Grovt sett kretsar sf kring teknologiska spekulationer, fantasy kring magi och det övernaturliga.) Att det idag är relativt okontroversiellt att kalla Aniara för sf, som i den här artikeln, ser han som ett tecken på att toleransen ökat. Peter Öberg, som driver sf-bloggen Spektakulärt och arbetar med ett projekt om svensk sf inom film och tv, är än mer säker: Science fiction är på väg från ignorerad subkultur till accepterad kulturyttring i Sverige. Inte minst gäller det inom filmen. I fjol kom två relativt påkostade svenska sf-filmer, Metropia och Kenny begins. – Genombrottet för skräckgenren kanske flödar över på andra kulturyttringar som setts som lite udda. Det börjar ljusna för science fiction, säger Peter Öberg. Somliga är dock fortfarande långt från frälsning. Aniaras regissör på Stadsteatern Lars Rudolfsson tillhör dem som inte kallar Aniara för science fiction.

Anna-Karin Persson

– Jag har inte odlat den sidan av min underhållningsådra. Helen Sjöholm erkänner att hon inte sett någon science fiction alls. – Min man är helt förbluffad över att jag inte ens har sett den här som alla har sett, vad heter den? Stars någonting... Inte Star Trek... Jo Star Wars! Den ska jag se nu.A4

Diskutera 1. Vilka exempel på att science fiction inte har ansetts vara bra/ fint i Sverige lyfts fram? 2. Stämmer det här? Är science fiction inte populärt/fint i Sverige? 3. Vad tyder på att genren börjar öka i popularitet enligt artikeln och vad menar man att det beror på? 4. Känner du till några av de verk som nämns? Vilka andra filmer eller böcker inom science fiction har du sett/läst? 5. Vad tycker du själv om genren? Föredrar du någon form av science fiction? Är det något du inte gillar? Varför?

Bild från sjunde delen i Star Wars-serien; The force awakens (2015)

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Hur började det? Ordet utopi kommer från boken Utopia, som skrevs av Thomas Moore 1516, och betyder ”ingenstans”. Att det fått en positiv klang har att göra med att Moore beskriver just ett drömsamhälle. Ordet har också fått beteckna att något är orealistiskt och ouppnåeligt.20 Utopin är en gammal genre, även om inte ordet fanns före Moores verk. Redan under antiken skrev Platon sin utopi Staten. Där beskriver han bland annat hur man ska få fram de idealmänniskor som ska leva i hans samhälle. De bästa männen, de som utmärkt sig i krig eller på annat sätt, ska få avla barn med de bästa kvinnorna. Elitbarnen som föds ska tas om hand av speciella vårdare. De barn som föds handikappade eller missbildade ska man göra sig av med.21 En annan gammal utopi är myten om Eldorado, ett rike fullt med rikedomar och guld som ska finnas någonstans i Sydamerika. Det var när de spanska erövrarna kom till Inkariket på 1600-talet och såg skatterna där som myten uppkom. Många lycksökare reste till Sydamerika för att leta efter skatten som sades vara en sjö fylld med guld, eller en förgylld stad. De första utopierna var förlagda till andra länder eller påhittade platser, men på 1800-talet var man så överväldigad över de vetenskapliga och tekniska framstegen som den vetenskapliga och industriella revolutionen fört med sig att det skrevs många berättelser där författarna fantiserade om hur fantastisk framtiden skulle bli. När det gäller utopisk science fiction brukar Jules Verne (1828–1905) omnämnas som den första stora författaren. Hans mest kända titlar är: Till jordens medelpunkt (1864), En världsomsegling under havet (1870) och Jorden runt på 80 dagar (1872–73). Böckerna handlar om äventyr omöjliga på den tiden, som att utforska haven i en undervattensbåt. Det utopiska i dessa verk ligger i det faktum att tekniken i den värld som Verne beskriver kommit så långt att dessa saker var möjliga. Något som är typiskt för utopisamhällena är att de ofta ligger isolerat från omvärlden, kanske på en ö eller till och med på en egen planet, som i filmen Avatar (2009). Detta är ganska logiskt, då samhället måste skyddas från yttre påverkan för att kunna bevaras. Det utopiska samhället i Avatar går till exempel nästan under när det invaderas av de människor som vill åt naturtillgångarna.

Anna-Karin Persson

Genom att läsa klassiska utopier får man sällan någon hjälp att lösa de stora problemen i världen. Författaren utgår från att de är lösta och beskriver sedan sin version av en perfekt värld. Man kan utifrån berättelsen ofta se vad författaren ansåg vara fel i sin egen tid och hur han eller hon ville att det skulle vara i stället.22 Ett exempel på en modern utopisk berättelse är filmen The Village (2004). När filmen börjar tror tittaren att handlingen utspelar sig i en by någon gång på 1800-talet eller under tidigt 1900-tal. Människorna i byn måste hålla sig inom vissa gränser, annars förargar de monstret som härjar i skogen. Man får dock veta senare att det faktiskt är modern tid och att allt utspelar sig i ett naturreservat. Det är en grupp ungdomar som, efter att de tröttnat på våldet och destruktiviteten i det moderna samhället, flyttat ut dit för att skapa en egen värld. De uppfostrar sedan sina barn till att tro att det ”gammeldags” liv de lever är normalt. Monstret i skogen är bara påhittat för att ungdomarna inte ska ge sig av och upptäcka den farliga världen runtomkring. När en pojke blir skadad och riskerar att dö på grund av infektionen som sprider sig i kroppen blir det problem, eftersom de måste skaffa fram medicin. Filmen är ett bra exempel på problemen med att upprätthålla en utopi.

Diskutera 1. Om du skrev en utopi, hur skulle samhället se ut? Vilka problem skulle vara lösta? Vilka är de tre–fem viktigaste ingredienserna i din drömvärld? 2. Kan en utopi vara ett drömsamhälle för alla? Skulle t.ex. din utopi kunna vara en mardröm för någon?

Utopier och verkligheten Utopier, i litteraturen eller som del av en ideologi, har påverkat politiska beslut och historiska samhällsstrukturer. Sammanfattningen från Staten ovan påminner till exempel om Adolf Hitlers dröm om en idealstat med ett elitfolk av bara arier. Hitler försökte ju också förverkliga sin utopi väldigt handgripligt. Platons utopi utmålade dock

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

ingen ras som sämre utan den var snarare uttryck för en strävan att få fram de bästa anlagen inom det egna folket med målet att alla skulle ägna sig åt det de var mest lämpade för. Platon var också modern i sina tankegångar, då det var personliga kvalifikationer och egenskaper som skulle styra vad man skulle tillhöra för grupp i samhället, inte kön eller samhällsklass. Att få fram ett starkt folk var inget som bara Tyskland strävade efter på 1900-talet. Rädslan för att den mänskliga rasen ska försämras, degenereras, har alltid funnits i europeiskt tänkande, enligt ne.se. På 1800-talet blev det ett alltmer omdebatterat ämne.23 År 1921 fick Sverige världens första rasbiologiska institut som skulle bedriva vetenskaplig forskning i syfte att motverka ”den svenska folkstammens degenerering”24. En metod var sterilisering. Institutet blev en förebild för liknande inrättningar i andra länder, exempelvis Tyskland. I dag pratar man också om en typ av förädling av människor, men genom genetik. Läs Britt Peruzzis artikel från Aftonbladet nedan och svara på de efterföljande frågorna.

”Genmanipulera bort dåliga anlag hos människor” Professor vill förbättra människan Genmanipulera bort egenskaper som inte leder till lycka. Det tycker filosofiprofessor Torbjörn Tännsjö. – Det han säger är filosofiska floskler och kränkande. Jag har en genetisk sjukdom men ändå förmågan att vara lycklig, säger Adryan Linden, 19. Ska vi nöja oss med vår mänskliga natur? Eller ska vi försöka förbättra den? Professor Torbjörn Tännsjö anser att vetenskapen bör ta tillfället att förändra människan. Bland de oönskade egenskaperna nämner han ärftliga sjukdomar. Men på sikt skulle också mer komplicerade ärftliga faktorer kunna manipuleras, menar han. Förutom fysiska och intellektuella egenskaper som muskelstyrka och intelligens skulle man även kunna lägga till eller dra ifrån moraliska personlighetsdrag som empati, trygghet eller kanske vassa armbågar.

Anna-Karin Persson

Enligt Tännsjö är argumenten mot att manipulera den mänskliga naturen ohållbara. Till dessa räknar han skapelseberättelsen och åsikten att det är en mänsklig rättighet att födas utan manipulation. – Sådana beslut fattas redan idag, med en abort kan man välja bort vissa egenskaper. Om vi i förväg kunde genmanipulera skulle man inte behöva göra selektiva aborter.

