9789127823617

V arför klingar gitarrens strängar olika?

Varför känns en sten kallare än trä?

Har du funderat på hur du kan förklara naturvetenskapliga och tekniska fenomen på ett lekfullt sätt, så att barnen blir nyfikna och vill veta mer?

Boken vänder sig till blivande och verksamma förskollärare som med ett ämnesintegrerat arbetssätt vill ta tillvara på de estetiska ämnenas möjligheter att stärka lärandet.

ISBN 978-91-27-82361-7

9 789127 823617

180609_Jeppson_TryckKlart_v001.indd 1,3,5

Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan

I den här praktiska metodboken visar författarna hur estetiska ämnen som drama, musik och bild, kan bredda våra möjligheter att förklara och uppleva naturvetenskap och teknik.

Teori varvas med praktiska exempel och övningar som integrerar ämnesområdena och lockar till samspel och lek.

När kropp och sinne aktiveras i ett sådant tvärvetenskapligt arbetssätt stärks också lärprocessen, vi förstår helt enkelt och minns bättre.

Fredrik Jeppsson (red.)

Andra böcker i vår förskoleutgivning:

Fredrik Jeppsson (red.) är docent i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet.

Hans huvudsakliga forskningsintresse ligger inom ramen för kroppsligt förankrad kognition med fokus på representationers betydelse för lärande.

Fredrik är forskare och lärare vid TekNaD samt proprefekt vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.

Fredrik Jeppsson (red.)

2018-06-12 11:39

INNEHÅLL

INLEDNING Bokens författare Översikt över bokens innehåll

7 8 10

DEL I

1. NO OCH TEKNIK PÅ LEKFULLA VILLKOR

15

Symbolisk kommunikation

15

Kroppsliga erfarenheter stärker lärprocessen

16

Representationer 18 Berättande som pedagogiskt verktyg

19

Sångsamling med rörelser

22

Konstruktionssagor 22 Sammanfattning 23 Referenser 25

2. ESTETISKA LÄRPROCESSER

26

Stärka minnet och skapa mening

26

Estetiska former utvecklade för barn

27

Musik som kunskapsform

29

Drama som kunskapsform

30

Bild som kunskapsform

34

Dans som kunskapsform

35

Sammanfattning 36 Referenser 38

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 4

2018-06-13 14:48

DEL II 3. TEKNIK: L JUD OCH MUSIK

41

Musik och teknik genom konstruktionssånger

42

Bygga egna musikinstrument

47

Musikens fysik

52

Ljudexperiment med digitala verktyg

54

Musikalisk utveckling i ett historiskt perspektiv

55

Mer om hur instrumenten kan komma till användning

57

Sammanfattning 59 Referenser 60

4. KEMI: KROPPEN OCH MATSPJÄLKNINGEN

61

Livslångt lärande om kroppen med start i förskolan

61

Matspjälkning – en kemisk process

62

Breven från Zim – en tematisk planering om matspjälkningssystemet 63 Kroppen 64 Näsan och lukten

67

Munnen och smaken

70

Magsäcken 73 Tarmarna 77

Sammanfattning 81 Referenser 82

5. NATURVETENSKAP OCH ENERGI Vad är energi?

83 84

Energiteater 86 Gunga 88 Spela kula

89

Värme 91 POE 92 Ta på dig så du inte blir kall!

93

Göra det osynliga synligt

94

Sammanfattning 96 Referenser 97

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 5

2018-06-13 14:48

6. TEKNIK, NATURSYN OCH BARNLITTERATUR I FÖRSKOLAN Berättelser skapar förståelse för tekniken och naturen Kunskaper i teknik och naturvetenskap – en demokratisk fråga

98 99 102

Frågorna är viktiga!

