9789127827974

ULF P. LUNDGREN ROGER SÄLJÖ CAROLINE LIBERG (RED.)

skolans historia och framväxt och ger en god inblick i det som i dag utgör vårt svenska skolsystem. Boken innehåller bland annat avsnitt om den lärande människan, kunskapsbedömning ur svenskt och internationellt perspektiv, utbildningspolitikens ekonomiska bakgrund och skolledningens roll samt genus, mång­ kulturalitet och social segregation.

Flera nyskrivna kapitel har tillkommit i denna tredje reviderade utgåva: Läroplansteori och didaktik, Barndom och pedagogik (omsorg, uppfostran och lärande i förskolan), Bedömningens dubbla funktion, Utbildningsekonomi och Framtidens skola och utbildning.

Lärande skola bildning är indelad i fem sektioner: • • • • •

SKOLAN BLIR TILL OCH FORMAS LÄRANDE OCH ELEVERS UTBILDNING UTBILDNING OCH DEN KULTURELLA REPRODUKTIONEN UTVÄRDERING, BEDÖMNING OCH RESULTAT POLITISK STYRNING OCH SKOLANS FÖRÄNDRING

I boken medverkar nitton författare från flera universitet och högskolor. Boken är i första hand avsedd för studerande på lärar­ utbildningen och för alla yrkesverksamma lärare, men kan också läsas av den som vill veta mer om den svenska skolan.

Arbetet har utförts under redaktion av Ulf P. Lundgren, professor emeritus i pedagogik vid Uppsala universitet, Roger Säljö, professor i pedagogik och pedagogisk psykologi vid Göteborgs universitet och Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Övriga författare är verksamma inom lärarutbildningen och närliggande forskningsområden.

LÄRANDE SKOLA BILDNING

LÄRANDE SKOLA BILDNING är en gedigen grundbok som belyser

FEMTE UTGÅVAN

LÄRANDE SKOLA BILDNING GRUNDBOK FÖR LÄRARE

FEMTE UTGÅVAN ULF P. LUNDGREN, ROGER SÄLJÖ,

ISBN 978-91-27-82797-4

9 789127 827974

CAROLINE LIBERG (RED.)

LSB-2020.indd 2

2020-06-23 13:17

Förord Du som ska läsa denna bok utbildar dig till lärare. Eller också är du intresserad av pedagogiska frågor och utbildning av andra skäl, kanske verkar du redan som lärare i något av de många sammanhang där undervisning äger rum. Lärare är en nyckelgrupp i samhället, det är alla eniga om. En välutbildad, kunnig och demokratiskt sinnad befolkning är samhällets viktigaste resurs för att möta nya utmaningar i en värld som förändras i allt snabbare takt. Ingen annan investering är så viktig i samhället som den vi gör på uppväxande generationer.

Internationella undersökningar visar att den faktor som betyder mest för hur väl utbildningssystemet lyckas med sina många uppdrag är lärarna, deras utbildning och kompetens som undervisare och handledare är helt avgörande.

Rollen som lärare har blivit alltmer mångsidig och förväntningarna på vad man ska åstadkomma har flera dimensioner. Genom att fullgöra kunskapsuppdraget ska man också skapa engagemang och intresse för lärande hos unga och hos dem som inte är så unga. Barn, unga och vuxna ska trivas i skolan och känna att de utvecklas, och att det som händer i skolarbetet angår dem och får dem att växa som individer och medborgare. Att lära ska vara som att vara med om ständiga upptäckter där nya horisonter öppnas genom koncentrerat och varierat arbete tillsammans med kamrater och engagerade lärare, och man ska känna att både resan (processen) och målet (kunskaperna) är värdefulla.

Vi lever i en tid där utbildning är en av samhällets mest omfattande verksamheter. Om vi räknar med alla som under ett år deltar i olika former av utbildning – förskola, fritidshem, grundskola, gymnasium, högskola och universitet, olika slags vuxenutbildning, folkbildning och en växande sektor av företagsförlagd utbildning – når vi svindlande tal.

Enbart ungdomsskolan (från förskola till gymnasium) har omkring 2 miljoner elever och knappt 250 000 lärare. Lägger vi därtill mer än 400 000 studerande inom högskolan, och den kommunala vuxenutbildningens och folkbildningens (studieförbund och folkhögskolor) över 2 miljoner deltagare och alla deras lärare, talar vi om en ansenlig del av befolkningen i ett land med 10 miljoner invånare. Och till detta kan vi också lägga all den personalutbildning som sker i företag och organisationer och uppskattningsvis omfattar 1,5 miljoner deltagare.

Omkring hälften av befolkningen befinner sig således i någon form av

LSB-2020.indd 5

2020-06-23 13:17

6

Förord

utbildning under ett år. Det innebär att i det närmaste varje invånare i Sverige har en direkt eller indirekt relation till utbildning som studerande, lärare, föräldrar, syskon eller mor- och farföräldrar.

Utbildningen blir också alltmer omfattande för den enskilde och själva systemet blir dessutom allt svårare att överblicka. Kunskap om utbildning och lärande har därmed blivit en betydelsefull medborgarkunskap. Det är en kunskap som är nödvändig i de demokratiska processerna och inför val av utbildningsvägar.

Den dramatiska expansion av utbildning som ägde rum under 1900-talet, och särskilt under århundradets andra hälft, är en spegel av samhällets utveckling. Det är självfallet ingen tillfällighet att utbildningssystemet byggdes ut i högt tempo under denna period. Detta var en tid som präglades av teknisk utveckling och genomgripande sociala förändringar som följde i industrisamhällets spår med urbanisering, migration och en alltmer differentierad arbetsmarknad med ökande krav på kunskaper. Men det var också en tid av återkommande kriser och två förödande världskrig som satt djupa spår i vårt medvetande.

Under senare decennier har vi upplevt globalisering, digitalisering, pandemier och de utmaningar som miljöfrågorna innebär, och som på nytt förändrar villkoren för våra sätt att leva och finna vår utkomst.

I alla dessa förändringar har lärande och utbildning spelat en avgörande roll för samhällsutvecklingen. En utbyggd och förbättrad utbildning har blivit svaret på många av de frågor som ställts om hur samhället ska hantera utmaningar. Erfarenheterna av andra världskriget ledde till en övertygelse om utbildningens betydelse för det aktiva medborgarskapet i ett demokratiskt samhälle. En självständig, informerad och kritisk medborgare är nyckeln till en levande demokrati där viktiga samhällsfrågor debatteras och där makthavare hålls ansvariga för vad de gör. Utvecklingen av arbetsmarknaden och den snabba förändringen av arbetsuppgifter möts likaså med krav på en mer kvalificerad utbildning och leder dessutom till behov av livslångt lärande.

I våra dagar ser många på utbildning som en investering i människor – i vad som kallas humankapitalet – och sådana investeringar är numera måhända ännu viktigare än de som görs i tekniska produktionsresurser. Men utbildning ska också ha ett egenvärde. Detta får vi aldrig släppa ur sikte. Att få tillgång till kunskaper och färdigheter ger ett rikare liv med större möjligheter att delta i de erbjudanden som samhället tillhandahåller. Ett av utbildningssystemets viktigaste uppdrag är därför att befästa och utveckla intresset för lärande och bildning hos medborgarna. Kunskap är och ska vara, som idéhistorikern och

LSB-2020.indd 6

2020-06-23 13:17

Förord

7

bidragsgivaren till denna volym Sven-Eric Liedman uttrycker det, ”ett oändligt äventyr”.

En nyckelperson i alla dessa ambitioner och i hela den samhällsomvandling vi nu är med om är alltså läraren. Det är i mötet mellan lärare och elever som undervisning gestaltas och det är där som intresset för lärande som en väg till personlig utveckling vidmakthålls.

Lärare har en direkt kontakt med elever och kan stödja deras sociala, emotionella, personliga och kunskapsmässiga utveckling över tid. Politiker, beslutsfattare och policymakare kan fatta beslut och ge föreskrifter, men det är i mötet mellan lärare och elev som framtiden – för individen och för samhället – står på spel.

Tankar, föreställningar och kunskap om hur det pedagogiska uppdraget ska fullföljas har skiftat genom århundradena och frågor om undervisning och lärande har engagerat människor i flera tusen år – som kommer att framgå av kapitlen i denna bok. Den mer omedelbara kunskapsutvecklingen och forskningen avsedd att stödja lärarens uppdrag är dock av betydligt senare datum. Först år 1910 tillkom den första professuren i pedagogik. Den 8 oktober det året installerades Bertil Hammer som professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

På 1950-talet delades professurerna i pedagogik och psykologi. Det fanns då fyra professorer.