”Jag känner mig kränkt” Adryan Linden är aktiv i ICHAD, en organisation som bevakar brott och diskriminering mot handikappade. Han kallar Torbjörn Tännsjös teori befängd och snarlik nazisternas människoideal. – Han har rätt till sin åsikt men är ändå i sin roll som professor ansvarig för det han säger. Det är selektivistiskt och funktionsförtryckande och jag känner mig kränkt, säger 19-åringen som lider av Duchennes muskeldystrofi som gör att musklerna förtvinar. – En sådan som Tännsjö vill ta bort. Hans teori fungerar inte i praktiken för då skulle föräldrar välja bort homosexuella barn och handikappade skulle kanske välja bort barn som kan gå. Professorn själv skulle inte ändra på sina egna barn ens om det var möjligt. – Nej, inte så. Men om jag var pappa till Arklöv och det var genetiskt skulle jag se till att mina barn inte hade vissa egenskaper. Hur bemöter du handikappade som känner sig kränkta och upplever att de skulle kunna tas bort? – På ett sätt kan alla tas bort, men det är viktigt att det inte är samhället som sätter idealen. Men din vision skulle kunna utnyttjas även av privatpersoner som till exempel vill ta fram krigare. – Det finns en fara att en auktoritär regim gör så. Men jag tror att människorna skulle klara av ansvaret. Om mänskligheten på sikt går under till följd av genterapi är ingen skada skedd, menar professorn. Förutsatt att det kommer en ny art med större förutsättningar att leva lyckligt. – Lyckan är målet för våra liv, säger han.A2

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Diskutera 1. Är det etiskt försvarbart att skapa liv på konstgjord väg? 2. Är någon för sjuk för att födas eller för att hållas vid liv? 3. Kan och bör människan förädlas? I vilka fall är till exempel fosterdiagnostik (möjligheten att se vad ett foster har för anlag och eventuella sjukdomar) försvarbart och när är det inte det? 4. Ska vi kunna bestämma kön, hårfärg, ögonfärg osv. på våra barn? 5. Vad är en elitmänniska? Vill vi ha elitmänniskor? 6. Kan genetiska experiment gå fel, vad kan hända i så fall? 7. Är dagens genetik bättre än rasbiologin? Varför, varför inte?

Dystopins födelse Skillnaden mellan utopi och dystopi ligger oftast hos läsaren/publiken. Ett drömscenario för en människa kan uppfattas som dystopi eller tragedi av andra. En likhet mellan de båda genrerna är att de ofta bygger på att de styrande har absolut makt över människorna – någon måste bestämma hur allt ska vara ordnat och tvinga andra att leva så, för deras eget bästa, som i The Village, eller av andra mindre välvilliga orsaker. På 1900-talet fanns det också exempel i samtiden på hur ledare i olika länder försökte kontrollera sitt folk genom metoder som angiveri, spioneri och bokbål. H.G. Wells (1866–1946) var en av de första som skrev science fiction som inte bara såg det positiva i nyheter inom teknik och i samhällutvecklingen. Han vävde in samhällkritik och negativa framtidsvisioner i sina science fiction-berättelser. Två av hans mest kända verk är Tidsmaskinen (1895) och Världarnas krig (1898). Att många under 1900-talet började skriva profetior om kommande världskrig och katastrofer är inte svårt att förstå med tanke på vad som hände i världen med världskrig, nya vapen, nationalism, nazism och kommunism. Så här beskriver Sam J. Lundwall det: ”Lyckoriket räckte fram till 1912, då maskinålderns mäktigaste skapelse, det osänkbara jättefartyget Titanic, gick på ett isberg och sjönk. Två år senare bröt världskriget ut. Drömmen om maskinens lyckorike rämnade”.25 Före denna tid hade många varit överväldigade över de vetenskapliga och

Nationalism: en världsåskådning som växte fram på 1700-talet. Nationalister hyllar den egna nationen och vill lyfta fram vad som är typiskt för folket/kulturen där, och tyvärr ibland vad som är sämre med andra folk/ kulturer. Nazism/ nationalsocialism: en ideologi som växte fram i Tyskland på 1930-talet. Strävan efter rasrenhet och judeförföljelser är något som många förknippar med denna ideologi. I ett land styrt av nazister var nationen och ledaren viktigare än individen. Kommunism: kommunisterna strävade efter ett samhälle utan samhällsklasser (enligt socialismen grundtanke). Produktionsmedlen skulle också fördelas lika. De ville förändra samhället genom revolution. Detta genomfördes på flera håll i världen och resulterade i bl.a. svältkatastrofer och mord på människor som ansågs hota revolutionen.

Anna-Karin Persson

tekniska framstegen och föreställde sig att framtiden skulle bli ännu mer fantastisk. Under krigen blev man dock varse de fruktansvärda effekterna av de vapen som man utvecklat med hjälp av vetenskapen, som granater, kulsprutor och atombomben, och började tvivla på om framtiden verkligen var så ljus som man trott. Det föddes också ett tvivel på det goda i människor när man sett vilka hemskheter vi var kapabla att utsätta varandra för, inte bara andra folk utan även inom våra egna länder. Exempel på böcker som utspelar sig i en framtid med krig och/eller statlig kontroll är George Orwells 1984 (1949), Karin Boyes Kallocain (1940), och Ray Bradburys Fahrenheit 451 (1953). Men även tidigare fanns litteratur med dystopiska inslag. Mary Shelleys Frankenstein (1818) till exempel brukar, förutom att den är ett klassiskt exempel på skräcklitteratur, också anges som den första science fiction-romanen. Boken visar ju hur illa det kan gå om man leker Gud och försöker skapa liv med vetenskapens hjälp. Shelley levde i en värld som blev alltmer industrialiserad, och i en verklighet där alltmer arbete togs över av mekaniska maskiner låg tanken på en konstgjord människa inte så långt borta.

Två klassiska dystopier I George Orwells roman 1984 (1949) är det krig. Allt bevakas av storebror (Staten) genom tv-apparater och tankepoliser. Storebrors medarbetare skriver om historien så att den passar för dagens behov. Man håller även på att utveckla ett så kallat ”nyspråk” som ska göra det omöjligt för folket att tänka kritiska tankar om staten. En svensk klassiker inom genren är Karin Boyes Kallocain (1940). Även i denna berättelse rasar ett krig och staten strävar efter full kontroll. Kemisten Leo Kall uppfinner en sanningsdrog, Kallocain, som tvingar människor att avslöja sina tankar. På så sätt kan man till och med straffa folk som tänker fel och hindra potentiella brott mot staten. Boyes bok skrevs under andra världskriget och Orwells ett par år efter krigets slut. Man kan i böckerna se många paralleller till diktaturstaternas strävan efter att likrikta, kontrollera och nästan hjärntvätta sin befolkning.

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Textutdrag ur George Orwells 1984, Bokförlaget Atlantis, 2007. Historien skrivs om: Winston ringde arkivet på teleskärmen och beställde vederbörliga nummer av Times, och efter bara några minuter gled de fram ur rörposten. Hans meddelande gällde artiklar eller notiser som det av ett eller annat skäl ansågs nödvändigt att ändra, eller, officiellt uttryckt, rätta. Det stod till exempel i Times för den sjuttonde mars att Storebror i sitt tal dagen innan hade förutspått att den sydindiska fronten skulle vara lugn men att en eurasisk offensiv snart var att vänta i Nordafrika. Det eurasiska överkommandot hade istället råkat sätta in sin offensiv i Sydindien och lämnat Nordafrika i fred. Det var därför nödvändigt att skriva om ett stycke av Storebrors tal, på så sätt att han kom att förutsäga vad som verkligen hade hänt. Eller, Times av den nittonde december hade publicerat de officiella prognoserna för produktionen av diverse konsumtionsvaror under fjärde kvartalet av 1983, som ävenledes var den Nionde treårsplanens sjätte kvartal. Dagens nummer innehöll en uppgift om den verkliga produktionen, varav det framgick att prognoserna på varje punkt hade varit grovt oriktiga. Winstons uppgift var att rätta de ursprungliga siffrorna så att det stämde med de nya. Vad det tredje meddelandet angick, så gällde det ett mycket enkelt misstag som kunde klaras upp på ett par minuter. Så nyss som i februari hade överflödsministeriet utf ärdat ett löfte (en ”kategorisk utf ästelse” var den officiella formuleringen) om att chokladransonen inte skulle minskas under 1984. Som Winston redan visste skulle den nu i själva verket sjunka från trettio till tjugo gram i slutet av innevarande vecka. Det enda som behövdes var att ersätta det ursprungliga löftet med en förhandsvarning om att ransonen antagligen måste sänkas någon gång i april.