104

Teknik och natursyn

106

Hållbar utveckling

111

Den antropomorfa naturen och tekniken

114

Exempel på teknik och natursyn i barnlitteraturen

118

Tre autentiska aktiviteter med barnlitteratur som utgångspunkt

123

Max och skeppet Vasa

123

Boken om medeltiden

126

Båtar och hållbar utveckling

127

Sammanfattning 130 Referenser 132

AVSLUTANDE ORD

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 6

135

2018-06-13 14:48

| 7

Inledning

Har du funderat på hur du skulle kunna förklara för barn varför gitarren låter som den gör eller varför vissa material känns kyligare än andra? Har du tänkt på hur du skulle kunna göra detta på ett sätt så att barngruppen blir nyfiken på att få veta mer? Den här boken handlar om hur vi kan utveckla undervisningen genom att låta estetiska ämnen som drama, musik och bild interagera med naturvetenskap och teknik. Innehållet bygger på erfarenheter från didaktisk forskning och undervisningspraktik som ämnesmässigt spänner brett över naturvetenskap, teknik, musik, drama och bild.

I förskolan är lek, lärande och omsorg viktiga hörnstenar för barns sociala och kognitiva utveckling. I denna komplexa verksamhet, där både styrdokument och barnens intresse ska föra arbetet framåt, behövs skickliga pedagoger som kan göra rätt prioriteringar och avvägningar mellan dessa tre aspekter. Alla tre måste få sitt utrymme och balanseras mot varandra. Det är viktigt att till exempel leken och omsorgen inte hamnar i skuggan av lärandet.

Vi vill underlätta för dig som förskollärare att arbeta tvärvetenskapligt med naturvetenskap, teknik och estetiska lärprocesser. I konkreta exempel visar vi hur ett lekfullt lärande om natur och teknik kan se ut. Genom att utgå från barnens kroppsliga och sinnliga erfarenheter kan vi väcka barnens intresse och stötta dem i att skapa förståelse för exempelvis enkla kemiska processer, tekniska lösningar och fysikaliska fenomen.

Sedan 2010 har förskolan en ambitiös läroplan rörande barns utveckling och lärande med fokus på naturvetenskap och teknik. Förskolan ska bland annat sträva efter att varje barn ”utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra” och ”utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 7

2018-06-13 14:48

8 | INLEDNING

växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen” (Skolverket, 2016). Det finns dock en utmaning i att läroplanen inte säger något om hur målen ska uppnås. Ambitionen med denna bok är att möta denna utmaning och ge förslag på verktyg anpassade till yngre barns lärande. Den vänder sig i första hand till redan verksamma lärare och till studenter med inriktning mot det förskolepedagogiska området, men vår förhoppning är att den även ska nå vidare kretsar i utbildningssystemet. På en generell nivå kan den ge exempel på möjliga vägar att konkretisera läroplaner och sätt att anamma dagsaktuella frågeställningar i undervisningen.

BOKENS FÖRFATTARE Vi som skrivit boken har vår anställning vid antingen Linköpings eller Örebro universitet. En gemensam nämnare är att vi är engagerade i utbildningen av framtidens förskolepedagoger och även knutna till TekNaD, som är en forsknings- och undervisningsmiljö inom teknik, naturvetenskap och didaktik vid Linköpings universitet. Förskollärarutbildningen vid Linköpings universitet är förlagd till universitetets campus i Norrköping, vilket intressant nog sammanfaller med att Norrköping är den stad där Sveriges första professionsutbildning av förskollärare, Fröbelinstitutet, instiftades 1909 av systrarna Moberg.

Denna utbildning tog redan från början intryck av de konstfilosofer som hävdat att mötet med konst från en tidig ålder bidrar till utvecklingen av en ”harmonisk personlighet”.

Cecilia Axell arbetar som biträdande lektor och forskare vid Linköpings universitet. Cecilia har en bakgrund som grundskollärare och montessorilärare och är disputerad i teknikens didaktik. Hennes forskningsintressen rör bland annat teknikdidaktik, barnlitteratur, teknik och genus samt utbildningshistoria. Cecilia har medverkat i ett antal olika bokprojekt, såväl svenska som internationella.

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 8

2018-06-13 14:48

INLEDNING | 9

Helene Berggren har en bakgrund som förskollärare och arbetar idag som doktorand inom naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Hon undervisar även på förskollärarprogrammet.

Johanna Frejd är i grunden förskollärare och grundskollärare. Nu arbetar hon som doktorand inom naturvetenskapernas didaktik vid Lin­köpings universitet och som lärare på förskollärarprogrammet.

Frans Hagerman är utbildad musiker och disputerade i musikpedagogik vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Han är adjunkt vid Linköpings universitet där han undervisar i musik. Hans huvudsakliga forskningsintresse är skärningspunkten mellan berättande och musik, men han undersöker även andra tvärvetenskapliga teman.