Utbildningsvetenskap – ett ungt vetenskapsområde År 1997 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté med uppdraget att utreda lärarutbildningen och komma med förslag till en ny lärarutbildning. Kommittén skulle också ta ställning till lärarutbildningens anknytning till forskning och forskarutbildning samt hur pedagogiskt yrkesverksamma lärare i likhet med många andra yrkesgrupper ska kunna få en forskarutbildning. Resultatet lade grunden till Utbildningsvetenskap som ett nytt vetenskapsområde. Utbildningsvetenskap blev beteckningen för forskning riktad mot frågor kring utbildning och lärande i vid bemärkelse, vilket medförde att långt fler vetenskaper än tidigare berördes.

En ny myndighet med ansvar för finansiering av grundforskning inrättades: Vetenskapsrådet. Knappt ett decennium senare (2008) lades ett nytt förslag till en förändrad lärarutbildning. I detta föreslogs att det gemensamma i alla lärarutbildningar ska vara en vetenskaplig kärna och att därmed utbildningsvetenskaplig forskning skulle stärkas. Regeringen kom i sin proposition att följa utredarens förslag om en utbildningsvetenskaplig kärna. Några ökade satsningar på utbildningsvetenskaplig forskning har däremot inte gjorts. Den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar:

LSB-2020.indd 7

2020-06-23 13:17

8

Förord

• Skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna • Läroplansteori och didaktik • Vetenskapsteori och forskningsmetodik • Utveckling, lärande och specialpedagogik • Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap • Bedömning och betygssättning • Utvärdering och utvecklingsarbete Den utbildningsvetenskapliga kärnan i lärarutbildningen omfattar således en rad olika kunskapsområden. De teman som listas pekar både mot en bredd och ett djup i kunskaper och kompetens som dagens lärare behöver. Förutom att utveckla sin undervisningskompetens, ska den blivande läraren under sin utbildning också bli förtrogen med utbildningssystemets historia och utveckling – och skaffa sig insikter i hur man bedriver forsknings-, utvärderings- och utvecklingsarbete.

Läraren ska också ha insikter i hur man framgångsrikt leder och utvecklar en organisation, med ett så mångsidigt uppdrag som omfattar så många människor.

Att leda och utveckla pedagogiska verksamheter är en alltmer central del av lärarens uppdrag. För att kunna arbeta med alla dessa frågor är det viktigt att lärare har kontakt med forskning och att alltfler personer med lärarbakgrund genomgår forskarutbildning. Lärarprofessionen ska i framtiden, liksom andra akademiska professioner, äga sina frågor och utveckla de kunskaper lärare behöver för att lösa sina uppdrag.

Den här boken Lärande skola bildning introducerar forskning och forskningsresultat från en rad olika områden och discipliner av relevans för lärande, skola och bildning. Verket ska således ses som en introduktion till olika kunskapsområden inom Utbildningsvetenskap. Att i detalj täcka alla teman som nämnts ovan i en bok, låter sig däremot inte göras. Vi har därför valt att ge en översikt över de mest centrala områdena. Vårt syfte är att boken ska kunna användas som en sammanhållande text inom och mellan olika kurser och där kunna ge en introduktion och en översikt. Även om boken riktar sig mot lärarutbildning, har vi valt att ge den en sådan utformning att den ska kunna ingå i andra utbild-

LSB-2020.indd 8

2020-06-23 13:17

Förord

9

ningssammanhang – och även kunna ge en intresserad allmänhet en bred bild av utbildningsvetenskaplig forskning och skolans och förskolans uppdrag.

I denna nya upplaga av boken har en rad revisioner och uppdateringar av kapitlen gjorts. Det har även tillkommit ett nytt kapitel skrivet av juristen Sverker Scheutz som behandlar skolans lagar och förordningar.

Ulf P. Lundgren Roger Säljö Caroline Liberg

LSB-2020.indd 9

2020-06-23 13:17

Innehåll

Att överföra kunskap mellan generationer 52

Förord 5 Utbildningsvetenskap – ett ungt vetenskapsområde 7

Det tryckta ordet 52 Ett samhälles genetik 52

Den här boken 8

Den svenska skolan 55

Medverkande författare 19

Kristendomens betydelse 55 Luther och vägen till Gud 56

SKOLAN FORMAS OCH BLIR TILL KA P I T E L 1

Skolans tidiga historia och utveckling

Läsandet sprids till folket 57 Luthers lilla och stora katekes 60

Reformförsök 62 Svenskarna blir ett läsande folk 64 Folkskolan – en allmän skola 65

– från skrivarskola i Mesopotamien till folkskola i Sverige 27 AV ULF P. LUNDGREN OCH ROGER SÄLJÖ

Skrivkonstens historia 28 Edduban – den första skolan 30 Det grekiska inflytandet 31 Det grekiska bildningsidealet 33 Den västerländska kulturens vagga 35

Det romerska inflytandet 39 Differentiering genom utbildning 41

Kristendomens spridning 42 Klostrens betydelse 43 Nya miljöer för lärande – universiteten 43

Renässansen – återupptäckternas tid 47 En måttfull och harmonisk människa 47 En humanistisk utbildning 50 Styra staten och tjäna kyrkan 50 Skolan blir ett eget samhälle 51

LSB-2020.indd 10

KAPITEL 2

Den moderna skolan blir till – ett framtidsprojekt 69 AV ULF P. LUNDGREN

En ny roll som upplysare 72 Skiftesreformer 74 Vad innebar skiftesreformerna? 75

Ett nytt sekel 76 Pestalozzi – utbildning åt alla 77 Pedagogik som egen vetenskap 80 1812 års uppfostringskommitté 81 Skolväsendets utveckling 82 Växelundervisningen 82 ”Snillekommittén” – och det moderna Sverige 83

2020-06-23 13:17

En förändrad omvärld 86

K APITEL 4

Reform av folkundervisningen – folkskolestadgan 88

Det livslånga lärandet

Den andra fasen av industrialiseringen 92 Mot ett industrisamhälle och ett urbant samhälle 94

– att utbilda för ett kunskapssamhälle 125 AV ULF P. LUNDGREN

Förskola och barnomsorg 125 KA P I T E L 3

En utbildning för alla – skolan expanderar 97 AV ULF P. LUNDGREN

Demokratibegreppet 98

Förskolans rötter 126 Reformer inom barnomsorgen 129 Medinflytande och decentralisering 131 Ökat ansvar för lärare och skolledare 133 Den politiska styrningen 135 Ökad valfrihet och ansvarsfördelning 137

Den statliga styrningen 102

Vem ska ha ansvaret? 138

Differentieringsfrågan: Hur skulle skolan organiseras? 103

Läroplaner för hela skolväsendet 141 Ett fristående skolsystem – friskolorna 142

Ett klassamhälle i miniatyr 105

Betygssystem 146

1940 års skolutredning 106

Gymnasieskolans utveckling 148

Kontakt med Amerika 106

Krav på mer kvalificerad arbetskraft 148

Vid krigsslutet – 1946 års skolkommission 108

En stor uppgift för kommunerna 149

1957 års skolberedning 113

1990-talets reformer 152

Utbildning – en investering 114

Ett nytt millennium 154

Konsekvensreformer 118 Anpassa undervisningen till eleven 119 Lärarkåren förändras 120 Utbildningsväsendet expanderar – högre krav på kontroll 120

Kunskapslyft och vuxenutbildning 151

Kompetensutveckling 156 Olika syn på världen 159 Kvalitetskontroll 159 PISA-chocken 161

Skolan och det moderna 163

Mot ett livslångt lärande 122

LSB-2020.indd 11

2020-06-23 13:17

KA P I T E L 5

Barndom och pedagogik – omsorg, uppfostran och lärande i förskolan 171

LÄRANDE OCH UNDERVISNING KAPITEL 7

AV INGRID PRAMLING SAMUELSSON

Den lärande människan – teoretiska traditioner 225

Förskolans intåg i Europa och i Sverige 173 Brottet mot traditionen 178

AV ROGER SÄLJÖ

Lärande – en term med många betydelser 226

Förskolans läroplaner 182 Förskolans plats i familjers liv 185

Vetenskapliga definitioner 228

Internationella utblickar 186

Lärande och samhällets utveckling 230

Lärandemiljön 189

Behaviorismen – Pavlov, Watson och Skinner 231

Från utveckling och bildning till lärande 190 Dagens dilemman och utmaningar 192 Förskollärarutbildning och förskolans uppdrag 195 Dagens förskollärarutbildning 195 Vad vinner man och vad förlorar man? 197

Den betingade reflexen – Pavlov 232 Beteendet som byggsten i psykologin – Watson 234 Den klassiska betingningens begränsningar 235 Operant betingning – Skinner 235

Behaviorismens inflytande på skola och utbildning 237 Undervisningsteknologin 238 Utbildningsteknologin 239

KA P I T E L 6

Framtidens skola och utbildning

– en betydande del av våra liv 203 AV ROGER SÄLJÖ, CAROLINE LIBERG, ULF P.

