Moa de Bruin M ITT M ED E L-
L I G A
Kan innehålla spår av fotboll, mopeder och pudlar
... just det, kan även innehålla små små spår av en urspårad fest
M ITT M ED E L-
R O L I G A
Läs mer om Moa de Bruin på rabensjogren.se
© Moa de Bruin 2024
Utgiven av Rabén & Sjögren, Stockholm 2024
Omslag: Karin Johansson
Tryckt hos Livonia Print Ltd, Lettland 2024
ISBN 978-91-29-74571-9
Rabén & Sjögren ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823
Måndag
Jag heter Algot Algotsson och är en medelperson. Jag har medelbra betyg, är av medellängd, har medelblont hår och är i medelåldern. På högstadiet alltså. Jag går andra terminen i åttan. Vidare har jag väl ett medelroligt liv, är medelbra på fotboll och driver nu en blogg vars teknik har anor från medeltiden.
EN BLOGG???
Det är givetvis ett skolprojekt. Alla galna idéer härstammar från skolan.
Redskapsgymnastik.
Tyska som andraspråk.
Cornflakespanerad fisk.
För att nämna några.
Tydligen måste alla i klassen bli bättre på att skriva, så Kerstin gav oss två val: Antingen skriver vi loggbok för hand eller så bloggar vi. Jag valde blogg för då får jag åtminstone använda dator. Lösenordsskyddad blogg givetvis! Absolut ingen kommer att kunna läsa det jag skriver. Vem läser ens grejer på internet förresten? Man tittar väl på grejer.
Ja ja, medeltiden var det.
Melvin valde också blogg, antagligen för att kunna smyggoogla
på Kristian Tyrann. Melvin är besatt av gamla kungar, ett av flera intressen jag inte delar.
Inez valde loggbok och ägnar sig just nu åt att göra hänga gubbe med sig själv. Filip valde också loggbok och ägnar sig antagligen åt att ingående beskriva hur snygg Bella är. Han tycker att hon är hetast på skolan. Hon tycker nog att han är het tillbaka för de skriver med varandra hela tiden. Filip visade chattråden en gång och jag gick på riktigt in i chock när jag såg hur lång den var. Vi snackar METERLÄNGD. Ja ja. Det kan också vara så att
Filip just nu loggar vår senaste fotbollsmatch. I så fall ser det nog ut ungefär så här:
Avspark Filip.
Bollen till Algot.
Bollen tillbaka till Filip.
Bollen till Algot igen.
Algot för långsam.
Filip springer ikapp bollen och har i förlängningen passat till sig själv.
Filip gör mål.
Man kan också säga att jag i förlängningen gjorde en assist. Filip är bäst i vårt lag. Jag är inte helt oväntat medelbra. Japp. Nu inväntar jag att Kerstin ska säga att vi kan sluta skriva. Eller? Nähä, vi hade visst fem minuter kvar.
*stel stämning råder mellan mig och bloggen*
*försöker komma på något att kallskriva om*
Okej, nu frågade jag Kerstin vad man egentligen skriver i en blogg eller loggbok?? Hon svarade att man kan skriva om sin dag,
saker man tänker på, känslor och så vidare (hon nämnde inget om att hänga gubbe).
Jag kan väl berätta lite mer om mig själv då. Jag är som sagt i medelåldern på högstadiet, jag går i åttan. Jag har en morsa som är medelålders på riktigt och en pappa från Medelpad som är medelbr… Nä, han är asdålig helt ärligt. Morsan jobbar som tandläkare och farsan jobbar på kontor. De skilde sig för ett år sen. Det var skit.
Ja, då fick jag det sagt och nu är lektionen äntligen slut!!
17:58
Okej, eftersom Kerstin säger att man kan blogga om sina känslor så kan jag meddela att Armina Asllani är den absolut snyggaste människa jag vet. Armina i ettan. Ja, alltså inte i ettan ettan. Hon går i gymnasiet. Armina har råvaror i form av snygg näsa, fina läppar och lockigt brunt hår.
När jag, Inez och Melvin satt på Donken efter skolan idag uppenbarade sig Armina som en ljuvlig, självlysande ängel i restaurangen. Inez fick också syn på henne.
Inez: Maj gadd, den bruden får mig att vilja skaffa glasögon redan igår.
Jag höll med, ingen passar så bra i rosa bågar som Armina. Okej, här kommer ett erkännande: Jag har spanat på Armina sen jag gick i sjuan och hon i nian. Enda gången jag egentligen har varit i kontakt med henne var när jag råkade bli tilldelad hennes gamla NO-bok. Armina Asllani stod det på insidan av pärmen. Hon hade skrivit med blå bläckpenna och handstilen var snirklig och alldeles underbar! Nä, nu ljög jag. Den var helt vanlig. Till och med rätt ful?
Melvin: Armina jobbar extra på optikern.
Jag: Hur vet du det?
Melvin: Min brorsa ska få glasögon. Jag valde att lita på uppgifterna. Jag blev också akut avundsjuk på Melvins storebror som får den fantastiska möjligheten att korrigera synen i direkt anslutning till Armina. Förstår han ens hur lyckligt lottad han är? Har han vett att uppskatta det? Jag gissar på inte.
