9789140691590

Insteg

Insteg

Insteg • Godshantering

Godshantering Insteg Godshantering ger grundläggande kunskaper om arbete i lager och terminaler. Inledningsavsnitten behandlar bakgrunden till varför transporter är en viktig del av samhällets infrastruktur samt arbetsmiljön på lager och terminaler. Eftersom lagerarbete är en viktig del av en logistikkedja belyses detta speciellt. Vidare behandlas: lastbärare, fraktdokument, godsmärkning, förpackningar, lagrings- och staplingsmetoder och lyftredskap. Truckars konstruktion, åtgärder före och efter körning samt säker körning beskrivs i ett speciellt avsnitt.

ISBN 978-91-40-69159-0

9

789140 691590

Godshantering Håkan Bååt David Lundgren Sven Larsson Anders Ohlsson

Innehåll 1 Transporter och logistik 6 Transporthistoria 6 Godstransporter 8 Kombination av olika slags transporter 9 Utvecklingen av transporter 9

Godsets väg – logistik

10

Planering och samordning 10 Just In Time 10 Varans väg 11 Datasystem 11 Logistikflöde 12 Miljö och hållbarhet 12

Yrken 13 Lastbilsförare 13 Lager- och terminalarbete 16

Arbetsmarknadens parter

17

Arbetsgivare 17 Arbetstagare 18

2 Arbetsmiljö och hälsa 19 Lagar och föreskrifter

19

Arbetsmiljölagen 19 Arbetstidslagen 19 Arbetsmiljöverket 19

Arbetsmiljöarbete 19 Skyddsombud

20

Fysisk arbetsmiljö

20

Varselmärkning Ljus och belysning Buller Ventilation

20 21 21 21

Skyddsutrustning 21 Skyddskläder och skyddshandskar 22 Varselkläder 22 Märkning av skyddsutrustning 23 Ögon- och ansiktsskydd 24 Skyddsskor 25 Skyddshandskar 26 Skyddshjälm 26 Andningsskydd 28

Farliga kemiska ämnen

29

Farligt gods

29

Arbete med truckar 30 Lyftredskap 31 Social arbetsmiljö 31 Mål och förutsättningar Utanförskap

31 31

Brandsäkerhet och olycksfall 32 Rädda, larma, släck Brandsläckare

32 32

Olycksfall 33 LABC 34 Blödning 35 Chock, cirkulationssvikt 35

Hälsa 36 Hälsa och livsstil 36 Fysisk aktivitet 37 Kost 37 Kontroll av egen vikt och viktutveckling 40

Alkohol 40 Stress 41 Trötthet 41 Frånvaro 41

3 Terminal- och lagerarbete 42 Logistik 42 Lagerarbete 43 Arbetsuppgifter 43 Förebygg olyckor 45

Lossning och lastning

46

Lossning av gods 47 Växelflak och containrar 48 Arbete vid lastkaj 48 Hjälpmedel 51

Hantering av tungt gods

52

4 Fraktsedeln, vikt- och volymberäkning 53 Fraktsedeln 53

Ergonomi 29

Avvikelser, reklamationer och tvister 55 Skador på gods och emballage 55

Lastnings- och lossningsarbete Lyft rätt!

Sitt rätt!

IT-system inom lager och transport 55

29 30 30

TA-system 56 Röststyrda IT-system 57 Transportetikett 57 Lagerinventering 58

Terminalpall 80 Halvpall 80 Sjöfartspall 81 Specialpallar 81

Prissättning för transporter 58

Tillbehör till pallar

Volym 58 Flakmeter 59

Pallkragar 81 Pallbur 81

Tillåten lastvikt Lastens tyngdpunkt

Rullvagn 82 Lådor 82 Säckar 82

60 61

5 Godskunskap

62

Mat och livsmedel

62

Hygien 62 Temperaturer 62 Samlastning 63 Ansvar 63

Farligt gods

63

Krav på utbildning 63 Klassificering 63 Skriftliga instruktioner 63 Nio klasser 64 UN-nummer 65 Faran med ämnet 65 Faror 65 Klassificeringskod 66 Explosiva ämnen, klass 1 67 Förpackningar 67 Miljöfarliga ämnen 68

6 Förpackningar

69

Varför använder vi förpackningar? 69 Utbildning 70

Förpackningar och miljön 70 Förpackningskedjan 70 Enhetslast

71

Förpackningsmaterial 71 Wellpapp 72 Plast 74 Papper 75 Kartong 75 Glas 75 Metall 75

Märkning 76

7 Lastbärare

77

Europapall 77 Märkning av europallar

78

Övriga pallsystem

80

B-pall 80 Engångspall 80

81

Storsäck 82 Jutesäck 82

ISO-container 83 Bulk- och tankcontainer 84 Bulkcontainer 84 Tankcontainer 84

Specialcontainer 84 Växelflak och semitrailer 85 Hjälpmedel 85 Trucken 85 Pallyft 85 Bakgavellyft 86 Säckkärra 86

8 Lagrings- och staplingsmetoder 87 Pallställ 88 Djupstapling 89 Höglager, kranlager 89 Smalgångslager 89 Andra lagermetoder 90

9 Truckar

92

Lagar och regler

92

Vem får köra truck?

