9789127826779

Huvudförfattare är David H. Barlow, professor emeritus i psykologi och psykiatri, som är en av världens främsta psykoterapiforskare.

Svensk fackgranskning av Billy Larsson, fil.dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare.

David H. Barlow m.fl. UNIFIED PROTOCOL – Arbetsbok

Upplever du starka, obehagliga känslor som hindrar dig från att leva så som du vill? Ångest, rädsla och nedstämdhet förekommer ofta tillsammans och kan begränsa din tillvaro. Forskning visar att behandlings­ programmet i den här boken, Unified protocol, kan hjälpa dig oavsett om du lider av depression, något ångestsyndrom – eller av flera problem samtidigt.

Behandlingen bygger på kognitiv beteendeterapi, där du aktivt tränar för att utveckla nya färdigheter.

Steg för steg vägleds du till att bättre förstå dina känsloupplevelser, vad som förvärrar dina symtom – och framför allt vad du kan göra för att börja må bättre.

Rikligt med fallbeskrivningar, dialoger och exempel visar hur behandlingen går till.

Du använder boken i samarbete med en terapeut.

På bokens webbplats finns formulär och annat arbetsmaterial.

UNIFIED PROTOCOL

Diagnosöverskridande psykologisk behandling David H. Barlow Andra utgåvan

Shannon Sauer-Zavala · Todd J. Farchione Heather Murray Latin · Kristen K. Ellard Jacqueline R. Bullis · Kate H. Bentley Hannah T. Boettcher · Clair Cassiello-Robbins

Arbetsbok

ISBN 978-91-27-82677-9

9 789127 826779

UP_arbetsbok_ok.indd Alla sidor

2020-03-06 11:45

UP_arbetsbok.indd 2

2020-03-03 09:22

Innehåll Förord – Om Treatments That Work™ 6 Författarnas tack 9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Vad är känslomässiga syndrom? 11 Om behandlingen 24 Lär dig att registrera dina upplevelser 31 Sätta upp mål och behålla motivationen 51 Förstå känslor. Vad är en känsla? 64 Förstå känslor. Använd känslornas ARK 80 Medveten känslomässig närvaro 90 Kognitiv flexibilitet 109 Motverka känslomässiga beteenden 130 Förstå och möta kroppsliga förnimmelser 151 Omsätt kunskapen i handling – känslomässig exponering 168 12 Läkemedelsbehandling vid känslomässiga syndrom 182 13 Att gå vidare – uppmärksamma framsteg och blicka framåt 197 Bilaga A – Svar på kapitelfrågor 211 Bilaga B – Exempelformulär 212 Bilaga C – Nyckelbegrepp 240 Om författarna 244

UP_arbetsbok.indd 5

2020-03-03 09:22

Förord – Om Treatments That Work™

Något av det svåraste som finns när man möter klienter med olika typer av syndrom och sjukdomstillstånd är att komma fram till vilken hjälp som vore bäst för dem. Många av oss har en vän eller anhörig som sökt terapi hos en vårdgivare som verkat seriös, men där behandlingen i efterhand har visat sig vara ofullständig eller till och med skadlig och där andra professionella har bedömt diagnosen som felaktig. De flesta klienter eller deras anhöriga hanterar denna typ av situation genom att läsa allt de kan hitta om symtomen, de söker information på internet eller frågar runt bland vänner och bekanta. Även ansvariga myndigheter och vårdpolitiker är medvetna om att människor som behöver hjälp inte alltid får den bästa behandlingen – något som de beskriver som variationer i hur vården utförs.

Hälso- och sjukvårdsorganisationer världen över försöker nu komma till rätta med dessa olikheter genom att införa evidensbaserad vård. Enkelt uttryckt betyder det att det ligger i allas intresse att vårdtagare får tillgång till den mest aktuella och effektiva behandlingen. Hälso- och sjukvårdspolitiker har också insett att det lönar sig att ge vårdtagare så mycket information som möjligt, så att de kan fatta välgrundade beslut för att förbättra sin fysiska och psykiska hälsa. Den här bokserien, Treatments That Work, är framtagen för att bidra till just det. Här beskrivs de allra senaste och mest

6

UP_arbetsbok.indd 6

2020-03-03 09:22

effektiva behandlingarna för olika problem på ett lättillgängligt och användarvänligt sätt. För att en behandling ska få ingå i serien måste den hålla högsta möjliga vetenskapliga nivå, vilket avgörs av ett vetenskapligt råd. Det innebär att den person som kontaktar en behandlare som är införstådd med behandlingsmetoderna och kommer fram till att de är lämpliga, kan känna sig säker på att få bästa möjliga vård. Men naturligtvis är det bara din behandlare som kan avgöra vad som är det bästa behandlingsupplägget för just dig.

Den senaste utvecklingen för evidensbaserade behandlingar som bygger på aktuell forskning och vetenskaplig utvärdering innebär sammanförda, diagnosöverskridande interventioner för problem som har gemensamma drag och som svarar på likartade terapeutiska insatser. En fördjupad kunskap om psykiska syndrom visar att många närbesläktade syndrom har gemensamma grundorsaker och är mycket lika när det gäller beteendeproblem och hjärnfunktioner. Ledande terapeuter och forskare, liksom författarna till DSM-5, betraktar nu dessa syndrom som besläktade – eller som delar av ett ”spektrum”. Anledningen är att många som har ett visst syndrom ofta har ett annat problem samtidigt, så kallad samsjuklighet. Någon med paniksyndrom kan även lida av social ångest eller depression – alla är känslomässiga syndrom.

