FOTO: CAROLA BJĂRK
DAVID EDFELT Ă€r leg. psykolog, handledare, utbildare och författare. ANNA SJĂLUND Ă€r beteendevetare, grundutbildad psykoterapeut, handledare och författare med fördjupning i neuropsykiatri. CAJSA JAHN Ă€r lĂ€rare fattare och handledare med lĂ„ng erfarenhet av arbete
Autism och ADHD i fritidshemmet â tydliggörande pedagogik vĂ€nder sig till alla blivande och verksamma lĂ€rare med Âinriktning mot fritidshem samt övrig personal och Âelevassistenter som vill dra nytta av elevernas styrkor och utveckla verksamheten sĂ„ den blir tillgĂ€nglig för alla elever.
med tydliggörande pedagogik. LÀs mer om författarna pÄ sidan 169 i boken.
ISBN 978-91-27-82728-8
Autism och ADHD i fritidshemmet
och MALIN REUTERSWĂRD Ă€r pedagog, bĂ„da Ă€r förÂ
Den hĂ€r praktiska handboken visar hur tydliggörande Âpedagogik kan göra fritidshemstiden begriplig, hanterbar och meningsfull. Tack vare enkla tekniker som visuella stöd, scheman och tydliga instruktioner kan du kompensera för nedsatta funktionsförmĂ„gor och anpassa undervisningen och lĂ€rmiljön pĂ„ fritidshemmet.
Jahnâ âą ReuterswĂ€rdâ âą Edfelt âą Sjölund
FĂR EN DEL elever kan vardagliga situationer pĂ„ fritids hemmet skapa stress och oro. Ofta helt i onödan!
Cajsa Jahn Malin ReuterswÀrd David Edfelt Anna Sjölund
»En schweizerkniv till bok. HÀr fÄr du den kunskap du behöver för att bÄde veta vad du ska göra och förstÄ varför. Och mÀngder av verktyg för detta. Boken Àr dessutom bÄde lÀttlÀst och enkelt över blickbar.« Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog, efterfrÄgad som handledare, utbildare och förelÀsare inom lÄgaffektivt bemötande
»Ăntligen en informativ och anvĂ€ndbar bok, direkt riktad till fritidshemmets verksamhet! â HĂ€r breddas och fördjupas förstĂ„elsen för vilka förmĂ„gor som Ă€r viktiga för lĂ€randet och vi fĂ„r Âgrunderna i tydliggörande pedagogik med strate gier som gynnar precis alla barn. De matnyttiga diskussionsfrĂ„gorna i slutet av varje kapitel fungerar utmĂ€rkt vid kollegialt lĂ€rande och utvĂ€rderingar. â LĂ€s boken! Kom igĂ„ng och bli en tydliggörare â ÂunderlĂ€tta för dig som pedagog, eleverna och ÂvĂ„rdnadshavarna i din verksamhet.« Linda Carlsson Leg. lĂ€rare i fritidshem
Autism och ADHD
i fritidshemmet TYDLIGGĂRANDE PEDAGOGIK
9 789127 827288
Autism_adhd_fritids_gk.indd Alla sidor
2020-05-11 11:50
InnehÄll
Inledningâ9 Anpassningar och stöd i praktikenâ 10 LĂ€roplanen och barnkonventionenâ 11 Bokens innehĂ„ll och strukturâ 12 MĂ„lgrupp och intention med bokenâ 13
DEL 1. FĂRSTĂ ELEVER MED AUTISM OCH ADHDâ 15
FunktionsförmĂ„gorâ17 En komplex processâ 18 Mötet mellan elev och miljöâ 18 Vikten av funktionsförstĂ„elseâ 20 NĂ„gra viktiga funktionsförmĂ„gorâ 21 Perceptionâ21 SprĂ„k och talâ 22 Motorikâ24 UppmĂ€rksamhet â 25 Aktivitetsregleringâ26 Impulskontrollâ26 KĂ€nsloregleringâ27 Socialt samspelâ 29 Mentaliseringâ30 SammanhangsförstĂ„elseâ31 Arbetsminneâ32
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 3
2020-05-13 12:15
InlĂ€rningâ33 SjĂ€lvstyrningâ35