Risker

92 92

Olika trucktyper

93

B-truckar 94 C-truckar 95 D-truckar 95

Tillsatsaggregat och redskap 95 Gaffelspridningsaggregat och sidoförskjutningsaggregat 96 Förlängningsgafflar 96 Pikbom 96 Fatlyft 96 Lyftarm 96 Klämaggregat 97

Roterande lasthållare 97 Skopa 97 Gaffeltillbehör 97

Truckens konstruktion och delar

97

Truckens huvudkomponenter 97 Kraftöverföring 99 Stativ 100 Hydraulsystemet 101 Styrsystem 101 Bromssystem 102 Däck 102 Reglage, instrument och hjälpmedel 103

Underhåll och tillsyn

104

Service och besiktning 104 Daglig tillsyn, säkerhetskontroll 105 Kontrollkort 105 Skador 107 Hjul och däck 107 Bränsle och vätskor 108 Batteri och laddning 110 Förarplats, instrument, ljus och signaler 111 Styrfunktion och bromsar 112 Gafflar och tillsatsaggregat 112 Stativ, lyftkedjor och hydraulslangar 113 Fotplatta 113 Under körning 114 Efter körning 114

Batteriladdning, laddstation 114 Bly-syrabatterier 114

Truckens kör- och lyftegenskaper 117 Tyngdpunkter och hävarmar 117 Tyngdpunktsavstånd 119 Truckens stödyta och höga tyngdpunkter 119

Truckkörning och fysik

121

Tröghetslagen 121 Friktionskraften 122 Tyngdkraften 123 Centrifugalkraften 124 Krafter kan samverka 124

Hjullastare 125

10 Lyftredskap Mjuka lyftredskap Märkning av lyftsling Hur tung last får man lyfta?

Kontroll av kondition

126 126 127 128 129

Stålvajer 130 Signalman 132

11 Lastsäkring

134

Lastsäkring 134 Landsvägstransporter 135 Förstängning 135 Vandring 136 Glidning 136

Surrning av gods

137

Hållfasthet för utrustning 137 Överfallssurrning 138 Kantprofiler 139 Tippning 139 Loopsurrning 140 Grimma 140 Övriga lastsäkringsmetoder 141

Andra transporter

141

Rullande gods 141 Biltransporter 141 Liftdumpersbehållare, containrar 142 Andra exempel 142 Rör- och virkestransporter 143 Skogstransporter, timmer 144 Last med hög egenvikt 144 Plattor 145 Massgods 145 Specifikt godsslag 145

12 Kunder och kvalitetsarbete 146 Kunder 146 Nöjda kunder

146

Kundpolicy

147

Varumärke 148

Kvalitet 148 Kvalitetsarbete 149

Register

150

Det finns även röststyrda lagersystem, PICK-BY-VOICE, där lagerarbetaren får sina arbetsuppgifter genom ett datoriserat röstsystem till ett headset. Fördelarna med detta system är att lagerarbetaren har ögon och händer fria och kan fokusera på sin arbetsuppgift. Det spar även tid genom att man inte behöver läsa varje rad i plocklistan. Genom detta minskas felen vid plockning avsevärt.

Pick by voice.

Bild Monkey Business Images, iStock.

Inventering För att kontrollera antalet varor i lagret görs inventeringar. Då räknar man varorna i lagret och jämför detta med lagersaldot i datasystemet. Många företag, lager och butiker inventerar sina lager regelbundet. Det kan vara dagliga kontroller eller vecko-, månads-, eller årskontroller. Detta görs för att upptäcka eventuella fel i lagerhanteringen. Det är viktigt att lagersaldot stämmer. Gör det inte det så kan det innebär att man inte kan leverera eller producera på grund av att en detalj eller en vara saknas. Fel i lagersaldot kan bero på många saker, exempelvis felaktiga arbetsrutiner eller stölder.

En inventering innebär att man kontrollerar vad som verkligen finns i lagret och jämför detta med lagersaldot i databasen. Bild Zephyr Shutterstock.

Förebygg olyckor

En viktig arbetsuppgift för dig som arbetar i en butik eller på ett lager är att du håller rent omkring dig. Det är viktigt att hålla arbetsytorna rena från olja, skräp, damm med mera. Om alla på din arbetsplats plockar rent och städar efter sig så minskar risken för olyckor och trivseln ökar.

Oljefläckar kan orsaka många sorters olyckor, exempelvis halkolyckor. Truckar med olja eller smuts på hjulen kan orsaka allvarliga olyckor. Tänk på att bromssträckan ökar avsevärt om din truck har olja eller smuts på hjulen. Kör därför med en lugn och säker körstil.

45

Kapietl 3

När godset är registrerat i datasystemet är det enkelt att hitta och hämta ut. Datorn talar om för dig på vilken pallplats eller plockplats varan ligger. När du hämtar ut varan registrerar du även det med streckkodsläsare eller dator. På så sätt håller datasystemet reda på antalet av varje vara i lagret, lagersaldot. Datasystemet kan även ha bestämda lagernivåer, lagersaldon, som talar om när det är dags att beställa och fylla på med gods eller varor. Beställningarna sker ofta automatiskt.

Ett skadat pallställ kan orsaka allvarliga olyckor. Pallstället kan rasa samman om du kör på en stolpe med en truck.

Risken för brand minskar om damm och olja hålls borta. Ett rent lager eller butik ger rena varor och produkter som är lättare att exponera och sälja.

Kundrelationerna blir bättre och därmed ökar vinsten för företaget.

Se till att alltid plocka bort tomma emballage som papper, kartong och plast. De kan också utgöra en brand- eller säkerhetsrisk. Glöm inte att sortera emballaget.

Alla företag är skyldiga att sortera sitt avfall. Många företag har inhyrda städfirmor som sköter städningen på nätter och helger så att du som lagerarbetare ska kunna arbeta mer effektivt med dina arbetsuppgifter, men det innebär inte att du slipper att städa. Den dagliga städningen är en viktig del i ditt arbete. Ta alltid bort oljespill från golvet och rapportera det till din chef. Det kan till exempel vara en truck som läcker. Du ska även rapportera fel och brister som du upptäcker på truckar, pallställ och annan utrustning. Genom att göra detta förebygger du eventuella olyckor.

