9789127822870

Elizabeth Blackburn & Elissa Epel

TELOMEREFFEKTEN TELOMEREFFEKTEN TELOMEREFFEKTEN TELOMEREFFEKTEN

Elizabeth Blackburn är professor och forskar inom molekylärbiologi. Hon fick nobelpriset i medicin år 2009 för sin forskning om telomerer. Elissa Epel är hälsopsykolog med mångårig erfarenhet av åldrandets processer och dess hälsoaspekter. De är båda verksamma vid University of California, San Francisco.

”I en utsträckning som har förvånat oss och resten av forskarvärlden utför inte telomerer bara den genetiska kodens befallningar. Det visar sig att dina telomerer också lyssnar på dig. De tar emot instruktionerna du ger dem. Ditt sätt att leva kan i själva verket säga åt telomererna att påskynda cellernas åldrandeprocess.

Men det kan också göra det motsatta.”

Elizabeth Blackburn & Elissa Epel

varför en del sextioåringar ser ut och beter sig som fyrtio – och tvärtom?

Varför vissa ser yngre och piggare ut, är friskare och mår bättre än andra i samma ålder? Med andra ord: varför vi åldras så olika?

Svaret är till stor del våra telomerer. Längst ut på varje kromosom sitter telomerer som små svansar och längden på dem har visat sig ha stor betydelse för hur vi åldras och hur vi mår. Korta telomerer har kunnat kopplas till åldrande och olika sjukdomar. Men den goda nyheten är att vi genom vår livsstil kan påverka och till och med förlänga dem.

Detta viktiga forskningsfynd fick nobelpristagaren Elizabeth Blackburn och forskaren Elissa Epel att skriva denna bok om telomerernas betydelse för människans livskvalitet, livslängd och välmående.

HAR DU IBLAND UNDRAT ÖVER

Telomereffekten beskriver hur åldrandet ser ut i vår kropp och telomerernas inflytande på vårt hälsotillstånd. Här ges en mängd praktiska livsstilsråd som visar hur enkla vardagsval kan påverka telomererna och därmed leda till ett längre liv och bättre hälsa.

Människor som ser äldre ut har i genomsnitt kortare telomerer. Det här är inte förvånande med tanke på rollen telomerer tycks spela när det gäller hudens åldrande och grånande hår. Att se äldre ut är på små men oroväckande sätt förknippat med tecken på dålig inre hälsa. Människor som ser äldre ut tenderar att vara svagare, göra sämre ifrån sig på ett prov som testar minnet, ha högre glukoshalt vid fastande, ha högre kortisolnivåer och uppvisa tidiga tecken på hjärt-kärlsjukdomar.

Den sensationella upptäckten från våra laboratorier och andra forskningslaboratorier över hela världen är att telomererna, ändarna på kromosomerna, faktiskt kan bli längre – och till följd av detta är åldrandet en dynamisk process som kan påskyndas eller hejdas, och i vissa bemärkelser rentav omvändas. Åldrandet måste inte, som man så länge trott, vara en enkelriktad nedförsbacke mot skröplighet och förfall. Vi kommer alla att bli äldre, men hur vi åldras är i allra högsta grad avhängigt av våra cellers hälsa.

YNGRE LÄNGRE MED TO P P FO R S K A R NAS L I VS ST I L S R Å D N O B E L P R I S TA G A R E I MEDICIN 2009

Omslag: John Persson

Blackburn_Epel_TelomerEffekt_hela2.indd 1

2018-09-20 11:22

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 2

2018-09-19 07:39

Jag tillägnar den här boken John och Ben, mitt livs ljus, som helt enkelt gör allt värt det.

– EHB Jag tillägnar den här boken mina föräldrar David och Lois, som är en inspiration i hur de lever livet fullt ut och vitalt, efter nästan nio årtionden, och Jack och Danny, som gör mina celler glada.

– ESE

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 5

2018-09-19 07:39

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 6

2018-09-19 07:39

Innehåll Förord: Därför skrev vi den här boken Inledning: En berättelse om två telomerer

9 13

DEL I TELOMERER: EN VÄG TILL ATT LEVA YNGRE 1. Så gör för tidigt åldrande celler att du ser gammal ut, känner dig gammal och beter dig gammalt

33

2. Styrkan i långa telomerer

57

3. Telomeras, enzymet som reparerar telomerer

69

Förnyelselabb: en guide 82

DEL II CELLERNA LYSSNAR PÅ DINA TANKAR

Självskattning: Så reagerar just du på stress 85

4. Vi utreder: så tar sig stress in i dina celler 5. Akta telomererna: negativt tänkande, motståndskraftigt tänkande

89 115

Självskattning: Hur påverkar din personlighet dina stressreaktioner? 143 6. När blått blir grått: depression och ångest

154

Mästartips för förnyelse: Stressreducerande tekniker som främjar underhållet av telomerer 170

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 7

2018-09-19 07:39

DEL III HJÄLP KROPPEN ATT SKYDDA SINA CELLER

Självskattning: Hur ser din telomerprognos ut?

Skyddande och riskfyllda faktorer 179

7. Att träna telomererna: hur mycket måste man motionera? 191 8. Trötta telomerer: från utmattning till återhämtning

207

9. Telomererna väger in: en sund metabolism

224

10. Mat och telomerer: kost för optimal cellhälsa

241

Mästartips för förnyelse: Vetenskapsbaserade råd för att göra varaktiga förändringar 260 DEL IV UTIFRÅN OCH IN: DEN SOCIALA VÄRLDEN FORMAR DINA TELOMERER 11. Platserna och personerna som stöttar telomererna

273

12. Graviditet: cellernas åldrande börjar i livmodern

298

13. Barndomen gäller livet: så formas telomererna av de första åren

313

Sammanfattning – sammanflätade: våra cellers arv 338

Telomermanifestet Noterna återfinns indelade efter kapitel på hemsidan: nok.se/telomereffekten

345

Tack

346

Information om kommersiella telomertester

350

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 8

2018-09-19 07:39

Förord

Därför skrev vi den här boken

Med en livslängd på 122 år blev Jeanne Calment en av de äldsta kvinnorna som dokumenterats i världen. När hon var åttiofem började hon träna fäktning. Hon fortsatte att cykla efter att hon fyllt tresiffrigt.1 När hon precis hade fyllt hundra promenerade hon runt i sin hemstad Arles i Frankrike och tackade människor som hade gratulerat henne på födelsedagen.2 Calments aptit på livet fångar in det vi alla vill ha: ett långt liv med hälsan i behåll ända till slutet. Åldrande och död är livets ofrånkomliga faktum, men hur vi lever fram till vår sista dag är inte det. Den biten är upp till oss. Vi kan leva på ett bättre och mer tillfredsställande sätt nu och senare i livet.