Anna-Karin Persson

[– – –] Denna kontinuerliga ändringsprocess tillämpades inte bara på tidningar, utan också på böcker, tidskrifter, småskrifter, affischer, broschyrer, filmer, ljudband, skämtteckningar, fotografier – på allt slags litteratur eller dokumentation som rimligtvis kunde ha någon politisk eller ideologisk innebörd. Från dag till dag och nästan från minut till minut moderniserades det förflutna. På så sätt kunde man dokumentariskt bevisa att partiets varje förutsägelse alltid hade varit riktig; inte heller tilläts någon nyhetsnotis eller någon åsiktsyttring, som stred mot ögonblickets krav, någonsin att förbli registrerad. Historien var helt och hållet en palimpsest, den raderades tom och fylldes med ny skrift så ofta det behövdes. Så snart det var g jort var det inte längre möjligt på minsta vis att bevisa att någon förfalskning hade ägt rum. Den största sektionen av arkivavdelningen, som var långt större än den sektion där Winston arbetade, bestod helt enkelt av folk med uppgiften att spåra upp och samla alla exemplar av böcker, tidningar och andra dokument som hade blivit föråldrade och skulle förstöras. Ett nummer av Times kunde ha blivit nyskrivet tio gånger om, på grund av ändringar i det politiska läget eller misstag i Storebrors förutsägelser, men det fanns i arkivet med sitt ursprungliga datum, och något annorlunda, motstridigt exemplar existerade inte. Böcker indrogs och skrevs om på samma sätt gång efter annan och utgavs på nytt utan att några ändringar fanns medgivna. Inte heller i de skriftliga instruktioner som Winston fick, och vilka han alltid g jorde sig av med så snart han var klar med dem, stod det eller antyddes det någonsin att det gällde en förfalskning: det talades alltid om misstag, tryckfel eller felcitat som måste rättas till för att bli exakta.

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Textutdrag ur Karin Boyes Kallocain, Albert Bonniers Förlag, 1940. Kallocainet testas: Då den utsatta tiden närmade sig, steg en man i polisuniform in och anmälde polischefen Karrek själv. Så stort var alltså hans intresse! Självfallet var det en heder för hela institutionen men i all synnerhet för mig, att en så mäktig man infann sig till mitt experiment. Med en något ironisk min – förmodligen tyckte han själv, att han blottade sin nyfikenhet för ogenerat – slog han sig ner i stolen vi satte fram åt honom. En kort stund senare fördes den häktade in, en ganska ung, späd och en smula tärd liten kvinna. Antingen måste hon ha varit ovanligt vithyllt av naturen, eller också berodde den vita ansiktsf ärgen på spänning. – Ni har skickat av en angivelse till polisen? frågade jag för säkerhets skull. – Nej, sade hon häpen och blev en aning genomskinligare. (Blekare kunde hon inte gärna bli.) – Och ni har heller ingenting att bekänna? frågade Rissen. – Nej! (Nu var rösten alldeles stadig igen, utan en ton av överraskning.)

Anna-Karin Persson

– Ni är anklagad för delaktighet i statsförräderi. Tänk efter väl: har ingen person som står er nära nämnt något om statsförrädiska stämplingar? – Nej! svarade hon mycket bestämt. [– – –] – Nej, det finns ju ingenting att vara rädd för, sade hon till slut i undrande och lättad ton. – Han måste ju veta det också. Inte smärtor, inte döden. Inte någonting. Han vet det. Varför skulle jag inte säga det då? Varför ville jag inte tala om detta också? Ja visst, han berättade det för mig, i går kväll talade han om det – och nu förstår jag, att han visste väl redan då vad jag inte har vetat förrän nu: att det inte finns något att vara rädd för. Men att han visste det, när han talade med mig. Jag kommer aldrig att glömma det. Att han vågade. Jag skulle aldrig vågat. Men det är mitt livs stolthet att han vågade, och jag kommer att vara tacksam hela mitt liv, jag kommer att leva av tacksamhet för att göra detsamma tillbaka. – Vad var det han vågade? sköt jag in, ivrig att komma till saken. – Tala med mig. Om något som jag inte skulle vågat… – Och vad talade han då om? – Det gör detsamma. Det betyder ingenting. Något dumt. Någon som ville ha upplysningar av honom, kartskisser, och betala honom pengar för det. Han har inte g jort det än. Han sa, att han tänkte göra det, men jag förstår det inte. Jag skulle aldrig göra det. Men att han ville tala med mig om det – jag vill tala vidare med honom. Antingen kommer han att förstå mig, eller också kommer jag att förstå honom. Vi kommer att förstå varandra och handla tillsammans när vi handlar. Jag är med honom. Hos honom har jag ingenting att vara rädd för. Han var inte rädd för mig. Kallocainet slutar verka: Plötsligt sprang hon upp med ett skrik. Hon krökte sig i skräck, satte händerna för munnen och började jämra sig högljutt. Hon hade kommit till den punkt, då hon åter var vid sina sinnens fulla bruk och insåg vad hon g jort.

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Synen var hemsk och sorglig, men fyllde mig ändå med en viss tillfredsställelse. Nyss, då hon satt där i barnslig sorglöshet, hade jag mot min vilja andats djupare och lugnare än vanligt. Hon utstrålade ett slags vila, som påminde mig om sömn – jag vet för resten inte ens om jag själv brukar vila så när jag sover, och så mycket mindre då i vaket tillstånd. Där hade hon suttit och trott sig i lugn hos en annan, hos sin man – och han hade redan svikit henne, han hade svikit henne från början – och nu hade hon också svikit honom utan att mena det. Lika overkligt som hans brott hade varit, lika overklig var också hennes trygghet nyss, och lika overklig var hennes skräck nu. Jag kom att tänka på Fata Morgana, som ökenvandraren ser över saltskorporna: palmer, oaser, källor – i värsta fall böjer han sig ner, dricker ur saltpölarna och förgås. Så hade hon g jort, tänkte jag, och sådan är alltid drycken som vi sörplar i oss ur asociala, individualsentimentala källor. En illusion, en farlig illusion. Det slog mig, att hon borde få veta hela sanningen, inte för att slippa undan sin vilda ånger, utan för att inse hela intigheten i den korta trygghet hon hyst. – Lugna er, sade jag. Ni har ingen orsak att klaga, åtminstone inte för er mans skull. Märk vad jag nu säger: er man har aldrig träffat den där karlen. Han är fullkomligt oskyldig. Hela historien har han berättat på uppdrag av oss. Det var ett experiment – med er! Hon stirrade på mig och tycktes inte fatta. – Hela spionhistorien är lögn, upprepade jag och kunde inte undertrycka ett småleende, fast jag egentligen inte tyckte det var något att småle åt. Er mans förtroende i går var inget förtroende. Det var på order han handlade. Ett ögonblick såg det ut som om hon tänkte svimma igen, men så stelnade hon till och rätade upp sig. Där stod hon smal och förstenad mitt på golvet utan att ta ett steg fram eller tillbaka. Jag hade ingenting mer att säga henne, men kunde inte ta mina ögon ifrån henne. Som hon nu stod där, sluten och stelnad som ett dött ting, utan en droppe kvar av sin lyckliga trygghet nyss, väckte hon ett häftigt medlidande hos mig. Det var en svaghet att skämmas

Anna-Karin Persson

över, men det var mig för starkt. Jag glömde polischefen, jag glömde Rissen, och jag svämmades över av en oklar önskan att låta henne förstå, att jag hade det som hon nu… Ur denna smärtsamma sekund av dvala vaknade jag upp, då polischefen sade: – Jag anser, att kvinnan fortfarande bör hållas häktad. Förräderiet var visserligen låtsat, men delaktigheten var så verklig den kunde vara. Å andra sidan kan vi ju inte på rak arm f älla några domar, utan det får ordnas lite mer lagligt.

Diskutera 1. Vad får vi veta om det samhälle som böckerna utspelar sig i utifrån utdragen? 2. Vad tycker du om de olika personerna i Kallocain? Hur skulle du beskriva dem? Vem tycker du bäst/sämst om? 3. Hur reagerar kvinnan efter att hon bekänt? Varför blir hon inte lättad när hon får veta att allt var en bluff? 4. Om man inte har någon dokumentation (skrift, foto etc.) som bevisar en händelse – hur kan man då veta att något verkligen inträffat? 5. Vilka källor (tidningar, tv, internet etc.) kan man lita på och när ska man vara extra skeptisk? 6. Hitler brände ”olämpliga” böcker i stora bokbål och lät skriva om historieböckerna så att världshistorien framställdes som en kamp mellan raser. Tror du att detta är ett effektivt sätt att få medborgarna i ett samhälle att tycka och tänka på ett speciellt sätt? Skulle det fungera även i dag? 7. I 1984 är medborgarna ständigt bevakade av ”storebror” genom stora tv-skärmar, och i Kallocain håller ett s.k. polisöra och polisöga koll på statens invånare. I båda berättelserna finns det också spioner överallt, redo att avslöja konspiratörer. I dagens samhälle finns det många övervakningskameror ute i samhället, man sätter GPS på barn och FRA kontrollerar telefoni och datakommunikation i nationens intresse. Är det bra eller dåligt med all denna kontroll?

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

8. Vad finns det för metoder att ta till i dag om man vill avslöja om folk ljuger eller talar sanning? 9. Var går gränsen för ett brott? Vore det bra att kunna läsa folks tankar och på så vis kunna hindra brott från att begås? Skulle det fungera?