Tänk på att truckar och pallställ ska kontrolleras regelbundet. Det är viktigt att kontrollerna dokumenteras.

Vid kontroll av pallställ ska du kontrollera att: • stolpar, bärplan, gavelstag och påkörningsskydd inte har några skador • pallstället är väl förankrat i golvet • balklåsningssprintar finns.

Arbetsgivaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att pallstället inte har förändrats eller skadats så att det finns risk för olyckor.

Det finns många olika typer av påkörningsskydd. Här är de bultade i golvet. Det finns också skydd som sitter på pallstallets ben.

Bild Siamyimpics, Shutterstock.

Lossning och lastning

När du tar emot varor och gods kommer du att komma i kontakt med lastbilsförare från olika företag och åkerier. Ibland pratar förarna inte svenska. Då kan det vara bra att du pratar engelska eller lär dig några fraser på förarens språk.

Detta underlättar när du ska visa var bilen ska lossas eller var kontoret på företaget finns. Det finns kanske speciella säkerhetsregler för att undvika olyckor som du måste informera om. Tänk på att du representerar företaget som du arbetar på.

Var hjälpsam och vänlig. Då får företaget ett positivt rykte och kan på sikt få fler kunder.

46

När du ska lossa en lastbil är det några saker du måste tänka på innan du kan börja lossa.

• Om lastbilen, släpet eller containern är plomberad måste du kontrollera att plomberingarna är obrutna och har rätt nummer. Numret står oftast på fraktsedeln.

• Om plomberingen är bruten kan det vara någon som öppnat lastbilen eller släpet under transporten. Det kan även vara fel nummer på plomben.

• Om lastbilen eller släpet har kapellduk, kontrollera om det är helt.

• Om du misstänker skador eller stöld ska du kontakta din chef.

Plomberingen ska vara hel och ha rätt nummer. Kapellduken på lastbilen ska vara helt.

Bild Shutterstock

Kontrollera sedan vad godset innehåller. Gå igenom märkning och varningssymboler.

Godset ska kanske hanteras på ett speciellt sätt eller lagras på en speciell plats, exempelvis i en viss temperatur. Kontrollera i frakthandlingarna och de skriftliga instruktionerna som du får av föraren.

Godset kan vara märkt med varningssymbol för farligt gods. Då ska du hantera godset extra försiktigt så att det inte händer en olycka. Tänk på att farligt gods kan vara brandfarligt, frätande, giftigt med mera. Se till att inte skada emballaget på farligt gods. Det kan reagera med andra typer av farligt gods och i värsta fall kan det orsaka allvarliga olyckor såsom frätskador, bränder och explosioner. Använd alltid rätt skyddskläder.

Godset kan vara märkt som farligt gods eller med symboler som till exempel visar att det ska skyddas mot regn eller att det är ömtåligt.

47

Kapietl 3

Lossning av gods

Växelflak och containrar

Vissa lastbilar och släp är utrustade med växelflak. Ett växelflak är en lastbärare, container, som kan lyftas eller dras av från lastbilen och ställas ned på stödben i samma höjd som fordonet eller lastbryggan. Det finns även speciella krokbilar som kan ställa av containern på marknivå.

Det finns också containrar utan ben som lastas av och på med hjälp av krokbil, truck, travers eller kran. De kan även lyftas över direkt från exempelvis fartyg till en järnvägsvagn eller ett trailerflak.

Container på stödben.

Bild Topae, Shutterstock.

Krokbil lastar container.

Bild Riopatuca, Shutterstock.

Parkerat släp, trailer, med stödben.

Bild Zelfit, iStock.

Farliga gaser i containrar Om du arbetar med att öppna och tömma containrar kan du råka ut för farliga gaser. Det kan röra sig om gaser som sprutas i containern för att hålla skadedjur och mögel borta under transporten. Containern har ett varningsmärke som visar om den är gasad. I transporthandlingarna står vilket ämne som använts.

Det finns särskilda regler och instruktioner för hur man hanterar en gasad container och vilken skyddsutrustning som ska användas. Det förekommer att gasade containers inte är märkta. Om du misstänker att en container är gasad ska du anmäla det till din arbetsledning.

Det finns företag som anlitar specialiserade firmor för att öppna deras gasade containers före lossning. Tänk på att containern ska vara fullt utvädrad innan du går in i den.

DANGER THIS UNIT IS UNDER FUMIGATION WITH: APPLIED ON DATE: TIME: VENTILATED ON:

DO NOT ENTER

Arbete vid lastkaj

De flesta moderna lagerterminaler har maskindrivna lastbryggor, men på mindre och medelstora företag finns det ofta manuella lastbryggor och lastplåtar.

Lastkaj är den plattform som används för att lasta och lossa gods från lastbilar.

Höjden på lastkajer är anpassad så att de ligger ungefär i samma höjd som ett lastbilsflak. Den brygga, ramp, man fäller ut från lastkajen, in på lastflaket kallas lastbrygga. Lastkajer kan ha tak eller vädertätningar som sluter tätt mellan lastkajen och lastbilen.

Lastkaj med vädertätningar som gör att lagret inte kyls ner lika mycket vid lastnings- och lossningsarbete när det är kallt.

Bild Baloncici, Shutterstock.

48

Säkringen mellan lastbil och lastkaj kan göras på olika sätt. Exempelvis kan man använda stoppklossar vid bilens hjul. Ett annat alternativ är att säkra med spännband eller kätting som är monterade i fästen mellan lastbil och lastkaj. Det finns även låssystem som är monterade på lastkajen som kan haka fast i lastbilen, exempelvis i underkörningsskyddet. När lastbilen är säkrad mot lastkajen fälls lastbryggan mot lastbilens flak.

Här är lastbilen säkrad mot lastbryggan med stoppklossar som sitter på en teleskopisk arm. Armen körs in framför hjulet och dras bakåt så att bilen säkras mot lastbryggan.