Den relativt nya telomervetenskapen har omvälvande konsekvenser för hur vi kan uppnå det målet. Tillämpningen av den kan bidra till att minska kroniska sjukdomar och främja vårt välbefinnande, ända ner på cellnivå och hela vägen genom livet. Vi har skrivit den här boken för att du ska få tillgång till den här angelägna informationen.

Här kommer du att hitta ett nytt sätt att tänka kring mänskligt åldrande. Den rådande, dominerande vetenskapliga synen på mänskligt åldrande är att våra cellers dna blir skadat efterhand och får celler att oåterkalleligen åldras och sluta fungera ordentligt. Men vilket dna är skadat? Varför har det blivit skadat? De fullständiga 9

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 9

2018-09-19 07:39

telomereffekten

svaren är ännu inte klarlagda, men ledtrådarna pekar nu starkt mot att telomerer är en stor bov i dramat. Sjukdomar kan ofta tyckas isolerade eftersom de drabbar helt olika organ och delar av kroppen.

Men nya vetenskapliga och kliniska upptäckter har utkristalliserats till ett nytt koncept. Telomerer i hela kroppen blir kortare i takt med att vi blir äldre, och den här underliggande mekanismen bidrar till merparten av alla åldersrelaterade sjukdomar. Telomerer förklarar hur vi förlorar förmågan att återuppbygga vävnad (så kallad replikativ senescens). Det finns andra anledningar till att celler slutar fungera ordentligt eller dör för tidigt, och andra faktorer som bidrar till mänskligt åldrande. Men förslitningen av telomerer är en tydlig och tidig orsak till åldrandeprocessen, och det verkligt spännande är att det går att hejda eller till och med reparera den förslitningen.

Vi har försökt sätta in lärdomarna från telomerforskningen i den enhetliga berättelsen, så som den utvecklar sig i dag, på ett språk som anpassats till läsare i gemen. Tidigare har den här kunskapen bara funnits tillgänglig i artiklar i vetenskapliga tidskrifter och varit­ utspridd här och där. Att förenkla det här forskningsmaterialet för allmänheten har varit en rejäl utmaning och ett stort ansvar. Vi har inte kunnat beskriva alla teorier och orsaker till åldrande eller förklara alla ämnen in i minsta vetenskapliga detalj. Vi kunde inte heller ange alla förbehåll och reservationer. De frågorna finns grundligt beskrivna i de vetenskapliga tidskrifter där de ursprungliga studierna publicerades, och vi uppmuntrar intresserade läsare att utforska detta fascinerande material, som till stor del citeras i den här boken. Vi har också skrivit en översiktsartikel som behandlar den senaste forskningen inom telomerbiologin som publicerats i den expertgranskade vetenskapliga tidskriften Science och där kan man hitta flera bra ingångar till mekanismerna på molekylärnivå.3 Forskning är en lagsport. Vi har haft den stora ynnesten att delta i forskning som sysselsätter ett stort antal medarbetare från olika vetenskapliga discipliner. Vi har även fått stora kunskaper av forskarteam från hela världen. Mänskligt åldrande är ett pussel med många bitar. Under flera årtionden har ny information lagts till för att bilda 10

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 10

2018-09-19 07:39

förord: därför skrev vi den här boken

en avgörande del av helheten. Förståelsen för telomerer har hjälpt oss att se hur bitarna passar ihop – hur åldrade celler kan orsaka en stor mängd åldersrelaterade sjukdomar. Den bild som till slut har trätt fram är så tilltalande och användbar att vi kände att det var viktigt att sprida den i vidare kretsar. Vi har nu en omfattande förståelse för hur man kan underhålla mänskliga telomerer, från cell till samhälle, och vad det kan innebära för människor i deras liv och levnadsmiljöer. Vi delar med oss av telomerernas grundläggande biologi, hur de förhåller sig till sjukdomar, hälsan, våra tankevanor och rentav till våra familjer och lokalsamhällen. Att pussla ihop bitarna, vägledda av kunskapen om vad som påverkar telomerer, har gett oss en mer sammanhängande syn på världen, vilket vi berättar om i bokens sista del.

En annan anledning till att vi har skrivit boken är för att hjälpa dig att undvika eventuella risker. Intresset för telomerer och åldrande växer lavinartat, och även om det finns en del bra information som offentliggjorts är mycket av den vilseledande. Det påstås exempelvis att vissa krämer och tillskott kan förlänga telomererna och öka ens livslängd. De här behandlingarna, om de ens har någon verkan i kroppen, skulle kunna öka risken för cancer eller få andra hälsovådliga konsekvenser. Vi behöver helt enkelt större och långsiktigare studier för att kunna utvärdera de här potentiellt allvarliga riskerna. Det finns andra kända sätt att öka cellernas livslängd, utan risker, och vi har försökt inkludera de bästa av dem här. Du hittar inga snabba mirakelkurer på sidorna som följer, men du kommer att hitta specifika, forskningsbaserade idéer som kan bidra till att göra resten av ditt liv friskt, långt och tillfredsställande. Även om vissa av idéerna kanske inte är helt nya för dig kan en djupare förståelse för vad som ligger bakom dem förändra både hur du ser på ditt liv och hur du lever det.

