Till Olga och Hannah
Det var en gång en blåmes och en talgoxe som bodde i en trädgård inte alls långt ifrån dig.
Blåmesen var så vacker med gul mage och vingar och stjärtfjädrar som skimrade i blått, på huvudet en hätta blå som himlen. Alla som såg den lilla blåmesen sa till varandra, att det måste bestämt vara den vackraste av alla småfåglar. ”Sisi sisisi”, sjöng den för alla som ville höra. Det är som du kanske vet spanska och betyder: ”Jaja jajaja”. ”Sisi, jag är vacker. Sisisi, jag är vackrast.”
Talgoxen var inte mycket sämre den, med sin gulgröna kropp, alldeles lagom rund och go, och med vingar och huvud i sammetssvart och sidenvitt. Också talgoxen var allmänt beundrad och man brukade strö ut kaksmulor till den, som den pickade i sig medan den sjöng sitt ”tititu, tititu, tititu”, som på fågelspråket betyder ungefär: ”Sepåmig, sepåmig, sepåmig!”
En dag kommer en liten gråsparv till trädgården där den malliga blåmesen och den självupptagna talgoxen bor.
Jonas Gardell har skrivit en klassisk saga med underbara illustrationer av Martin Jacobson.