Bild Swedock.

Lastkajen ska vara utrustad med varselmärkning och avkörningsskydd som förhindrar att truckar kan köra över kanten på lastkajen när porten är öppen.

Varselmärkning gör att man lättare ser exempelvis kanter på en lastbrygga och föremål som sticker ut där man kan köra mot.

Kontrollera regelbundet att lastbryggan inte har några skador och att den fungerar som den ska. Se också till att den är ren från olja och smuts. Om du upptäcker skador eller problem, stäng av lastbryggan för att förhindra olyckor och kontakta din chef så att lastbryggan kan repareras.

Använd alltid säkerhetsbältet i trucken. Om olyckan skulle vara framme och trucken hamnar utanför lastkajen minskar du risken att bli klämd mellan truck och underlag om du använder säkerhetsbälte. Håll även uppsikt runtomkring dig så att du vet var dina arbetskamrater befinner sig. Under vintertid kan det vara isigt och halt på lastkajen. Kör aldrig ut på en hal lastkaj. Se till att lastkajen alltid är ren från snö och is.

Använd alltid säkerhetsbälte!

Bild Zelfit, Shutterstock.

49

Kapietl 3

När lastbilen backats in mot kanten av lastkajen måste den säkras så att den inte kan rulla framåt. Se alltid till att lastbilen eller släpet är säkrat vid lastbryggan innan bilen lossas eller lastas. Om bilen rullar framåt när en truck körs över lastbryggan kan det resultera i en svår olycka.

En maskindriven lastbrygga ska kontrollbesiktigas vartannat år. En besiktningsskylt vid lastbryggan visar när den senaste besiktningen är gjord. Om besiktningstiden har gått ut får inte lastbryggan användas. Kontakta din chef om du upptäcker detta.

Hydrauliska lastbrygga med svängbar läpp. Bild ASSA ABLOY

Efter en besiktning placeras en dekal, skylt, vid lastbryggan som visar när den senaste godkända besiktningen är gjord.

Bild Kiwa Inspecta.

Vissa lastbilar är utrustade med en höj- och sänkbar ramp som kallas bakgavellyft. Den används vid lastkajer som saknar lastbryggor. Den kan även sänkas ner så att godset kan lastas och lossas på marknivå. För att använda bakgavellyften krävs att den är besiktad och att föraren har utbildning samt arbetsgivarens tillstånd.

Innan du lossar godset kontrollerar du om godset har några skador. Det kan till exempel vara trasiga kartonger eller spill från läckande behållare. Notera detta på fraktsedeln och se till att få en underskrift av föraren.

Använd alltid rullstoppet längst ut på rampen. Det kan vara svårt att få stopp på en pallyftare med tung last när den är i rörelse.

Alla skador på gods ska dokumenteras på fraktsedeln. Bild Shutterstock.

Kontrollera att golvet i lastbilen inte har några skador. Om du kör in på ett trasigt lastbilsflak och lyfter en tung last kan hjulen på trucken eller pallyftaren gå genom golvet. Ger golvet efter kan lasten välta. Kontrollera också att godset står säkert på lastbäraren, pallen, så att det inte rasar när du kör ut godset.

Om det ligger sten eller andra hårda föremål på golvet i lastbilen kan det skada däck eller hjul på truckar och pallyftare. Det kan räcka med en sten under ett hjul för att lasten på en pallyftare ska välta. En palllyftare blir onödigt tung att dra om det finns små lösa föremål på golvet.

Ibland kan det vara föraren som lastar av och ställer godset innanför porten på lagret eller butiken. Då får du som lagerarbetare kontrollera och registrera det inkommande godset och transportera det till rätt plats.

50

På många större terminaler finns det transportband och sorteringsmaskiner som läser av godsets streckkod så att det hamnar på rätt plats i lagret vid lossning och vid rätt port vid lastning. Vid lastning lastas sedan godset manuellt på pall. Då används lyftbord eller höglyftande pallyft i samma höjd som transportbandet för att undvika onödiga lyft och förslitningsskador.

Lagerarbetare vid transportband. Bild Simonkr, iStock.

Pallyftare med saxkonstruktion kan lyfta upp pallen i en bekväm arbetshöjd. Bild Blom AB

Det händer också att godset lastas direkt in i lastbil eller container med hjälp av transportband. Där lastas paketen på pall eller lösstaplas. Ofta transporteras hela pallar med truck till porten där godset ska avgå för att sedan lastas med truck eller pallyftare på lastbilen.

Hjälpmedel

För att undvika tunga lyft används olika typer av lyftanordningar. Beroende på godset som ska lyftas griper lyften det på olika sätt. Gripfunktionen kan exempelvis vara sugklockor. Gripdonet placeras på godset, luften i sugklockan sugs ut vilket gör att godset hålls fast. Den här typen av hjälpmedel kan avvändas då gods exempelvis ska flyttas mellan lastbärare. De här hjälpmedlen bidrar till att minska belastningsskador. Men även om du använder dessa hjälpmedel ska du ändå vara försiktig och arbeta på ett ergonomiskt riktigt sätt för att undvika förslitningsskador och ryggproblem.

Rätt hjälpmedel underlättar arbetet.

Bilder Hofpartner.

51

Kapietl 3

I en lagerterminal ska godset sorteras och lastas om för vidare transport. Är det en industri ska godset antingen lagras för att senare tas ut i tillverkningen eller så ska det in i tillverkningen direkt. Om du arbetar i en butik ska kanske varorna plockas upp direkt i hyllorna i butiken.