Slutligen vill vi vara klara med att ingen av oss har några ekonomiska intressen i företag som säljer telomerrelaterade produkter eller som erbjuder telomertester. Vår strävan är att sammanställa det bästa av vår kunskap – som den ser ut i dag – och göra den tillgänglig 11

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 11

2018-09-19 07:39

telomereffekten

för alla som kan ha användning av den. De här studierna står för ett verkligt genombrott för vår förståelse av åldrande och detta med att leva yngre, och vi vill tacka alla som har bidragit till den forskning vi kan presentera här.

Med undantag för ”sedeskildringen” på inledningens första sida är berättelserna i den här boken hämtade från verkliga männi­skor och erfarenheter. Vi är djupt tacksamma gentemot de personer som har delat med sig av sina livshistorier till oss. För att skydda deras integritet har vi bytt ut några namn och kännetecknande detaljer.

Vi hoppas att den här boken blir till hjälp för dig, din familj och alla andra som kan dra nytta av dessa fascinerande upptäckter.

12

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 12

2018-09-19 07:39

Inledning

En berättelse om två telomerer

Det är en kylig lördagsmorgon i San Francisco. Två kvinnor sitter på ett utomhuscafé och smuttar på varmt kaffe. För de två vännerna är det här deras stund borta från hemmet, familjen, jobbet och att göra-listor som aldrig tycks bli kortare.

Kara pratar om hur trött hon är. Om hur trött hon alltid är. Och inte blir det precis bättre av att hon lyckas dra på sig varenda förkylning som går runt på kontoret, och att de förkylningarna alltid övergår i hemska bihåleinflammationer. Eller att hennes före detta man ständigt ”glömmer” när det är hans tur att hämta barnen. Eller att hennes vresiga chef på investmentbolaget skäller ut henne – mitt framför ögonen på hennes underordnade. Och ibland, när hon ligger i sängen för att sova på kvällen, börjar hennes hjärta banka okontrollerat. Känslan varar bara i några sekunder, men Kara ligger vaken länge efteråt och oroar sig. Det är kanske bara stress, intalar hon sig. Jag är för ung för att ha problem med hjärtat. Eller? ”Det är så jäkla orättvist”, suckar hon till Lisa. ”Vi är lika gamla, men jag ser äldre ut.”

Hon har rätt. I morgonljuset ser Kara sliten ut. När hon sträcker sig efter kaffekoppen är rörelserna försiktiga, som om hon har ont i nacken och axlarna.

13

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 13

2018-09-19 07:39

telomereffekten

Men Lisa skimrar det om. Ögonen lyser och huden ser frisk ut; här har vi en kvinna som har krafter så att det räcker och blir över för dagens aktiviteter. Hon mår bra också. Egentligen tänker inte Lisa särskilt mycket på sin ålder, förutom att hon är tacksam för att hon har en klokare syn på livet än tidigare.

Tittar man på Kara och Lisa där de sitter bredvid varandra skulle man kunna tro att Lisa verkligen är yngre än sin vän. Om man kunde kika in under huden på dem skulle man se att det här gapet på vissa sätt till och med är större än det verkar. Kronologiskt sett är de två kvinnorna lika gamla. I biologisk bemärkelse är Kara flera årtionden äldre.

Har Lisa en hemlighet – dyra ansiktskrämer? Laserbehandlingar hos hudläkaren? Bra gener? Ett liv som varit fritt från svårigheterna hennes väninna tycks behöva tampas med år efter år?

Inte alls. Lisa har mer än tillräckligt med stress i sitt liv. Hon förlorade sin man för två år sedan i en bilolycka; precis som Kara är hon ensamstående mamma. Det är ont om pengar, och det nystartade företaget inom högteknologisektorn hon jobbar på verkar alltid vara en kvartalsrapport från att få slut på kapital.

Vad är det fråga om? Varför åldras de två kvinnorna på så olika sätt?

Svaret är enkelt, och det har att göra med vad som försiggår inuti deras celler. Karas celler håller på att åldras i förtid. Hon ser äldre ut än hon är, och hon är i rask takt på väg mot åldersrelaterade sjukdomar och besvär. Lisas celler förnyar sig själva. Hon lever yngre.

Varför åldras människor olika?

Varför åldras människor i så olika takt? Varför är vissa knivskarpa och pigga även sent i livet, medan andra, mycket yngre människor, är sjuka, utmattade och virriga? Man kan tänka på skillnaden visuellt: Titta på det första vita fältet i figur 1. Det visar Karas hälsospann, tiden i livet då hon är frisk och fri från sjukdomar. Men 14

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 14

2018-09-19 07:39

inledning – en berättelse om två telomerer

KARA

HÄLSOSPANN

LISA

HÄLSOSPANN FÖDS

25

SJUKDOMSSPANN SJUKDOMSSPANN 50

75

DÖD

Figur 1: Hälsospann och sjukdomsspann. Hälsospannet är antalet år vi lever med hälsan i behåll. Sjukdomsspannet är åren då vi lever med märkbara sjukdomar som påverkar livskvaliteten. Både Lisa och Kara kan mycket väl bli hundra år gamla, men deras livskvalitet under den andra halvan av livet skiljer sig drastiskt åt.

strax efter att hon fyllt femtio blir det vita grått, och när hon fyller sjuttio blir det svart. Hon träder in i en ny fas: sjukdomsspannet.

Det här är åren som präglas av åldersrelaterade sjukdomar: hjärtkärlsjukdomar, reumatism, ett försvagat immunsystem, diabetes, cancer, lungsjukdomar med mera. Huden och håret ser också äldre ut. Än värre är att man inte bara drabbas av en ålderssjukdom och sedan tar det stopp där. Genom ett fenomen med det dystra namnet multimorbiditet har de här sjukdomarna en benägenhet att komma i klungor. Så Kara har inte bara ett slutkört immunsystem; hon har även ont i lederna och visar tidiga tecken på hjärtsjukdom. För vissa människor påskyndar ålderssjukdomar livets slut. För andra fortsätter livet, men med mindre gnista, mindre energi. Åren blir i allt högre utsträckning förstörda av sjukdomar, utmattning och värk.