Beteendeterapi 239

Behaviorism – kunskapssyn och föreställningar om lärande 240 Kognitiva traditioner – intelligenspsykologin, kognitivismen och Piaget 243

LUNDGREN

Intelligensmätning och den differentiella psykologin 244

Skolan i samhället och samhället i skolan 205

Kognitivismen 247

Det osynliga samhället 208

Processmetaforen och meningsskapande 249 Piagets utvecklingspsykologi 251 Kognitiv utveckling 253

Skolan, läraren och eleven – utmaningar i informationssamhället 209

Utveckling och lärande 257

Digitaliseringen och kampen om lärande och undervisning 217

Piaget och tänkandets innehåll 260

LSB-2020.indd 12

Piaget och skolan 258 Den vetenskapliga kritiken av Piagets utvecklingspsykologi 261

2020-06-23 13:17

Pragmatismen 263

Den nya pedagogiken 320

Pragmatismens utveckling och syn på kunskap 264

Hur lärande förstås 266

Johann Friedrich Herbart 321 Herbartianismen 326

Barnets behov och utveckling 326

Kommunikation och lärande genom inquiry 269

Det sociokulturella perspektivet 273 Psykologins kris 274

Gud och Fäderneslandet 329 Stadgar och normalplaner 331 På väg mot en rationell läroplan 335

Mediering 275 Språk och tanke 277 Appropriering – att beskriva och förstå lärande 280 Synen på undervisning och den närmaste utvecklingszonen 281 Den sociokulturella traditionens inflytande 283

Perspektiv på lärande – några slutsatser 284

Den rationella läroplanen och progressivismen 338 Nya och förnyade skolämnen 343 Gymnastik 343 Musik 344 Teckning och bild 346 Slöjd 346

Yrkesutbildning 348 KA P I T E L 8

Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden 287

Barnets århundrade? 351 Den nya psykologin 352

Läroplaner och didaktik för massutbildning 353 Ett ”osynligt samhälle” 355

AV ULF P. LUNDGREN

Hur bestämmer man vilka kunskaper som är nyttiga? 356

Grunden för utbildningen 288

Det kalla kriget och läroplanerna 357

Ordet didaktik 289 Vad är en läroplan? (Och vad betyder curriculum?) 290 Fokus på innehåll och metod – den formativa perioden 293 Varifrån kommer kunskap? 294 Den nya pedagogiken – kristendomen 296 Arabiskt inflytande 297 Två sanningar 299 Ska läroplanen beakta verkligheten? 306 Läroboken – en ny genre 309 Skolordningen (läroplanen) som aldrig blev av 310 Samspel mellan bild och text 314

Undervisningsteknologi 358 Undervisningsteknologin i Sverige 358 Dialogpedagogik 360

Undervisningsforskning 360 Läroplansforskning i Sverige 363 Ramfaktorteorin 363

Den nya läroplansteorin 367 Begränsad kod och utvecklad kod 368

Kritiken mot Tylers rational 369 Vilka är frågorna i dag? 370 Avslutning 372 Skolans utgångspunkt 373 Hur kan pedagogisk stabilitet och förändring förstås? 376

Naturvetande och realämnen 317 Balansen mellan humaniora och realämnen 319

LSB-2020.indd 13

2020-06-23 13:17

KA P I T E L 9

Att vara lärare

K APITEL 11

Specialpedagogik

– den didaktiska reliefen 379

– från ”en skola för alla” till strukturell exkludering 427

AV CAROLINE LIBERG

AV LISA ASP-ONSJÖ

Undervisning är att vilja något 380 Undervisning för lärande 384 Deltagare 385

Spänningsfältet mellan pedagogik och specialpedagogik 429 Synen på specialpedagogik i ett individorienterat perspektiv 431

Innehållsstrukturer 387 Undervisningsförlopp 389 Dialogicitet och flerstämmighet 393 Undervisningsförlopp, skillnader och utmaningar 395

Närramar, fjärramar och den professionella läraren 396 Den professionella läraren som etnograf 399

Specialpedagogik i ett strukturorienterat perspektiv 431 Specialpedagogik från ett diagnosorienterat perspektiv 432 Vem är i behov av stödinsatser? 435 Specialpedagogik i dagens skola 436 Inkludering och specialpedagogik 437 Det tredelade inkluderingsbegreppet 438

KA P I T E L 1 0

Grundläggande färdigheter – att bli medborgare 403

Inkludering i dagens skola 439 Specialpedagogisk forskning: Några iakttagelser 440

AV CAROLINE LIBERG OCH ROGER SÄLJÖ

Skrift och skriftspråklig kommunikation 405

UTBILDNING OCH DEN KULTURELLA REPRODUKTIONEN

Vad är grundläggande färdigheter? 407 Literacypraktiker 410 Barns och ungas språkliga landskap 413 Färdigheter och undervisning 416 Synen på färdigheter och undervisning 417 En balanserad syn på färdigheter i undervisningen 422 Literacypraktiker i skolan 423

K APITEL 12

Det svenska gymnasiefältet

Ett exempel på utbildningssociologiska studier i Sverige 447 AV MIKAEL BÖRJESSON

Utbildningssociologi 449 En definition och några centrala karaktärsdrag 449

Två perspektiv 451 Social rekrytering till utbildning 452 Sociala gruppers användning av utbildning 455

LSB-2020.indd 14

2020-06-23 13:17

Utbildningsfält 457 Det svenska gymnasiefältet, 2014 458 Håll isär sociala grupper och utbildningar 458

UTVÄRDERING, BEDÖMNING OCH RESULTAT

En sönernas och en döttrarnas gymnasieskola 459

KAPITEL 15

En socialt hierarkisk axel 461

Skolan och världen

En triangulär struktur 463

– internationella kunskapsmätningar 509

Avslutning 464

AV DANIEL PETTERSSON OCH ANITA WESTER KA P I T E L 1 3

Genusordning och utbildning – förr och nu 467

Ekonomiskt samarbete konstitueras 510 Viktiga kommunikationskanaler 511 Fördjupad integration 512

Förändring i lokala ekonomier 512

AV INGA WERNERSSON

Förändringarnas årtionde 514

Om de genusvetenskapliga begreppens utveckling och förändring 470

Internationellt pedagogiskt samarbete växer fram 515

Om jämställdhet i grundskolans läroplaner 474

Internationella utbildningssamarbeten 515

Om vad könstillhörighet betyder 479

IEA:s kunskapsmätningar 517

Om genus i undervisningens innehåll och form 482

Studier av kunskaper i matematik och naturvetenskap 518

Om könsskillnader i undervisningsresultat 485

Studier av läsförståelse 523

Om genusordning och lärares yrkesutövning 486

Civicundersökningen 1999 och 2000 525

Könsordningen – en levande del av skolan 488

ICCS 525 OECD:s kunskapsmätningar 527 PISA-studierna 528

KA P I T E L 1 4

Utbildning och mångkulturalitet

– det globala samhället 491 AV NIHAD BUNAR

Mångkulturella urbana skolor 492 Konfessionella och etniska friskolor 497

The Teaching and Learning International Survey (TALIS) 534 Studier av vuxnas kunnande 535

EU:s kunskapsmätningar 536 Studier av kunskaper i engelska 536 Internationella språkstudien 2011 537

Reformer och satsningar 538 Skolan – en del av en ekonomisk doktrin 539

Nyanlända elever och lärande 501 Kultur eller politik? 503

LSB-2020.indd 15

2020-06-23 13:17

KA P I T E L 1 6

Om bedömning

Nya utmaningar i bedömningsforskning och i praktiskt bedömningsarbete 583

– att veta vad andra vet 547 K APITEL 17

AV CHRISTIAN LUNDAHL

Kunskapsbedömning i förmodern tid 548 Hur bedömningar knyts till utbildningsinstitutioner 549 Framväxten av psykologiska bedömningar 550 Bedömningar, undervisning och lärande 551 Kunskapsbedömningar under den moderna skolans framväxt 554 Folkskolans bedömningar 554