Hantering av tungt gods

Om du arbetar på en industri eller lagerterminal händer det ibland att det anländer stora tunga gods och maskiner. De lossas ofta på marknivå utomhus eller i en speciell godshall med hjälp av motviktstruck, hjullastare med gafflar eller travers. I de allra flesta fall krävs det att du och dina arbetskamrater vidtar extra säkerhetsåtgärder. Kontrollera truckens lyftdiagram om trucken klarar lyftet.

Planera alltid arbetsgången när ett tungt lyft ska göras. Gör en riskbedömning.

Bestäm i förväg vilka arbetsuppgifter som gäller för de personer som deltar i lyftet. Kontrollera att utrustningen är i gott skick och att den är godkänd för arbetsuppgiften. Undersök om godset behöver surras eller spännas fast före lyftet för att undvika att godset tippar eller glider av gafflarna. Till detta använder du exempelvis spännband eller kätting. Se även till att spännband och kätting är i godkänt skick.

Tänk på att personer som befinner sig i lastzonen håller ett säkerhetsavstånd, så att de inte kan bli skadade om godset skulle tippa eller glida av.

Var uppmärksam på fordon och annan personal som rör sig i närheten av lyftzonen. I vissa fall måste man spärra av området för trafik och personal för att utföra lyftet på ett säkert sätt.

Ett sådant här lyft måste planeras noga. Bild Arsel Ozgurdal, Shutterstock.

52

Stativ

En truck kan förses med olika typer av lyftstativ beroende på hur trucken ska användas. Ett lyftstativ består av ett eller flera innerstativ som löper i ytterstativet.

Detta gör att en eller flera hydraulkolvar kan lyfta gaffelvagnen som löper på rullar och är upphängd i kedjor monterade i stativet. Med hydraulkolvar kan då gaffelvagn och innerstativ lyftas upp och sänkas ner. På vissa truckar går det även att styra avståndet mellan gafflarna och gafflarnas läge i sidled.

Gaffelspridningsaggregat och sidoförskjutningsaggregat Dom vanligaste stativen finns i två-, tre-, och fyrstegsstativ. Namnet anger antalet delar som stativet består av. Stativ på höglyftande truckar är tre- eller fyrstegade.

Det finns truckar där stativet kan skjutas framåt och bakåt i truckens längdriktning. Denna typ av truck kallas skjutstativtruck. De används i smala och trånga lagergångar.

Stativet på de flesta truckar går att luta lite framåt eller bakåt. Detta kallas tiltning och används när man vill att godset ska transporteras i horisontellt läge eller för att luta det lite ”bakåt” så det är säkert att det inte glider av gafflarna exempelvis när man bromsar.

Rulle Innerstativ 2

Kedja

Rulle Kedja

Innerstativ 1 Fästpunkt i ytterstativ Gaffelvagn Hydraulcylinder lyft

Hydraulcylinder lyft

Gafflar Hydraulcylinder tilt

Gaffelvagn

Ytterstativ

Konstruktionen med kedja som lyfter gaffelvagnen gör att när lyftkolven rör sig 0,5 meter så rör sig gaffelvagnen 1 meter. Det innebär att hydraulcylindern kan göras kortare och tar mindre plats.

Med frilyft menar man hur högt gafflarna går att lyfta utan att innerstativet höjs.

Att trucken har en låg höjd för frilyft är bra när takhöjden är låg, exempelvis när man lastar en lastbil eller en container. Har trucken ingen frilyft så höjs innerstativet samtidigt med gafflarna.

Ytterstativ Över frilyftshöjd Ytterstativets höjd

Styrrulle

Frilyftshöjd

Innerstativ

Hydraulcylinder

Kedja

När innerstativet når höjden på ytterstativet är höjden för frilyft nådd.

100

Kapietl 9

Hydraulsystemet

Truckens gaffelvagn, tiltsystem och eventuellt dess drivmotorer drivs med hydraulik. En hydraulkolv kan utveckla en mycket hög kraft. Man kan dessutom styra kolvens rörelse med en precision på bråkdelar av en millimeter.

Truckens hydraulsystem består av en behållare för hydraulvätska med filter, hydraulpump, ventiler och cylindrar. Ventilerna styrs av styrdatorer.

Hydraulpumpen drivs oftast av en elmotor vars varvtal styrs av en styrdator. Det innebär att pumpens varvtal kan anpassas efter vilket tryck som behövs vid ett givet tillfälle. Detta gör bland annat att värmeutvecklingen i systemet kan hållas på en låg nivå.

Från pumpen leds trycket till en eller flera riktningsventiler som styrs av en styrdator. När trycket från pumpen ska ledas in i lyftcylindern flyttas en slid inne i ventilen så att vätska leds in i cylindern som sedan lyfter gaffelvagnen.

För att trycket inte ska bli för högt i systemet finns en tryckbegränsningsventil efter pumpen.

Om trycket blir för högt öppnar den en väg för vätskan tillbaka till behållaren.

Trycket i truckens hydraulsystem är mycket högt. Se till att slangar, rör, packningar och kopplingar inte är skadade på något sätt. Om du upptäcker en skada, rapportera genast detta till din chef så att skadan kan repareras. Skulle en packning eller slang gå sönder och du står i närheten och träffas av vätskan kan det leda till en allvarlig skada.

Enkelverkande hydraulcylinder Riktningsventil elektrisk styrd

Hydraulpump Elmotor med styrbart varvtal +

DC

Filter

AC

Växelriktare likström till växelström

Tryckbegränsningsventil

Tank hydraulvätska

Detta är inte ett komplett hydraulschema för en truck utan ett enkelt hydraulsystem för att manövrera en enkelverkande cylinder.

Styrsystem

Styrsystem på truckar kan vara konstruerade på många olika sätt. Men alla har någon form av hjälpsystem, styrservo, som förstärker kraften du vrider ratten med. Utan detta hjälpsystem skulle det vara mycket tungt att styra trucken.