Som femtioåring borde Kara sprudla av hälsa. Men grafen visar att hon redan i den här unga åldern sakta börjar träda in i sjukdomsspannet. Kara kanske skulle uttrycka det mer krasst: hon börjar bli gammal.

Lisa är en helt annan historia.

Vid femtio års ålder är Lisas hälsa fortfarande utmärkt. Hon blir äldre i takt med att åren går, men hon frodas i hälsospannet under en härligt lång tid. Det är inte förrän hon är en bra bit över åttio som det kommer att bli avsevärt mycket svårare för henne att leva det liv 15

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 15

2018-09-19 07:39

telomereffekten

hon alltid har levt. Lisa har ett sjukdomsspann, men det är koncentrerat till ett fåtal år i slutet av ett långt, produktivt liv. Lisa och Kara finns inte på riktigt – vi har hittat på dem för att åskådliggöra ett exempel – men deras berättelser lyfter fram frågor som är verkliga.

Hur kan det komma sig att en person får sola sig i den goda hälsans glans, medan en annan får lida i sjukdomsspannets skugga?

Kan du välja vilken erfarenhet som just du får?

Termerna hälsospann och sjukdomsspann är nya, men den grundläggande frågan är gammal. Varför åldras vi olika? Människor har ställt den här frågan i tusentals år, troligen ända sedan vi fick förmågan att räkna åren och jämföra oss med våra grannar.

På den ena ytterkanten upplever vissa att åldrandeprocessen bestäms av naturen. Den är inget vi råder över. De gamla grekerna formulerade den här föreställningen i myten om ödesgudinnorna, tre gamla kvinnor som vakade över bebisar under de första dagarna efter födseln. Den första ödesgudinnan spann en tråd, den andra mätte ut en längd för den tråden och den tredje klippte av den. Livet blev lika långt som tråden. När ödesgudinnorna utförde sitt arbete blev ens öde så att säga beseglat.

Det är en föreställning som lever vidare än i dag, om än med mer vetenskaplig auktoritet. I den senaste versionen av ”naturargumentet” styrs individens hälsa framförallt av generna. Det finns kanske inga ödesgudinnor som tittar ner i vaggan, men den genetiska koden avgör vilken risk man löper att drabbas av hjärtsjukdomar och cancer och vilka förutsättningar man har för ett långt liv redan innan man ens blivit född.

Vissa människor har, kanske utan att ens inse det, kommit att tro att naturen är det enda som påverkar åldrandet. Om man bad dem förklara varför Kara åldras så mycket snabbare än sin väninna skulle de kanske svara på något av följande sätt: ”Hennes föräldrar har antagligen också hjärtproblem och ledvärk.” ”Allt sitter i hennes dna.” ”Hon har otur med generna.”

16

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 16

2018-09-19 07:39

inledning – en berättelse om två telomerer

Uppfattningen att ”generna bestämmer vårt öde” är naturligtvis inte det enda synsättet. Många har ju lagt märke till att hälsan påverkas av hur vi lever. Vi tror att det här är en modern föreställning, men den har funnits väldigt, väldigt länge. En uråldrig kinesisk legend berättar om en krigsherre med korpsvart hår som var tvungen att göra en farlig resa över gränsen till sitt hemland. Han var så rädd för att bli tillfångatagen och dödad vid gränsen att hans vackra mörka hår plötsligt hade blivit vitt när han vaknade på morgonen.

Han hade åldrats i förtid, och han hade åldrats över en natt. För hela 2 500 år sedan förstod man inom den här kulturen att för tidigt åldrande kunde utlösas av faktorer som stress. (Berättelsen slutar lyckligt: ingen kände igen krigsherren med sitt nya vita hår, och han korsade gränsen obemärkt. Att bli äldre har sina fördelar.)

I dag finns det gott om människor som anser att miljön är viktigare än naturen – det viktiga är inte vad man är född med, utan vilka hälsovanor man har. Så här skulle kanske de här personerna säga om Karas för tidiga åldrande: ”Hon äter för mycket kolhydrater.” ”Med åldern får alla det ansikte de förtjänar.” ”Hon måste motionera mer.” ”Hon har antagligen en massa djupa och ouppklarade psykologiska problem.”

Titta igen på hur de två sidorna förklarar Karas accelererande åldrande. Naturförespråkarna låter fatalistiska. Vi föds på gott och ont med ödet inpräntat i kromosomerna. Miljösidan är mer hoppfull i den bemärkelsen att den menar att för tidigt åldrande kan undvikas.

Men människor som förordar miljöteorin kan också låta dömande.

Mellan raderna tycks de mena att Karas för tidiga åldrande helt och hållet är hennes eget fel.

Vad är rätt? Naturen eller miljön? Gener eller omgivningen? Sanningen är att båda spelar in, och det är interaktionen dem emellan som har den största betydelsen. Den verkliga skillnaden mellan Lisas och Karas åldrandetakt sitter i det komplexa samspelet mellan gener, sociala relationer och miljöer, livsstilar, ödets små nycker 17

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 17

2018-09-19 07:39

telomereffekten

och i synnerhet hur man hanterar dessa nycker. Man föds med en särskild uppsättning gener, men ens sätt att leva kan påverka hur generna uttrycker sig. I vissa fall kan livsstilsfaktorer aktivera gener eller stänga av dem. Som fetmaforskaren George Bray har sagt: ”Generna laddar pistolen, och miljön avfyrar den.”1 De här orden stämmer inte bara in på viktproblem, utan även på det mesta som har med hälsan att göra.