LedstĂ€nger för en fungerande vardagâ 36 2. Variationer och diagnoser â 39 Variation Ă€r en styrkaâ 40 NedsĂ€ttningar och hinderâ 40 Allt fler elever med diagnoserâ 41 Fokus pĂ„ individens funktion â 43 Utredningâ45 Könsskillnaderâ46 Essence-begreppetâ46 Autismâ47 Adhdâ50 Tics och Tourettes syndromâ 52 TvĂ„ngssyndrom, OCDâ 53 Tal- och sprĂ„kstörningâ 54 InlĂ€rningssvĂ„righeter â 56 Problemskapande beteendenâ 56
Styrkor hos elever med en diagnosâ 57 DEL 2 TYDLIGGĂRANDE PEDAGOGIKâ 61
3. Begripligt, hanterbart och meningsfulltâ 63 Vad Ă€r tydliggörande pedagogik?â 64 Teacchâ65 Isbergsmodellen â 65 4. Nio nyckelfrĂ„gorâ 69 NödvĂ€ndigt för nĂ„gra â bra för allaâ 70 1. Varför?â 71 Visuellt stöd som förklarar varförâ 71
2. Vad?â 72 Visuellt stöd som förklarar vadâ 72
3. Var?â 74 Visuellt stöd som förklarar varâ 74
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 4
2020-05-13 12:15
4. Med vem?â 76 Visuellt stöd som förklarar »med vem«â 76
5. NĂ€r? â 77 Visuellt stöd som förklarar nĂ€râ 78
6. Hur? â 79 Visuellt stöd som förklarar hur â 80
7. Hur lĂ€nge? â 80 Visuellt stöd som förklarar hur lĂ€ngeâ 80
8. Hur mycket? â 81 Visuellt stöd som förklarar hur mycketâ 82
9. Vad hĂ€nder sedan? â 83 Visuellt stöd som förklarar vad som hĂ€nder sedanâ 83
5. Visuellt stödâ 86 Seriesamtal och ritpratâ 87 NĂ€r och varför anvĂ€nder man seriesamtal/ritprat?â 88
Sociala berĂ€ttelserâ 89 NĂ€r och varför anvĂ€nder man sociala berĂ€ttelser?â 90
Samtalsmattaâ91 NĂ€r och varför anvĂ€nder man en samtalsmatta?â 91
Bilder, symboler och teckenâ 92 Vad-göra-stödâ93 NĂ€r och varför anvĂ€nder man vad-göra-scheman? â 94
Hur-göra-stödâ94 NĂ€r och varför anvĂ€nder man hur-göra-scheman? â 95
DEL 3 AT T VARA EN TYDLIGGĂRARE I VARDAGENâ 97
6. LĂ€rmiljöer och lĂ€rsituationer â 99 Tydliggörande lĂ€rmiljöer â 99 Intryckssanera mera!â 100 Tydliggörande bildstödâ 101
Tydliggörande lĂ€rsituationerâ 102 Tydliggörande övergĂ„ngarâ 102 LĂ„gaffektivt bemötandeâ 103
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 5
2020-05-13 12:15
Tydliggörande instruktionerâ 103 Tydliggörande kommunikationâ 104
7. Vardagens hĂ€ndelser â 106 FörmĂ„ga, krav och anpassningarâ 106 Schemaâ107 LĂ€mning och hĂ€mtningâ 109 Planerade aktiviteterâ 112 Lekâ112 Utflykterâ118 MellanmĂ„lâ118 Ă terhĂ€mtningâ122 Varningstriangelnâ122 NödutgĂ„ngâ123 8. Vanliga kritiska situationerâ 125 Val â 126 Avslut och övergĂ„ngarâ 127 Nya situationer â 128 Fokus och att lyssnaâ 128 VĂ€ntan â 129 Lek med andraâ 130 DEL 4 SAMVERK AN OCH ROLLERâ 133
9. Samverkan â 135 Samverkan med lĂ€rare i skolanâ 135 Samverkan med elevassistenterâ 136 Samverkan med elevhĂ€lsanâ 137 Kommunikation om elevens dagsformâ 137
Samverkan med förĂ€ldrarâ 138 Stress och oro hos förĂ€ldrarâ 138
Utvecklingssamtal â 139 Fritidshemmet ska följa skollagen â 141 Samarbete mot ett gemensamt mĂ„lâ 141
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 6
2020-05-13 12:15
DEL 5 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETEâ 143
10. Att komma igĂ„ngâ 145 Att bestĂ€mma sigâ 146 Att prata â och prata ihop sigâ 147 Etablera nya rutinerâ 148 Spana efter otydligheterâ 149 Intryckssaneringâ149 De nio nyckelfrĂ„gornaâ 150 En meningsfull fritidâ 152 Att hĂ„lla arbetet levandeâ 153 Punkter för avdelningsmötetâ 153