Examensväsendet och läroverken 556 Mot ett mer exakt mätande med experimentell psykologi 558 Kunskapsbedömning och progressiva reformer – Dewey versus Thorndike 562 Bedöma och särskilja – Alfred Binet och intelligenstester 564 De första svenska intelligens­ undersökningarna 568 Centralt utarbetade prov och deras olika funktioner 569

Bedömningens dubbla funktion

– för lärande och likvärdighet 589 AV GUDRUN ERICKSON OCH JAN-ERIC GUSTAFSSON

Uppfattningar om bedömning 591 Skolans dubbla bedömningsuppdrag 592 Bedömning för lärande 593 Bedömning för likvärdighet 594

Likvärdig betygssättning 595 Lärande – Undervisning – Bedömning 597 Grundläggande frågor 598 Varför? 599 Vad? 602 Hur? 604 När? 607 Vem? 607 Och . . . ? 609

Grundläggande begrepp 609 Validitet 610 Reliabilitet 611

Bedömning i senmodern skola 575

Validitet och reliabilitet i vardagen 612

Förändrad kunskapssyn i läroplanerna och kring provresultat i sig 575

Praktikalitet 612

Falska dikotomier 613

Bedömning för lärandet 576

Nationella prov och bedömningsstöd 614

Tydliggöra mål och kunskapskrav 577

Frågan om syfte(n) 615

Samla tecken på elevernas kunnande 578

Vad är lagom stöd? 616

Framåtsyftande återkoppling 578

Nationella prov framgent 619

Att använda eleverna som resurser för varandra 579

Avslutning 619

Aktivera eleverna som ägare av sin egen läroprocess 579

Bedömning av lärande och av kompetenser 581

LSB-2020.indd 16

2020-06-23 13:17

Instrument för styrning av utbildning 650

POLITISK STYRNING OCH SKOLANS LEDNING

Juridik – reglering som författning 650 Ideologi – reglering som påverkan 651 KA P I T E L 1 8

Om utbildnings­ekonomi – det senmoderna utbildningssystemet 625

Ekonomi – reglering som (om)fördelning av resurser 653 Utvärdering – reglering som utfallskontroll 655

Modeller för styrning av skolan 656 Den centraliserade styrmodellen 656

AV ANDERS NILSSON

Kritiken mot den centraliserade styrmodellen 657

Utbildning och kunskap i tillväxtteorin 626

Den decentraliserade styrmodellen 659

Tillväxtteorin och 1990-talets utbildningsreformer 628

Globalisering och digitalisering – styrning som interaktion i det (inter)nationella 661

Omstruktureringens motivering 658

Programgymnasiet 1994 631 Gymnasiereformen 2011 633

Svensk skola i en globaliserad ekonomi 636 Förberedelse för yrkeslivet 637 Arbetslöshet och utanförskap 638 Nya utmaningar och nya svar: Validering, ”snabbspår” och språkintroduktion 640

Avslutning 642

Recentraliseringen av den svenska skolan 663 Offentlig och privat produktion – marknadiseringen 666 Den dubbla styrningen av skolan: stat och kommun 666 Skolan som institution 670

KAPITEL 20

KA P I T E L 1 9

Styrningen av den obligatoriska skolan

Skolans lagar och förordningar

AV EVA FORSBERG OCH HENRIK ROMÁN

AV SVERKER SCHEUTZ

Allt fler är i utbildning under allt längre tid 646

Underlag för att fastställa gällande rätt 675

– mellan stabilitet och förändring 645

– det legala ramverket 673

Föreskrifter eller skriven rätt 676

Skolans innehåll utvidgas och komprimeras 647

Förarbeten 677

Vad ska stå på den politiska dagordningen? 648

Doktrin 681

Ökat antal aktörer, arenor och nivåer 648 System för styrning 649

Praxis 679 Genvägar 681 Juridik som argumentationsmetod 681

Staten 682 Makt fördelas till skolan 683

Rättssäkerhet 684

LSB-2020.indd 17

2020-06-23 13:17

Den statliga värdegrunden 685 Inledning 685 Demokrati – all offentlig makt utgår från folket 686 Legalitet – den offentliga makten utövas under lagarna 687 Objektivitet – saklighet och opartiskhet ska gälla 687 Fri åsiktsbildning 688

K APITEL 21

Att vara skolledare

att förverkliga det nationella uppdraget 711 AV ELISABET NIHLFORS

Rektor och skolchef 713

Respekt 689

Några historiska nedslag 715

Effektivitet och service 689

Några forskningsresultat 717

Värdegrunden och skolan 689

Skolväsendet 690 Huvudmän 690

Att finna stöd och bli utmanade 719 Styrning och ledning 721

Skolformer 690

Utveckling tar tid 723

Organisation 691

Att vara chef och ledare 725

Lärare och förskollärare 691 Annan personal med mera 692

Villkor för skolledare 727

Skoljuridik i vid mening 692 Fri- och rättigheter 692 Barns och elevers fri- och rättigheter 693 Diskrimineringslagen och kränkningar 694 Regler om tystnadsplikt 697 Socialtjänst och skola – orosanmälningar 698

Vissa viktiga institut i skolväsendet 699 Skolplikt och rätt till utbildning 699 Trygghet och studiero 700

EPILOG

Vad formar en människa? 733 AV SVEN-ERIC LIEDMAN

Den mänskliga materien 734 Bildning och utbildning 740

Barnkonventionen 701

Paideia 742

Samverkan med föräldrar 703

Comenius himmelska akademi 744

Tillsynsrätt och plikt 703 Betygssättning 704

Läraren och gällande rätt 707 Måste läraren alltid följa gällande rätt? 708

Avrundning och en titt framåt 709

Bildningen och dess förfall 746 Det ödsliga informationshavet och nyttans gullgossar 751 Idealen och verkligheten 753

Referenser 756 Källförteckning över bilderna 816

LSB-2020.indd 18

2020-06-23 13:17

Medverkande författare Ulf P. Lundgren är professor emeritus vid Uppsala universitet. Han är utbildad psykolog och var 1974 professor i psykologi och pedagogik vid Aalborgs universitet. Åren 1975 till och med 1990 var han professor vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm och under 1990 dess rektor. Lundgren var Skolverkets förste generaldirektör (1991–1999). År 2000 fick han en personlig professur vid Uppsala universitet och blev senare även huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet (2004–2008). Han har varit gästprofessor vid flera svenska och utländska universitet och han har för sin forskning erhållit flera priser som ”The Australian-European Award in Social Sciences” (1976) och ”University of Saskatoon Award” (1988). Han har arbetat som sakkunnig förutom i Sverige i en rad olika länder (Norge, Portugal, Frankrike, Swaziland, Sydafrika, Armenien och Tadjikistan). I Sverige har han deltagit i en rad olika utredningar och var ordförande för Läroplanskommittén (1990–1992), Barnomsorg-skolakommittén (1996–1997), 1999 års skollagskommitté (1999–2000). Han har också varit ledamot i styrelsen för OECD:s forskningsorgan CERI (Centre for Educational Research and Innovation; 1991–2000 och dess ordförande 1999–2000). Lundgrens forskning påbörjades med studier av språket i klassrumsundervisning vilket lade en grund för en utveckling av den så kallade ramfaktorteorin, vilken förklarar relationen mellan politisk styrning (exempelvis tid, kursplaner) och undervisningsprocesser och dess resultat. Under senare år har forskningen riktats mot studier av utbildningspolitik i relation till ekonomiska förändringar under 1800-, 1900- och 2000-talen.

bland andra Universität Konstanz och GeorgAugust Universität Göttingen, båda i Tyskland, Rijksuniversiteit Utrecht i Nederländerna, Universitetet i Åbo och University of California San Diego. Han har också varit knuten till tre norska universitet: Agder, Oslo och Stavanger. Hans forskningsintressen rör lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv och särskilt frågor om hur samhällen utvecklar symboliska teknologier (skrift, materiella artefakter med mera) som stöttar mänskligt tänkande och kommunikation och hur dessa förändrar våra sätt att lära och hantera vår omvärld. Han är också föreståndare för Linnécentret för forskning om lärande och medier, finansierat av Vetenskapsrådet.