Vi ska visa dig ett helt nytt sätt att tänka kring hälsa. Vi ska plocka ner din hälsa på cellnivå, för att visa hur cellers för tidiga åldrande ser ut och vilken skada det kan ställa till med i kroppen – och vi kommer även att visa dig inte bara hur man kan undvika det utan också hur man kan vända utvecklingen. Vi kommer att göra en djupdykning i cellens genetiska hjärta, i kromosomerna. Det är där vi hittar telomerer, upprepade segment av icke-kodande dna som finns i ändarna av kromosomerna. Telomerer, som blir kortare för varje celldelning, hjälper till att avgöra hur snabbt cellerna åldras och när de dör, beroende på hur fort de slits ut. Den sensationella upptäckten från våra laboratorier och andra forskningslaboratorier över hela världen är att ändarna på kromosomerna faktiskt kan bli längre – och till följd av detta är åldrandet en dynamisk process som kan påskyndas eller hejdas, och i vissa bemärkelser rentav omvändas. Åldrandet måste inte, som man så länge trott, vara en enkelriktad nedförsbacke mot skröplighet och förfall. Vi kommer alla att bli äldre, men hur vi åldras är i allra högsta grad avhängigt av våra cellers hälsa. ”Vi” är en molekylärbiolog (Liz) och en hälsopsykolog (Elissa).

Liz har vigt hela sitt yrkesliv åt att studera telomerer, och hennes grundforskning har gett upphov till ett helt nytt fält för vetenskaplig förståelse. Elissas livslånga arbete har kretsat kring psykisk stress.

Hon har studerat dess skadliga effekter på beteendet, fysiologin och hälsan, och hon har även studerat hur man kan reparera de här skadorna. Vi slog ihop våra forskarresurser för femton år sedan, och studierna vi har utfört tillsammans satte i rullning ett helt nytt sätt att undersöka förhållandet mellan människans medvetande 18

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 18

2018-09-19 07:39

inledning – en berättelse om två telomerer

och kropp. I en utsträckning som har förvånat oss och resten av forskarvärlden utför inte telomerer bara den genetiska kodens befallningar. Det visar sig att dina telomerer också lyssnar på dig. De tar emot instruktionerna du ger dem. Ditt sätt att leva kan i själva verket säga åt telomererna att påskynda cellernas åldrandeprocess.

Men det kan också göra det motsatta. Maten du äter, hur du hanterar känslomässiga utmaningar, mängden motion du får, huruvida du blev utsatt för stress i barndomen och till och med tilliten och tryggheten i ditt bostadsområde – alla dessa faktorer och ytterligare andra tycks påverka telomerer och kan förhindra för tidigt åldrande på cellnivå. Kort sagt är en av nycklarna till ett långt hälsospann helt enkelt att man gör sitt för att främja en sund cellförnyelse.

Figur 2: Telomerer på ändarna av kromosomer. Dna:t i varje kromosom har ytterområden bestående av dna-strängar som är klädda med ett speciellt skyddande proteinlager. De visas här som de ljusare områdena i ändarna av kromosomen – telomererna. På bilden är inte telomererna ritade i skala, ­eftersom de utgör mindre än en tiotusendel av den totala mängden dna i våra celler. De är en liten men livsviktig del av kromosomen.

19

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 19

2018-09-19 07:39

telomereffekten

Sund cellförnyelse och varför det är viktigt 1961 upptäckte biologen Leonard Hayflick att normala mänskliga celler kan dela sig ett begränsat antal gånger innan de dör. Celler förökar sig genom att göra kopior av sig själva (vilket kallas mitos), och när cellerna låg i ett tunt, genomskinligt lager i kolvarna som fyllde Hayflicks laboratorium kopierade de snabbt sig själva till en början. I takt med att de förökade sig behövde Hayflick fler kolvar för att få plats med de växande cellkulturerna. Cellerna i det här tidiga skedet förökade sig så raskt att det var omöjligt att spara alla kulturerna; annars, minns Hayflick, hade han och hans assistent ”blivit utträngda ur laboratoriet och hela forskningscentret av kulturkolvar.”

Hayflick kallade den här ungdomliga fasen av celldelningen för ”ymnig tillväxt”. Men efter ett tag hejdade sig de reproducerande cellerna i Hayflicks labb, som om de började bli trötta. De celler som varade längst mäktade med ungefär femtio celldelningar, men de flesta delade sig långt färre gånger. Efter ett tag nådde de här trötta cellerna ett stadium han kallade senescens: de levde fortfarande men de hade slutat att dela sig – för gott. Det här kallas Hayflickgränsen, den naturliga gränsen för hur många gånger mänskliga celler kan delas, och stoppknappen råkar vara telomerer som har blivit kritiskt korta.

Gäller Hayflickgränsen alla celler? Nej. Överallt i kroppen hittar vi celler som förnyas – däribland immunceller, benceller, tarm-, lung- och leverceller, hud- och hårceller, pankreasceller och cellerna som utgör innerskikten i vårt hjärt-kärlsystem. De måste dela sig om och om igen för att hålla våra kroppar friska. Bland de förnyande cellerna finns normala typer av celler som kan dela sig (som immunceller), progenitorceller (som kan fortsätta att dela sig ännu längre) och de livsviktiga cellerna i våra kroppar som kallas stamceller, som kan delas ett obegränsat antal gånger så länge de är friska.

Och till skillnad från cellerna i Hayflicks labbskålar har inte celler alltid en Hayflickgräns, och anledningen till det – som du kommer att läsa om i kapitel 1 – är att de har telomeras. Om stamcellerna hålls friska har de tillräckligt mycket telomeras för att de ska kunna 20

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 20

2018-09-19 07:39

inledning – en berättelse om två telomerer

delas under hela livslängden. Cellförnyelsen, den ymniga tillväxten, är en av anledningarna till att Lisas hud ser så fräsch ut. Det är därför hennes leder rör sig så obehindrat. Det är en av anledningarna till att hon kan dra djupa andetag av den friska luften som blåser in från bukten. De nya cellerna förnyar hela tiden viktiga vävnader och organ i kroppen. Cellförnyelser hjälper henne att känna sig ung.