Någon som är drogberoende kanske också är alkohol- eller nikotinberoende – samtliga är beroendesyndrom. Behandlingarna i den här serien är ”förenade” på så sätt att de utgår från en gemensam och enhetlig terapeutisk modell som fungerar för en hel grupp av syndrom, som känslomässiga syndrom eller beroendesyndrom.

Behandlingsprogrammen är ”diagnosöverskridande” genom att vara utformade för att vara effektiva vid samtliga tillstånd inom den grupp av diagnoser som en person kan antas lida av, till exempel känslomässiga syndrom, beroendesyndrom eller ätstörningar, och inte bara för en typ av syndrom. Att arbeta med en uppsättning

7

UP_arbetsbok.indd 7

2020-03-03 09:22

terapeutiska principer gör det både lättare och mer effektivt för dig och din terapeut och kan förhoppningsvis göra att dina problem hanteras på ett mer övergripande och effektivare sätt.

Den här arbetsboken är utformad för att täcka området känslomässiga syndrom. Vanligtvis omfattar denna grupp alla slags ångest- och förstämnings- (depressiva) syndrom, som paniksyndrom med eller utan agorafobi, social ångest, generaliserat ångestsyndrom, PTSD, OCD (tvångssyndrom) och depression. Behandlingsprogrammet kan även användas för närbesläktade tillstånd som uppstår på grund av svårigheter att hantera starka känslor, som hälsoångest, dissociation (overklighetskänslor), alkohol- eller annat substansbruk samt självskadebeteende. Det gemensamma för samtliga dessa tillstånd är upplevelsen av att intensiva känslor gör det svårt att leva ett meningsfullt liv. Det här behandlingsprogrammet rekommenderas vanligtvis inte för enskilda fobier, om det är det enda problemet du har för tillfället. Det är bara din behandlare som med säkerhet kan säga vilka syndrom du har eller inte har, och det är bara din behandlare som kan avgöra vilken behandling som är bäst för dig.

David H. Barlow

Chefredaktör för Treatments That WorkTM Boston, MA

8

UP_arbetsbok.indd 8

2020-03-03 09:22

Författarnas tack

Vi författare vill framföra vårt stora tack till alla som har medverkat till att utveckla det här behandlingsprogrammet. Först och främst vill vi tacka de författare som deltog i arbetet med arbetsbokens första utgåva (Tina Boisseau, Jill Ehrenreich May, Chris Fairholme och Laura Payne). Utan deras kloka bidrag hade den här utgåvan inte blivit verklighet.

Vi vill även framföra vårt tack till Amantia Ametaj, James Boswell, Matthew Gallagher och Cassidy Gutner som har lämnat ovärderliga synpunkter om viktiga revideringar i den här versionen av programmet. Vi riktar ett särskilt tack till Laren Conklin för hennes omsorgsfulla genomgång av de första utkasten till arbetsboken.

Dessutom vill vi tacka tidigare och nuvarande medlemmar i vår forskargrupp, som har hjälpt oss att utforma tankarna kring United protocol: Jenna Carl, Johanna Thompson-Hollands, Julianne Wilner, Meghan Fortune, Katherine Kennedy, Ujunwa Anakwenze, Olenka Olesnycky, Gabriela Aisenberg, Marina Ritchie och Gayle Tan. Vi vill också tacka Luke J. Carl och Jason Zavala för deras konstnärliga bidrag för att åskådliggöra de begrepp som beskrivs i programmet.

Avslutningsvis tackar vi alla behandlare som använder United protocol och som har lämnat initierade förslag på revideringar till andra upplagan, liksom våra klienter som så generöst delat med sig av sina erfarenheter – det har varit ovärderligt för att utveckla behandlingsprogrammet.

9

UP_arbetsbok.indd 9

2020-03-03 09:22

Digitala arbetsblad och formul채r Samtliga arbetsblad fr책n Unified protocol finns tillg채ngliga digitalt.

Du hittar dem p책 www.nok.se/unifiedprotocol2.

10

UP_arbetsbok.indd 10

2020-03-03 09:22

1 | Vad är känslomässiga syndrom?

Mål • Att beskriva vilken typ av problem som behandlingsprogrammet kan lösa.

• Att avgöra om programmet passar för dina problem.

Vad är känslomässiga syndrom?

Den här arbetsboken har tagits fram för att hjälpa dem som kämpar med starka känslor som ångest, nedstämdhet, ilska och skuld.

Man kan sägas ha ett känslomässigt syndrom när ens känslor är så överväldigande att de hindrar en från att leva sitt liv på ett bra sätt.

Att vara mycket nedstämd kan göra det svårare att kontakta sina vänner eller till och med att stiga upp på morgonen. Att ha ångest i skolan eller på arbetet kan hindra en från att klara av viktiga uppgifter. Du har kanske börjat läsa den här boken för att dina känslor begränsar ditt liv på viktiga områden. Även om känslor påverkar livet på olika sätt finns det tre kännetecken som ofta är gemensamma för känslomässiga syndrom, de visas i figur 1.1 på nästa sida: ”Modelll för hur känslomässiga syndrom fungerar”.