Alma Jahic Pettersson är doktorand i naturvetenskapernas didaktik och undervisar i naturvetenskap och didaktik på bland annat förskollärarprogrammet vid Linköpings universitet. Hon har tidigare arbetat som gymnasielärare i kemi och biologi.

Fredrik Jeppsson är docent i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse ligger inom ramen för kroppsligt förankrad kognition med fokus på representationers betydelse för lärande. Fredrik är forskare och lärare vid TekNaD samt proprefekt vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier vid Linköpings universitet.

Alma Memisevic är doktorand i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Hon har en bakgrund som förskollärare och specialpedagog samt flera års erfarenhet som adjunkt och förskollärarutbildare vid Linköpings universitet.

Ulrika Sultan har en bakgrund som förskollärare, fritidspedagog och grundskollärare för de yngre skolåren. Hon är nu doktorand inom teknikens didaktik vid Linköpings universitet. Ulrika har mångårig erfarenhet som förskollärarutbildare och grundlärarutbildare vid Örebro universitet.

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 9

2018-06-13 14:48

10 | INLEDNING

ÖVERSIKT ÖVER BOKENS INNEHÅLL I del I (kapitel 1 och 2) går vi igenom och introducerar de tre områden som utgör bokens kärna – naturvetenskap, teknik och estetiska lärprocesser – och ger exempel på hur de kan se ut i förskolans verksamhet. I en fördjupande del sätter vi in boken i ett större didaktiskt sammanhang genom att länka dessa ämnesområden till varandra.

Vi gör detta utifrån några exempel på tänkbara teman och projekt.

Exemplen utgår från såväl egna erfarenheter som aktuell didaktisk forskning.

I del II (kapitel 3–6) presenteras fyra konkreta förslag på teman som lämpar sig för förskolan. Dessa teman bygger på erfarenheter av tvärvetenskapligt arbete med naturvetenskap, teknik och estetiska lär­processer vid förskollärarlärarutbildningarna vid Linköpings och Örebro universitet.

I kapitel 3 presenteras förslag på hur barn kan lära sig om teknik genom musik. Exempel på aktiviteter är konstruktion av föremål med hjälp av den egna kroppen och hobbymaterial, med utgångspunkt från sångtexter som handlar om att bygga saker. Sedan beskriver vi aktiviteter där barnen med förskollärarens hjälp bygger enkla musikinstrument av vardagsföremål för att därigenom lära sig om teknik. Vi tar även upp hur ljudets fysik kan utforskas under lekfulla former med hjälp av lättillgängliga digitala verktyg.

I kapitel 4 presenterar vi ett projekt om hur förskolepedagoger kan arbeta med kemiska processer i kroppen. I projektet möter barnen den fiktiva gestalten Zim, som berättar en saga och ger barnen uppdrag.

Kapitlet syftar till att belysa hur matspjälkningskanalen kan gestaltas och synliggöras.

I kapitel 5 visar vi hur man kan arbeta med energirelaterade frågor genom att utgå från barnens kroppsliga och sinnliga erfarenheter. Vi beskriver aktiviteter som kombinerar drama och bild med hypotesprövande observationer och utforskande. Aktiviteterna som beskrivs relateras till situationer som barn upplever i förskolans verksamhet, som att gunga, känna rutschkanans värme och att klä på sig när det är kyligt ute.

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 10

2018-06-13 14:48

INLEDNING | 11

I kapitel 6 beskrivs hur barnlitteraturen kan bilda utgångspunkt i arbetet med teknik, natursyn och hållbar utveckling. I barnlitteraturen finns det många spännande berättelser som handlar om hur människor skapar nya tekniska lösningar som svar på utmaningar eller hinder. Livet till sjöss är ett av flera möjliga teman som brukar vara populära för yngre barn att dramatisera, i synnerhet när det gestaltas med bilder, musik och andra estetiska uttrycksmedel och barnen själva, i lekens värld, får bygga upp en värld som förkroppsligar temat.

Vi betonar vikten av att utgå från barns frågor samt betydelsen av att stödja barnen i utvecklingen av ett kritiskt tänkande i etiska frågor om teknik och natur.