UtvĂ€rdering â 154 Ă rshjulet strukturerarâ 155 Slutordâ158 Tackâ160 Referenserâ161 Inledningâ161 Del 1â 162 Del 2â 163 Del 3 â 165 Del 4â 168 Del 5â 168
Om författarnaâ 169 Registerâ171
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 7
2020-05-13 12:15
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 8
2020-05-13 12:15
Inledning
Fritidshemmet har precis som skolan ett kompensatoriskt uppdrag, det vill sĂ€ga ska se till att alla elever oavsett exempelvis förkunskaper, Âfamiljebakgrund eller funktionsförmĂ„gor har förutsĂ€ttningar att nĂ„ mĂ„len. Undervisningen i fritidshemmet ska Ă€ven komplettera förskoleklassen och skolan i genomförandet och uppfyllandet av laÌroplanens maÌl. Att ansvara för undervisningen i slutet av dagen, efter att eleverna har tillbringat en hel dag i skolan och mött höga krav pĂ„ prestation, Ă€r en stor uppgift. Det kan ocksĂ„ vara en stor utmaning. För att kunna kompensera för en elevs funktionsnedsĂ€ttning behöver alla som jobbar pĂ„ fritidshemmet förstĂ„ hur nedsĂ€ttningen kan pĂ„verka eleven i olika miljöer och situationer. Alla behöver ocksĂ„ förstĂ„ vilka anpassningar som kan göras för att en elev med exempelvis autism eller adhd ska kunna delta pĂ„ samma villkor, och hur man pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan stötta. Det Ă€r Ă€ven viktigt att förstĂ„ att elevens förmĂ„ga kan variera över dagen. Eftermiddagstiden pĂ„ fritidshemmet kan vara extra kritisk: elevens ork kan vara nĂ€stan slut och Ă€nnu ett krav kan bli ett för mycket. En elev som exempelvis har svĂ„rt att behĂ„lla koncentrationen eller svĂ„rt med det sociala samspelet och som under skoldagen har fĂ„tt anstrĂ€nga sig till sitt yttersta för att klara kraven kanske inte orkar delta i aktiviteter, i synnerhet inte om de Ă€r ostrukture
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 9
|â9
2020-05-13 12:15
rade. Varje tydliggörande anpassning och »energibesparande ÄtgÀrd« kan bidra till att eleven orkar hela dagen. Det finns utmaningar ocksÄ av annat slag. I fritidshemmet arbetar förutom lÀrare Àven fritidspedagoger, fritidsledare, barnskötare och elev assistenter. Den 1 juli 2019 infördes krav pÄ lÀrarlegitimation och behörighet för att fÄ undervisa och ansvara för undervisning i fritidshemmet. Enligt Skolverket saknade vid tiden för legitimationskravet 42 procent av personalen pedagogisk utbildning. Endast 26 procent hade legitimation. Kommunen Àr skyldig att erbjuda utbildning i fritidshem för elever mellan sex och tolv Är. De flesta elever i dessa Äldrar Àr inskrivna i fritidshem. Antalet elever ökar varje Är trots att antalet avdelningar Àr konstant. Detta pÄverkar alla som verkar inom fritidshemmet. De fÄ legitimerade lÀrare som finns fÄr ta ett stort ansvar, och det resulterar ocksÄ i en ökad personalomsÀttning nÀr fÀrre kan fÄ tillsvidareanstÀllning. Eleverna i sin tur fÄr inte alltid den undervisning de har rÀtt till. Vi skiljer i den hÀr boken inte pÄ olika professioner och roller i arbetslaget. Vi har valt att tala om »pedagoger«, och dÄ i meningen alla vuxna pÄ fritidshemmet med ett pedagogiskt uppdrag.