Världsrymden anfaller Många förknippar science fiction med berättelser som utspelar sig i rymden eller där jorden blir attackerad av rymdvarelser. Redan 1898 skrev som sagt H.G. Wells Världarnas krig, en berättelse om vad som händer när Marsmänniskor invaderar jorden. Det är inte konstigt att dessa berättelser blev fler när vi lärde oss mer om rymden och till och med började skjuta upp raketer. Om vi kunde åka ut i rymden, varför skulle det då inte kunna finnas varelser där ute som också kunde komma till oss? Tänk om de hade onda avsikter? En senare typ av science fiction som utspelar sig i rymden kallas för rymdopera. Det är dramatiska äventyrsberättelser placerade i en rymdmiljö, men kraven på trovärdighet och realism när det gäller vetenskap och teknik är inte så höga. Så här beskriver Sam J. Lundwall genren: De fantastiska berättelser som fått sin moderna utformning av bl.a. Verne och Wells förvandlades plötsligt till ett slags våldsam vilda västern i världsrymden, där rödskinnen utbytts mot ondskefulla utomjordingar, hästarna mot rymdraketer och sexskjutarna mot ständigt eldsprutande strålpistoler. Hjältar, hjältinnor och orakade skurkar överflyttades praktiskt taget intakta till den nya genren.26

I dag görs det många filmer där jordens befolkning konfronteras med utomjordingar. En del menar att de äldre berättelserna med detta tema kan läsas som allegorier över situationen i världen eller som en skildring av européernas imperialism. Utomjordingarna skulle då t.ex. kunna jämföras med socialisterna som spred sin ideologi under 1900-talets mitt och hotade att ta över världen. Det är lätt att göra kopplingar mellan socialismens (och andra samtida ideologiers) strävan att kontrollera och likrikta folket och de aliens som tar över människors kroppar och lyder en och samma ”storalien”.

Imperialism: Begreppet syftar på europeiska staters strävan att bilda stora imperier på 1800-talet. Detta gjorde de genom att kolonisera andra länder och styra dem med järnhand. Många gånger exploaterades naturresurser, och människor utnyttjades som arbetskraft eller t.o.m. slavar. Detta förekom dock redan under antiken. Romarna var t.ex. skickliga imperialister. Socialism: se kommunism.

Anna-Karin Persson

Textutdrag ur H.G. Wells Världarnas krig, Albert Bonniers Förlag, 2005, översättning Gertrud Hallvig. Under attack: En enorm trefoting, högre än ett hus, som kom gående över tallarna och vräkte dem åt sidan; en vandrande maskin av glänsande metall som nu gick fram genom ljungen. Ledade band av stål dinglade runt den, och det rasslande ljud som uppstod när den rörde sig blandades med dånet från åskan. Det blixtrade igen, och jag såg den vända sig på sidan med två ben i luften, försvinna och dyka upp igen hundra meter närmare mig. Tänk er en mjölkpall som vält omkull och hastigt rullar längs marken. Så såg den ut i ljuset från blixtarna. Och tänk er sedan i stället för en mjölkpall en stor mekanisk kropp på tre ben. Plötsligt sköts tallarna framför mig åt sidan liksom sköra vasstrån när någon tränger sig fram genom dem. De knäcktes och föll omkull, och en annan trefoting kom rusande, till synes rakt emot mig. Och jag galopperade den till mötes! Vid åsynen av det andra vidundret förlorade jag fattningen helt och hållet. Utan att tänka mig för vred jag hästens huvud rakt åt höger. I nästa sekund välte vagnen över hästen, skaklarna bräcktes och jag kastades häftigt ner i en grund vattenpöl. Jag kravlade mig genast upp, och med fötterna fortfarande i vatten kröp jag ihop under en törnbuske. Hästen låg orörlig, det stackars djuret hade brutit nacken. I ljuset från blixtarna såg jag den kullvälta vagnen och konturen av ett hjul som långsamt snurrade runt. I nästa sekund klev den enorma maskinen förbi mig med långa steg och fortsatte upp mot Pyrford. När man såg föremålet på nära håll såg det alldeles otroligt ut. Det var nämligen inte bara en maskin utan tankeförmåga som körde framåt. Det var visserligen en maskin, som rörde sig med ett metalliskt klingande ljud, och som hade långa böjliga glänsande tentakler dinglande och rasslande kring kroppen. Men den gick

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

målmedvetet framåt, och mässingshuvan som satt överst rörde sig fram och tillbaka liksom ett huvud. Bakom kroppen hängde någonting som såg ut som en jättestor fiskarkorg av vit metall. Grön rök sprutade ur lederna när vidundret svepte förbi mig. På en sekund var det borta. Allt detta såg jag, men mycket otydligt i det flackande ljuset, som än bländade mig, än sänkte nejden i mörker. När vidundret gick förbi gav det till ett triumferande, öronbedövande vrål som dränkte åskans dån: ”Aloo! Aloo!”. I nästa ögonblick hade det hunnit upp sin kamrat, och båda lutade sig nu över något föremål på en åker ett par kilometer längre bort. Jag förmodar att detta föremål var den tredje av de tio cylindrar som skjutits av mot oss från Mars. [– – –] Till en början uppfattade jag som sagt inte arbetsmaskinen som en maskin utan som en krabbliknande varelse med glänsande skal. Marsinvånaren som dirigerade dess rörelser med sina fina tentakler såg ut som hjärnan på en krabba. Men sedan upptäckte jag att dess gråbruna läderliknande hud påminde om höljet på de varelser som kravlade nere på marken, och med ens insåg jag sammanhanget. Jag flyttade nu mitt intresse till de riktiga marsinvånarna. Jag hade redan tidigare sett en skymt av dem, så den första känslan av äckel hade försvunnit. Dessutom stod jag nu gömd och tvingades inte handla. Jag såg nu att de var de mest underliga varelser man kan föreställa sig. De bestod av stora runda kroppar, eller snarare huvuden, över en meter i diameter. Varje kropp hade ett ansikte framtill. Detta ansikte hade inga näsborrar – marsinvånarna tycks faktiskt inte ha haft något luktsinne – men det hade två stora mörka ögon och under dem ett slags köttig näbb. Bakpå huvudet eller kroppen – jag vet inte vad jag skall kalla det – satt ett enda trumliknande föremål, som senare visade sig anatomiskt motsvara ett öra. Det var troligen i det närmaste obrukbart i vår tätare atmosf är. Runt munnen satt sexton tunna piskliknande tentakler ordnade i två knippen med åtta i varje.

Anna-Karin Persson

Dessa knippen döptes senare till händer av den skicklige anatomen professor Howes. Redan när jag såg marsinvånarna första gången försökte de resa sig upp på dessa händer, vilket dock inte lyckades på grund av deras ökade vikt på jorden. Man kan anta att de förflyttade sig med hjälp av händerna på Mars. Det kan här påpekas, att den inre anatomin vid dissektion visade sig vara nästan lika okomplicerad. Marsinvånarna bestod till större delen av hjärna, från vilken enorma nervtrådar ledde till ögonen, örat och känseltentaklerna. Bredvid hjärnan låg de invecklade lungorna som mynnade ut i munnen, och hjärtat med dess kärl. De andningssvårigheter som uppstod på grund av jordens tätare atmosf är och starkare dragningskraft syntes mycket tydligt som våldsamma krampryckningar utanpå huden. Några andra organ hade inte marsinvånarna. Hela den komplicerade matsmältningsapparaten som fyller upp större delen av människokroppen saknades. Marsinvånarna var helt och hållet huvuden. De hade inga inälvor. De åt inte och smälte ingen föda. I stället sög de f ärskt blod från andra levande varelser och sprutade in det i sina ådror. Jag har själv sett hur detta gick till, som jag skall berätta om senare. Men med risk för att verka överkänslig kan jag inte förmå mig till att beskriva det som jag inte uthärdade att se. Vare nog sagt att blod från en levande varelse, i de flesta fallen människor, infördes direkt i deras ådror med hjälp av en liten pipett. Blotta tanken på detta tillvägagångssätt förefaller oss fruktansvärt motbjudande. Men vi bör samtidigt komma ihåg hur motbjudande vår vana att äta kött måste förefalla en intelligent kanin. [– – –] I ytterligare tre avseenden skilde de sig fysiologiskt från oss. De sov aldrig, lika litet som hjärtat i människan sover. Eftersom de inte hade någon omfattande muskelmekanism som behövde nya krafter då och då, kände de inte till detta periodiska avdomnande. De tycktes aldrig känna någon trötthet. Trots att varje rörelse på jorden måste ha inneburit en ansträngning för dem, var de i verksamhet in

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

i det sista. På tjugofyra timmar utförde de tjugofyra timmars arbete, liksom förmodligen myrorna på jorden. För det andra var marsinvånarna, hur underligt det än må låta i denna värld med två olika kön, absolut könlösa. De var därför befriade från alla de våldsamma känslor som framkallas av denna olikhet mellan människorna. Man vet säkert att en ny marsinvånare föddes på jorden under kriget. Den sköt upp som en knopp på en av marsinvånarna, på samma sätt som liljelökar avsöndrar sig från moderlöken, eller som sötvattenspolyperna förökar sig.