Caroline Liberg har sin vetenskapliga bakgrund inom allmän språkvetenskap och är professor emerita i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsalauniversitet. Hon har tidigare varit universitetslektor i lingvistik vid Uppsala universitet, professor i svenska med didaktisk inriktning, området för lärarutbildning, vid Malmö högskola samt professor II vid Högskolan i Sör-Tröndelag, Trondheim. Hon är även varit verksam som expert åt Skolverket, däribland inom den internationella studien PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study). Centrala frågeställningar i hennes forskning rör vad det innebär att bli deltagare och medskapare av olika taloch skriftspråkliga praktiker, hur dessa praktiker konstitueras och vilka normer och värden de vilar på.

Roger Säljö har sin vetenskapliga bakgrund i den pedagogiska psykologin och är verksam som professor vid Göteborgs universitet sedan 1997.

Mellan 1983 och 1997 var han professor med beteendevetenskaplig inriktning vid tema Kommunikation, Linköpings universitet. Han har också arbetat vid en rad utländska universitet,

LSB-2020.indd 19

2020-06-23 13:17

Lisa Asp-Onsjö är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och verksam vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid samma lärosäte. Hennes forskningsintresse rör det specialpedagogiska forskningsfältet i allmänhet med särskilt fokus på elevdokumentation. Hon har dessutom ett intresse för frågor som fokuserar relationen mellan genus och prestation i skolan.

Nihad Bunar är professor vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. I fokus för hans forskning står relationer mellan migration, utbildning och urban utveckling. Nihad Bunar har genom åren arbetat med forskningsprojekt om skolor i socialt utsatta och mångkulturella områden, valfrihetens effekter, nyanlända elevers lärande och inkludering, effekter av storskaliga integrationsprojekt med mera. Nihad Bunar är också aktiv i samarbete med det omgivande samhället i Sverige och internationellt med ett stort antal föreläsningar och medverkan i expertgrupper för bland annat EU-kommissionen, OECD och Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa.

Mikael Börjesson är professor i utbildningssociologi vid Uppsala universitet och vetenskaplig ledare för forskningsgruppen för utbildningsoch kultursociologi, SEC. Hans forskningsområden är utbildningsfält, den högre utbildningens moderna historia, eliter och elitutbildningar, transnationella utbildningsstrategier och den högre utbildningens internationalisering samt tillämpningar av geometrisk dataanalys.

Gudrun Erickson är professor i pedagogik med inriktning mot språk och bedömning vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Hon har en bakgrund som lärare och lärarutbildare och arbetar sedan länge nationellt och internationellt med forsknings- och utvecklingsfrågor kring kunskapsbedömning – såväl allmänt som med inriktning mot språk. Hon var 2013–2016 president i European Association for Language Testing and

LSB-2020.indd 20

Assessment (EALTA) och aktiv i organisationens utveckling av riktlinjer för god bedömning i språk. Dessa har fått stor spridning och används av lärare, lärarutbildare och forskare i och utanför Europa. Erickson mottog 2020 British Councils International Assessment Award.

Eva Forsberg är professor i pedagogik vid Uppsala universitet, leder forskningsgruppen Studies in Educational Policy and Educational Philosophy (STEP) och är en av fyra ’general editors’ för e-tidskriften Nordic Journal of Studies in Educational Policy (Nord-STEP). Forskningsintresset är utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv inriktat mot styrning, ledning och organisering samt utvärdering av kunskap och utbildning inom såväl ungdomsskolan som den högre utbildningen. Hon leder forskningsprojekten läxhjälp som skuggutbildning och högre utbildning som forskningsfält. Dessutom medverkar hon i flera projekt som fokuserar kunskapsöversikter inom det utbildningsvetenskapliga fältet.

Jan-Erik Gustafsson har varit professor i pedagogik vid Göteborgs universitet sedan 1986. Hans forskning fokuserar främst på individuella skillnader i kognitiva förmågor och på faktorer som påverkar utbildningsresultat på både individ- och systemnivå. Han är också intresserad av metodologiska frågor med fokus på konceptuella och tekniska aspekter av klassisk och modern testteori, och på tillämpning av latenta variabelmodeller för både en- och flernivådata.

Forskningen baseras både på longitudinella data och på tvärsnittsdata insamlade i de jämförande internationella studierna av färdigheter hos ungdomar och vuxna, och undersöker särskilt faktorer som påverkar utbildningsresultat och utbildningens likvärdighet.

Sven-Eric Liedman har varit professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet 1979– 2006. Han har gett ut en lång rad böcker, till exempel I skuggan av framtiden (1997), Ett oändligt äventyr (2001) och Stenarna i själen (2006).

2020-06-23 13:17

Christian Lundahl är professor i pedagogik vid Örebro universitet. Han disputerade 2006 vid Uppsala universitet. Lundahl forskar om utbildningshistoria, internationella jämförelser och kunskapsbedömning. Han har undervisat bland annat på Studie- och yrkesvägledarprogrammet, lärarutbildningen och rektorsutbildningen kring statlig styrning, utvärdering och bedömning.

Lundahl har också tillsammans med kollegor och med Skolverket 2013 utvecklat Sveriges första MOOC för lärarfortbildning med över 20 000 kursdeltagare i en kurs om betyg och bedömning. Lundahl är vetenskaplig ledare för flera olika forskningsprojekt kring kunskapsbedömning och utbildningshistoria och har publicerat ett flertal böcker och artiklar kring bedömning och utbildningshistoria. Han driver också två forskarbloggar www. skoloverstyrelsen.se och www.paristopisa.com samt twittrar aktivt om pedagogisk forskning under kontot @drlundahl. Lundahl är tillsammans med Joakim Landahl aktuell med antologin Bortom PISA – internationell och jämförande pedagogik.

Elisabet Nihlfors är filosofie doktor i pedagogik och professor i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap. Hennes forskning rör skolans styrning och ledning med fokus på skolchefer, skolledning och skolpolitiker, relation till global, nationell och lokal politik, samt närsamhällets påverkan på utbildning. Elisabet Nihlfors har bland annat erfarenhet som lärare, skolchef, rektorsutbildare och har medverkat i flera statliga utredningar och skrivit flera böcker. Hon har arbetat med forskning och utveckling i ett flertal olika projekt både nationellt och internationellt. Under ett antal år arbetade hon som huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet med ansvar för den Utbildningsvetenskapliga kommittén. Hon delar sin tid mellan forskning och uppdrag som dekan för fakulteten för Utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet.

LSB-2020.indd 21

Anders Nilsson är professor emeritus i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Hans forskning berör långsiktiga samband mellan utbildning och arbetsmarknad, under senare år framför allt yrkesutbildningens betydelse. Inom det området har han bland annat publicerat Yrkesutbildningen i Sverige 1850–1910, varit medredaktör för antologin Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940–1975, samt publicerat flera artiklar i internationella tidskrifter. I anslutning till denna forskning har han även uppmärksammat den yrkesinriktade utbildningens stora betydelse för folkhögskolor och inom vuxenutbildningen.

Nilsson har tidigare även bedrivit forskning om läs- och skrivkunnighetens utveckling under jordbruksomvandlingen på 1800-talet.

Daniel Pettersson arbetar som lektor i pedagogik vid Högskolan i Gävle och är docent vid Uppsala universitet. Han ingår i forskningsgruppen STEP (Studies in Educational Policy and Philosophy) vid Uppsala universitet. Han är dessutom chefredaktör för den vetenskapliga tidskriften Nordic Journal of Studies in Educational Policy och projektledare för ett större projekt finansierat av Vetenskapsrådet kallat ”Internationella jämförelser och reformering av utbildning i välfärdsstaten”. Petterssons forskningsintressen ligger främst gentemot att studera strategier och tekniker för bedömning och kontroll, hur policy och språkliga narrativ förflyttas mellan nationella och internationella utbildningsdiskurser, hur en globaliseringens semantik ges uttryck inom utbildning samt hur kunskapsorganisering sker.

På så sätt kan det sägas att Petterssons huvudsakliga forskningsintressen återfinns inom komparativ pedagogik och pedagogikhistoria.

Utöver detta deltar Pettersson i flera projekt med aktiva pedagoger på fältet kring frågor om kommunikation och integration samt utbyten med flera länder i Afrika (utbildning av doktorander) samt några av de forna Sovjetrepublikerna kring specialpedagogiska frågor.