Boken avslutas med sammanfattande reflektioner om teknik och estetiska lärprocesser i ett förskolepedagogiskt perspektiv.

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 11

2018-06-13 14:48

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 12

2018-06-13 14:48

DEL I

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 13

2018-06-13 14:48

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 14

2018-06-13 14:48

| 15

1 NO och teknik på lekfulla villkor Frans Hagerman, Fredrik Jeppsson, Cecilia Axell, Johanna Frejd och Ulrika Sultan

Vad är en blomma och hur kan den bli till jord? Varför sover igelkottar på vintern? Och fungerar egentligen en dragkedja? Att se naturvetenskap och teknik som begynnande handlar om att ge barn möjlighet att utveckla förmågor som att observera, ställa frågor, utforska, tolka och kommunicera. Dessa förmågor grundar sig i kroppsliga erfarenheter och konkreta upplevelser. Här har pedagogens förhållningssätt stor betydelse. I det här kapitlet visar vi hur du som pedagog kan utveckla undervisningsmetoder som utvecklar barns förmåga att erfara naturvetenskapliga fenomen på ett inbjudande och lekfullt sätt.

SYMBOLISK KOMMUNIKATION Människan är en meningsskapande varelse. Det innebär att hon ständigt försöker förstå, tolka och skapa mening i de upplevelser som uppstår i mötet med omvärlden, vare sig det är naturen eller mänsklig kultur. Hon kan också dela med sig av sina upplevelser till andra människor genom att kommunicera med språk, gester, rösten och avbildningar av olika slag. Detta sker med hjälp av symboler som kombineras till meningsfulla helheter som berättelser, dramatiseringar, musik, bilder, filmer och dans. Detta formskapande är nödvändigt då det inte går att förmedla tankar och känslor direkt utan de måste kläs i en symbolisk form (Lindstrand & Selander, 2009). Genom att

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 15

2018-06-13 14:48

16 | NO OCH TEKNIK PÅ LEKFULLA VILLKOR

interagera med och utveckla sådana formuttryck transformeras också vår förståelse av omvärlden; det är alltså fråga om en lärprocess.

Språkforskaren Bo Renberg (2006) framhåller att samma budskap kan kommuniceras på huvudsakligen två sätt. Antingen med fokus på det ”raka” faktamässiga eller med fokus på det ”poetiska”, där språkets rytm och form står i förgrunden. Det går till exempel att betona vissa ord eller andas på ett uttrycksfullt sätt och ”måla” med hjälp av språket. Ord och meningar har en rytm, och orden kan ”smaka” på olika sätt. Detta är särskilt påfallande i ramsor och sånger för yngre barn där ordens ljud – exempelvis att de bildar roliga rim – kan vara överordnade deras betydelser. Symbolspråk är alltså inte enbart bärare av betydelser, utan det kan användas för sinnlig kommunikation, av idéer som inte kan uttryckas direkt med ord. På samma sätt förhåller det sig med bilder. En bild på ett träd kan vara en symbol för trädet som idé, men bilden kan i sig upplevas som gåtfull, vacker, ful, glad eller ledsen.

Symboler är således inte bara förmedlare av allmänt överenskomna idéer utan de har även en yttre form som människor reagerar känslomässigt på. Detta är vad som vanligen menas med estetisk kommunikation.

KROPPSLIGA ERFARENHETER STÄRKER LÄRPROCESSEN Barn utforskar sin omvärld hela tiden. Från dess att de föds använder de sina sinnen för att upptäcka och skapa mening kring det som sker runt omkring dem. De upplever tidigt att de får positiv feedback från exempelvis en förälder då de ler vid ögonkontakt eller då någon ropar deras namn. Med begreppet kroppsligt förankrad kognition menas att barns föreställningar om sin omvärld utvecklas genom egna kroppsliga erfa­ renheter, vilka ligger till grund för begrepps- och kunskapsutveckling.

Kroppsligt förankrad kognition kan hjälpa oss att stärka lärprocessen.

Idén bygger till stora delar på forskning som visar att hjärnan (mind) och sinnena (body) samverkar mycket mer än man tidigare trott.