Diskutera 1. Vad får du veta om marsianerna utifrån utdraget? 2. Är de typiska utomjordingar? Hur brukar utomjordingar se ut på film? 3. Vad vill de ha? Varför brukar utomjordingar besöka/attackera jorden i litteratur eller film? 4. Vilken avancerad teknik har marsianerna? 5. Tycker du att du kan känna igen drag från denna science fiction-berättelse i nyare berättelser med liknande tema? Ge exempel. 6. Vad skulle dagens aliens kunna symbolisera för verkligt hot i samtiden? 7. Tror du att det finns intelligent liv ute i rymden? Förklara. 8. Vad är det som försiggår på area 51? Tror du att USA bedriver forskning på utomjordingar där? 9. Många människor hävdar att de blivit bortförda av så kallade ufon. Är det möjligt? Var kommer alla dessa historier ifrån annars, varför fortsätter de att dyka upp? 10. Gillar du ”rymdfilmer”? Varför, varför inte?

Anna-Karin Persson

Robotar – ett etiskt dilemma 2012–2013 sändes serien Äkta människor på SVT. I det alternativa Sverige som berättelsen utspelar sig i finns det mycket människolika robotar, så kallade hubotar (human robot). Dessa används av människorna i olika syften, som till som exempel vårdare åt äldre, barnflickor, arbetskraft och till och med som sexleksaker. Relationen mellan hubotar och människor är dock inte problemfri. Några hubotar vill inte låta sig styras av människor och det finns också människor som vill att hubotarna ska bort, som tycker att de hotar det mänskliga samhället. I Japan har en professor skapat en mycket människolik robot i stil med hubotarna. Läs artikeln, av Lars Thomas, nedan om professorns uppfinning och svara på de efterföljande frågorna.

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Här är den verklige dr Frankenstein VETENSKAP. Professor Hiroshi Ishiguro på Osaka Universitet i Japan är troligen så nära dr Frankenstein man kan komma. En av hans skapelser korades 2008 av Cracked.com till föga smickrande ”mest skrämmande humanoiden”. Hans mest kända skapelse är Geminoid HI-2, en människoliknande humanoid som är förvillande lik sin skapare. Det sägs till och med att professor Ishiguro använde sitt eget hår när han skapade Geminoid HI-2 och att han ibland låter den ta hans plats på tråkiga möten som han inte vill gå på. Syftet med de humanoider Ishiguro skapar är att forska på interaktionen mellan människa och robot. Frågan han ställer sig och vill få svar på är ”varifrån kommer känslan av någons närvaro, såsom atmosfären, eller en persons auktoritet?” I en intervju 2005 formulerade sig professor Ishiguro såhär. ”Jag har utvecklat många robotar tidigare, men jag insåg ganska snart vikten av dess utseende. Ett människolikt utseende ger en robot en stark känsla av närvaro”. Då var hans arbete med humanoider fortfarande bara i sin linda, men utvecklingen har gått framåt de senaste åren. HI-2 blev klar förra året och är en uppgradering från sin föregångare HI-1. Humanoiden har väldigt människolika drag, har ett skinn av silikon och är utrustad med elektroniska nerver som reagerar på beröring. Men det var inte HI-2 som för några år sedan fick Ishiguro rankad som skaparen av den mest skrämmande humanoiden. Den bedriften stod istället CB2 för (Child-robot with Biomimetic Body), en robot som försöker härma barns inlärningsbeteenden. Utseendet och rörelserna hos denna robot kan förmodligen ge sömnlösa nätter för ganska många. A6

Anna-Karin Persson

Diskutera Humanoid: En robot som ser ut som en människa, mer eller mindre.

1. Hur skulle ni definiera en människa – vad skiljer oss från maskiner? Behövs så kallade humanoider och smarta datorer? Skulle det vara bra om de fanns? Förklara. 2. Om man lyckas tillverka robotar som har känslor och kan tänka själva är det då okej att behandla dem som utbytbara maskiner eller borde de få ”mänskliga” rättigheter? Se citatet nedan: De första industrirobotarna utvecklades för att ersätta människor i tunga och farliga arbeten. Men i takt med att de intelligenta maskinerna blir mer avancerade och sofistikerade uppstår nya frågor om ansvar och etik. Till och med funderingar över om robotar i framtiden skulle kunna kräva såväl sociala som lagliga rättigheter. Och hur ska man hantera en robot som begår brott eller oavsiktliga misstag? Johanna Paulsen A7 3. Tror du att robotar och datorer skulle kunna ersätta människor i framtiden – att man till och med skulle välja en sådan framför en människa? Läs citatet nedan och diskutera. Håller du med? [---] Vi ägnar timmar, kanske dagar och nätter åt att blogga, twittra, leta nya vänner på Facebook, skicka meddelanden, chatta och göra statusuppdateringar för att bara nämna några av de virtuella handlingsalternativ som står till buds. Vi sitter där med blicken djupt inborrad i dataskärmen och blir alltmer världsfrånvända. Samtidigt gör vi allt för att förbli ”sedda”. [---]Detta är i mångt och mycket en förfärande utveckling. Jag tror nämligen, att den kommer att deformera oss som människor. Vi blir till slut så upptagna av våra konstgjorda liv i cybervärlden att vi snart inte bryr vi oss om ”riktiga” människor längre. Vi söker inte livs levande kompisar och vänner att umgås med. Vi förlorar till slut vår förmåga att prata med varandra ”på riktigt”. Vi talar nästan inte med varandra i telefon längre. I stället skickar vi ett sms, ett meddelande på Facebook eller e-post. Borta är snart det förtroliga samtalet mellan fyra ögon, det som kan fördjupa våra sinnen men som naturligtvis också kan skapa konflikter för oss. Elisabeth HöglundA8

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Dystopier i vår tid Dystopier är mycket populära i dag. Trilogin Hungerspelen, Fatta eld och Revolt (2008–2014) av Zusanne Collins är bland de mest uppskattade böckerna, och sedermera filmerna, inom genren. Där får vi följa Katniss, som i sin systers ställe frivilligt medverkar i ett årligt direktsänt spel där de unga deltagarna från olika distrikt ska slåss mot varandra. När spelet är slut ska det bara finnas en överlevande kvar. Det går dock inte riktigt som spelledarna tänkt sig, då Katniss medverkan i spelet blir inledningen på en revolution. En annan populär trilogi är Veronica Roths Divergent, Insurgent och Aligient (2011–2013). Där är huvudpersonen Tris som lever i en värld strikt uppdelad i olika samhällsklasser. När det i första boken visar sig att Tris har förmågan att passa in i alla dessa klasser börjar hon utgöra ett hot och måste gömma sina förmågor och slutligen fly. En svensk serie inom genren är Mats Wahls serie Blodregn, varav de första två böckerna av de planerade fem, Ryttarna och Krigarna, gavs ut 2014. Serien utspelar sig i ett framtida Sverige som är till största delen obeboeligt till följd av hårda stormar och stora temperaturväxlingar. De få människor som bor kvar utanför städerna får kämpa för sin tillvaro under ständiga hot från rivaliserande familjer eller statens militärer. Huvudpersonen Elin tillhör en sådan familj.

Textutdrag ur Suzanne Collins, Hungerspelen, Bonnier Carlsen, 2008, översättning Lena Jonsson. Katniss ger sig ut på jakt: Kapitel 1 När jag vaknar är det kallt på sängens andra sida. Mina fingrar trevar efter Prims värme men hittar bara madrassens sträva kanvasöverdrag. Hon har nog haft mardrömmar och lagt sig hos mor. Så är det förstås. Det är ju slåtterdag i dag. Jag lyfter huvudet och lutar hakan mot handen. Rummet är så pass ljust att jag ser dem. Min lillasyster Prim ligger ihopkrupen med

Anna-Karin Persson

ryggen mot mors mage och de har kinderna tätt ihop. I sömnen ser mor yngre ut, sliten, men inte så missmodig. Prims ansikte är fräscht som en daggdroppe, hon är lika söt som gullvivan hon är uppkallad efter. Mor lär visst också ha varit vacker en gång i tiden, har jag hört. På vakt vid Prims knä sitter världens fulaste katt. Nosen är intryckt, halva ena örat är borta och ögonen har samma f ärg som ruttnande squash. Prim döpte honom till Smörblomma och hävdade bestämt att den smutsgula pälsen liknade den klargula blomman. Han hatar mig. I alla fall misstror han mig. Trots att det är flera år sedan tror jag att han fortfarande minns mina försök att dränka honom i en hink. Prim kom hemsläpande med en mager kattunge med magen svullen av mask och pälsen full av löss och det sista jag behövde just då var ännu en mun att mätta. Men Prim tiggde och bad, hon till och med grät, så jag fick ge mig. Så småningom blev det bra med katten. Mamma lyckades befria honom från all ohyra och han är född till musjägare. Då och då fångar han till och med en råtta. Ibland när jag slaktar ett jaktbyte ger jag inälvorna till Smörblomma. Han har slutat fräsa åt mig. Inälvor. Inget fräsande. Det är så nära kärlek vi någonsin kommer. Jag slänger benen över sängkanten och sticker fötterna i jägarkängorna vars smidiga skinn har format sig efter mina fötter. Jag drar på mig byxor och en skjorta, stoppar in min långa mörka fläta under en mössa och greppar min samlarsäck. Under en träskål på bordet, i skydd för hungriga råttor och katter, står en perfekt liten getost inslagen i basilikablad. Det är Prims present till mig på slåtterdagen. Jag lägger försiktigt osten i fickan medan jag smyger ut genom dörren. Vår del av Distrikt 12 kallas Sömmen. Vid den här tiden på dygnet brukar det krylla av kolgruvearbetare på väg till morgonskiftet; män och kvinnor med uppdragna axlar och svullna knogar. De flesta har sedan länge gett upp försöken att skrubba bort