11

UP_arbetsbok.indd 11

2020-03-03 09:22

Undvikanden slår tillbaka och leder till starkare känslor.

En negativ reaktion på känslan:

”Jag borde inte känna så här.”

Försök att undvika eller fly från känslan.

Du upplever en känsla: ångest, sorg, skam, ilska.

Fokus för den här behandlingen.

Figur 1.1: Modell för hur känslomässiga syndrom fungerar.

1. Frekventa, starka känslor. Personer med känslomässiga svå-

righeter upplever ofta starka känslor. Att vara känslig är en biologisk läggning – vissa individer har en medfödd tendens att uppleva sina känslor starkare när de reagerar på olika situationer i livet. Men det är viktigt att påpeka att starka känslor inte nödvändigtvis betyder att man upplever dem som övermäktiga och hindrande. Det avgörande är hur vi reagerar på våra känslor.

2. Negativa reaktioner på känslor. Personer med känslomässiga syndrom har också en tendens att betrakta sina känslor negativt. De kan kritisera sig själva för att reagera på olika sätt och tänka ”jag borde inte känna så här” eller ”att bli upprörd över det här är ett tecken på svaghet”. De kan även koppla samman starka känslor med negativa konsekvenser och dra slutsatsen att ”alla kommer att klandra mig för att jag är orolig”, ”om jag blir arg kanske jag gör något som jag får ångra” eller ”om jag tillåter mig att bli ledsen kommer jag att falla ner i ett hål som jag inte kan ta mig upp ur”. Ibland kan vissa delar av en känsloupplevelse vara särskilt plågsamma.

12

UP_arbetsbok.indd 12

2020-03-03 09:22

En del personer upplever till exempel ett starkt obehag av de kroppsliga förnimmelser som hänger samman med känslor, som hjärtklappning, svettningar och fjärilar i magen. För andra är påträngande och oönskade tankar det mest besvärliga. Ibland kan människor till och med reagera negativt på positiva känslor, till exempel ”om jag tillåter mig att bli glad blir jag bara ännu mer besviken om det inte fungerar”.

3. Undvikande av känslor. Eftersom personer med känslomässiga syndrom har en negativ inställning till sina känslor är det logiskt om de försöker undvika dem. Problemet med undvikanden är bara att det inte fungerar särskilt bra. Att aktivt försöka trycka undan känslor kan göra att man mår bättre på kort sikt, men på lång sikt innebär det oftast att känslorna återkommer oftare och mer intensivt. Det är som att sitta fast i kvicksand, ju mer man kämpar för att komma loss, desto djupare sjunker man. Att undvika olika aktiviteter eller situationer för att de kanske ska väcka starka känslor riskerar dessutom att göra livet mycket begränsat. Det blir svårt att göra vardagliga saker som att gå till arbetet, umgås med vänner eller bara hitta på något roligt.

Målet med den här arbetsboken är att förändra hur du reagerar på dina känslor när de uppstår. Du kommer att få i uppgift att möta dina känslor på ett mer accepterande sätt, i stället för att betrakta dem som något du vill undvika. Det kan framstå som motsatsen till vad du har tänkt dig – du kanske hade hoppats på att bli av med dina överväldigande känslor. Men vartefter du arbetar dig igenom arbetsboken kommer du att lära dig mer om att känslor – även negativa sådana – är viktiga, och att försök att trycka undan dem kommer att slå tillbaka. I början kan det vara svårt att närma sig sina känslor och reagera mer konstruktivt på dem, men det kommer gradvis att göra dem mer hanterliga.

13

UP_arbetsbok.indd 13

2020-03-03 09:22

För att se om det här programmet passar för dig kan du läsa följande exempel om några personer som har fått behandling vid vår mottagning.

Amira Amira är en 24-årig student som söker hjälp för flera olika svårigheter. Hon börjar med att berätta att hon känner sig orolig under långa tidsperioder (upp till 90 procent av sin vakna tid), bland annat över familjens ekonomi, om hon ska klara av sina studier, men även för sin hälsa och trygghet. För att hantera oron hoppar hon ofta över skolarbetet och ägnar i stället flera timmar per kväll åt att surfa på nätet. Hon undviker särskilt ett större projektarbete som är viktigt för att ta examen. Hon berättar att hon plågas av starka skuldkänslor för att inte komma framåt med projektet, men känner sig ändå oförmögen att klara av uppgiften. Hon beskriver även att hon ägnar sig åt kontrollbeteenden, till exempel att ofta söka läkare och läsa om olika symtom på internet, och hon undviker platser med större folksamlingar av rädsla för terrorattentat. Dessa beteenden hjälper henne att må bättre för stunden, men oron kommer alltid tillbaka som en reaktion på nya situationer och symtom.

Utöver oron känner hon sig rastlös, har svårt att koncentrera sig, är lättirriterad och har muskelspänningar.

Amira nämner också att hon som nyinflyttad student har haft svårt att få vänner. Hon oroar sig över att hennes klasskamrater ska uppfatta henne som konstig och pinsam, och undviker därför olika sociala aktiviteter med klassen. Några gånger har hon besökt en kyrka nära sin bostad, men hon sätter sig alltid längst bak och går så fort gudstjänsten är över, för att slippa delta i kaffestunden efteråt.

