9789144075334 by Smakprov Media AB

GRUNDLÄGGANDE

PSYKOMETRI

B E RTI L MÅRDB E RG LEIF C ARL STEDT

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35786 ISBN 978-91-44-07533-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2019 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Dimograf, Poland 2019

INNEHÅLL

Förord 9

1 Introduktion till psykometri 13 Be rt i l M å r dbe rg (k a pi t e l 1–10) Introduktion till psykologisk mätning 13 Hur pålitligt och till vilken nytta är testet? 17 Varför använder man statistiska analysprogram? 18 Vilka begrepp och metoder arbetar psykometrin med? 18 Sammanfattning 28 Nästa kapitel 28 Referenser 28 2 Psykometriska och statistiska metoder 29 Psykologisk mätning och testning 29 Statistik, sannolikhet, urval och generalisering 30 Introduktion till skalor 31 Skaltyper 33 Frekvenstabeller 38 Frekvensfördelning som diagram 39 Centralmått 43 Standardavvikelse och varians 45 Normalfördelning och standardisering 49 Skaltransformationer 52 Stickprov och population 53 © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

Innehåll

Hypotesprövning 55 Konfidensintervall 59 Samband mellan variabler – korrelation och kovarians 62 Regression 64 Latenta variabler, faktoranalys och multipel regression 67 Statistikens begränsningar 69 Sammanfattning 70 Nästa kapitel 70 Referenser 70 3 Itemanalys och dimensionsuppbyggnad 73 Item – testets byggstenar 73 Itemanalys 74 Rensning av item som inte bidrar 76 Uppbyggnad av en dimension 79 Anpassning till normalfördelning 82 Sammanfattning 88 Nästa kapitel 88 Referenser 89 4 Reliabilitet 91 Mättillförlitlighet och reliabilitet 91 Klassisk testteori – grundantaganden 92 Grundantagande och reliabilitet på matematisk form 93 Datamatriser 94 Metoder för skattning av reliabilitet 95 Högre reliabilitet med fler item 99 Standardfelet – reliabilitetens spegelbild 100 Faktorer som påverkar reliabiliteten 102 Verktygsstöd vid reliabilitetsskattning 103 Sammanfattning 103 Nästa kapitel 104 Referenser 104

Innehåll

5 Validitet 105 Introduktion till validitet 105 Modeller och processer för validering 107 Valideringsmetodik 109 Bedömning av begreppsvaliditet 110 Mätning av prediktiv validitet 110 Från krav till prognos i urvalsprocessen 116 Sammanfattning 117 Nästa kapitel 118 Referenser 118 6 Psykometriska analytiska metoder 119 Psykometriska problem 119 Statistiska metoders roll vid testutveckling 121 Datamatrisen 121 Statistiska analysmetoder 126 Sammanfattning 132 Nästa kapitel 132 Referenser 132 7 Urval 133 Urval och urvalsprocessen 133 En integrerad validitetstrappa för urval 134 Momenten i validitetstrappan 134 Arbetsanalys och kravanalys inför konstruktion av test för urval 144 Matchning av arbetskrav och personlig kompetens – praktiska metoder för validitetsprövning 149 Interaktionsmodell för matchning av verksamhetens krav mot personers kompetenser och beteenden 154 Sammanfattning 158 Nästa kapitel 158 Referenser 158

Innehåll

8 Moment vid testkonstruktion 161 Den psykometriska mätmodellen 161 Villkor för testkonstruktion 164 Arbetsprocess vid testkonstruktion 165 Konstruktion av ett intelligenstest 166 Kontrollsystem 167 Sammanfattning 168 Nästa kapitel 168 Referenser 168 9 Intelligensteorier 169 Vad är intelligens? 169 De första intelligenstesten 171 Intelligensmodeller 172 Verifiering av g-faktorn 174 Alternativa intelligensteorier 175 Emotionell intelligens – EI 178 Alternativa testmetoder 179 Sammanfattning 180 Nästa kapitel 180 Referenser 181 10 Personlighetsbedömning 183 Personlighet och begåvning 183 Metoder för personlighetsmätning 185 Personlighetsteorier 187 Sammanfattning 192 Nästa kapitel 193 Referenser 193