Ur ett lingvistiskt perspektiv har ordet senescens samma bakgrund som ordet senil. I viss bemärkelse är det vad de här cellerna är – de är senila. På ett sätt är det definitivt bra att celler slutar dela sig. Om de bara fortsätter att förökas kan cancer utvecklas. Men de senila cellerna är inte harmlösa – de är förvirrade och trötta. De blandar ihop signalerna, och de skickar inte rätt meddelanden till andra celler. De kan inte sköta sitt jobb lika bra som förr. De blir sjuka. Den ymniga tillväxtens dagar är över, åtminstone för dem. Och det här har allvarliga konsekvenser för hälsan. När för många av ens celler drabbas av senescens börjar kroppens vävnader åldras. När man till exempel har för många senescenta celler i blodkärlens väggar blir ådrorna stelare och man löper större risk att drabbas av hjärtinfarkt.

När de infektionsbekämpande immuncellerna i blodomloppet inte märker av när ett virus är i närheten, eftersom de är senescenta, blir man mer mottaglig för att få influensa eller lunginflammation. Senescenta celler kan läcka inflammatoriska ämnen som gör en mer sårbar för smärta och fler kroniska sjukdomar. Så småningom dör många senescenta celler en förprogrammerad död.

Sjukdomsspannet tar vid.

Många friska mänskliga celler kan dela sig upprepade gånger, så länge deras telomerer (och andra viktiga byggstenar i cellen som proteiner) fungerar som de ska. Efter det blir cellerna senescenta.

Till slut kan senescens till och med drabba våra fantastiska stamceller. Den här begränsningen för hur ofta celler kan dela sig är en av anledningarna till att det verkar ske en naturlig avtrappning av hälsospannet när vi kommer över sjuttio- och åttioårsstrecket, även om många människor lever med hälsan i behåll mycket längre än så.

21

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 21

2018-09-19 07:39

telomereffekten

DÖDSFALL

Ett bra hälsospann och ett långt liv, där somliga av oss och många av våra barn blir mellan åttio och hundra år, är inom räckhåll.2 Det finns runt trehundratusen människor på jorden som är över hundra år, och de blir fler i allt snabbare takt. Detta gäller i ännu högre grad människor som blir över nittio år gamla. Utifrån rådande trender beräknas över en tredjedel av alla barn som föds nu leva i hundra år.3 Hur många av de åren kommer att förmörkas av sjukdomsspannet? Om vi förstår den sunda cellförnyelsens mekanismer bättre kan vi ha rörliga leder, lungor som andas lätt, immunceller som bekämpar infektioner aggressivt, ett hjärta som fortsätter att pumpa blod genom sina fyra kammare och en hjärna som är skarp under hela ålderdomen.

500 000

Hjärt-kärlsjukdomar

400 000

Cancer Kroniska lungsjukdomar

300 000

Stroke 200 000 100 000 0

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65

ÅLDER (ÅR) Figur 3: Åldrande och sjukdomar. Ålder är den överlägset mest avgörande faktorn för kroniska sjukdomar. Det här diagrammet visar dödstalen utifrån ålder, upp till sextiofem och äldre, för de fyra vanligaste dödliga sjukdomarna (hjärt-kärlsjukdomar, cancer, lungsjukdomar samt stroke och andra cerebrovaskulära sjukdomar). Dödsfallen på grund av kroniska sjukdomar börjar öka efter fyrtio års ålder och stiger dramatiskt efter sextio. Baserat på U.S. Department of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, ”Ten Leading Causes of Death and Injury”, http://www.cdc.gov/injury/ wisqars/leadingCauses.html.

22

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 22

2018-09-19 07:39

inledning – en berättelse om två telomerer

Men ibland klarar sig inte celler genom alla sina delningar på det sätt som de ska. Ibland slutar de dela sig tidigare och hamnar i ett gammalt, senescent tillstånd för tidigt. När det händer får man inte de där åtta eller nio härliga årtiondena. Istället får man celler som åldras i förtid. För tidigt åldrande celler är det som drabbar människor som Kara, vars hälsospann blir mörkt redan i unga år. Kronologisk ålder är den främsta faktorn som avgör när vi drabbas av sjukdomar, och det här speglar vårt biologiska åldrande inuti kroppen.

I början av kapitlet frågade vi: Varför åldras människor så olika?

En orsak är cellernas åldrande. Nu blir frågan: Vad får celler att bli gamla i förtid?

För att besvara den här frågan vill vi att du tänker på skosnören.

Hur telomerer kan få dig att känna dig gammal eller bidra till att du håller dig ung och frisk Tänk på de skyddande plasthylsorna i ändarna på skosnören. De kallas dubbar. Dubbarna sitter där för att förhindra att skosnörena fransas upp. Föreställ dig nu att dina skosnören är kromosomer, strukturerna inuti cellerna som bär på din genetiska information.

Telomerer, som kan mätas i dna-enheter som kallas baspar, är precis som dubbarna; de bildar små kapslar i ändarna av kromosomerna och förhindrar det genetiska materialet från att luckras upp. De är åldrandets dubbar. Men telomerer tenderar att bli kortare över tid.

Här är en typisk levnadsbana för en mänsklig telomer: Ålder

Telomerlängd (i baspar)

Nyfött barn

10 000 baspar

35 år gammal

7 500 baspar

65 år gammal

4 800 baspar

23

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 23

2018-09-19 07:39

telomereffekten

När ändarna på skosnören slits ner för långt blir skosnörena oanvändbara. Man kan lika gärna kasta dem. Något liknande händer med celler. När telomerer blir för korta slutar cellen att dela sig helt och hållet. Telomerer är inte den enda anledningen till att en cell kan bli senescent. Det finns andra påfrestningar på normala celler som vi ännu inte riktigt förstår. Men korta telomerer är en av huvudorsakerna till att mänskliga celler blir gamla, och de är en av mekanismerna som styr Hayflickgränsen.