Tisdag
Jag måste säga att det är ganska roligt att blogga? Inlägget igår skrev jag hemma. Jag fick feeling. Armina gav mig feeling. Fast efteråt fick jag ångest över min ärlighet och ändrade lösenordet på denna blogg från Algot123 till Drömmen1om1glasögon. Jag har bara bloggat i två dagar och har redan delat med mig av extremt känslig information. Absolut ingen får hacka sig in och läsa det här. Det vore en katastrof!
Nu sitter jag i skolan. Inez har övergett att hänga gubbe i sin loggbok och skriver istället en önskelista inför sin födelsedag. Hon vill bland annat ha en moped. Eller, hon vill bara ha en moped.
Själv får jag ta mig fram per cykel eller ben till 16 juli. Att vara född mitt i sommaren betyder att i snitt noll personer är hemma när du fyller år. Frågan är om min mamma ens var närvarande när jag kom till världen?? Kanske var hon också på semester?? Som resten av Sverige??
Fler trauman kring min födelsedag:
1. Godispåsarna på mina barnkalas innehöll alltid frukt.
2. Frukt är inte godis!
3. Vi fick heller aldrig dricka läsk.
4. Mamma menar att all form av kolsyra fräter på tänderna.
5. Vanliga ungdomar gömmer alkohol från sina föräldrar. Jag gömmer Loka citron.
6. Nämnde jag att morsan är tandläkare?
Onsdag
Idag hade vi skolfotografering. Inez meddelade mig detta före första lektionen.
Jag (med rösten hos någon som inte vet): NU?
Inez: Ja, det vet du väl?
Chock tog över min kropp. Vi fotades för skolkatalogen på höstterminen, men det hände visst något med filerna och nu måste alla klasser fotas om! Tydligen har vi vetat om det här i flera veckor. Tydligen fick vi även en påminnelse om det igår på sista lektionen.
Det finns fyra olika personlighetstyper inför en skolfotografering:
1. Den överambitiösa.
Köper nya kläder, fixar sig och övar olika fotominer som om fotograferingen vore den viktigaste dagen på hela terminen.
Frontperson: Inez Rodriguez. Say no more.
2. Den underambitiösa.
Bryr sig inte alls och kommer till fotograferingen i gårdagens kläder och ba: Fota då, I don’t care.
Frontperson: Melvin Holm. Den enda personen Melvin vill imponera på är en död kung vid namn Kristian Tyrann och han kommer aldrig att hålla i en skolkatalog.
3. Den fejkat underambitiösa.
Låtsas inte bry sig men har i hemlighet tänkt ut outfit två månader i förväg och fixat håret redan veckan innan.
Frontperson: Filip Rönnqvist. Filips dröm är att Bella ska öppna skolkatalogen och vilja gifta sig med honom, enbart baserat på Filips fotomin.
4. Den som glömt hela skiten.
Kommer till skolan ofixad i träningsoverall för att han har fotbollsträning som börjar direkt efter sista lektionen.
Frontperson: Algot Algotsson. DET VILL SÄGA JAG!!!!!!
När vi fotade i höstas var jag beredd och blev antagligen rätt snygg på bilden. Så snygg en medelperson nu kan bli. Den här gången? Not so much. Vad bra. Vad fin jag kommer att vara i katalogen uppklädd i en tjusig polyesterkostym med dragkedja och sponsorloggor på bröstet. Jag är en medelperson som absolut hade behövt vara Den överambitiösa för att se någorlunda normal ut på fotot.
Precis innan vi skulle gå in i gympasalen utbrast dessutom Inez: MEN GUD!
Hon hade fått syn på en finne. I mitt ansikte. På min haka hade den rest sig som en vulkan utan att jag ens märkt det.
Inez: Jag MÅSTE få klämma!
Hon låtsades att det var för att jag inte skulle behöva ha en finne på skolfotot, men jag fattar ju att det var för den egna njutningens skull. Hon brukar söka på Youtube efter klipp med varbölder. Så länge jag känt Inez har hon alltid älskat allt sånt där äckligt.
Jag sa att hon fick klämma om hon bjöd mig på mat nästa gång vi är på Donken. Det blev en överenskommelse. Sen stod jag där
Jag är en medelperson. Jag har medelblont hår och är i medelåldern. På högstadiet alltså. Vidare har jag en pappa från Medelpad och driver nu en blogg vars teknik har anor från medeltiden. EN BLOGG???
Det är givetvis ett skolprojekt. Alla galna idéer härstammar från skolan. Redskapsgymnastik. Tyska som andraspråk. Cornflakes-panerad fisk. För att nämna några.
Algot Algotsson är en rätt vanlig kille. Han hänger med sina kompisar, spelar fotboll och är lagom bra i skolan. Och så är han kär i Armina som går i ettan på gymnasiet. Snacka om flyt när han lyckas fixa prao hos optikern No More Synfel där Armina jobbar extra! Eller? I Algots liv blir det inte alltid som han tänkt ... Kaoset är ett faktum!
Av författaren till Vera Svansonböckerna!