Innehåll

11 Från idé till färdigt test 195 L e i f C a r l st e d t Inledning 195 Motiv för konstruktion av ett nytt test 198 Analys av fenomenet som ska mätas 198 Konstruktion av testitem 199 Itemanalys 202 Bortgallring av item med psykometriska metoder 208 Summering av item 221 Testets reliabilitet i flera sampel – korsvalidering 222 Testets validitet 225 Sammanfattning 236 Referenser 237 Person- och sakregister 239

FÖRORD

Denna bok avser att ge en introduktion i psykometri och till utveckling av test samt ge testanvändare grundläggande kunskaper och kompetenser för testning av begåvning, färdigheter och personlighet.

Vem boken riktar sig till Boken riktar sig till dig som i dina studier eller i din verksamhet behöver kunskaper om psykologisk mätning och vill lära dig hur test skapas. Min ambition är att väcka ditt intresse för det som fängslat mig, när jag arbetat och forskat inom området, genom att skriva en bok som ger en introduktion i psykologisk mät- och testteori. Jag vill stimulera dig till att sedan gå vidare och vidga dina kunskaper i ämnet. Det är viktigt att verkligen veta hur test ska vara uppbyggda för att vara tillförlitliga och kunna bli till nytta. Alla kommer vi i livet i kontakt med test av olika slag. De flesta av oss möter test när någon intressent vill veta mer om oss, som när vi söker till en utbildning, när vi söker ett jobb eller när vi ombeds besvara en enkät. En del av oss kommer själva att använda oss av test för ett visst syfte. Som användare av test vill jag att du ska förstå det ansvar du har i relation till de personer du testar. Du ansvarar för val av test och testsituation, för genomförande och tolkning av resultat samt för hur resultatet presenteras och kommer till nytta. Jag riktar mig särskilt till dig som har behov av att kunna skapa test. Jag ger en teoretisk bakgrund och presenterar grundläggande psykometriska metoder och analytiska tillämpningar av metoderna. Målet är att du ska lära dig utveckla test på en vetenskaplig grund. Jag vill även säga till den läsare som eventuellt inte har tillräckliga baskunskaper i matematik och statistik för att tillgodogöra sig allt i de mer teoretiska kapitlen 2–5 samt kapitel 11, att du ändå kan läsa och förstå merparten av övriga kapitel. För dig som är delaktig i processen vid testutveckling, men inte jobbar med själva testkonstruktionen eller den statistiska analysen, kan detta vara ett bra alternativ. © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

Förord

Bokens innehåll En stor vikt läggs i boken vid item och itemanalys. Här läggs grunden vid testkonstruktion och kapitel 3 är därför omfattande och utförligt. Testkonstruktion kräver ett noggrant hantverk. Därefter följer de två centrala kapitlen om reliabilitet och validitet. Väl konstruerade item är basen för hög reliabilitet och hög validitet. I kapitlen om reliabilitet och validitet möter du de psykometriska formler du behöver vara förtrogen med för att förstå innebörden i de analyser som ska genomföras. Innan datoriseringen gjordes beräkningarna med papper och penna, ett mödosamt arbete där räknefel lätt kunde smyga sig in. Vad du idag ska kunna är att ta ställning till analys metod och sedan tar du hjälp av statistiska analysprogram. Nästa fas där din kunskap behövs är tolkningsfasen. Jag har strävat efter att göra framställningen lättillgänglig, men jag är väl medveten om att det finns avancerade inslag – inte minst gällande analysmetoder. Kanske triggas din nyfikenhet att utforska vidare och därför finns hänvisningar till psykometrisk litteratur. Jag har i mina exempel använt programmet SPSS men det finns ett antal kommersiella program att välja mellan. I kapitel 11 har programmet SYSTAT använts. Det finns ett gratisprogram, R, som du kan ladda ner. I programmen används engelska termer och beteckningar. Du rekommenderas att noga ta del av programmens manualer.