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

koldammet från sina spruckna naglar och fårade, magra ansikten. Men i dag är de svarta, kolstybbstäckta gatorna tomma och de låga grå husens fönsterluckor stängda. Slåttern äger inte rum förrän klockan två. Lika bra att ta sovmorgon. Om man kan. Vårt hus ligger i bortersta änden av Sömmen. Jag behöver bara passera några grindar för att komma till det skräpiga f ält som kallas Ängen. Ett högt gallerstängsel, krönt med rullad taggtråd, skiljer Ängen från Skogen och inhägnar faktiskt hela Distrikt 12. Teoretiskt sett ska stängslet vara strömförande dygnet runt för att skrämma bort rovdjuren i skogen från våra gator – förr brukade flockar av vilda hundar, ensamma pumor och björnar sätta skräck i folk. Men i praktiken har vi tur om vi får två eller tre timmars elektricitet under kvällarna och därför är det oftast ofarligt att vidröra stängslet. Trots det tar jag mig alltid tid att lyssna efter surrandet som betyder att elektriciteten är påslagen. Just nu är det knäpptyst. Dold bakom ett buskage lägger jag mig platt på mage och glider genom en halvmeterlång glipa som har funnits i flera år. Stängslet har flera andra svaga punkter, men den här är så nära vårt hus att jag nästan alltid går till skogs här. Så snart jag är inne bland träden tar jag fram en båge och ett koger med pilar från en ihålig stock. Oavsett om stängslet är strömförande eller ej, så har det sett till att inga köttätande rovdjur besöker Distrikt 12. Ute i skogen får de härja fritt och där finns även andra otrevligheter som giftormar och rabiessmittade djur. Dessutom finns det inga egentliga stigar att följa. Men det finns mat om man vet hur man ska hitta den. Min far visste, och han lärde mig innan han blev sprängd i småbitar vid en gruvexplosion. Det fanns inte ens något kvar att begrava. Jag var elva då. Fem år efteråt vaknar jag fortfarande av att jag skriker åt honom att springa. Trots att det är olagligt att gå ut i skogen och straffet för tjuvskytte är hårt, skulle långt fler ta risken om de bara hade vapen. De flesta är inte djärva nog att våga sig ut med bara en kniv. Min båge är en raritet. Far slöjdade den och några till som jag håller

Anna-Karin Persson

noggrant gömda i skogen, omsorgsfullt insvepta i vattentäta omslag. Han hade kunnat tjäna bra med pengar på att sälja dem, men om han ertappats skulle han ha blivit offentligt avrättad för anstiftan till uppror. De flesta av fredsväktarna ser genom fingrarna med de få av oss som jagar, eftersom de tycker lika mycket om f ärskt kött som alla andra. Faktum är att de är bland våra bästa kunder. Blotta misstanken att någon försökte sig på att beväpna folk i Sömmen skulle leda till sträng bestraffning. Om höstarna brukar det alltid vara ett fåtal modiga själar som smyger sig ut i skogen för att plocka äpplen, men aldrig längre bort än att de har Ängen inom synhåll. De håller sig alltid så pass nära stängslet att de kan springa tillbaka till tryggheten i Distrikt 12 om någon fara dyker upp. «Distrikt 12 – här kan du svälta ihjäl i trygghet», muttrar jag. Sedan sneglar jag hastigt över axeln. Till och med här, mitt ute i ingenstans, är man orolig för att bli avlyssnad. När jag var yngre brukade jag skrämma livet ur mor med de saker jag kunde kasta ur mig om Distrikt 12 och om människorna som styr våra liv i vårt lands avlägsna huvudstad. Så småningom förstod jag att detta bara gav oss mer problem. Alltså lärde jag mig att hålla tungan i styr, och alltid se så likgiltig ut att ingen någonsin kunde läsa mina tankar. I skolan var jag flitig och tystlåten. På den officiella marknadsplatsen småpratade jag artigt. På Hällen, den svarta marknaden där jag har mina största inkomster, öppnar jag sällan munnen för att prata om annat än handeln. Också hemma, där jag inte är särskilt trevlig, undviker jag att diskutera känsliga ämnen. Som slåtterdagen, matbristen eller Hungerspelen. Tänk om Prim skulle upprepa mina ord! Hur skulle det gå för oss då? Slåtterdagen: Klockan ett går vi mot torget. Det är bara de som ligger på sin dödsbädd som inte behöver infinna sig. Till kvällen kommer ämbetsmännen att gå runt och kontrollera hur det ligger till med den saken. De som fuskar kastas i f ängelse.

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Det är egentligen synd att de håller slåttern på torget som är ett av de få ställen i Distrikt 12 som faktiskt kan vara riktigt trevligt. Torget är omgärdat av butiker och på marknadsdagar, särskilt när vädret är fint, blir det nästan feststämning där. Men i dag är stämningen dyster, trots alla f ärgglada flaggor på byggnaderna. Kameramännen, som sitter likt asgamar på hustaken, gör sitt till. Folk köar under tystnad och skriver in sig. Slåttern är också ett bra tillf älle för de styrande att kontrollera befolkningsmängden. Ungdomar mellan tolv och arton blir infösta i repinhägnade fållor i åldersordning. De äldsta står längst fram och de yngsta, bland dem Prim, står längre bak. Familjerna placerar sig runt området och de flesta håller varandra hårt i handen. Men det finns folk som helt enkelt har slutat bry sig eller inte längre har med någon älskad familjemedlem i spelet. De smyger omkring i publiken och erbjuder vadslagning om vilka två barn som kommer att bli utvalda. Man kan slå vad om de utvaldas ålder, om det blir Sömmenbor eller köpmän, om de utvalda ska bryta ihop och gråta. De flesta undviker svindlarna, men så omärkligt som möjligt. Det brukar vara tjallare som hålls med vadslagningen och vem har inte brutit mot lagen? Jag skulle kunna bli skjuten varje dag för att jag jagar, men aptiten hos dem som har makten skyddar mig. Det är inte alla som har det så väl förspänt. Och dessutom är jag och Gale överens om att ifall vi måste välja mellan en kula i huvudet och att svälta ihjäl, skulle kulan vara mycket snabbare. Allteftersom mer folk anländer blir det mer och mer trångt och kvävande på torget. Det är ett rätt stort område men räcker inte till för att rymma alla de åttatusen invånarna i Distrikt 12. Eftersläntrarna hänvisas till gatorna runt torget där föreställningen visas i direktsändning på regeringens stora tv-skärmar. Jag står i en grupp sextonåringar från Sömmen. Vi nickar spänt mot varandra och vänder sedan vår uppmärksamhet mot den provisoriska scen som byggts upp framför Rättens Hus. På den finns tre stolar, en talarstol och två stora glasklot, ett för pojkar och ett för

Anna-Karin Persson

flickor. Jag stirrar på papperslapparna i flickornas klot. På tjugo av dem står det Katniss Everdeen med prydlig handstil. Två av de tre stolarna är upptagna av Madges far, borgmästare Undersee, en lång, flintskallig man, och Effie Trinket, som är eskort till Distrikt 12 och nyligen har anlänt från huvudstaden med sitt otäcka vita leende, rosatonade hår och vårgröna dräkt. De mumlar något till varandra och ser sedan bekymrat på den tomma stolen. I samma ögonblick som rådhusklockan slår två slag kliver borgmästaren fram till talarstolen och börjar läsa. Det är samma berättelse varje år. Han berättar historien om Panem, landet som reste sig ur askan av det som en gång kallades Nordamerika. Han talar om katastroferna, torrperioderna, stormarna, bränderna, de stigande haven som uppslukade så mycket av landet och det brutala

Bild från filmen The hunger games (2012)