Generna du har påverkar dina telomerer, både deras längd när du föds och hur snabbt de reduceras. Men den underbara nyheten är att vår forskning, tillsammans med forskning från hela världen, har visat att man kan kliva in och i viss mån ta kontroll över hur korta eller långa – hur robusta – de är.

Till exempel: • Vissa av oss reagerar på svåra situationer genom att känna oss starkt hotade – och den reaktionen har ett samband med kortare telomerer. Vi kan omforma vår syn på sådana situationer så att den blir mer positiv.

• Flera ”kropp och själ-tekniker”, bland annat meditation och qigong, har visat sig minska stress och öka telemoras, enzymet som reparerar telomerer.

• Motion som främjar kardiovaskulär hälsa är toppen för telomerer. Vi beskriver två enkla träningsprogram som har visat sig förbättra underhållet av telomerer, och de här programmen kan anpassas till alla, oavsett hur vältränad man är.

• Telomerer hatar processat kött som varmkorv, men naturliga råvaror är nyttiga för dem.

• Bostadsområden med låg social sammanhållning – alltså att människor inte känner och litar på varandra – är dåliga för telomerer. Detta gäller oavsett inkomstnivå.

• Barn som blir utsatta för svårartade händelser i livet har kortare telomerer. Att flytta barn från destruktiva förhållanden

24

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 24

2018-09-19 07:39

inledning – en berättelse om två telomerer

(som de ökända rumänska barnhemmen) kan reparera en del av skadorna.

• Telomerer på föräldrarnas kromosomer i ägget och spermien överförs direkt till det utvecklande fostret. Anmärkningsvärt nog betyder det att om dina föräldrar hade svåra liv som förkortade deras telomerer kan de ha fört vidare de förkortade telomererna till dig! Om du tror att så är fallet behöver du inte gripas av panik. Telomerer kan både byggas upp och förkortas.

Du kan fortfarande göra saker för att hålla dina telomerer stabila. Och den här nyheten innebär också att dina egna livsval kan resultera i ett positivt cellmässigt arv till nästa generation.

Gör telomerkopplingen När du tänker på ett sundare leverne kanske du suckar och ser framför dig en lång lista på saker du borde göra. Men vissa människor lyckas faktiskt få till bestående förändringar när de har sett och förstått kopplingen mellan deras agerande och telomererna. När jag (Liz) går till kontoret blir jag ibland stoppad av folk som säger: ”Titta, jag cyklar till jobbet nu – jag håller telomererna långa!” Eller: ”Jag slutade dricka läsk med en massa socker. Jag stod inte ut med tanken på vad den gjorde med telomererna.”

Vad som väntar Visar vår forskning att man genom att ta hand om sina telomerer kommer att bli över hundra år gammal, eller springa maratonlopp när man är nittiofyra, eller hålla sig rynkfri? Nej. Allas celler blir gamla och dör till slut. Men föreställ dig att du kör på en motorväg.

Det finns snabba filer, det finns långsamma filer och det finns filer som är mittemellan. Du kan köra i den snabba filen och dundra fram mot sjukdomsspannet i allt högre hastighet. Eller så kan du 25

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 25

2018-09-19 07:39

telomereffekten

köra i den långsammare filen, ta mer tid på dig att njuta av vädret, musiken och sällskapet i passagerarsätet. Och då kan du så klart också njuta av din goda hälsa. Även om du just nu i rasande fart är på väg mot för tidigt åldrande celler kan du byta fil. På sidorna som följer kommer du att se hur du kan lyckas med det. I den första delen av boken kommer vi att förklara mer om farorna med celler som åldras i förtid – och hur friska telomerer är ett hemligt vapen mot den här fienden. Vi ska också berätta om upptäckten av telomeras, ett enzym i våra celler som hjälper till att hålla de skyddande höljena runt kromosomerna i gott skick.

Resten av boken visar hur du kan använda telomervetenskapen för att stötta dina celler. Börja med förändringarna du kan göra i dina tankemässiga vanor och sedan i kroppen – i typerna av motion, mat och sömnrutiner som är bäst för telomerer. Lyft sedan blicken utåt för att avgöra om dina sociala och fysiska miljöer främjar dina telomerers hälsa. I hela boken finns avsnitt som kallas ”Förnyelselabb” där du hittar förslag som kan hjälpa dig att förhindra att dina celler åldras i förtid, liksom en förklaring till forskningen som ligger till grund för förslagen.

Genom att ta hand om dina telomerer kan du optimera dina chanser att leva ett liv som inte bara är längre, utan också bättre. Det är faktiskt därför vi har skrivit den här boken. I vårt arbete har vi stött på för många människor som Kara – för många män och kvinnor vars telomerer nöts ner för snabbt, som träder in i sjukdomsspannet när de fortfarande borde vara vitala. Det finns en uppsjö av högkvalitativ forskning, som publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter, som kan vägleda dig för att undvika det här ödet. Vi hade kunnat vänta på att resultaten från de studierna skulle sippra ner till medierna och leta sig in till veckomagasin och hälsosidor på nätet, men den processen kan ta många år och sker bara gradvis, och tyvärr kan informationen ofta bli förvanskad på vägen. Vi vill dela med oss av det vi vet nu – och vi vill inte att fler människor och deras familjer i onödan ska behöva utstå konsekvenserna av celler som åldras för tidigt.

26

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 26

2018-09-19 07:39

inledning – en berättelse om två telomerer

DEN HELIGA GRALEN? Telomerer är en integrativ måttstock på många av de saker som påverkar oss under livet, både faktorer som gör gott, som god kondition och sömn, och sådana som är skadliga, som farlig stress eller dålig kost eller motgångar. Fåglar, fiskar och möss uppvisar också det här förhållandet mellan stress och telomerer. Därför har vissa menat att längden på telomerer kan vara ”den heliga gralen för kumulativ hälsa”4, som kan användas som ett övergripande sätt att mäta djurens upplevelse av livet. Även om det inte kommer att finnas någon enskild biologisk indikator på den samlade upplevelsen av livet, varken hos människor eller hos djur, är telomerer bland de mest användbara indikatorerna som vi känner till i nuläget.