Hon berättar också att hon brukar undvika att ställa frågor under lektionerna eftersom hon oroar sig över att lärarna ska ”ångra att de antagit henne till utbildningen”. Hon säger avslutningsvis att alla dessa bekymmer har tärt på henne och att hon nu känner sig 14

UP_arbetsbok.indd 14

2020-03-03 09:22

mycket nedstämd. Amira har tappat hoppet om att kunna lösa sina problem och har slutat med fritidsaktiviteter som cykling, yoga och broderier. Hon menar att hon inte förtjänar att göra något roligt så länge hon inte sköter sina studier.

Carl Carl är 58 år, gift och lever med sin fru sedan tjugo år tillbaka och deras två tonårsbarn. Han har arbetat som advokat i tjugofem år. Carl söker hjälp efter att ha fått kraftiga panikattacker med symtom som hjärtklappning, andnöd, yrsel, klump i halsen, illamående och svettningar.

Den första panikattacken inträffade en dag på väg till arbetet, när han satt i bilen på motorvägen. Han svängde omedelbart ut på vägrenen och klev ur bilen. Han hade aldrig tidigare varit med om något likande och blev livrädd för att tappa kontrollen över bilen. Det slutade med att han ringde sin fru och bad henne komma och hämta honom. Efter denna första panikattack har han fått flera stycken till. De flesta har kommit ”från ingenstans”, men Carl har märkt att han oftast verkar få dem när han känner sig trängd. Eftersom han konstant oroar sig över panikattackerna har han ändrat sina vanor för att försöka undvika att drabbas av fler. Han har till exempel slutat ta motorvägen till och från arbetet och i stället valt mindre småvägar, vilket förlängt restiden med 30–45 minuter. Han går även tidigare från jobbet för att slippa rusningstrafiken. Han har också börjat undvika flygplan, hissar, butiker, gallerior, teatrar och folksamlingar. Vart han än går har han med sig sin snabbverkande ångestdämpande medicin och sin mobiltelefon, för att kunna ringa efter hjälp om något skulle hända honom. Även om han inte tar medicinen särskilt ofta beskriver han hur blotta åsynen av den får honom att känna sig tryggare och mer i balans. Carl har prövat flera saker för att ”bli av med” sin panik, till exempel avslappning, hypnos och läkemedel som hans läkare skrivit ut. Inget av detta har dock hjälpt. Carl kan inte göra sig kvitt känslan av att det är något fel med hans hjärna och att symtomen är tecken på svaghet.

15

UP_arbetsbok.indd 15

2020-03-03 09:22

Markus Markus är 41 år och brandman. Han är gift och lever med sin fru sedan åtta år tillbaka. Kort efter en händelse på arbetet, när en av hans arbetskamrater blev allvarligt skadad, började Markus få sömnstörningar och mardrömmar. Drömmarna handlar oftast om en brand där han inte lyckas hjälpa sin arbetskamrat, och när han vaknar av drömmen är det nästan omöjligt för honom att somna om igen. Det gör honom trött och outsövd om dagarna, och han skjuter upp sänggåendet på kvällen eftersom han har börjat förknippa sängen med obehag. Utöver tröttheten får Markus dessutom ofta tvångstankar om sin arbetskamrat. Minnena kan plötsligt dyka upp när som helst, även när han försöker varva ner, vilket gör att han alltid känner sig på helspänn. Hans fru har försökt hjälpa honom genom att fråga vad som plågar honom, men Markus vill helst inte prata om sina tankar eftersom han tror att det kanske skulle göra honom ännu mer stressad. Markus fru märker också att han har fått allt svårare att kontrollera sitt humör. Han är ofta irriterad och snäser åt henne över småsaker. Han blev till exempel irriterad över att deras hund kom in i huset och skrek åt den att ge sig i väg, vilket gav honom skuldkänslor efteråt.

När Markus fru påpekar att han har ett väldigt dåligt humör håller han med om att han har känt sig irriterad och rastlös, men menar att han har svårt att koppla av hemma. Han upplever också att sådant som han och hans fru tidigare har brukat göra tillsammans med vänner, som att gå på bio eller gå ut och äta, inte längre lockar honom.

Efter lite påtryckningar från sin fru bestämde sig Markus för att prata med en terapeut, och han inledde samtalet med att berätta hur jobbigt allt varit efter eldsvådan när hans arbetskamrat skadades. Markus är mycket frustrerad över sina symtom och undrar särskilt varför han är så stressad nu för tiden. Förut har han kunnat sköta sitt arbete utan problem, trots betydligt mer krävande omständigheter. Markus plågas av självkritiska tankar och undrar varför han inte kan hantera situationen.