Truckar kan styras med vanlig ratt, mini-ratt, styrarm eller joystick. Styrsystemet på en truck är oftast hydrauliskt eller elektriskt.

Tänk på att du med hjälp av styrservon lätt kan vrida styrhjulen även om trucken står still. Du ska dock aldrig vrida hjulen på en stillastående truck. Det kan skada styrsystemet och ger dessutom ett onödigt däckslitage. En olastad motviktstruck är mera tungstyrd än en lastad. Med gods på gafflarna lättar trycket på styrhjulen.

101

Bild Håkan Bååt.

Bakaxel

Hjulspindel

Styrstag

Bakhjulens upphängning i bakaxeln vrids i en lagring som heter hjulspindel. Ett styrstag eller en hydraulisk kolv vrider hjulspindeln.

Bromssystem

Det finns olika typer av bromssystem för truckar. Antingen bromsas trucken med friktionsbroms där bromsbelägg pressas mot en bromstrumma eller en bromsskiva. Eltruckar kan också bromsas av elmotorn som driver den. Man kan också använda en kombination av dessa båda tekniker.

Friktionsbromsar kan manövreras, drivas, med olika metoder: • Mekaniskt. Kraften från bromspedalen överförs via stag eller vajrar till bromsbeläggen. Används ofta för parkeringsbroms.

• Hydrauliskt. Kraften överförs från bromspedalen till en hydraulcylinder där ett tryck skapas som sedan via hydraulcylindrar ute vid hjulen pressar beläggen mot en trumma eller en skiva.

• Elektriskt. En eller flera elmotorer driver en mekanisk funktion som pressar beläggen mot en trumma eller en skiva.

• Pneumatiskt. Förbränningsmotorn eller en elmotor driver en kompressor som skapar ett tryck som leds ut till hjulbromsarna där en pneumatisk cylinder pressar beläggen mot en trumma eller en skiva.

Oavsett vilken teknik som används så förstärks kraften du pressar ned bromspedalen med av någon form av bromsservo.

Hjulcylinder

Returfjäder Låsplint

Tätning

Bromstrumma

Bromslamell

Fjäder Låsbricka

Stödjepunkt Bromsback

I en hydraulisk trumbroms pressas bromsbackarna ut mot bromstrumman av hjulcylindern när du trampar ner bromspedalen.

Tunga truckar kan ha bromsar där bromslameller ligger i ett oljebad. Så kallade våta bromsar. Oljan cirkuleras och transporterar bort värme.

Däck

De vanligaste typerna av truckdäck är luftgummidäck, halvmassiva däck och massiva däck. När man ska välja däck till trucken är det viktigt att veta vilket underlag trucken ska köra på.

Halvmassiva och massiva däck används till truckar som används i miljöer med vassa föremål som till exempel glassplitter eller metalldelar. De massiva däcken är även bra i lagerbyggnader inomhus. Massiva däck innehåller ingen luft och har alltså ingen fjädring vilket ger bättre stabilitet, särskilt vid höga lyft. Trucken gungar inte.

Luftgummidäck används där ytorna är rena. De kan också vara en fördel att använda luftgummidäck vid ojämna ytor eftersom däcket fjädrar lite. Det gör körningen mindre stötig.

Hjul med däck som pumpas.

Bild Håkan Bååt.

102

Massiva däck. Bild Håkan Bååt.

I moderna truckar finns elektroniska styrsystem och hjälpmedel som underlättar arbetet samt ökar säkerheten för truckföraren. I ett elektroniskt styrsystem finns sensorer, givare som mäter olika saker och lämnar den informationen till en styrdator. Den i sin tur sänder styrsignaler till så kallade aktuatorer. Aktuatorer är komponenter som utför ett arbete. Till exempel ventiler i hydraulsystem, hydraulpumpar, lampor med mera.

När trucken har elektroniska styrsystem så kan dessa också samla in information och upptäcka fel. Upptäckta fel lagras som felkoder i styrdatorn.

Sensorer som mäter avstånd gör att föraren till exempel kan varnas om trucken kommer för nära något när den backas eller någon person står för nära. Sensorer gör det möjligt att ha inbyggd vågutrustning i trucken som håller reda på hur många kilo du lastat eller lossat. Kameror kan också räknas som sensorer, kameror placerade i stativet kan underlätta lastning, lossning och höga lyft. Backkameror används för att minska risken när trucken backas.

Truckens belysnings- och blinksystem är viktigt när ljusförhållandena är dåliga.

Dessa system kan också användas för att varna personer i närheten när föraren backar. Exempelvis kan lampor blinka kombinerat med en ljudsignal som varnar personer i närheten.

Förutom elektroniska system så används speglar som visar omgivningen i olika vinklar. Tänk på att det kan finnas döda vinklar där du som förare inte kan se vad som finns runt trucken utan att vrida på huvudet.

Reglage och instrument kan se mycket olika ut. Den här trucken är utrustad med ett vågsystem som mäter vikten på lasten. Bild Håkan Bååt.

103

Speglar som visar omgivningen är en viktig säkerhetsutrustning. Bild Dekliyngkaea, Shutterstock.

Kapietl 9

Reglage, instrument och hjälpmedel

Underhåll och tillsyn

Underhåll och tillsyn av trucken är viktigt för att du som truckförare ska kunna arbeta med din truck på ett säkert sätt och undvika olyckor för både dig och dina arbetskamrater. Ett gott underhåll gör trucken trafiksäker om du måste ut i trafiken. Om det finns allvarliga brister på din truck när du kör på allmänna vägar kan du dömas för trafikbrott.

En regelbunden kontroll av trucken är även viktig för företagets ekonomi. En truck som inte sköts på rätt sätt kostar pengar både när den måste repareras och när den står still.