AN PA SSN INGAR O CH STĂ D I PR AK TIK E N
Sedan den 1 juli 2014 Ă€r skolan skyldig att göra extra anpassningar i syfte att vĂ€ga upp för elevers funktionsnedsĂ€ttningar. MĂ„nga elever med svĂ„righeter inom det neuropsykiatriska omrĂ„det uppfyller inte alla kriterier som krĂ€vs för att fĂ„ en diagnos men kan Ă€ndĂ„ ha problem som försvĂ„rar skoldagen. Det Ă€r viktigt att kĂ€nna till att en elev inte behöver ha nĂ„gon medicinsk diagnos för att ha rĂ€tt till anpassningar och stöd. Alla elever som behöver extra anpassningar ska fĂ„ det, pĂ„ fritidshemmet liksom i förskolan och skolan, med eller utan diagnos. Enligt Skolverkets allmĂ€nna rĂ„d ska pedagogerna uppmĂ€rksamma 10â|âAUTISM OCH ADHD I FRITIDSHEMMET
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 10
2020-05-13 12:15
tecken pĂ„ att en elev kan vara i behov av extra anpassningar. Det kan handla om att eleven behöver hjĂ€lp med att komma igĂ„ng eller behöver fĂ„ extra tydliga instruktioner för att förstĂ„ i vilken ordning nĂ„got ska göras. Pedagogerna ska identifiera elevens behov och skyndsamt pĂ„börja arbetet med att anpassa lĂ€rmiljön och verksamheten. SĂ„ hur ska detta gĂ„ till? I den hĂ€r boken visar vi vilka kunskaper, förhĂ„llningssĂ€tt och strategier som du som jobbar pĂ„ fritids behöver för att kunna förstĂ„ och tillgodose elevernas skilda behov. Boken ger en bild av de svĂ„righeter som en elev med en funktionsnedsĂ€ttning kan ha med exempelvis ömsesidig social kommunikation, impulsivitet eller koncentration â och visar hur du och dina kollegor kan ringa in och kompensera för dessa svĂ„righeter sĂ„ att vardagen fungerar för alla. Eftersom alla elever har rĂ€tt att delta i fritidshemmets verksamhet Ă€r sannolikheten stor att du trĂ€ffar elever med andra förutsĂ€ttningar och större svĂ„righeter Ă€n sina jĂ€mnĂ„riga. En tydliggörande, strukturerad och tillgĂ€nglig lĂ€rmiljö underlĂ€ttar för alla â sĂ„vĂ€l elever som pedagoger.
L ĂRO PL AN E N O CH BAR N KO NV E NTI O N E N
Fritidshemmet omfattas av lĂ€roplanens första del som handlar om vĂ€rdegrund och uppdrag, och av delar av den andra delen som behandlar övergripande mĂ„l och riktlinjer. LĂ€roplanen kompletterades 2016 med en egen del för fritidshemmet med syfte och centralt innehĂ„ll: sprĂ„k och kommunikation, skapande och estetiska uttrycksformer, natur och samhĂ€lle, lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse. Enligt Skolverket ska »undervisning« pĂ„ fritidshemmet tolkas brett â det handlar om omsorg, utveckling och lĂ€rande som en helhet. LĂ€ro planens första kapitel, som gĂ€ller alla verksamheter i grundskolan, understryker ansvaret för att elever med svĂ„righeter nĂ„r mĂ„len och att hĂ€nsyn ska tas till elevers olika förutsĂ€ttning och behov. Undervisningen kan dĂ€rInledning â|â11
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 11
2020-05-13 12:15
för inte utformas exakt lika för alla i vare sig förskolan, skolan eller fritidshemmet. I planeringen av verksamheten pÄ fritidshemmet behöver ni inte bara förhÄlla er till lÀroplanen utan ocksÄ till FN:s konvention om barns rÀttigheter som 1 januari 2020 blev svensk lag. I barnkonventionen finns viktiga formuleringar om bland annat barns rÀtt till lek, fritid, rekreation och till att kunna delta i det som sker. Du hittar skrivningarna i referenskapitlet i slutet av boken. Barnkonventionen antogs redan 1989 och guidade skrivningarna i sÄvÀl skollagen som lÀroplanen. Det innebÀr i praktiken att skolan redan i dag förhÄller sig till barnkonventionen. Att den nu har blivit lag understryker bara ytterligare att barn ocksÄ har rÀttigheter, att deras röster ska höras och att de ska vara medskapare i beslut som rör dem sjÀlva. Det handlar om att se varje individ och tillgodose vars och ens behov. Vi menar att du som jobbar i fritidshemmet har stora möjligheter att bidra till att barns rÀttigheter tillgodoses och till att skolans vÀrdegrund upprÀtthÄlls. NÄgra av de elever du möter i ditt arbete har fÄtt diagnoser sÄsom till exempel adhd, autism, sprÄkstörning eller dyslexi. Men mÄnga har inte nÄgon diagnos alls, och skulle inte heller fÄ det om de remitterades till ett utredningsteam inom vÄrden. De uppfyller helt enkelt inte dia gnoskriterierna men Àr ÀndÄ i behov av anpassningar och stöd. I den hÀr boken kommer vi att ge konkreta förslag pÄ hur du kan arbeta för att inkludera alla elever. VÄr erfarenhet Àr ocksÄ att bÄde barn och vuxna vinner pÄ att vardagen pÄ fritidshemmet Àr begriplig, hanterbar och meningsfull. Anpassningar som Àr nödvÀndiga för vissa elever Àr ofta bra för alla.