Min bakgrund Två forskare har betytt mycket för min egen utveckling inom psykometri och det är professor emeritus K. G. Jöreskog, Uppsala universitet, och professor emeritus Bengt Muthén, UCLA, USA. Karl G. Jöreskog presenterade en ny banbrytande teknik (K. G. Jöreskog, 1963) och utvecklade programmet LISREL tillsammans med Dag Sörbom (Jöreskog & Sörbom, 1988). K. G. blev min förste lärare i testteori. Alldeles i början av min anställning vid PA-rådet, Personaladministrativa Rådet, 1961, hade jag förmånen att arbeta med K.G. Jag fick tillgång till hans program för utveckling av t.ex. faktoranalys och stimulerad av programmering gjorde jag senare ett program för latent profilanalys med klassisk produktion

Översikt över bokens innehåll Kapitel Innehåll 1

Introduktion till psykometri Kapitlet är avsett som en introduktion till mätning och testning inom psykologi. De teorier och begrepp som vi presenterar här i en kortfattad form följs sedan upp, förklaras och beskrivs närmare i kapitlen som följer.

Psykometriska och statistiska metoder Kapitlet tar upp statistiska principer och metoder som används inom psykometrin vid konstruktion och analys av test. Innehållet ska ses som en grundkurs i psykometrisk statistik.

Itemanalys och dimensionsuppbyggnad Kapitlet beskriver och illustrerar användning och urval av item för uppbyggnad av dimensioner vid testkonstruktion.

Reliabilitet Kapitlet handlar om bedömning av ett tests tillförlitlighet. Det behandlar det statistiska måttet reliabilitet, definitionen av reliabilitet och olika sätt att skatta reliabilitet.

Validitet Kapitlet handlar om bedömning av ett tests nytta och användbarhet. Det behandlar validitetsbegrepp och valideringsmodeller samt beslutsteori och beslutsfattande vid validering.

Psykometriska analytiska metoder Kapitlet ger exempel på praktiska problem som psykometriska analytiska metoder löser. Här presenteras olika metoder och diskuteras de krav på data som metoderna ställer.

Urval Första delen av kapitlet presenterar en arbetsmodell för urval. Andra delen visar modeller för arbetsanalys och matchning av arbetskrav och personlig kompetens.

Moment vid testkonstruktion Kapitlet ger anvisningar för praktiskt arbete vid testkonstruktion.

Intelligensteorier Kapitlet ger en kortfattad överblick av intelligensteorier och intelligensmodeller.

Personlighetsbedömning Syftet med detta kapitel är att integrera teori, funktioner, modeller, analyser och tolkning av psykometrisk och testteoretisk personlighetsbedömning.

Från idé till färdigt test Ett konkret exempel.

Författare Bertil Mårdberg

Leif Carlstedt

Förord

(Mårdberg, 1975). Min bok Dimensionsanalys för beteendevetare (Mårdberg, 1969) är en tidig publikation som jag ofta refererar till. Efter PA-rådstiden följde tre år vid Universitetet i Bergen, Norge, 1972 till 1975, där jag var professor i psykometri och under de åren fick jag helt och hållet ägna mig åt mitt specialområde, psykometri. Från 1975 till 1991 var jag forskningschef och ansvarig för beteendevetenskap vid FOA, Försvarets forskningsanstalt. Jag bedrev då bland annat forskning vid UC Berkeley (1983–1984) och hade även utbyte med forskare vid Stanford University. Dessa samarbeten blev till stor nytta för mitt senare arbete. Jag träffade Bengt Muthén när han var verksam vid Uppsala universitet. Han flyttade sedan till Kalifornien och blev professor vid Graduate School of Education & Information Studies vid UCLA, där jag hade fortsatt kontakt med honom och lärde mig och inspirerades av hans kunskap och erfarenhet. Tillsammans med sin hustru Linda har Bengt skapat Mplus (1998), ett analysprogram som överbryggar gapet mellan statistiska metoder i den statistiska litteraturen och de statistiska metoder som används i tillämpad psykometri. Under min tid som forskningschef för den beteendevetenskapliga institutionen på Försvarets forskningsanstalt arbetade jag tillsammans med Bengt med datoriseringen av försvarets urvalssystem. I det arbetet var även professor emeritus Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet, betydelsefull.