Reparationer måste ofta göras av reparatörer som kommer till företaget. Deras tid och reservdelar blir en kostnad. När trucken står still för reparation blir inte arbetet utfört, detta är också en kostnad. Ibland måste man hyra in en truck för att arbetet ska kunna löpa på som planerat.

Kontrollera därför din truck regelbundet.

Gör det till en rutin. Det lönar sig i längden och ökar säkerheten för dig och dina arbetskamrater.

Även om underhåll och service sköts på ett bra sätt är det ibland nödvändigt att reparera trucken. Bild Håkan Bååt.

Service och besiktning

Truckar för godshantering behöver inte besiktigas av något ackrediterat besiktningsföretag. Men truckar ska kontrolleras och underhållas med intervaller som är avpassade till hur de används på företaget. Trucktillverkarens rekommendationer för service och underhåll bör följas. Det är arbetsgivarens ansvar att det finns tydliga rutiner på företaget för service och underhåll. Regler angående detta finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Truckar som används för personlyft, till exempel plocktruckar, ska besiktigas varje år av ett besiktningsföretag enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. En truck med kranarm betraktas som en kran och ska besiktigas.

Kontrollmärke.

Bild Håkan Bååt.

Din arbetsgivare har ansvaret för den fortlöpande tillsynen och för att service görs på trucken. Arbetsgivaren kan till exempel ha ett serviceavtal med truckleverantören eller med något annat företag som har rätt kompetens för detta.

En kontroll kan omfatta bland annat gaffeltest, brandkontroll och funktionskontroll.

Efter tillsynen ska trucken märkas med ett kontrollmärke som ska vara väl synligt.

Säkerhetskontroll. Bild Håkan Bååt.

104

Det är mycket som påverkar truckens stabilitet när du kör den med last. Den påverkas av godsets tyngd, vilken form lasten har, vilket underlag du kör på, vilken lutning som underlaget har och hur högt du lyfter godset när du kör.

När du kör en truck med last måste du köra annorlunda än när du kör trucken olastad. Det är viktigt att du har kunskap om: • truckens lyftkapacitet • truckens stödyta • truckens tyngdpunkt • lastens tyngdpunkt.

Om du känner till betydelsen av dessa begrepp och hur de samverkar kan du köra trucken med last på ett säkert sätt och undvika onödiga olyckor och tillbud.

Tyngdpunkter och hävarmar

Om ett föremåls tyngd, massa, skulle kunna samlas i en enda punkt så motsvarar den punkten föremålets tyngdpunkt. Varför är tyngdpunkter viktiga att känna till om du kör truck? Jo, det är exempelvis tyngdpunkter tillsammans med hävarmar som bestämmer om en motviktstruck kan lyfta en last utan att tippa framåt.

Ta en linjal och lägg den över ditt finger så att den väger jämnt. Linjalens tyngdpunkt finns nu exakt över fingret. Linjalen befinner sig i ett jämviktsläge och är i balans. Om flyttar linjalen lite så att tyngdpunkten hamnar bredvid fingret kommer den att vippa ner. Samma sak händer om du har jämnvikt och lägger ett suddgummi på ena sidan.

Det ställe som linjalen vilar på fingret kallar vi vridpunkt. Om avstånden är olika från vridpunkten till ändarna behöver du olika tunga vikter i varje ände för att linjalen ska väga jämnt.

Tyngdpunkten i ett föremål som exempelvis en lastpall med gods behöver inte ligga mitt i pallen. Var pallens tyngdpunkt finns beror på hur godsets vikt är fördelat på pallen.

Linjalens tyngdpunkt

Tyngdpunkten exakt över vridpunkten, linjalen balanserar jämt

Tyngdpunkten bredvid vridpunkten, linjalen vippar över

Linjalen tyngdpunkt över vridpunkten, men suddgummit gör att den tippar

Vridpunkt Hävarm

Vridpunkt Hävarm

Hävarm

Hävarm

Linjalen kan också balanseras om två föremål med samma vikt placeras på olika avstånd från vridpunkten

Linjalen kan balanseras med olika vikter även om dess tyngdpunkt inte ligger vid vridpunkten

117

Kapietl 9

Truckens kör- och lyftegenskaper

Motviktstrucken fungerar som exemplet med linjalen. Centrum på truckens framaxel utgör vridpunkten, där truckens tyngd vilar på ena sidan, och lastens tyngd vilar på gafflarna på den andra sidan. Tänk på att trucksidan alltid ska väga mer för att trucken inte ska förlora styrförmågan eller tippa framåt. Motorn eller batteriet på trucksidan ingår som en viktig del i motvikten.

Motviktstruckens egen tyngdpunkt har alltid samma avstånd från framaxeln, vridpunkten. Var godsets tyngdpunkt ligger varierar beroende på godsets vikt och form. På vissa gods finns det symboler som visar var tyngdpunkten ligger. Godset kan ha en tyngdpunkt som ligger i mitten på godset eller en förskjuten tyngdpunkt åt någon sida på godset.

Om man sätter samman två eller flera föremål så ändras tyngdpunkten från föremålen till en gemensam tyngdpunkt. Det finns flera faktorer som påverkar truckens och lastens gemensamma tyngdpunkt. Var tyngdpunkten hamnar beror på godsets placering på gafflarna, godsets vikt och form, men även på hur högt du lyfter godset.

Truckens Gemensam Främre tyngdpunkt tyngdpunkt hjulaxel

Lastens tyngdpunkt

Gemensam tyngdpunkt bakom främre hjulaxel Gemensam tyngdpunkt framför främre hjulaxel Vridpunkt

Vridpunkt

Om den gemensamma tyngdpunkten hamnar framför hjulaxeln så tippar trucken framåt.