BO K E NS IN N E HĂ LL O CH STRUK TUR
Boken bestĂ„r av fem delar. I del 1 beskriver vi olika förmĂ„gor som Ă€r viktiga i vardagen och för lĂ€randet. Vi tittar ocksĂ„ pĂ„ begrepp som funk12â|âAUTISM OCH ADHD I FRITIDSHEMMET
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 12
2020-05-13 12:15
tionsnedsÀttning och funktionshinder. DÀrefter gÄr vi igenom diagnoser, med fokus pÄ autism och adhd. Del 2 beskriver den tydliggörande pedagogikens grunder, de nio nyckelfrÄgorna och olika former av visuellt stöd. Del 3 handlar om hur du kan bli en »tydliggörare« genom ditt sÀtt att arbeta och kommunicera och genom att ge eleverna svar pÄ sina frÄgor. Del 4 fokuserar pÄ den viktiga samverkan med förÀldrar och med lÀrare i skolan och andra professioner. Del 5 handlar om hur du kan komma igÄng med det tydliggörande arbetet och hur du kan koppla olika tydliggörande tekniker till fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete.
M Ă LG RUPP O CH INTE NTI O N M E D BO K E N
Den hĂ€r boken vĂ€nder sig till dig som arbetar i fritidshem, men ocksĂ„ till alla andra som vill ha kunskap om funktionsnedsĂ€ttningar som autism och adhd och skaffa sig fler verktyg för att kunna möta barn med olika förutsĂ€ttningar. Boken ingĂ„r i en serie om tydliggörande pedagogik och vĂ„r förhoppning Ă€r ocksĂ„ att den kan bidra till samverkan mellan olika professioner. Boken vĂ€nder sig till yrkesverksamma och studenter men kan Ă€ven anvĂ€ndas av förĂ€ldrar. MĂ„let med boken Ă€r att du som lĂ€sare ska fĂ„ bĂ€sta möjliga förutsĂ€ttningar att skapa en begriplig, hanterbar och meningsfull fritidsverksamhet för alla elever. Vi beskriver tekniker som kan anvĂ€ndas direkt och som ofta inte krĂ€ver nĂ„gon stor insats eller stora resurser. MĂ„nga av dem Ă€r lĂ€tta att komma igĂ„ng med och ta till sig. Andra krĂ€ver mer engagemang men ger utdelning pĂ„ sikt. NĂ€r du prövar dig fram kommer du att mĂ€rka att en anpassning som Ă€r helt avgörande för nĂ„gra elevers vĂ€lmĂ„ende och fungerande samtidigt kan hjĂ€lpa alla. Om vi tĂ€nker oss att varje situation dĂ€r krav och förvĂ€ntningar Ă€r hög re Ă€n vad eleverna klarar av symboliseras av en lĂ„st dörr behöver vi en stor nyckelknippa. Alla elever har inte samma behov och alla situationer Inledning â|â13
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 13
2020-05-13 12:15
Àr inte likadana. NÀr vi hittar rÀtt nyckel och lyckas öppna en dörr, nÀr eleven förstÄr och kÀnner sig delaktig, skapas förutsÀttningar för lÀrande. Vi möter mÄnga fantastiska pedagoger som gör ett storartat arbete, men vi hör ocksÄ mÄnga berÀttelser om hur svÄrt det Àr att hinna med att förbereda och förklara och göra eleverna delaktiga i verksamheten. Genom vÄr bok vill vi underlÀtta det arbetet. Vi hoppas att kunna bidra till ett tillgÀngligt fritidshem för alla elever. Det Àr dags att lÄsa upp alla dörrar!
14â|âAUTISM OCH ADHD I FRITIDSHEMMET
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 14
2020-05-13 12:15
DEL 1 FĂRSTĂ ELEVER MED AUTISM OCH ADHD
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 15
2020-05-13 12:15
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 16
2020-05-13 12:15
K APITEL 1
FunktionsförmÄgor
AXEL DRIBBLAR FĂRBI nĂ„gra av de yngre eleverna och springer in i en kille
som faller till marken. »HallÄ, Axel, du mÄste ta det lugnare«, ropar Marcus som arbetar pÄ fritidshemmet. Axel fortsÀtter utan att reagera och sparkar bollen med full kraft mot mÄlet. Den trÀffar mÄlvakten i magen. Han viker sig av smÀrta och Marcus springer dit för att kolla hur han mÄr. Samtidigt fÄr Ida i motstÄndarlaget fatt i bollen. Hon Àr klasskamrat till Axel och spelar i ett fotbollslag. Axel blir vild i blicken och springer snabbt för att hinna i kapp lda. Hon dribblar sÀkert förbi nÄgra spelare innan Axel sparkar pÄ hennes smalben sÄ att hon ramlar och slÄr sig.