100

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

kriget om det lilla som blev kvar. Resultatet blev Panem, den strålande huvudstaden och runt den tretton distrikt som skänkte fred och välstånd åt sina medborgare. Sedan kom de mörka tiderna då distrikten g jorde uppror mot centralmakten. Tolv distrikt besegrades, det trettonde utplånades. Förräderifördraget gav oss nya lagar som en garant för freden. Fördraget gav oss också Hungerspelen, för att vi aldrig ska glömma att de mörka tiderna inte får återupprepas. Reglerna i Hungerspelen är enkla. Som straff för upproret måste varje distrikt tillhandahålla en flicka och en pojke att delta. De kallas spelungdomar. De tjugofyra spelarna hålls instängda på en vidsträckt utomhusarena som kan bestå av allt från brännhet öken till frusen ödemark. Under ett antal veckor utspelar sig en kamp på liv och död. Den sista överlevande spelaren vinner. Det är så huvudstaden påminner oss i distrikten om hur totalt utelämnade vi är åt dem: genom att ta våra barn och ungdomar från oss och tvinga dem att döda varandra medan vi ser på. Vi skulle inte överleva ännu ett uppror och det är det de vill ha sagt med sin lilla lek. «Se här, vilka offerlamm era barn är och det finns inget ni kan göra åt det. Om ni så mycket som lyfter ett finger kommer vi att förinta er intill sista man. Precis som vi g jorde med Distrikt 13.» För att inte bara plåga oss utan dessutom förödmjuka oss, kräver huvudstaden att vi ska se Hungerspelen som en festival, en idrottstävling där de spelar ut distrikten mot varandra. Den sista överlevande får ett bekvämt liv hemmavid och distriktet blir överöst med priser som mestadels består av mat. Hela året visar huvudstaden hur det vinnande distriktet får gåvor i form av säd och olja och till och med delikatesser som socker, medan resten av oss för en ständig kamp mot svälten. «Det här är en tid för såväl ånger som tacksamhet», mässar borgmästaren.

101

Anna-Karin Persson

Diskutera 1. Vad får ni veta om samhället som Katniss lever i? Vad är annorlunda mot i dag? 2. Vad får ni för bild av Katniss, hur är hon som person? Varför tror ni att hon är som hon är? 3. Vad är syftet med hungerspelen? 4. Vilka typiska drag för dystopier/science fiction finns med i utdraget? 5. Kan ni se några paralleller till någon företeelse i vår tid? Har något problem förstorats upp? 6. Många framtidsvisoner som beskrivits av klassiska science fiction-författare har i dag blivit verklighet. Exempelvis kan man i dag använda dödas kroppsdelar och ge dem liv. Det finns också ubåtar och avancerad teknik för avlyssning. Vilka framtidsscenarion som du läst om/sett på film tror du skulle kunna bli verklighet i framtiden? Vad känns mer orealistiskt? 7. Det ges ut många dystopiska ungdomsromaner i dag och över huvud taget skapas det fler dystopier än utopier. Vad kan det bero på? 8. Vad kommer framtida dystopier att handla om? Vilka problem i dagens samhälle skulle kunna förstoras upp? 9. Kan man lära sig något av att läsa dystopier? Läs och begrunda citatet om ungdomsböcker inom genren nedan, från artikeln ”Dystopin är här”: – Hjältarna i de här böckerna revolterar för att skapa en ny, bättre värld. På det sättet är berättelserna fyllda av hopp, vilket gör att de skiljer sig från många dystopiska vuxenromaner. De visar att även unga kan klara svåra uppgifter. Samtidigt pekar historiska fakta på att populariteten kan vara illavarslande. Senast dystopier var så här populära var under Kalla krigets inledningsfas. Innan dess peakade försäljningen 1939, precis före andra världskrigets utbrott. Frågan blir därför om dagens unga vuxna kommer lyckas höja näsan från böckerna (eller skärmen) och faktiskt omsätta framtidsångesten i politiskt engagemang. Annars är risken att böckerna de läste i sin ungdom inte blir varnande exempel – utan fruktansvärda, självuppfyllande profetior.A9

102

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Fördjupningsuppgifter 1. Se en science fiction-klassiker Titta på en filmatisering av någon av de klassiska science fictionromanerna som nämns ovan. Diskutera sedan gruppvis följande frågor: 1. Var och när utspelar sig filmen? 2. Har filmen några utopiska eller dystopiska drag? 3. Har något fenomen/problem från den tid då romanen skrevs förstorats upp? 4. Vilka typiska andra drag för science fiction lägger du märke till (miljö, karaktärer, teman och motiv)? 5. Är något av det som var science fiction då boken skrevs verklighet nu? Är det något som fortfarande inte uppfunnits/ finns? 6. Påminner denna film om något annat du läst/sett? 7. Vad tycker du om filmen? Är den bra eller dålig? På vilket/ vilka sätt?

Förslag på filmer Världarnas krig (H.G. Wells 1898) – version från 1953 eller från 2005 1984 (George Orwell 1949) – version från 1956 eller 1984 Du sköna nya värld (Aldous Huxley 1932) – filmen från 1998 Tidsmaskinen (H.G. Wells 1895) – version från 1960 eller 2002 Jorden runt på 80 dagar ( Jules Verne 1873) – version från 1956, 1989 eller 2004

103

Anna-Karin Persson

2. Läs en science fiction-novell Läs olika science fiction-noveller gruppvis och diskutera därefter frågorna nedan med dem som läst samma novell som du. Berätta sedan för klassen vad ni kommit fram till i er diskussion. 1. Hur skulle du sammanfatta handlingen? 2. Hur inleds novellen (mitt in i handlingen, miljöbeskrivning, replik, tillbakablick etc.)? Vad ger det för stämning och föraning om novellens handling? 3. Vilka är huvudpersonerna? Hur skulle ni beskriva dem? Genomgår de någon förändring? 4. När och var utspelar sig berättelsen? Hur märks det? 5. Är detta en dystopi eller utopi, både och eller inget av det? 6. När kommer novellens klimax? 7. Vad finns det för typiska science fiction-drag i denna text (se s.68–69)? 8. Hur avslutas novellen (oväntat slut, reflektion, cirkelkomposition, öppet slut, framåtblickande, miljöbeskrivning etc.)? Vad tror du författaren vill ska dröja sig kvar hos läsaren? 9. Vad tycker du om novellen? Vad är bra och/eller dåligt? Varför? Påminner denna text om något annat som du läst, någon film som du sett, eller någon verklig händelse som du hört talas om.

Förslag på noveller Läs t.ex. någon text från novellsamlingarna: När allt förändrades (red. John Henri Holmberg 2010) Framtidsnovellen (Anders Textorius m.fl. 2014) Maskinblod, del 1, 2 eller 3, antologi med svenska noveller (red. Peter Öberg 2013–2014)

3. Läs en science fiction-klassiker Läs en science fiction-klassiker, till exempel: 1984 (George Orwell 1949) Kallocain (Karin Boye 1940) Världarnas krig (H.G. Wells 1898) The Island of Dr Moreau (H.G. Wells 1896)

104

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Tidsmaskinen (H.G. Wells 1895) Fahrenheit 451(Ray Bradbury 1953) Du sköna nya värld (Aldous Huxley 1932) Styrd av det onda/The Puppet Masters (Robert A. Heinlein 1951) Den gröna mardrömmen/The Body Snatchers ( Jack Finney 1955) Jorden runt på 80 dagar ( Jules Verne 1872–73) Resan till jordens medelpunkt ( Jules Verne 1864) En världsomsegling under havet ( Jules Verne 1870) Apornas planet (Pierre Boulle 1963) Jag robot (Isaac Asimov 1950) En apelsin med urverk (Anthony Burgess 1962) Alternativt kan du analysera någon novell djupare. Ta även reda på mer fakta om författaren. Var och när levde han/hon? Vad är typiskt för författarens texter? Vilka är de mest kända verken? Hur är författaren typisk för sin tid? Har han/hon påverkat science fiction-genrens, och annan litteraturs, utveckling på något sätt? Kom ihåg att använda källhänvisningar och referatmarkörer. Skriv sedan en bokanalys kopplad till de typiska dragen för science fiction.

Instruktion till analysen 1. 2. 3. 4.

Inledning: Presentera det verk du läst och ge ett kort referat av handlingen. Författaren: Berätta om författaren enligt ovan. Analys: Redogör för vad du kommit fram till i din analys utifrån checklistan i bilaga 1. Avslutande diskussion: Här redogör du för egna tankar och reflektioner. • Vad tycker du om texten? Är den bra/dålig, på vilket sätt och varför? Kanske har den både bra och dåliga sidor. • Har verket något att ge oss moderna människor fast det är äldre? Angår det oss än i dag? • Vilka tankar får du när du läser texten? Vilka känslor väcks? Kan du koppla temat, budskapet eller någon företeelse i boken till något aktuellt i samhället/ världen eller till egna erfarenheter? Påminner boken om något annat du läst/ sett på film?

105

Anna-Karin Persson

4. Jämförande analys i rapportform Välj ett ämne för en jämförande analys och utforma din rapport utifrån de instruktioner och checklistor som finns i bilaga 1.

Olika förslag till ämnen •

• •

Läs en science fiction-klassiker (se ovan) eller se en filmatisering av en klassiker, och se/läs en modern film/roman på samma/ liknande tema (t.ex. aliens, naturkatastrofer, robotar). Jämför verken. Läs en science fiction-roman (klassiker eller ny) som filmatiserats och jämför den med filmversionen. Läs/se en valfri bok/film inom genren och jämför med någon/ några av de texter/utdrag och filmatiseringar ni jobbat med under temat. Se en äldre och en nyare filmversion av en klassiker och jämför. Ett eget ämne kopplat till temat.