Min medförfattare och mina medarbetare Kapitel 11 är ett tillämpningsexempel och detta kapitel bidrar min vän och före detta kollega vid Försvarshögskolan, professor emeritus, Leif Carlstedt med. Jag är mycket tacksam för den hjälp jag har fått av Leif med faktagranskning, redigering, formuleringar och värdefulla tillägg. Min son Björn Mårdberg har gjort en grundlig genomgång av alla statistiska begrepp och formler och bidragit med exempel. Mina döttrar Elisabet Mårdberg och Kristina Mårdberg har bidragit med förslag, språklig granskning och referensarbete. Min hustru Kerstin har varit med mig hela vägen och hållit samman projektet. Till er alla riktar jag ett varmt tack. Utan all hjälp jag har fått skulle denna bok aldrig ha blivit färdigställd. Göteborg, 1 oktober 2018 Bertil Mårdberg 12

KAPITEL 1

Introduktion till psykometri Be rt i l M å r dbe rg (k a pi t e l 1–10)

Detta kapitel är avsett som en introduktion till mätning och testning inom sykologi. De teorier och begrepp som vi presenterar här i en kortfattad form p följs sedan upp, förklaras och beskrivs närmare i kapitlen som följer.

Kapitlet ger en introduktion till: • Psykologisk mätning och testning • Psykometriska begrepp och metoder

Introduktion till psykologisk mätning I vardagen har psykologiska test en något magisk dragning på en del av oss. Tänk om jag på en kvart skulle kunna få reda på om jag är geni, medelmåtta eller obegåvad. Det senare vill vi kanske inte acceptera. Vi prövar ett annat test och hoppas på bättre tur. Medelmåtta kan vi acceptera. Men det var säkert fel på testet. Jag är mera intelligent än så. Att vara geni kan också ställa till problem. Varför har jag inte en högre position i samhället eller ett mer kvalificerat arbete? Men testet stärkte ju självförtroendet i alla fall. Kanske ska jag testa in till geniernas förening … Vi dras till lättillgängliga test, t.ex. snabbtest som finns på nätet. Men de test vi lätt kommer åt är ofta bara underhållning. För att test ska ha ett värde ska testen uppfylla kraven på tillförlitlighet och nytta. Ett företag ska t.ex. kunna använda test för att välja ut rätt person till ett jobb som kräver särskilda kunskaper och erfarenheter. Vetenskaplig forskning har utvecklat principer för konstruktion och användning av test som uppfyller krav på just tillförlitlighet och nytta. © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

1 Introduktion till psykometri

Det finns en cirka 100-årig vetenskaplig forskningstradition kring testkonstruktion, teknisk värdering av test och analys av vad olika test mäter, främst begåvningsfaktorer. Det finns olika åsikter om behovet av att mäta eller inte mäta. Den kvantitativa ideologin vill skapa ett så rättvisande system som möjligt och söker efter konkreta fakta och förklaringar som kan uttryckas i siffror och som gör jämförelser möjliga. Bedömningar och beslut kan då utgå från undersökningar och mätningar. Men mätningarna bygger på ett sannolikhetstänkande och ger inte en absolut sanning, utan bara en så god sanning som metoderna tillåter. Den kvalitativa ideologin använder verbala beskrivningar och det är då svårare att jämföra och skapa underlag för bedömningar och ställningstaganden. Du kommer i den här boken att se hur de båda ideologierna kan närma sig varandra och hur kvalitativa mått kan transformeras till kvantitativa och att det inte behöver finnas ett motsatsförhållande. Psykometri är mätläran vi använder inom psykologi. Psykometrin bygger på statistiska lagar och metoder som är ett sannolikhetstänkande. Statistikens lagar och metoder är hjälpmedel som vi använder när vi ska skapa tillförlitliga och användbara mätredskap inom psykologin. Begreppet psykometri betonar just testets teoretiska förankring. Psyko metri utgår ifrån den differentiella psykologins teorier, som studerar skillnader mellan individer och mellan grupper (Ekman, 1952). Den differentiella psykologin delar in psykologiska egenskaper och funktioner i fyra områden: • Kognition. Intellektuella funktioner som intelligens, begåvning,