Vi mĂ€nniskor, bĂ„de barn och vuxna, behöver ha en mĂ€ngd olika förmĂ„gor för att klara av vardagen. Vi mĂ„ste kunna kontrollera vĂ„ra impulser och tolka andras kroppssprĂ„k, förstĂ„ regler och instruktioner och kunna hĂ„lla oss till dem, sĂ„lla bland alla intryck och mycket annat. I varje enskild situation behöver vi aktivera en hel palett av dessa förmĂ„gor. Ăr den förmĂ„ga som vi behöver i stunden inte aktiv eller fullt utvecklad kan situationen bli bĂ„de obegriplig och svĂ„rhanterlig. Det hĂ€r kapitlet beskriver nĂ€rmare nĂ„gra av de sĂ„ kallade funktionsförmĂ„gor som Ă€r under utveckling hos eleverna ni möter i er vardag pĂ„
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 17
|â17
2020-05-13 12:15
fritidshemmet och vad som kan ske i mötet mellan dem och miljön. Vi gör det genom att belysa hur det blir för Axel som gÄr i Ärskurs fyra och Ella som gÄr i tvÄan.
En komplex process Den som utan större anstrĂ€ngning klarar av en viss aktivitet eller situation kan ha svĂ„rt att förstĂ„ hur utmanande den kan te sig för nĂ„gon annan. För att exempelvis kunna förstĂ„ vad som gĂ€ller i en situation behöver man inte bara kunna lĂ€sa av andra och förstĂ„ det som hĂ€nder omkring en, man behöver ocksĂ„ kunna anvĂ€nda sina förmĂ„gor och fĂ€rdigheter pĂ„ ett bra sĂ€tt. En del elever har inte de resurser som krĂ€vs för att styra sig sjĂ€lva pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att de lyckas i samspelet med andra. Det finns olika orsaker till detta â i regel en blandning av genetik och biologi, förmĂ„gor och erfarenheter. Det finns sĂ€llan nĂ„gon enkel förklaring till varför vissa elever sĂ„ lĂ€tt fĂ„r det att flyta i relationen till mĂ€nniskor i sin omgivning, medan andra stĂ€ndigt misslyckas. PĂ„ samma sĂ€tt Ă€r det med skol arbete, dĂ€r vi kan se att vissa elever har lĂ€tt för sig och andra behöver kĂ€mpa mer. En del har inga svĂ„righeter pĂ„ det sociala omrĂ„det men dĂ€r emot pĂ„ det teoretiska, och för andra Ă€r det tvĂ€rtom. NĂ„gra stöter inte pĂ„ nĂ„gra problem inom nĂ„got omrĂ„de medan andra kĂ€mpar med allt möjligt. NĂ„gon rĂ€ttvisa finns inte, och för alla som arbetar med barn och unga i förskolan, skolan och fritidshemmet Ă€r det tydligt att variationen i varje grupp Ă€r stor.
Mötet mellan elev och miljö Axel i exemplet som inledde kapitlet Ă€r en glad och framĂ„t kille som gillar att prata men som samtidigt har svĂ„rt att stoppa sina impulser. I tĂ€vlingar blir det sĂ€rskilt besvĂ€rligt. Han plöjer fram med siktet instĂ€llt pĂ„ att vinna 18â|âDel 1
FörstÄ elever med autism och adhd
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 18
2020-05-13 12:15
och ser inte vad som hÀnder omkring honom. Det leder ofta till konflikter och dÄ har han svÄrt att se sin del i det som hÀnde. I skolan har Axel inte svÄrt att lÀra sig men han har svÄrt att fÄ skolarbetet gjort eftersom han ofta tappar fokus och gÀrna börjar göra annat. Det hÀnder inte nÀr det Àr sÄdant han verkligen intresseras av. Vid genomgÄngar kan det vara svÄrt för Axel att behÄlla sin koncentration, exempelvis nÀr nÄgon av pedagogerna pÄ hans fritidshem berÀttar vad som hÀnder under eftermiddagen eller ger instruktioner inför en aktivitet. DÄ kan han börja innan det Àr dags eller störa genom att ta över, vandra runt eller börja skÀmta sÄ att andra skrattar. Samtidigt Àr han en charmig kille med mycket humor och glÀdje vilket gör honom lÀtt att tycka om. Det Àr full fart pÄ eleverna som kommer springande frÄn melliset i matsalen till skolans fritidshem dÀr de ska vÀlja vad de vill göra den nÀrmaste timmen eller sÄ. Det finns alltid fem olika aktiviteter och nÄgra rum dÀr man kan vÀlja att göra lite olika saker. Det Àr högljutt och rörigt nÀr eleverna kommer. Charlotte, en av pedagogerna, ser att Ella inte mÄr bra. Hon gÄr med huvudet nedböjt och blicken flackar. »Hur Àr det, Ella?« hinner hon ropa innan hon blir stoppad av en elev som har slagit sig. NÀr hon tittar upp igen Àr Ella borta. Hon letar och drar in andra i sökandet. Till slut finner en av eleverna Ella hopkrupen i nedre delen av ett skÄp i en avlÀgsen del av lokalen.