2020-06-23 13:17

Inger Pramling Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot tidigare åldrar vid Göteborgs universitet. Hon började sin bana inom detta fält i förskolans praktik, samtidigt som den stora expansionen inom förskolan ägde rum i början av 1970-talet. Hon har varit ledare för förskolepedagogisk forskning under många år och handlett mer än 25 doktorander till doktorsexamen. Hennes egen forskning fokuserar i första hand yngre barns lärande i förskolans institutionella praktik inom en mängd olika innehållsområden. Hon har under sex år varit världsordförande för en av världens äldsta organisationer, OMEP (Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire) till stöd för arbete med barnpedagogiska frågor. Hon innehar också en UNESCO-professur i Early Childhood Education and Sustainable Development. Dessa två uppdrag har inneburet mycket internationellt arbete under senare år av karriären.

Henrik Román är universitetslektor i pedagogik vid Uppsala universitet och är koordinator för forskningsgruppen STEP (Studies in Educational Policy and Philosophy). Han har tidigare arbetat som gymnasielärare i svenska, historia och filosofi. Avhandlingen från 2006, Skönheten och nyttan, handlar om hur gymnasiesvenskans litteraturundervisning förändrades under åren 1947–1985. Román har i sin nutidshistoriskt inriktade forskning särskilt intresserat sig för skolans förändringar på kommunal nivå från 1950-talet och fram till i dag: dels i ett antal studier av Stockholms skolpolitik, dels i ett större komparativt projekt som jämför grundskolans och gymnasieskolans etablering och framväxt i tre kommuner av varierande storlek och karaktär. Projektet som avslutas 2017 undersöker alltså relationen mellan kommunal och statlig styrning av skolan, genom att följa hur statligt initierade skolreformer hanterats i olika lokala kontexter.

LSB-2020.indd 22

Sverker Scheutz är universitetslektor i offentlig rätt vid Uppsala universitet, och har tidigare arbetat i domstol. Han har lång erfarenhet som administrativ och pedagogisk ledare men också en gedigen erfarenhet som lärare. Scheutz antogs år 2016 som excellent lärare och har erhållet pedagogiska priser. Scheutz är främst verksam inom ämnena konstitutionell rätt, inklusive frågor om mänskliga rättigheter och förvaltningsrätt. Han har arbetat med skol- och utbildningsrätt i många år. Scheutz är föreståndare för Institutet för utbildningsrätt – IfU – vid Uppsala universitet.

Inga Wernersson är seniorprofessor i utbildningsvetenskap vid Institutionen för Individ och samhälle vid Högskolan Väst. Hon har tidigare varit professor i pedagogik vid Göteborgs universitet där hon 1977 disputerade på en avhandling om könsdifferentiering i grundskolan, som bland annat visade att pojkar interagerade mer än flickor med lärare. Även därefter har hon ägnat sig åt forskning om kön, genus och jämställdhet i skola och utbildning. Flickors och pojkars relativa skolprestationer och varför män inte blir förskollärare, är frågor som hon studerat under senare år.

Anita Wester är senior rådgivare på Skolverket och har varit Sveriges representant i PISA Governing Board och PISA Executive Board. Hon har tidigare varit verksam som universitetslektor vid Umeå universitet där hon arbetat med bland annat TIMSS, TIMSS Advanced och Högskoleprovet. Hon är anställd på Skolverket sedan 1999 och har där främst arbetat med internationella studier som TIMSS, TIMSS Advanced, PIRLS och PISA. För närvarande är Anita Wester redaktör för en nordisk rapport baserad på data från PISA och TIMSS 2015.

2020-06-23 13:17

Del 1 SKOLAN FORMAS OCH BLIR TILL

”

Utbildning är det mest kraftfulla vapen du kan använda för att förändra världen.

NELSON MANDELA (1918–2013)

LSB-2020.indd 23

2020-06-23 13:17

P

edagogik i vid mening kan beskrivas som ett samhälles genetik. Det är genom undervisning som en generations kunskaper, språk och värderingar förs vidare till nya generationer.

I den här bokens inledande kapitel, Skolans tidiga historia och utveckling, av Ulf P. Lundgren, läroplansteoretiker, och Roger Säljö, forskare om lärande, beskrivs hur skolan som institution blir till, växer och förändras, som en konsekvens av hur en stad och stadsstat formas. Vi kan se hur det över tid utvecklas en tradition kring vilka kunskaper som uppfattas som viktiga att föra vidare över generationer.

I det följande kapitlet skrivet av Ulf P. Lundgren förs historien vidare. Under upplysningen sker förändringar som leder till en ekonomisk tillväxt och urbanisering. En arbetsmarknad börjar formas och efterfrågan på kunskap ökar. Arbetsdelningen knyts till utbildning. I det moderna samhället, där människan kan välja och inte bara bli vald, blir utbildning med tiden en väg till bättre levnadsvillkor. Med demokratins framväxt, och inte minst genom den förändrade produktionen, blir utbildningen också en investering för samhället. Sverige blir relativt sent industrialiserat, men när riskkapital tillkommer sker en snabb utveckling. Den höga utbildningsnivån gör att industrialiseringen går fort och under 1900-talet sker en stark ekonomisk tillväxt. Folkhemmet och välfärdssamhället börjar ta form. I detta nya samhälle är utbildningen central. En för alla gemensam skola blir till och expanderar.

I kapitel 3 behandlar Ulf P. Lundgren vidare hur ett enhetligt och sammanhållet skolsystem utvecklas. Detta sker stegvis och grundas på

LSB-2020.indd 24

2020-06-23 13:17

Del 1

25

omfattande utredningar. Den pedagogiska forskningen knyts till reformverksamheten med en tilltro till en rationellt byggd utbildningsplanering. Under 1970-talet sker en förändring i ekonomin och tillväxten minskar.

I kapitel 4 tar Ulf P. Lundgren upp utvecklingen från 1970-talet fram till i dag. Det är två viktiga förändringar som här särskilt lyfts fram: Den ena är den förändrade politiska styrningen, som innebär att välfärdssamhällets institutioner – och i synnerhet då skolan – blir allt svårare att styra. Som ett svar på detta problem sker en decentralisering av skolsystem och ett fristående skolsystem växer fram. Den andra är att den nya informationstekniken leder till en förändring av produktionen – en tredje industriell revolution – och framväxten av ett kunskapssamhälle. Under 1990-talet och 2000-talets första decennier genomförs en svärm av reformer som tyder på en ny epok i skolans historia.

Kapitel 5 rör förskolans framväxt och är skrivet av barndoms- och förskoleforskaren Ingrid Pramling Samuelsson. Inledningsvis beskrivs hur kunskapen om barndomen börjar formas och hur den förändrar perspektivet på vad barn kan och förstår. Förskolans historiska rötter diskuteras. Dess etablerande är en del av välfärdssamhällets framväxt och möjligheten för kvinnor att komma ut i arbetslivet. Förskolans uppgifter vidgas med tiden och på 1990-talet förflyttas ansvaret in i skolväsendet och läroplaner formas. Ingrid Pramling Samuelsson ger också internationella utblickar och förskollärarutbildningens formande beskrivs och diskuteras.

I den första delens avslutande kapitel, kapitel 6, författat av den här bokens redaktörer, riktas blicken framåt. Är vi på väg in i ett nytt sätt att tänka om utbildning eller håller vi på att återskapa ett tidigare skolsystem? Sekelskiftet mellan 1800-talet och 1900-talet innebar en tankevända inom pedagogiken. Hela samhället förändrades med ny produktion och nya tekniker. För den enskilde blev det möjligt att förändra sitt liv. Utbildning gav möjligheter till att förflytta sig, såväl socialt som kulturellt och geografiskt. Sekelskiftet 1900 och 2000 minner i många avseenden om det tidigare sekelskiftet. Ett nytt samhälle växer fram och en ny produktion och en ny global ekonomi ändrar människans villkor. Kunskap blir allt viktigare samtidigt som kunskapen hela tiden måste erövras. De kvaliteter som nu efterfrågas är inte längre faktakunskaper utan förmågan att använda och kombinera kunskaper. Den nya tekniken kommer att revolutionera pedagogiken.

LSB-2020.indd 25

2020-06-23 13:17

1.1 En präst ber till Nabu – talets och skrivkonstens gud.

LSB-2020.indd 26

2020-06-23 13:17

1 Skolans tidiga historia

och utveckling

– från skrivarskola i Mesopotamien till folkskola i Sverige AV ULF P. LUNDGREN OCH ROGER SÄLJ Ö

Då vi människor lärde oss att använda tecken och började skriva kunde vi samla in vår kunskap om världen.

Skriftspråket hjälpte oss att skapa ett kollektivt minne.