perception och mental snabbhet. • Intressen. Yrkesintressen, tekniska och/eller humanistiska. • Personlighet. Egenskaper som har formats och utvecklats hos individen, såsom att vara utåtriktad, samvetsgrann eller uthållig. • Attityder. Attityder till fysiska och sociala förhållanden, som t.ex. arbetsmiljö, fysisk miljö eller till politik. Vi är medvetna om att den vida definitionen av personligheten kan inkludera såväl begåvning som intressen. Det finns många modeller för hur man ska se på personligheten, från den allmänna att allt inkluderas i personligheten och att människan ska ses som en helhet, till att dela upp psyket i delar, såsom tanke, känsla, vilja, motivation/energi. Ett skäl till att den allinkluderande modellen inte helt slagit igenom är att vetenskapen inte 14

1 Introduktion till psykometri

på ett tillfredsställande sätt har lyckats formulera en teori om mänskligt beteende. Människan utmärks i stället av flera synliga funktionsområden och typer av prestationer. De teorier som kategoriserar beteendet utifrån flera egenskaper och funktionsområden är fortfarande dominerande. Vad bestämmer då valet av teorier för forskning och praktik? En mycket viktig faktor är om studierna har en teoretisk eller en tilläm pad inriktning. Den teoretiska och experimentella forskningen är på ett utvecklingsstadium där teoretiska frågor inom en mängd områden fortfarande väntar på sin lösning, till exempel: Hur fungerar minnet? Vilken är relationen mellan perception (varseblivning) och aggressivt beteende? Vilken betydelse har motivation för maximala prestationer? Under senare år har hjärnforskningen påvisat viktiga samband mellan till exempel kognitiva processer och emotion, en utveckling som på sikt skulle kunna leda till en integrerad teori för beteende. Den tillämpade forskningen väljer de teorier som är effektiva för att lösa de praktiska problemen. Den differentiella psykologin har utvecklat en praxis för detta. Inom urvalspsykologin dominerar intelligens- och begåvningsteorier, personlighetsteorier, preferensmodeller, modeller för intresse samt motivations- och stressmodeller. Inom klinisk och terapeutisk verksamhet dominerar s.k. dynamiska teorier vid sidan om de alltmer vanliga kognitiva teorierna. Medveten om denna komplicerade bakgrund väljer konstruktören en begränsad funktion att mäta utifrån ett definierat syfte. Funktionen kan t.ex. vara begåvning, logisk slutledning eller empati. Det handlar dels om inre struktur som kommunalitet och generaliserbarhet (kap. 3), dels om användbarhet. Testkonstruktören svarar för att den inre strukturen är funktionell. Instrumentet ska vara stabilt i en serie mätningar och det ska vara påvisat att det verkligen mäter den antagna dimensionen (kap. 3) efter hela skalan för en rättvis bedömning av den testade. Konstruktören och användaren har ansvar för att påvisa att testet gör den antagna nyttan vid diagnos, analys och urval. Listan på områden inom vilka test används idag kan göras lång. Här är några av dem: • motivation och intresse • yrkesvägledning

1 Introduktion till psykometri

• kreativitet • neuropsykologi, neuropsykiatri och minne • arbetstillfredsställelse.