Filmförslag olika teman Jag har försökt dela in filmerna i olika huvudkategorier, men många filmer skulle kunna stå under flera olika rubriker. Sjukdomar/epidemier Warm Bodies (2013), Resident Evil, Pestens tid (1994), I Am Legend (2007), Children of Men (2006) Robotar/datorer/konstgjorda människor Mary Shelleys Frankenstein (1994), Terminator (från 1984 m.fl.), Robocop (1987 eller 2014), I Robot (2004), Stephford Wives (2004), Matrix (1999 m.fl.), Total Recall (1990 eller 2012), Blade Runner (1982), Gräsklipparmannen (1992), Johnny Mnemonic (1995), Transendence (2014), Edward Scissorhands (1990) Miljö/naturresurser/postapokalyps Water World (1995), Mad Max (1979 m.fl.), Day After Tomorrow (2004), Knowing (2009), Deep Impact (1998), Vägen (2009), The Book of Eli (2010) Genetik/mutation X-men (2000 m.fl.), Jurassic Park (1993 m.fl.), The Island (2005), The Island of Dr. Moreau (1979 eller 1999), Gattacha (1997), 106

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Kontrollsamhällen Divergent (2014) och fortsättningen Insurgent (2015), 1984 (1984), Du sköna nya värld (1998), Hungerspelstriologin (2012-2015), Demolition Man (1993), V för vendetta (2005), A Clockwork Orange (1971), Minority Report (2002), Cubic (Equilibrium 2002), The Running Man (1987), Flykten från LA (1996), Paycheck (2003) Rymden/aliens Apornas planet (1968 eller 2001), Avatar (2009), Star Wars (1977– 2005), Star Trek (2009), Alien (1979 m.fl.), Battleship (2012), Oblivion (2013), Independence Day (1996), Star Ship Troopers (1997), Edge of Tomorrow (2014), The host (2013), Ender’s Game (2013), The Chronicles of Riddick (2004) Andra världar/tidsresor Resan till jordens medelpunkt (2008), Tillbaka till framtiden (1985), The Time Machine (2002), Bill och Teds galna äventyr (1989), The Butterfly Effect (2004), Looper (2012), Army of Darkness (1992), Primer (2004)

Romanförslag – olika teman (tillgängliga på svenska) Sjukdomar/epidemier Varma kroppar (Isac Marion 2010), Människors barn (P.D. James 1992), Pestens tid (Stephen King 1988), De levande döda: Fienden (Charlie Higson 2010 m.fl), Släktet (Guillermo del Toro och Chuck Hogan 2011) Robotar/datorer/konstgjorda människor Frankensteins monster eller den moderne Prometeus (Mary Shelley 1818) Jag Robot (Isaac Asimov 1950, noveller), Androidens drömmar (Phillip K. Dick 1982), En vacker dag (Ira Levin 1970), Cinder (Marissa Meyer 2015), Neuromancer (William Gibson 1987), Sången ur det kinesiska rummet (Sam Ghazi 2014) Midnatt (Dean R. Koontz 1990) Miljö/naturresurser/postapokalyps Ryttarna och Krigarna (Mats Wahl 2014), Efter floden (P.C. Jersild 1982), Stjärnklart och Stjärnfall (Lars Wilderäng 2015), Mitt

107

Anna-Karin Persson

klimatkatastrofala liv (Saci Loyd 2015), Tystnaden i bruset (Patrick Ness 2010), Exodus ( Julie Bertagna 2004) Mörkt liv (Kat falls 2011), Enklaven (Mattias Engström 2014), Vägen (Cormac McCarthy 2008) Genetik/mutation Dr Moreaus ö (H.G. Wells 1896), Pojkarna från Brasilien (Ira Levin 1977), Kvinna vid tidens rand (Marge Piercy 1982), Den förbjudna sekvensen (Michael Rogers 1989), Felicias ö (Cannie Möller 1998), Intet bortom det yttersta (Peter Pohl 1998), Väktare (Dean R. Koontz 1988) Kontrollsamhällen Kallocain (Karin Boye 1940) 1984 (George Orwell 1949), Fahrenheit 451 (Ray Bradbury 1953) Hungerspelstriologin (Suzanne Collins 2008–2010), Triologin; Divergent, Insurgent och Aligient (Veronica Roth 2011–2013), Rött uppror (Pierce Brown 2014), Delirium (Lauren Oliver 2012), Den utvalde (Lois Lowry 2014), Matchad-triologin (Allie Condie 2013.2014), Legend-triologin (Mary Lu 2013–2015), Drömgångare (Samantha Shannon 2013) Aliens/rymden Världarnas krig (H.G. Wells 1898), Den gröna mardrömmen ( Jack Finney 1955), Styrd av det onda (Robert A. Henlain 1951) Solaris (Lem Stanislav 1961), Arrakis – ökenplaneten (Frank Herbert 1965), Ensam på Mars (Andy Weir 2015), Den femte vågen (Rick Yancey 2013), Enders spel (Orson Scott Card 1985), Genom dina ögon (Stephanie Meyer 2008) Andra världar/tidsresor Tidsmaskinen (H.G. Wells 1895), Resan till jordens medelpunkt ( Jules Verne 1864), Blixtsken (Dean R. Koontz 1989), Tidsresenärens hustru (Audrey Niffenegger 2011)

108

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY

Tips på böcker som filmatiserats Klassiker Världarnas krig (H.G. Wells 1898) – versionen från 1953 eller 2005 1984 (George Orwell 1949) 1984 – från 1956 eller 1984 Du sköna nya värld (Aldous Huxley 1932) – filmen från 1998 Jorden runt på 80 dagar ( Jules Verne 1872-73) – versionen från1956, 1989 eller 2004 Resan till jordens medelpunkt ( Jules Vernes 1864) – filmen från 2008 Androidens drömmar (Philip K. Dick 1968) – Blade Runner 1982 Tidsmaskinen (H.G. Wells 1895) – versionen från 1960 eller 2002 Dr. Moreaus ö (H.G. Wells 1896) – The Island of Dr. Moreau från 1977 eller 1996 Apornas planet (Pierre Boulle 1963) – versionen från 1968 eller 2001 Den gröna mardrömmen ( Jack Finney 1955) – Invasion of the Body Snatchers 1953, Body Snatchers 1993 eller The Invasion 2007 Jag robot (Isaac Asimov 1950) – I Robot från 2004 Styrd av det onda (Robert A. Heinlein 1951) – Puppet Masters 1994 En apelsin med urverk (Anthony Burgess 1962) – A Clockwork Orange 1971 Arrakis ökenplaneten (Frank Herbert 1965) – Dune 1984 Nyare Pojkarna från Brasilien (Ira Levin 1976) – filmen från 1978 Människors barn (P.D. James 1992) – Children of Men 2005 Fruarna i Stepford (Ira Levin 1972) – The Stepford Wifes från 1975 eller 2004 Divergent (Veronica Roth 2011) – filmen från 2014 Insurgent (Veronica Roth 2012) – filmen från 2015 Hungerspelen (Suzanne Collins 2008) – The Hunger Games 2012 Fatta eld (Suzanne Collins 2009) – Catching Fire 2013 Revolt (Suzanne Collins 2010): Mockingjay del 1 2014 och del 2 2015

109

Vägen (Cormac McCarthy 2006) – The Road 2009 2001 – En rymdexposé (Arthur C. Clarke 1968) – A Space Odyssey 2001 Varma kroppar (Isaac Marion 2010) – Warm Bodies 2013 Pestens tid (Stephen King 1978) – filmen från 1994 Enders spel (Orson Scott Card 1985) – Ender´s Game 2013 Genom dina ögon (Stephanie Meyer 2008) – The Host 2013

SKRÄCK, SCIENCE FICTION OCH FANTASY – Läs och arbeta med fantastiska genrer i Svenska 1, 2 och 3 Vad skiljer de tre fantastiska genrerna skräck, science fiction och fantasy åt? Hur har dessa genrer uppkommit och hur kan man koppla klassiska verk inom dessa genrer till den tid vi lever i idag? Det här är frågor som får svar i denna bok. Att arbeta med populärlitterära genrer i skolan är intressant och givande, men att hitta och sammanställa material tar tid. Dessutom är böcker om genrer ofta tjocka och relativt svårtillgängliga. I denna bok får du: · Samlad fakta, på ett ”begripligt” språk, om de tre fantastiska genrerna · Utdrag från klassiska, och nyare, verk inom genrerna · Artiklar och andra texter kopplade till genrerna · Diskussionsfrågor · Färdiga uppgifter kopplade till det centrala innehållet och kunskapskraven i svenska 3 Boken är tänkt att användas i svenskundervisningen på Svenska 1 och Svenska 2, samt som underlag för tematiskt arbete i kursen svenska 3.

Art.nr 38964

studentlitteratur.se