Ella reagerar starkt i situationer dĂ€r det Ă€r stökigt och mĂ„nga mĂ€nniskor i rörelse. Hög ljudnivĂ„, trĂ€ngsel och beröring ger henne panikkĂ€nslor och ibland gĂ„r hon och gömmer sig nĂ€r det Ă€r mycket som hĂ€nder samtidigt. Ella har alltid haft lĂ€tt för att bli överstimulerad av intryck och hĂ„ller ibland Ă€ven för öronen. Hon trivs bĂ€st nĂ€r det Ă€r fĂ„ personer i rummet, och hon har inga problem med att vara helt sjĂ€lv. Hon kan gilla att pyssla och pĂ„ fritids gĂ„r hon gĂ€rna undan och lĂ€ser en bok. Ibland leker hon med en annan flicka i klassen. Leken handlar om att de tar hand om skadade âFunktionsförmĂ„gor â|â19
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 19
2020-05-13 12:15
djur som de matar och vÄrdar. Ella styr dÄ leken helt och bestÀmmer ocksÄ nÀr de ska leka och inte. Organiserade aktiviteter fungerar bra för henne sÄ lÀnge hon vet vad hon ska göra. Hon kan bli mycket orolig om det inte Àr tydligt vad som ska hÀnda, hur det ska gÄ till eller vem hon ska vara med, och stÀller dÄ en massa frÄgor. Blir hon riktigt stressad kan hon fÄ panik och skrika rakt ut eller springa ivÀg och gömma sig.
vikten av funktionsförstĂ„else Alla som arbetar pĂ„ fritidshemmet, precis som alla andra som trĂ€ffar barn och ungdomar, behöver ha en »funktionsförstĂ„else«, det vill sĂ€ga kĂ€nna till vilka förmĂ„gor vi mĂ€nniskor behöver ha för att kunna hantera vardagen, och vad som kan hĂ€nda nĂ€r nĂ„gon förmĂ„ga inte Ă€r fullt utvecklad. Med en sĂ„dan förstĂ„else blir det lĂ€ttare att förestĂ€lla sig hur en situation kan te sig för den som har en lĂ„ngsam eller ovanlig funktionsutveckling. Det blir ocksĂ„ lĂ€ttare att förstĂ„ att förutsĂ€ttningarna kan ha mycket stor betydelse för vissa elevers möjlighet att klara av en viss situation. En elev kanske visst har förmĂ„gan att delta i en aktivitet â men inte om instruktionerna Ă€r otydliga och det Ă€r mycket som stör i lokalen. En del elever behöver veta mer exakt vad som förvĂ€ntas av dem, andra har svĂ„rt att utnyttja sina förmĂ„gor i en alltför stor grupp, nĂ€r det Ă€r rörigt och högljutt, nĂ€r luften Ă€r dĂ„lig eller nĂ€r det Ă€r nĂ„got annat som distraherar eller stressar. Ăven dagsformen pĂ„verkar. Det vet vi alla. HuvudvĂ€rk, hunger, trötthet eller att vi gĂ„r omkring och tĂ€nker pĂ„ en jobbig situation kan leda till att vi blir ofokuserade, stingsliga och presterar sĂ€mre. Det gĂ€ller sĂ„vĂ€l barn som vuxna. Vi kan skapa bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för lĂ€rande om vi försöker förstĂ„ den elev som upplever stress och överkrav, och som kanske har mĂ„nga erfarenheter av misslyckanden i bagaget, och möta eleven dĂ€r hen Ă€r.