Om du tiltar stativet bakåt flyttas den gemensamma tyngdpunkten bakåt. Tilltar du framåt flyttas tyngdpunkten framåt och kan hamna framför hjulaxeln. Kör du i en nedförsbacke kan tyngdpunkten hamna framför hjulaxeln. Detta kallas för tyngdpunktsförskjutning. Tänk också på att stativet pendlar framåt och tillbaka när du tiltar på höga höjder. Använder du tillsatsaggregat ändrar du också tyngdpunkten.

Om du ska köra en motviktstruck i en backe med last på gafflarna kör du säkrast framåt i uppförslutet. Men när du kör nedåt backar du. Kör du utan last ska du köra både uppför och nedför med gafflarna vända från backen. Med andra trucktyper ska du alltid köra med gafflar eller last riktade nedåt i backen.

Tänk på att lastens tyngdpunkt i förhållande till vridpunkten förskjuts när stativet tiltas eller om du kör i backar.

118

När man talar om tyngdpunktsavstånd, TPA, menar man avståndet från gaffelhälen till godsets tyngdpunkt.

Detta avstånd påverkar läget på den gemensamma tyngdpunkten.

Mindre avstånd ger mindre tyngdpunktsförskjutning.

Större avstånd ger större tyngdpunktsförskjutning. Tänk dig skillnaden om du lyfter en standardpall från kortsidan eller långsidan.

TILLÅTEN LAST

(mm)

(kg)

4500

475

355

3900

600

450

3100

900

675

2600

1200

900

(mm) 800 600 LASTCENTRUMAVSTÅND

På truckens kapacitetsskylt kan du utläsa den högst tillåtna lasten vid olika lyfthöjder och tyngdpunktsavstånd. Tänk också på att ett tillsatsaggregat ändrar tyngdpunktsavståndet. Tillsatsaggregat måste vara försedda med en skylt som anger aggregatets vikt och tyngdpunktsavstånd.

TPA

LYFTHÖJD

Kapietl 9

Tyngdpunktsavstånd

LYFTFÖRMÅGA STÖDBEN

1600 kg

TRUCKEN SKALL ALLTID KÖRAS MED SÄNKTA GAFFLAR UTOM VID STAPLING.

Exempel på kapacitetskylt.

TPA

Tyngdpunktsavståndet är avståndet mellan gaffelhälen och lasten tyngdpunkt.

TPA

TPA

Truckens stödyta och höga tyngdpunkter

För att ett föremål ska stå stabilt bör stödytan på föremålet vara så stor som möjligt och tyngdpunkten ligga så lågt som möjligt.

Som exempel kan vi ta stödytan på en liggande lastpall. Pallen är stabil när den ligger ned eftersom stödytan är stor, men också för att tyngdpunkten är låg.

Om man reser pallen upp på högkant får den en mindre stödyta och en högre tyngdpunkt. Detta gör pallen instabil och därmed mycket lätt att välta..

Ett fordon med fyra hjul har normalt sin stödyta i form av en fyrkant mellan alla fyra hjulen. Stödytan på en truck kan se lite olika ut beroende på truckens hjulplacering och hjulupphängning.

119

Liten stödyta och hög tyngdpunkt gör föremålet instabilt.

Motviktstrucken har en stödyta i form av en triangel, trots att den har fyra hjul. Detta beror på att motviktstruckens bakaxel är upphängd i en vridbar punkt på mitten av ramen för att kunna ta upp stötar bättre.

Detta gör att trucken går jämnare på ojämna underlag. Den typen av vridbar upphängning kallas ofta pivot vilket uttalas ”pivå”. Den här typen av bakaxel kallas därför pivoterande bakaxel.

Stödytans yttre gränser kallas stjälpningslinjer. Hamnar den gemensamma tyngdpunkten utanför dessa linjer kan trucken välta.

Pivotpunkt

Stjälpningslinje

Stödyta Bakaxel Pivotpunkt Bakaxeln är lagrad i pivottapparna

Pivottapp

Bakaxeln på en fyrhjulig motviktstruck är upphängd i en lagring med pivottappar som gör att axeln kan ”vicka” lite. Det är detta som gör att stjälpningslinjerna bildar en triangel.

Pivotpunkt

Stödyta

Stjälpningslinje

Stjälpningslinje

Stödyta

Stjälpningslinje

Hamnar den gemensamma tyngdpunkten utanför stjälpningslinjen kan trucken välta.

När lasten lyfts så lyfts lastens tyngdpunkt naturligtvis. Men även den gemensamma tyngdpunkten flyttas uppåt. Men stödytan har inte förändrats, den är lika stor som tidigare. Samma stödyta och stjälpningslinjer som när lasten bara lyfts några centimeter från golvet. Men med den mycket högre gemensamma tyngdpunkten är genast trucken mycket mer instabil.

Tyngdpunktsförskjutning av den gemensamma tyngdpunkten

Om trucken står på ett lutande plan och lasten lyfts kan trucken välta. Detta gäller både i sidled och i körriktningen.

120

Insteg

Insteg

Insteg • Godshantering

Godshantering Insteg Godshantering ger grundläggande kunskaper om arbete i lager och terminaler. Inledningsavsnitten behandlar bakgrunden till varför transporter är en viktig del av samhällets infrastruktur samt arbetsmiljön på lager och terminaler. Eftersom lagerarbete är en viktig del av en logistikkedja belyses detta speciellt. Vidare behandlas: lastbärare, fraktdokument, godsmärkning, förpackningar, lagrings- och staplingsmetoder och lyftredskap. Truckars konstruktion, åtgärder före och efter körning samt säker körning beskrivs i ett speciellt avsnitt.

ISBN 978-91-40-69159-0

9

789140 691590

Godshantering Håkan Bååt David Lundgren Sven Larsson Anders Ohlsson