16

UP_arbetsbok.indd 16

2020-03-03 09:22

Regina Regina är 33 år och hemmafru. Hon bor tillsammans med sin man och deras tvååriga dotter. Hon beskriver sig själv som en ”lite rigid person” som tycker om ordning och reda. Hon är medveten om att hon alltid har blivit lite störd när saker och ting inte blivit som hon tänkt sig. Efter dotterns födelse känner Regina ofta en stark ångest över rena småsaker som rubbar hennes rutiner. Om hon till exempel inte hinner lägga undan tvätten direkt efter att hon har vikt ihop den får hon orostankar om att något hemskt ska hända. Hon har tvångstankar om att dottern, maken eller hennes föräldrar ska råka ut för en olycka. För att slippa tvångstankarna anstränger hon sig för att hålla ett strikt schema varje dag och blir mycket upprörd om något stör det, till exempel om maken behöver jobba över. Om tvångstankarna tränger sig på brukar hon räkna golvplankorna i matsalen och samtidigt hålla i en lugnande sten som hon alltid har i fickan. Det får henne att känna att hon gör något för att skydda dem hon älskar. Regina är frustrerad över all tid som går åt till dessa beteenden men har ändå svårt att sluta med dem, utan fortsätter ”för säkerhets skull”, för att skydda sin familj.

Som beskrivningarna visar lider de här personerna av olika typer av symtom. I varje enskilt fall är det dock starka känslor som hind­ rar dem från att leva det liv de vill. Deras negativa reaktioner på sina känslor driver dem att göra saker som de inte vill göra, vilket vi kommer att diskutera under hela behandlingsprogrammet. Det kan gälla saker som kanske får dem att må bättre ett kort tag, till exempel att hoppa över träffar med klasskamraterna, undvika bilkörning, snäsa åt sin partner, följa strikta rutiner, men som bara förvärrar problemen på längre sikt.

17

UP_arbetsbok.indd 17

2020-03-03 09:22

Vilka syndrom kan programmet behandla?

Det här behandlingsprogrammet är framtaget för att hjälpa personer som Amira, Carl, Markus och Regina. Genom att det fokuserar på negativa undvikandereaktioner gentemot starka känslor kan människor med olika slags problem få hjälp. Det finns flera olika psykiatriska tillstånd som kan betraktas som känslomässiga syndrom och som passar för den här behandlingen. Känslomässiga syndrom uppstår alltså när en persons liv börjar styras av hur hen reagerar på starka känslor. Några exempel på känslomässiga syndrom är olika ångesttillstånd som paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom, social ångest och OCD (tvångssyndrom). Ett annat vanligt känslomässig syndrom är depression. Tabell 1.1 beskriver olika diagnoser och problem som karaktäriseras av svårigheter att hantera starka känslor.

18

UP_arbetsbok.indd 18

2020-03-03 09:22

Tabell 1.1: Känslomässiga syndrom

Diagnos

Beskrivning av känslomässigt syndrom

Panik­syndrom

Personer med paniksyndrom får panikattacker – plötsliga anfall av intensiv skräck tillsammans med obehagliga kroppsliga förnimmelser, till exempel hjärtklappning, svettningar, yrsel eller andnöd. Den som lider av paniksyndrom upplever dessa situationer som extremt plågsamma och försöker därför på alla sätt undvika dem. Det kan handla om att hålla sig borta från platser där en panikattack skulle kunna inträffa, att avstå från att åka buss eller tunnelbana eller undvika koffeinhaltiga drycker.

Att undvika olika situationer för att de skulle kunna leda till en panik­attack kallas agorafobi.

­Generaliserat ångest­syndrom (GAD)

Personer med GAD oroar sig för en mängd olika saker, som att komma i tid, sin egen eller andras hälsa, sociala sammanhang eller arbete och skola. Oron riktas oftast framåt i tiden och står inte i proportion till företeelsens allvarlighetsgrad. Den drabbade har i regel mycket svårt att sluta oroa sig när oron väl har börjat.

Personer med GAD tar ofta till olika åtgärder för att känna sig bättre, som att ringa för att höra efter att nära och kära mår bra, kontrollera saldot på bankkontot, ägna sig åt överdrivna förberedelser, skjuta upp aktiviteter eller söka information på internet.

Dessvärre får detta bara den som lider av GAD att må bättre ett kort tag.

Socialt ångest­ syndrom (SAD)

Personer som lider av SAD upplever ångest när de blir iakttagna eller bedömda av andra. För att undvika dessa känslor kan de avstå från att delta i sammanhang med andra människor, till exempel fester eller att äta i lunchrummet på arbetet, eller där de kan behöva tala offentligt, som undervisning där man behöver hålla presentationer. De kan även försöka minska sin ångest genom att undvika ögonkontakt eller enbart prata om ämnen som de är väl insatta i. Dessa beteenden kan göra att den med SAD mår bättre för stunden, men vidmakthåller ändå känslan av att vara bedömd av omgivningen.

19

UP_arbetsbok.indd 19

2020-03-03 09:22

Tvångs­ syndrom OCD

OCD utmärks av påträngande tankar (tvångstankar) som kan verka helt irrationella men som i regel är mycket plågsamma, till exempel ”om jag nuddar det här dörrhandtaget kan jag få HIV”.

Den som lider av OCD försöker ofta göra saker som kan neutralisera tankarna (tvånget). Dessa beteenden kan vara både tidskrävande och störa tillvaron, som att ideligen tvätta händerna, men den som har OCD fortsätter ändå, eftersom det minskar det lidande som tvånget innebär – åtminstone ett kort tag. Att reagera på tvångstankarna som om de vore verkliga, genom att ägna sig åt tvångshandlingar, ökar dessvärre risken för att tankarna ska återkomma i framtiden.