Inom urval, utväljande genom gallring till exempelvis utbildningar och anställningar, används en mängd olika test utvecklade för specifika syften. För kliniska test inom medicin gäller också specifika syften. Två huvudtyper av psykologiska test är intelligenstest och personlighetstest, vilka skiljer sig med avseende på vilken form av testresultat de ger: • Vid intelligenstestning eller begåvningstestning är testresultatet ett

värde på en skala, längs vilken individer kan rangordnas. • Vid personlighetstestning får man i allmänhet en profil över olika personlighetsdrag, men individerna rangordnas inte.

För båda testtyperna jämförs individen med en referensgrupp. Metoder för intelligenstestning eller begåvningstestning fungerar även för testning av inlärda färdigheter, så länge det gäller färdigheter som kan rangordnas längs en skala. Även vid personlighetstestning kan resultatet typiskt ge en bedömning längs en eller flera skalor. Skillnaden är att man inte har bestämt att ena änden av skalan alltid är bättre än den andra. En skala kan exempelvis vara från noggrann i ena änden till snabb i andra änden. Vilket som anses bäst är olika för olika situationer. Vi återkommer till personlighetstest i kapitel 10. Vi kan definiera psykometri som läran om all informationsinhämtning, mätning och analys av psykologiska egenskaper och processer. Inom psyko metri ryms testteori, statistiska principer och metoder, statistisk analys och tillhörande formler: • Testteori kan definieras som de statistiskt beroende tillämpningarna

inom psykometrin. • Statistiska principer och metoder är hjälpmedel vid utvecklingen av testinstrument och bedömningssystem. • Statistisk analys används för att garantera tillförlitlighet i testutveckling, testresultat och testanvändning. • Formler är sammanfattad logik och hjälpmedel vid analyser.

1 Introduktion till psykometri

Hur pålitligt och till vilken nytta är testet? När man inom psykologin mäter och testar på ett korrekt sätt kan man svara på frågor som: • Passar den här personen för det här uppdraget? • Är det lämpligt att anställa den här personen på en position

som kräver stort ansvarstagande? • Hur reagerar den här personen under extrem stress? • Har denna person ledaregenskaper för en ledaruppgift?

Ett test kan emellertid ge fel resultat om det inte är rätt konstruerat, utprövat och kontrollerat eller om det används i fel sammanhang. Två fundamentala villkor ska vara uppfyllda för att ett test ska ge ett tillförlitligt resultat: • Resultatet från testningen är stabilt, dvs. skulle bli detsamma

om vi testade igen vid ett senare tillfälle.

• Funktionen är klart definierad, dvs. vi mäter det som avses att mätas.

Det förrädiska med test är att även ett meningslöst test, ett test som är fel aktigt konstruerat, ger ett resultat. Ett sådant resultat är värdelöst men denna egenskap kan vara svår att upptäcka och diagnostisera. Inga broar faller ner, inga motorer skär, vilket sker om hållfasthetsberäkningen inte håller eller underhållet brister. Testets tillförlitlighet och rätta användning är helt en fråga om kompetens hos konstruktör och användare. Ett bra test har en korrekt struktur och är tillförlitligt och användbart. Motsvarande statistiska begrepp är reliabilitet (kap. 4) och validitet (kap. 5). Testkonstruktören ansvarar för att instrumentet (testet) inte ger olika resultat för en person i en serie av mätningar (stabilitet), och att testet påvisat verkligen mäter den antagna dimensionen efter hela skalan, och därmed ger en rättvis bedömning av den testade. Först konstruktören, och sedan användaren, har ansvar för att påvisa att testet uppfyller sitt syfte. Figur 1.1 visar arbetsgången vid psykologisk testning från testutveckling till användning av testet. Konstruktören skapar testet på vetenskapliga grunder och beskriver noggrant i en manual hur testet ska användas. Användaren sätter sig väl in i manualen och kontrollerar att testets vetenskapliga © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

1 Introduktion till psykometri

Konstruktör Manual Användare Instruktioner Testad individ

Figur 1.1 Ledet från konstruktör till testad individ.

standard är garanterad. Utifrån manualens anvisningar instruerar användaren individen som ska testas.