20 |
DEl 1
FöRSTÄ ElEvER MED AUTISM OCH ADHD
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 20
2020-05-13 12:15
bandy?
det
funka ?! vitt r inte.. , kv VAD . ... itt 39, 40.âŠja , 8 gh ,3
u
til
s t a ir ri g t i s a n inte Ă„ p
g
gk
n in
te sit
krafs krafs krafs
ja
Ja
ka
gk
lâ
an i
n te
V
ja g k a n
⊠ra
lle v i g ö sku
ad
Vad hÀn
vad oska rar r nd
pÄ der gÄ
ör d
n rde ?!
35 stud sn u, 36
r? gö
Ă€r??
7 ,3
u! gÄr n Jag
nte ei
!
hallÄÄ
... n
kvitt, kvitt, k
rs t a s till â Ă€
nÄgra viktiga funktionsförmÄgor Vi ska nu titta nÀrmare pÄ ett antal funktionsomrÄden och pÄ nÄgra viktiga förmÄgor som eleverna behöver ha utvecklat för att klara av vardagen pÄ fritidshemmet.
PERCEP TI O N
Vi mÀnniskor uppfattar omvÀrlden genom vÄra sinnen: syn, lukt, smak, kÀnsel etc. Men vi Àr alla olika; tvÄ individer kan befinna sig i samma FUnkTIOnSFöRMÄgOR
Autism_adhd_fritidshem_inlaga.indd 21
| 21
2020-05-13 12:15
FOTO: CAROLA BJĂRK
DAVID EDFELT Ă€r leg. psykolog, handledare, utbildare och författare. ANNA SJĂLUND Ă€r beteendevetare, grundutbildad psykoterapeut, handledare och författare med fördjupning i neuropsykiatri. CAJSA JAHN Ă€r lĂ€rare fattare och handledare med lĂ„ng erfarenhet av arbete
Autism och ADHD i fritidshemmet â tydliggörande pedagogik vĂ€nder sig till alla blivande och verksamma lĂ€rare med Âinriktning mot fritidshem samt övrig personal och Âelevassistenter som vill dra nytta av elevernas styrkor och utveckla verksamheten sĂ„ den blir tillgĂ€nglig för alla elever.
med tydliggörande pedagogik. LÀs mer om författarna pÄ sidan 169 i boken.
ISBN 978-91-27-82728-8
Autism och ADHD i fritidshemmet
och MALIN REUTERSWĂRD Ă€r pedagog, bĂ„da Ă€r förÂ
Den hĂ€r praktiska handboken visar hur tydliggörande Âpedagogik kan göra fritidshemstiden begriplig, hanterbar och meningsfull. Tack vare enkla tekniker som visuella stöd, scheman och tydliga instruktioner kan du kompensera för nedsatta funktionsförmĂ„gor och anpassa undervisningen och lĂ€rmiljön pĂ„ fritidshemmet.
Jahnâ âą ReuterswĂ€rdâ âą Edfelt âą Sjölund
FĂR EN DEL elever kan vardagliga situationer pĂ„ fritids hemmet skapa stress och oro. Ofta helt i onödan!
Cajsa Jahn Malin ReuterswÀrd David Edfelt Anna Sjölund
»En schweizerkniv till bok. HÀr fÄr du den kunskap du behöver för att bÄde veta vad du ska göra och förstÄ varför. Och mÀngder av verktyg för detta. Boken Àr dessutom bÄde lÀttlÀst och enkelt över blickbar.« Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog, efterfrÄgad som handledare, utbildare och förelÀsare inom lÄgaffektivt bemötande
»Ăntligen en informativ och anvĂ€ndbar bok, direkt riktad till fritidshemmets verksamhet! â HĂ€r breddas och fördjupas förstĂ„elsen för vilka förmĂ„gor som Ă€r viktiga för lĂ€randet och vi fĂ„r Âgrunderna i tydliggörande pedagogik med strate gier som gynnar precis alla barn. De matnyttiga diskussionsfrĂ„gorna i slutet av varje kapitel fungerar utmĂ€rkt vid kollegialt lĂ€rande och utvĂ€rderingar. â LĂ€s boken! Kom igĂ„ng och bli en tydliggörare â ÂunderlĂ€tta för dig som pedagog, eleverna och ÂvĂ„rdnadshavarna i din verksamhet.« Linda Carlsson Leg. lĂ€rare i fritidshem
Autism och ADHD
i fritidshemmet TYDLIGGĂRANDE PEDAGOGIK
9 789127 827288
Autism_adhd_fritids_gk.indd Alla sidor
2020-05-11 11:50