Post­ traumatiskt stress­syndrom (PTSD)

Vissa personer som har upplevt traumatiska händelser (kränkningar, strid, övergrepp) utvecklar PTSD. Detta syndrom karaktäriseras av påträngande minnen från den situation som den drabbade upplevt som plågsam. Som en konsekvens försöker personer med PTSD undvika triggers som kan påminna om traumat, till exempel människor, situationer eller aktiviteter.

Depres­ sion (egentlig ­depression, ihållande de­ pression)

Deprimerade människor beskriver känslor av sorg eller hopplöshet. De saknar vanligtvis tillräckligt med energi för att göra sådant som de tidigare brukade tycka om. Även om det har visat sig att deprimerade personer kan vara hjälpta av att aktivera sig kan de ofta ha svårt att komma till skott. Det kan leda till att de drar sig undan genom att ställa in planer eller avstå från viktiga aktiviteter. Även om sådana undvikanden kan innebära en lättnad på kort sikt kan de beteendena faktiskt öka de depressiva symtomen.

Borderline eller emotionellt in­ stabilt person­ lighetssyndrom (EIPS)

Personer med EIPS upplever sina känslor mycket starkt, och beskrivs ofta som lynniga eftersom deras känslor kan förändras snabbt. För att hantera sina negativa känslor tar de till en rad olika beteenden som får dem att må bättre för stunden, men som i långa loppet skapar ännu större problem. Det kan handla om att börja bråka med sina närmaste, att söka överdriven bekräftelse från en partner, att vräka i sig mat, drogmissbruk, vidlyftigt sex eller till och med att skada sig själv, genom att exempelvis skära eller bränna sig.

20

UP_arbetsbok.indd 20

2020-03-03 09:22

Ätstörningar

Vid ätstörningar är källan till de negativa känslorna missnöje över eller upptagenhet av kroppsform eller vikt. För att slippa känna ångest över att gå upp i vikt kan en person med anorexi begränsa sitt matintag eller ägna sig åt överdriven träning. När en person med bulimi upplever stark stress kan hen vräka i sig mat för att döva känslorna, men efteråt kan frosseriet ge skuldkänslor, vilket kompenseras med försök att bli av med maten genom exempelvis laxering.

Självskadebe­ teenden

Även om självskadebeteenden inte nödvändigtvis utgör en psykiatrisk diagnos används de ofta för att lätta på trycket från negativa känslor. Det kan handla om att skada sig själv, till exempel att avsiktligt skära eller bränna sig, överdrivet drickande eller substansbruk, att få utbrott eller snäsa åt andra – eller andra gränslösa beteenden, som oskyddat sex eller ekonomisk vidlyftighet. Dessa beteenden kan på kort sikt fungera avledande från de starka känslorna, men kan på längre sikt få negativa konsekvenser och skapa fler negativa känslor.

Du har kanske besökt psykiatrin och fått någon eller några av dessa diagnoser. Det är faktiskt ganska vanligt att ha mer än ett syndrom samtidigt. Det beror på att det är samma processer bakom alla känslomässiga syndrom, liksom närliggande problem som självskadebeteenden och substansbruk. Detta är ett viktigt skäl till att det här behandlingsprogrammet har tagits fram. Genom att fokusera på negativa undvikandereaktioner på känslor kan du få hjälp att hantera de symtom som du lider av, oavsett syndrom. Även om du inte har någon av de beskrivna diagnoserna kan behandlingsprogrammet ändå passa för dig. Om dina känslor, eller de strategier som du använder för att hantera dem, försvårar det liv du vill leva kan du förmodligen ha nytta av de färdigheter som lärs ut i arbetsboken. Vissa personer påverkas av starka känslor i nästan alla sammanhang i sina liv, medan andra bara upplever känslomässiga problem i några få situationer, till exempel att tala offentligt eller i

21

UP_arbetsbok.indd 21

2020-03-03 09:22

kärleksrelationer. Men alla kan ha nytta av att lära sig konstruktiva sätt att reagera på känslor. Att lära sig att acceptera känslor när de uppstår kan göra dem lättare att hantera på längre sikt.

Passar den här behandlingen för dina symtom?

För att ta reda på hur dina egna erfarenheter kan kopplas till den här behandlingen kan du besvara följande frågor och kryssa i de rutor som passar.

• Upplever du ofta starka känslor i ett eller flera sammanhang?

Ja Nej • Upplever du dina känslor som obehagliga eller betraktar du dem som tecken på svaghet?

Ja Nej • Brukar du försöka undvika att känna vissa känslor? Påverkar det i så fall det liv du vill leva?

Ja Nej Om du har svarat ja på någon av dessa frågor kan behandlingsprogrammet i den här arbetsboken hjälpa dig att få större kontroll över dina känslor. Även om det kan verka motsägelsefullt kan de starka känslor som du upplever successivt bli lättare att hantera på längre sikt genom att du accepterar dem och tar itu med dem. Om du däremot fortsätter att undvika känslorna kommer de faktiskt att uppstå oftare, bli starkare och begränsa ditt liv.

22

UP_arbetsbok.indd 22

2020-03-03 09:22

Sammanfattning Det här behandlingsprogrammet har utvecklats för att hjälpa personer som kämpar med obehagliga, oönskade eller överväldigande känslor. Som uttrycket antyder upplever människor med känslomässiga syndrom intensiva känslor. De har även en tendens att betrakta känslor negativt och försöker ofta undvika eller trycka undan dem. I det här kapitlet har vi beskrivit fyra personer som exemplifierar några av de sätt som känslor kan påverka livet på.