Forskning från senare år visar att de kognitiva processerna är förankrade i sensomotoriska minnessystem, vilket innebär att vi minns

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 16

2018-06-13 14:48

NO OCH TEKNIK PÅ LEKFULLA VILLKOR | 17

bättre om våra känslor och sinnen engageras. Hur något kommuniceras har till exempel stor betydelse, eftersom det är lättare att minnas och ta till sig sådant som har en intresseväckande form, som engagerar känslolivet och strukturerar tanken. Vissa företeelser i mänsklig kommunikation blir dessutom mer tydliga när de uttrycks med estetikens hjälp. Ett exempel är kärleksförklaringar. Att gå rakt på sak här kan ge ett plumpt intryck, medan mer estetiska uttryck som kroppsspråk, kläder, dofter, blommor, teckningar, dikter eller sånger faktiskt kan vara tydligare. I detta fall beror tydligheten på hur mycket någon ansträngt sig att skapa en tilltalande estetisk form för budskapet. Intentionen kan bli tydligare i en estetisk form.

Ett annat exempel på hur vi lär oss bättre om våra sinnen och erfarenheter engageras i lärprocessen hittar vi i en studie med fokus på barns förmåga att lära sig läsa (Glenberg, 2008). En samling barn delades in i två grupper och fick en text uppläst för sig. Under lyssnandet fick den ena gruppen med hjälp av händerna gripa tag och leka med leksaker som representerade figurer i texten och ta del av visuellt stöd, medan den andra bara fick använda sin fantasi för att skapa dessa sekvenser.

Undersökningen visade att gruppen som hade möjlighet att involvera kroppsliga erfarenheter och upplevelser fick bättre resultat i efterföljande läs- och ordförrådstester än gruppen som enbart fick använda sin fantasi.

Vad har då kroppsligt förankrad kognition för betydelse i relation till att lära sig om naturvetenskap?

Flera undersökningar har visat att förskollärare ser naturvetenskap som just ”natur”, det vill säga skog, träd, blommor och djur. Men naturvetenskap är så mycket mer än detta, och i vårt uppdrag ingår även att möjliggöra utforskande och samtalande om andra naturvetenskapliga fenomen. Många naturvetenskapliga begrepp är dessutom av abstrakt karaktär och våra sinnen begränsar oss i vad vi kan uppleva. En verklig utmaning för pedagogerna är med andra ord att konkretisera naturvetenskapligt innehåll för barn. Hur kan vi till exempel konkretisera frågor som berör ett osynligt fysikaliskt fenomen som energi?

Energi är ett ord och begrepp som vi ofta använder i vardagsspråket för att beskriva och prata om exempelvis välmående. ”Du måste äta

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 17

2018-06-13 14:48

18 | NO OCH TEKNIK PÅ LEKFULLA VILLKOR

upp din lunch så att du får energi att klara resten av dagen.” Genom våra kroppsliga erfarenheter av att äga, ge bort och äta konkreta objekt ges vi möjlighet att förstå och skapa mening av begrepp, som exempelvis energibegreppet, som inte är av samma konkreta karaktär i relation till våra kroppsliga erfarenheter via begreppsliga metaforer (t.ex. Lakoff & Johnson, 1980; Jeppsson & Haglund, 2013). I kapitel 5 återvänder vi till energibegreppet.

REPRESENTATIONER För att ge elever insyn i ett naturvetenskapligt arbetssätt och samtidigt utnyttja naturvetenskapens inslag av kreativitet kan man utgå från modeller. Naturvetenskapsdidaktikern John Gilbert har utvecklat tanken om en modellbaserad undervisning (Gilbert, 2004). En vanlig föreställning är att naturvetenskaplig undervisning handlar om lärande av isolerade fakta. En modellbaserad undervisning fokuserar i stället naturvetenskapens sammanhängande karaktär. Varje beskrivning av ett naturvetenskapligt fenomen är alltid en representation, med mål att lyfta fram och förstärka vissa aspekter av ett fenomen samtidigt som andra aspekter tonas ner.

Användningen av modeller kan kategoriseras utifrån form och medium. Vissa modeller är konkreta och vi kan till och med ta på dem. Exempel på sådana modeller är världskartor och jordglober.

Men modeller kan också presenteras genom mindre konkreta medier, såsom talat eller skrivet språk.