Detta fick stor betydelse för de nya samhällen – stadsstater – som bildades med staden som centrum. Skolans uppgift blev nu att lära ut och sprida såväl skriftspråket som vår samlade kunskap.

I OMRÅDET MELLAN floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak, det

så kallade tvåflodslandet eller på grekiska Mesopotamien, började människor för omkring 7 000 år sedan samlas i städer med ett tempel i centrum. Dessa städer växte och kunde så småningom ha flera tusen invånare. Några av de mer bekanta städerna är Lagash, Ur och Uruk.

Staden var en socialt komplicerad livsform, med krav på kunskaper och färdigheter som inte hade varit nödvändiga i de tidigare jägar- och jordbrukssamhällena. Kring staden var man exempelvis tvungen att ha ett försvar mot främmande folkstammar eftersom stadens och inte minst templets rikedomar var lockande.

Det var också nödvändigt att reglera ägandet av mark och bostäder, och lagar samt regler krävde någon form av ordningsmakt och ett rättsväsende. En viktig förutsättning för livet i staden var att ha trygga leveranser av mat och förnödenheter från den omgivande landsbygden. Detta förutsatte att handeln var tillförlitlig och kunde regleras.

LSB-2020.indd 27

2020-06-23 13:17

28

SKOLAN formas och blir till

För att betala för service och för tjänster, som underhåll av gator och offentliga platser, tog man ut skatter, dels av medborgarna, dels av bönder och andra som kom in till staden för att sälja sina varor på torgen.

En intressant aspekt av staden som livsform är således att arbetsdelningen ökade. Det uppkom nya och specialiserade yrken som präster, affärsmän, olika slags hantverkare (smeder, juvelerare), skatteindrivare och läkare (Kramer, 1963, s. 73ff). Ett mycket viktigt och ansett yrke var skrivarens. Skrivaren blev spindeln i nätet i denna dynamiska samhällsutveckling. Han hjälpte till med att upprätta kontrakt och förteckningar, skriva kvitton, bokföra transaktioner, sköta registreringen av medborgare och en rad liknande sysselsättningar, där det var betydelsefullt att kunna dokumentera.

Skrivkonstens historia Den skrift som utvecklades i samhällena kring Eufrat och Tigris för omkring 5 000 år sedan kallas kilskrift, och är en tidig föregångare till det som så småningom skulle bli vårt alfabet. Beteckningen kilskrift syftar på tekniken för att skriva. Med ett instrument – ett skrivstift som påminner om en kil – gjorde man en fördjupning i leran och förde sedan stiftet utmed ytan så att man fick den karakteristiska formen på tecknen.

Från början använde man sig av bilder/tecken då man dokumenterade information. Varje tecken avbildade ett specifikt föremål. Så småningom blev tecknen symboliska och därmed kunde man skriva om mer abstrakta ting (Green, 1989; Säljö, 2005). Det är värt att lägga märke till att kilskriften var i bruk under mycket lång tid, omkring 3 000 år, och att den fungerade som skrivteknik för många olika språk, exempelvis babyloniska och assyriska.

Skrivkonsten, och därmed skrivarna eller de skriftlärde, hade hög status. Skrivkonsten sågs som given av gudarna och som en nyckel till kunskap och visdom. Sumerernas gudinna Nisaba var skrivkonstens, redovisningens (revisionens) och jordbrukets gudinna. Hon förde register över gudarna, och som den gudomliga skrivaren dyrkades hon av sumeriska skriftlärda. Nisaba har på avbildningar långt hår och en tiara i form av en månskära och ett ax som symboliserar skörden. Ordet Nisaba betyder ”dam av sädens ransoner”, det vill säga den som för räkenskap över jordbrukets inkomster. Babyloniernas gud hette Nabu och var både talets och skrivkonstens gud. Han avbildades med lertavlan och skrivstiftet i sin hand (se bild s. 26).

LSB-2020.indd 28

2020-06-23 13:17

Kapitel 1 · Skolans tidiga historia och utveckling

29

Sumeriskan, som var ett av många språk som talades i Mesopotamien, har uppfattats som det första språk som haft en skrift, men sådana påståenden är omstridda. Det finns forskare som hävdar att det redan tidigare fanns ett skriftspråk i Egypten. Till en del hänger sådana diskussioner ihop med att det inte är så enkelt att definiera vad som menas med skrift. Tecken och teckensystem, som varit föregångare till skrift, kan man finna ännu längre tillbaka i tiden (Coulmas, 1989).

Men oavsett om de olika folken i Mesopotamien var först med skrift eller ej, så blev skriften en teknik för ett nytt slags samhällsbygge. I första hand utvecklades tekniken för administrativa och ekonomiska behov, för att dokumentera, registrera och hålla ordning på bland annat affärstransaktioner, men skriften öppnade också nya horisonter. Såväl kärlekssånger som vaggvisor författade på sumeriska har bevarats till eftervärlden. Så här lyder en vaggvisa, som inte ter sig helt främmande för en nutida läsare: Kom sömn, kom sömn, kom till min son. Skynda dig sömn att komma till min son. Söv hans oroliga ögon, lägg din hand på hans strålande ögon. Och vad hans babblande tunga beträffar så låt inte babblandet hålla sömnen borta (Wolf, 2008; citerat ur Mazarella, 2009).

Skriftspråket kan utan överdrift ses som en revolution i möjligheterna att organisera samhällen och bevara information. Det är framför allt ett kraftfullt redskap för att bygga upp ett kollektivt minne (Säljö, 2005; Lundgren, 2012). När information och mänskliga erfarenheter skrivs ned kan de bevaras över tid och de kan också spridas över världen. Vi kan exempelvis än i dag läsa texter som skrevs för flera tusen år sedan. Till skillnad från det mänskliga minnet har texter heller inga begränsningar för hur mycket information eller hur många berättelser som kan bevaras. Det går hela tiden att bygga vidare på det kollektiva minnet genom att skriva nya texter. Detta leder till att skriften så småningom får en mycket stor betydelse för att skapa ett omfattande och innehållsrikt kollektivt minne; vi kan ta del av det förflutna och bevara för framtiden. Genom olika slags texter – skönlitteratur, vetenskapliga texter, reseberättelser och biografier – skulle människor så småningom bli delaktiga i en mycket större erfarenhetsvärld än den lokala värld de omgavs av.

LSB-2020.indd 29

2020-06-23 13:17

30

SKOLAN formas och blir till

1.2 Fragment från de 2 000 år gamla Dödahavsrullarna. En herdepojke hittade texterna i en grotta i Qumran år 1947.

Edduban – den första skolan När handeln blomstrade och stadslivet utvecklades ökade behovet av skrivkunniga. Skrivkunnigheten gick inledningsvis i arv: söner lärde sig av sina fäder och det uppstod dynastier av skriftlärda. Men detta räckte så småningom inte till för att försörja samhället med tillräckligt många kvalificerade personer. För mellan 4 000 och 5 000 år sedan inrättades skolor där skrivkonsten lärdes ut. I dessa skolor, Edduban eller tavelhus, vilket syftade på att man skrev på lertavlor, fanns bland andra lärare, elever men också vaktmästare (Kramer, 1981, s. 229ff).

Rollerna, eller identiteterna, som lärare och elev skulle få en mycket stor betydelse och leva vidare genom årtusendena.

På samma sätt som en samhällsordning och ett politiskt system i bred mening växer fram, föds skolan som institution i Mesopotamien och skolan är i denna mening en av samhällets äldsta institutioner.

Med inrättandet av skolan skapades en särskild miljö för lärande och undervisning (Lundgren, 1979/1995, 1983, 1991; Lindensjö & Lund-

LSB-2020.indd 30

2020-06-23 13:17

Kapitel 1 · Skolans tidiga historia och utveckling

31

gren, 2000). I Edduban började människor ägna sig åt det vi i dag kallar studier. Människan har under alla tider lärt sig om och av sin omvärld, men det var först här som hon började studera.

I skolan producerades således inte varor eller tjänster, utan här lärdes kunskaper ut som gjorde att människor förbereddes för speciella samhällsuppgifter. Utbildning blev en ny form av verksamhet som skedde utanför den primära produktionen av livsförnödenheter och annat som behövdes för att överleva. Samtidigt blev utbildning en kraft som kom att påverka utvecklingen av kulturen, produktionen och människors sätt att leva och tänka.