Det finns flera typer av tillstånd i den här kategorin av känslomässiga syndrom. Det handlar bland annat om olika slags ångesttillstånd (social ångest, panikångest, generaliserat ångestsyndrom), tvångssyndrom, posttraumatisk stress och depressiva syndrom.

Behandlingsprogrammet är utformat för att konkret hantera de överväldigande känsloupplevelser som utgör kärnan i samtliga dessa syndrom.

Nästa kapitel innehåller en överblick av programmet, för att hjälpa dig att avgöra om det skulle kunna fungera för dig.

23

UP_arbetsbok.indd 23

2020-03-03 09:22

2 | Om behandlingen

Mål • Att ge en översikt över de färdigheter som lärs ut under behandlingen.

• Att visa hur viktigt det är att öva på färdigheterna.

• Att beskriva hur behandlingen kan kombineras med läkemedel och andra behandlingar.

• Att avgöra när behandlingen bör inledas.

I det föregående kapitlet beskrevs några av de problem som den här behandlingen kan hjälpa till att lösa. Nu är det dags att ta reda på om behandlingsprogrammet är rätt för dig.

Översikt över behandlingen I varje kapitel här i arbetsboken får du lära dig nya färdigheter för att hantera dina känslor. Det övergripande målet för behandlingen är alltså att lära sig att acceptera känslorna när de uppstår, för att kunna möta dem på ett mer konstruktivt sätt.

Att bygga upp ett sunt förhållningssätt till sina känslor kan liknas vid att bygga ett nytt hus (se figur 2.1). Man behöver först bygga en stabil grund. Börja gärna med att tänka igenom dina personliga argument för att göra de förändringar som behandlingen kräver;

24

UP_arbetsbok.indd 24

2020-03-03 09:22

Känslomässig exponering

Kognitiv flexibilitet

Motverka känslomässiga beteenden

Möta kroppsliga förnimmelser

Medveten känslomässig närvaro

Förstå dina känslor

Sätta upp mål och behålla motivationen

Figur 2.1.

det ger dig motivation för att utveckla de nya färdigheterna (kapitel 4 – ”Sätta upp mål och behålla motivationen”).

När den nödvändiga grunden är lagd består bottenvåningen i behandlingen av att skapa en större förståelse av känsloupplevelser. Att acceptera och möta känslorna kanske är något annat än vad du förväntat dig, därför börjar vi med att beskriva varför känslor över huvud taget finns, och att de faktiskt kan vara till hjälp för oss.

Du får även lära dig att bryta ner dina känslor i mer lätthanterliga delar. Det innebär konkret att du får lära dig att vara uppmärksam på dina tankar (vad du säger till dig själv), dina kroppsliga förnim-

25

UP_arbetsbok.indd 25

2020-03-03 09:22

melser (vad du känner i din kropp) och dina beteenden (vad du gör). Det hjälper dig att förstå varför dina känslor kan stegras och bli helt övermäktiga (kapitel 5 och 6 – ”Förstå dina känslor”.) Dessa tre beståndsdelar – tankar, kroppsliga förnimmelser och beteenden – ska vi återkomma till under hela behandlingen.

När vi har gått igenom varför det är en fördel att acceptera sina känslor när de uppstår, får du lära dig en färdighet för att förhålla dig till dina känslor på ett mer accepterande sätt. Denna färdighet kallas medveten känslomässig närvaro (kapitel 7). Man kan jämföra det med att gå upp till andra våningen i huset för att få ett annat perspektiv på sina känsloupplevelser. Du kommer att få betrakta dina tankar, kroppsliga förnimmelser och beteenden på ett ickevärderande sätt. Du får alltså träna på att inte döma dig själv så hårt för att du reagerar känslomässigt; att kritisera sig själv gör bara att man mår sämre.

Nästa steg är att fokusera på var och en av de tre delarna i en känsla: tankar, kroppsliga förnimmelser och beteenden. På tredje våningen i huset har dessa tre delar var sitt rum och bakom varje dörr finns en ny färdighet för att hantera dem. Först får du lära dig hur själva sättet som du betraktar olika situationer på faktiskt kan påverka hur de känns. Du får lära dig en färdighet som kallas kognitiv flexibilitet (kapitel 8) som hjälper dig att ifrågasätta dina första intryck, så att du kan se saker på ett mer balanserat sätt. Sedan fokuserar vi på en färdighet som kallas motverka känslomässiga beteenden (kapitel 9). Här får du lära dig att närma dig känslorna i stället för att trycka undan dem. Slutligen får du lära dig en färdighet som kallas förstå och möta kroppsliga förnimmelser (kapitel 10). Vi ska undersöka på vilket sätt kroppsliga förnimmelser bidrar till hur känslor upplevs. Du kommer också att få lära dig några övningar som gör det lättare att hantera de kroppsliga förnimmelser som känslor kan leda till.