Varför använder man statistiska analysprogram? Man använder statistiska analysprogram inom psykometrin därför att mängden data kan vara stor och uträkningarna skulle bli alltför komplicerade och tidsödande att utföra för hand. Analysprogrammen ger snabba och korrekta resultat, förutsatt att inmatade uppgifter stämmer. Studenter kan vara bekanta med SPSS (statistiskt analysprogram från IBM som används i denna bok, med undantag av kap. 11 där SYSTAT används), men det finns andra likvärdiga program. På nätet kan man hitta ett helt öppet program som heter R, vilket är fritt att ladda ner och använda för vem som helst. Mplus kan vara ett program för den specialintresserade.

Vilka begrepp och metoder arbetar psykometrin med? Som i alla sammanhang måste man vara förtrogen med grundbegreppen. Vi listar här ett urval av begrepp och metoder som används inom psykometrin. Avsikten är att ge en översikt. Begreppen förklaras sedan utförligt i bokens kapitel allt eftersom. • Item • Indikator • Dimension • Variabel

1 Introduktion till psykometri

• Manifest variabel • Latent variabel • Skala • Datamatris • Korrelation • Komponentanalys • Faktoranalys • Reliabilitet • Standardfel • Validitet

De flesta av dessa begrepp har lånats in från statistiken och några av dem har direkt utvecklats för konstruktion av intelligenstest. Metodiken från utveckling av intelligensmätning överförde man senare till ett bredare sammanhang som bedömning av personlighet och mätning av attityder och intressen.

Vad är ett item och vad är en indikator? Varje uppgift i ett test kallas för ett item. Item är det första begreppet att lära känna och hantera. Exempel: a) Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av det fetstilta ordet fabel. A intetsägande fras B högtidligt tal C moraliserande saga D falsk anklagelse b) Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av det fetstilta ordet signalement. A förklaring B underrättelse C varning D stämpel E beskrivning © F ö rfat tarna och S t ud e n t li t t e rat ur

Bertil Mårdberg, professor emeritus, har varit professor i psykometri vid Universitetet i Bergen, forskningschef och ansvarig för beteendevetenskap vid Försvarets forskningsanstalt, FOA (numera Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI) samt professor i ledarskapsutveckling vid Försvarshögskolan, FHS. Leif Carlstedt, professor emeritus, har också varit forskare vid FOA och därefter professor i urvalspsykologi vid Försvarshögskolan, FHS. Båda författarna har gedigen bakgrund inom psykologisk testning.

GRUNDLÄGGANDE

PSYKOMETRI Hur vet man att ett test fungerar? Hur vet man att testet mäter tillräckligt noggrant och inte är alltför beroende av dagsformen hos den som testas? Hur vet man att testet verkligen mäter den egenskap man vill mäta hos den testade och att det hjälper till att få rätt person på rätt plats vid rekrytering eller vid uttagning till en utbildning? Ämnet psykometri är kombinationen av psykologi och statistiska metoder, och ger den teoretiska grunden som möjliggör en urvalsprocess av hög kvalitet. Boken Grundläggande psykometri lär dig hur du konstruerar enskilda testuppgifter (item) och sätter samman dem till ett test. Du får veta hur du bedömer testets noggrannhet vid mätning (reliabilitet) och att testet verkligen mäter rätt sak och kommer till avsedd nytta (validitet). Boken ger dig både en teoretisk grund för testkonstruktion och praktisk vägledning till utveckling och användning av psykologiska test. I sista kapitlet går vi igenom hela kedjan från idé till färdigt test för urval av stridspiloter. Grundläggande psykometri är skriven för studenter och yrkesverksamma, både testutvecklare och de som behöver använda färdiga test i olika sammanhang, till exempel vid rekrytering och urval. Art.nr 35786

studentlitteratur.se