Den nya lärmiljön – klassrummet – har överlevt genom årtusendena och många av dess karakteristiska drag har bestått. Vid studier är språkliga aktiviteter centrala. I klassrummet i Edduban talade och skrev man. Läraren undervisade och förklarade för eleverna. Läraren hade skriftliga prov, där eleverna fick visa upp sina färdigheter. Här fanns således en systematisk och långvarig intellektuell träning som man inte sett tidigare i historien. Att lära sig skriva med kilskrift var en krävande process där hundratals tecken skulle läras in så att man kunde dem perfekt. Många av de arkeologiska fynd som gjorts från denna tid är också tavlor som visar att eleverna övat på att lära sig skrivtecknen.

Men pedagogiken i Edduban var hård och långt ifrån våra moderna ideal. Disciplinproblem tycks ha varit vanliga. Käppen kom flitigt till användning och det fanns ett utvecklat system där lärare, äldre elever och den person som kallades pryglaren, gavs i uppgift att bestraffa elever om de kom för sent, var ovårdat klädda, hade glömt böckerna, hade svårt att lära eller hade misshagat omgivningen på något annat sätt. I en tidig berättelse, omkring 4 000 år gammal, skriven i dagbokens form av en lärare som erinrar sig sin tid som elev, berättar författaren hur han ”fick käppen” av allehanda anledningar och hur hans dag i skolan präglades av skräck för fysisk bestraffning (Gadd, 1956; Säljö, 2007).

Det grekiska inflytandet För omkring 3 000 år sedan uppstod nya makt- och kulturcentra runt Medelhavet. På den grekiska halvön bosatte sig olika indoeuropeiska stammar, som utvecklade ett eget grekiskt språk. Landet bestod av höga berg och en mångfald öar, där en mängd samhällen växte fram.

Stadsstater bildades och samhällsstrukturen kom att bestå av två klas-

LSB-2020.indd 31

2020-06-23 13:17

32

SKOLAN formas och blir till

1.3 Länderna kring Medelhavet befolkades av handelsfolk med ett stort intresse för kulturutbyten. Så kom exempelvis grekerna att inspireras av de nordafrikanska ländernas myter och sagor.

1.4 Poseidon – havsguden – skyddade de resande på Medelhavet. Han var en av de många gudar som befolkade den grekiska gudavärlden. Zeus var himlens gud, Poseidon havets gud och Hades underjordens gud. Religionen genomsyrade hela det antika samhället.

LSB-2020.indd 32

2020-06-23 13:17

Kapitel 1 · Skolans tidiga historia och utveckling

33

ser: àristoi (de bästa) och demos (folket). Till det kom en tredje grupp, som var arbetskraft och utanför àristoi och demos: slavarna.

Under 800- till 400-talet f.Kr. kom en rad förändringar inom produktion och handel att leda till utvecklandet av nya redskap och kulturella vanor. En betydelsefull innovation från Mindre Asien var utvecklandet av myntenheter. Därigenom kom handeln att underlättas och med den följde också många andra former av kulturutbyte.

Också i Grekland blev skrivtekniken en viktig beståndsdel i de samhällsförändringar som ägde rum. En av grekernas avgörande språkliga innovationer var att de utvecklade ett fonetiskt baserat alfabet för skrift, där varje skrivtecken i princip motsvarade ett ljud.

Idén om en ljudskrift fick grekerna (för omkring 3 000 år sedan) från fenicierna, ett handelsfolk som var skickliga seglare och båtbyggare.

Fenicierna seglade över hela Medelhavet och gjorde affärer, satte upp handelsstationer och kom i kontakt med många andra folk. Grekerna tog över deras skrivteknik, som de inledningsvis kallade fenicisk skrift.

Grekerna införde två betydelsefulla förändringar i sättet att skriva (Gerö, 2008): För det första använde de tecknen enbart för ljud. Alef och bet hade betydelser hos fenicierna, det vill säga de var både tecken för ord och skrivtecken som användes i kombination med andra tecken. Alef betydde oxe och bet hus, men hos grekerna, och i det grekiska språket, hade dessa feniciska ord ingen betydelse. Alfa och beta blev i stället enbart tecken för ljud, de två första i alfabetet. En alfabetisk skrift klarar sig med ett litet antal tecken, vanligtvis omkring 25.

För det andra införde grekerna tecken för vokaler och fogade dessa till den konsonantskrift som fenicierna använde.

En viss spridning av läsförmågan hos allmänheten började ske i antikens Grekland under dess storhetstid för omkring 2 500 år sedan och framåt. Man började skriva på prydnadsföremål av olika slag och människor hörde också texter läsas i offentliga sammanhang. Det är dock osäkert hur stor andel av befolkningen som kunde läsa. I antikens Grekland var utbildning till för den grekiska överklassen, och då företrädesvis pojkarna som ofta utbildades i hemmet av en mentor.

Det var alltså bara en liten elit som kunde läsa de texter som de antika filosoferna skrev (Burns, 1981).

Det grekiska bildningsidealet För ungefär 2 500 år sedan började något som vi kan kalla en läroplan att utformas. En läroplan kan beskrivas som ett sätt att organisera lärande inom ramen för skolan. Denna första antydan till en läroplan

LSB-2020.indd 33

2020-06-23 13:17

34

SKOLAN formas och blir till

1.5 Även om kroppen i atenarnas världsbild var underordnad själen, måste den tränas för att skapa balans och harmoni hos eleverna. ”En sund själ i en sund kropp” (Mens sana in corpore sano). Det är ett tänkande som slår igenom mer och mer i vårt moderna samhälle i dag.

innehöll de kunskaper som svarade mot överklassens bildningsbehov.

I Aten var talekonsten viktig för att erövra och behålla politisk makt.

Retorik och grammatik liksom logik var därför viktiga kunskapsområden. Förutom att behärska språket och förmågan att övertyga, ingick i bildningsidealet att känna till vetenskapliga problem och olika teorier om världen. Fysisk fostran var också en central del av utbildningens uppdrag.

Det grekiska bildningsidealet, paideia, innebar antaganden om ”dels bred bildning, men även att människan har potentiell förmåga till bildbarhet” (Garefalakis, 2004, s. 9). Bildningsbegreppet var nära knutet till talekonsten. En av lärarna i vältalighetskonst, Isokrates (436–338 f.Kr.), menade att talekonsten var en filosofisk verksamhet och just en grund för paideia. Filosofen Aristoteles (384–322 f.Kr.), bland många andra, hävdade att utbildning var en förutsättning för att uppnå lycka och om bildningen skriver han:

LSB-2020.indd 34

2020-06-23 13:17

LSB-2020.indd 35

2020-06-23 13:17

ULF P. LUNDGREN ROGER SÄLJÖ CAROLINE LIBERG (RED.) LÄRANDE SKOLA BILDNING är en grundbok som belyser skolans

historia och framväxt i ett internationellt perspektiv, och som även ger en god inblick i det som idag utgör vårt svenska skolsystem.

Här finns bland annat kapitel om utbildningens/skolans framväxt i ett historiskt perspektiv, läroplansteori och didaktik, den lärande människan, skoljuridik, kunskapsbedömning i svenskt och internationellt perspektiv, utbildningspolitik, mångkulturalitet, social segregation och genusfrågor.

LÄRANDE SKOLA BILDNING GRUNDBOK FÖR LÄRARE

I denna femte utgåva av vår klassiker har tillkommit ett nyskrivet kapitel om skoljuridik och kapitlen om utbildningssociologi, mångkulturalitet, genus och framtidens skola är reviderade. Vi har även tagit hänsyn till den explosiva utveckling som sker inom digitala medier och det hälsotänk som numera finns även i skollagen: dessa aspekter är nu integrerade i ett flertal kapitel.

LÄRANDE SKOLA BILDNING är indelad i fem sektioner:

• • • • •

Skolan formas och blir till Lärande och undervisning Utbildning och den kulturella reproduktionen Utvärdering, bedömning och resultat Politisk styrning och skolans ledning

Arbetet har utförts under redaktion av Ulf P. Lundgren, professor emeritus i pedagogik vid Uppsala universitet, Roger Säljö, professor i pedagogik och pedagogisk psykologi vid Göteborgs universitet och Caroline Liberg, professor emerita i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet. Övriga författare är verksamma inom lärarutbildningen och närliggande forskningsområden.

FEMTE UTGÅVAN

FEMTE UTGÅVAN ULF P. LUNDGREN, ROGER SÄLJÖ,

ISBN 978-91-27-82797-4

CAROLINE LIBERG (RED.)

9 789127 827974

LSB.indd 1

2020-06-28 09:16