26

UP_arbetsbok.indd 26

2020-03-03 09:22

När du har tillägnat dig de olika färdigheterna för att hantera starka känslor är det viktigt att börja använda dem. Det bästa sättet för det är att göra saker eller befinna sig i situationer som framkallar starka känslor. Dessa övningar kallas känslomässig exponering (kapitel 11). Förutom att låta dig träna på dina nya färdigheter förmedlar känslomässig exponering också viktig information om känslorna i sig. Genom att möta känslorna får du lära dig att de är tillfälliga och att det faktiskt är lättare att uthärda dem än vad man kan tro. Att uppleva detta själv, i stället för att läsa om det här i arbetsboken, är ett mycket kraftfullt sätt för att utveckla den accepterande inställning till känslor som vi nämnde tidigare. Det här är behandlingens höjdpunkt och representeras av husets vind.

Det sista kapitlet i boken, ”Att gå vidare – uppmärksamma framsteg och blicka framåt” (kapitel 13) handlar om att vidmakthålla dina framsteg från arbetet du lagt ner under behandlingen.

Hur används arbetsboken?

Behandlingsprogrammet är utformat för att du ska kunna följa det i din egen takt, men försök lägga så mycket tid på varje kapitel att du verkligen lär dig använda de olika färdigheterna. Varje kapitel avslutas med några frågor för att undersöka hur väl du har förstått den färdighet som har presenterats i kapitlet. Svaren på frågorna finns i bilaga A på sidan 211. Om frågorna känns svåra att besvara kan du gå tillbaka och läsa kapitlet en gång till.

I varje kapitel finns också övningar som hjälper dig att träna på färdigheterna, så att du kan använda dem när du upplever starka känslor i livet. Övning är otroligt viktigt. Att läsa den här boken räcker inte – du behöver göra konkreta förändringar av hur du hanterar känslor för att märka någon förbättring av hur du mår. Man kan jämföra med att springa ett maratonlopp: det går inte att bara anmäla sig och tro att man ska kunna springa 42 kilometer. Man måste träna på att springa lite mer varje gång, tills man har byggt 27

UP_arbetsbok.indd 27

2020-03-03 09:22

upp tillräckligt med styrka för att slutligen klara det. Det är därför vi pratar om att sätta upp mål och behålla motivationen (kapitel 4) – så att du fullt ut ska kunna engagera dig i behandlingsprogrammet.

Kan den här behandlingen kombineras med andra behandlingar?

Om du får annan hjälp för att hantera starka känslor är det bäst att avsluta den behandlingen innan du börjar med det här programmet. Olika behandlingar kan ibland ge skilda budskap om vad man ska göra för att hantera sina symtom. Om du nyligen har inlett en annan behandling kan du behöva ge den en chans att visa effekt.

Om du däremot är i slutet av en annan behandling, men fortfarande kämpar med dina problem kan du pröva denna behandling. Om du går hos en terapeut av något annat skäl, till exempel för stödsamtal eller parterapi, finns det inget som hindrar att du fortsätter med det parallellt med det här programmet.

Om du tar någon medicin för dina symtom kan du fortsätta med det. Tänk dock på att vissa läkemedel, som Xanor och Iktorivil, är framtagna för att dämpa känslor. Eftersom målet för den här behandlingen är att hjälpa dig hantera dina känslor mer effektivt när de uppstår, kan den typen av läkemedel göra det svårare att få full nytta av behandlingsprogrammet. I kapitel 12, ”Läkemedelsbehandling vid känslomässiga syndrom”, finns mer information om de olika läkemedel som ofta ordineras till personer som kämpar med svåra känslor och om hur läkemedel kan påverka den här behandlingen.

Det bästa är om du kan genomföra programmet tillsammans med din terapeut. Men det går också bra att göra programmet på egen hand.

28

UP_arbetsbok.indd 28

2020-03-03 09:22

Huvudförfattare är David H. Barlow, professor emeritus i psykologi och psykiatri, som är en av världens främsta psykoterapiforskare.

Svensk fackgranskning av Billy Larsson, fil.dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare.

David H. Barlow m.fl. UNIFIED PROTOCOL – Arbetsbok

Upplever du starka, obehagliga känslor som hindrar dig från att leva så som du vill? Ångest, rädsla och nedstämdhet förekommer ofta tillsammans och kan begränsa din tillvaro. Forskning visar att behandlings­ programmet i den här boken, Unified protocol, kan hjälpa dig oavsett om du lider av depression, något ångestsyndrom – eller av flera problem samtidigt.

Behandlingen bygger på kognitiv beteendeterapi, där du aktivt tränar för att utveckla nya färdigheter.

Steg för steg vägleds du till att bättre förstå dina känsloupplevelser, vad som förvärrar dina symtom – och framför allt vad du kan göra för att börja må bättre.

Rikligt med fallbeskrivningar, dialoger och exempel visar hur behandlingen går till.

Du använder boken i samarbete med en terapeut.

På bokens webbplats finns formulär och annat arbetsmaterial.

UNIFIED PROTOCOL

Diagnosöverskridande psykologisk behandling David H. Barlow Andra utgåvan

Shannon Sauer-Zavala · Todd J. Farchione Heather Murray Latin · Kristen K. Ellard Jacqueline R. Bullis · Kate H. Bentley Hannah T. Boettcher · Clair Cassiello-Robbins

Arbetsbok

ISBN 978-91-27-82677-9

9 789127 826779

UP_arbetsbok_ok.indd Alla sidor

2020-03-06 11:45