• I det konkreta och visuella mediet kan man på ett tydligt sätt jobba med bildskapande genom att låta barnen få kontakt med, och skapa mening genom, den visuella världen. Att skapa tredimensionella fysiska representationer, som skalmodeller, är exempel på detta.

Många gånger kan bilder vara mycket mer begripliga än ord, i synnerhet för barn som kan behöva se något för att förstå det. Eller som talesättet lyder: ”En bild säger mer än tusen ord.”

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 18

2018-06-13 14:48

NO OCH TEKNIK PÅ LEKFULLA VILLKOR | 19

• I det verbala mediet kan man muntligt eller skriftligt beskriva och förklara fenomen. Det finns flera exempel på barnvisor vars texter lär barnen om meteorologiska fenomen som regn och åska och årstidsväxlingar. När kunskaper är förpackade som sånger blir de levandegjorda genom rytm och melodi, och barnet lär sig dem på ett spontant sätt; dessutom blir de lättare att minnas. Ett exempel på narrativ är den rikliga flora av fabler som förmedlar en underliggande moral om att man ska vara varsam med djur och natur genom att undvika resursslöseri.

• Slutligen kan vi genom gester och andra fysiska rörelser med våra kroppar representera fenomen ensamma eller tillsammans. Ett bra exempel på detta är lekar som ”Bro bro breja”, som låter barnet konstruera en bro med sin egen kropp – och låta kamraten ta sig över den. Barnet upplever gravitation genom att klättra, åla och krypa omkring och utvecklar en förståelse för skillnader mellan luft och vatten genom att experimentera med vatten i sandlådan.

Olika modeller eller representationer betonar olika aspekter av ett fenomen. Medan en modell visar en aspekt av ett fenomen, visar en annan modell en annan aspekt. Det finns dock ingen modell som kan visa allt! Genom att använda flera modeller, som kompletterar var­ andra, ökar möjligheten till meningsskapande.

BERÄTTANDE SOM PEDAGOGISKT VERKT YG Historieberättandet är något som gör oss unika i förhållande till andra varelser på jorden. Jonathan Gottschall, med forskningsfokus i skärningspunkten mellan naturvetenskap och konst, beskriver människan som ”the creatures of story”, då historieberättandet går att relatera till så gott som alla aspekter av våra liv. Arkeologer gräver upp ledtrådar i stenar och benrester och sätter ihop dem till en saga om det förflutna. När politiska kommentatorer gör olika uttalanden inför ett presidentval skulle det kunna beskrivas som en tävling mellan motstridiga historier om nationens förflutna och dess framtid. Och

978-91-27-82361-7_Jeppson inlaga_TRYCK.indd 19

2018-06-13 14:48

V arför klingar gitarrens strängar olika?

Varför känns en sten kallare än trä?

Har du funderat på hur du kan förklara naturvetenskapliga och tekniska fenomen på ett lekfullt sätt, så att barnen blir nyfikna och vill veta mer?

Boken vänder sig till blivande och verksamma förskollärare som med ett ämnesintegrerat arbetssätt vill ta tillvara på de estetiska ämnenas möjligheter att stärka lärandet.

ISBN 978-91-27-82361-7

9 789127 823617

180609_Jeppson_TryckKlart_v001.indd 1,3,5

Naturvetenskap och teknik genom estetiska lärprocesser i förskolan

I den här praktiska metodboken visar författarna hur estetiska ämnen som drama, musik och bild, kan bredda våra möjligheter att förklara och uppleva naturvetenskap och teknik.

Teori varvas med praktiska exempel och övningar som integrerar ämnesområdena och lockar till samspel och lek.

När kropp och sinne aktiveras i ett sådant tvärvetenskapligt arbetssätt stärks också lärprocessen, vi förstår helt enkelt och minns bättre.

Fredrik Jeppsson (red.)

Andra böcker i vår förskoleutgivning:

Fredrik Jeppsson (red.) är docent i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet.

Hans huvudsakliga forskningsintresse ligger inom ramen för kroppsligt förankrad kognition med fokus på representationers betydelse för lärande.

Fredrik är forskare och lärare vid TekNaD samt proprefekt vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.

Fredrik Jeppsson (red.)

2018-06-12 11:39