När vi mister människor på grund av dålig hälsa förlorar vi en dyrbar resurs. Dålig hälsa undergräver ofta ens mentala och fysiska förmåga att leva det liv man vill leva. När människor över trettio, fyrtio, femtio, sextio och senare är friskare kommer de att ha roligare och dela med sig av sina talanger. De får lättare att använda sin tid på sätt som är givande – för att fostra och utbilda nästa generation, stötta andra människor, lösa sociala problem, utvecklas konstnärligt, göra vetenskapliga och teknologiska upptäckter, resa och dela med sig av sina erfarenheter, driva växande företag eller tjäna som kloka ledare. När du läser den här boken kommer du att lära dig mycket mer om hur du kan hålla cellerna i kroppen friska. Vi hoppas att du kommer att tycka att det är roligt att höra hur lätt det är att förlänga hälsospannet. Och vi hoppas att du kommer att känna glädje när du ställer följande fråga till dig själv: Hur ska jag använda alla härliga, friska år? Följer du några av råden i den här boken är utsikterna goda att du får gott om tid, energi och livskraft att lista ut svaret.

27

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 27

2018-09-19 07:39

telomereffekten

FÖRNYELSEN BÖRJAR NU Du kan börja förnya dina telomerer, och dina celler, nu med detsamma. En studie visar att människor som tenderar att fokusera på det de gör just nu har längre telomerer än människor som snarare låter tankarna ströva.5 Andra studier visar att deltagande i kurser i mindfulness eller meditation är knutet till förbättrat telomerunderhåll.6 Mentalt fokus är en färdighet man kan öva upp. Det krävs bara träning. Du kommer att se en bild av ett skosnöre, som den på nästa sida, lite här och var i boken. När du ser den – eller när du ser dina egna skor med eller utan skosnören – kan du använda det som en signal att ta en paus och fråga dig själv vad du tänker på. Var har du tankarna just nu? Om du oroar dig eller ältar gamla problem påminn då varsamt dig själv om att fokusera på det du råkar göra just då. Och om du inte ”gör” något alls kan du njuta av att fokusera på att ”vara”.

Fokusera bara på andningen och samla hela ditt medvetande kring den enkla handlingen att andas in och ut. Det är stärkande att fokusera medvetandet inåt (att lägga märke till sinnesförnimmelser, din rytmiska andning), eller utåt (att lägga märke till saker du ser eller hör i omgivningen). Det visar sig att den här förmågan att fokusera på andningen, eller det man upplever i nuet, är väldigt bra för kroppens celler.

➛

28

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 28

2018-09-19 07:39

Figur 4: Tänk på dina skosnören. Ändarna på skosnörena är en metafor för telomerer. Ju längre de skyddande dubbarna i slutet på snöret är, desto mindre är risken att skosnöret fransas upp. När det gäller kromosomer minskar längre telomerer sannolikheten för att larmsignaler utlöses i cellerna eller att kromosomer fusioneras. Fusioner utlöser instabilitet i kromosomerna och skadar dna:t, vilket är katastrofala händelser för cellen.

På olika ställen i hela boken kommer du att se en bild av ett skosnöre med långa dubbar. Du kan se det som ett tillfälle att fokusera om tankarna på nuet, dra ett djupt andetag och tänka på hur dina telomerer repareras av livskraften i dina andetag.

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 29

2018-09-19 07:39

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 30

2018-09-19 07:39

DEL I

TELOMERER: EN VÄG TILL ATT LEVA YNGRE

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 31

2018-09-19 07:39

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 32

2018-09-19 07:39

Kapitel 1

Så gör för tidigt åldrande celler att du ser gammal ut, känner dig gammal och beter dig gammalt Ställ dig de här frågorna: 1. Hur gammal ser jag ut?

• Jag ser ung ut för min ålder.

• Jag ser ungefär lika gammal ut som jag är.

• Jag ser gammal ut för min ålder.

2. Hur skulle jag uppskatta min fysiska hälsa?

• Jag är friskare än de flesta i min ålder.

• Jag är ungefär lika frisk som de flesta i min ålder.

• Jag har sämre hälsa än de flesta i min ålder.

3. Hur gammal känner jag mig?

• Jag känner mig yngre än jag är.

• Jag känner mig ungefär lika gammal som jag är.

• Jag känner mig äldre än jag är.

De här tre frågorna är enkla, men svaren kan avslöja viktiga trender i fråga om hälsa och åldrande. Människor som ser äldre ut än de är kan i själva verket drabbas av för tidigt grånande hår eller skador på 33

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 33

2018-09-19 07:39

telomereffekten

huden som förknippas med kortare telomerer. Dålig fysisk hälsa kan ha flera orsaker, men att man tidigt träder in i sjukdomsspannet är ofta ett tecken på att cellerna håller på att åldras. Och flera studier visar att människor som känner sig äldre än sin biologiska ålder också tenderar att bli sjuka tidigare än människor som känner sig yngre.

När människor säger att de är rädda för att bli gamla, menar de oftast att de är rädda för ett långt, utdraget sjukdomsspann. De är rädda för att få svårt att gå i trappor, svårt att återhämta sig efter hjärt­ operationer, svårt att släpa runt på en syrgastub på hjul; de är rädda för benskörhet, krumma ryggar och fasar inför att tappa minnet och tankeskärpan. Och de är rädda för konsekvenserna av allt detta: att man får färre och färre sunda sociala relationer och måste ersätta dem med ett slags beroende av andra. Men åldrandet måste faktiskt inte vara så traumatiskt.

Om dina svar på våra tre frågor tyder på att du både ser ut att vara och känner dig äldre än du är, beror det kanske på att dina telomerer nöts ner snabbare än de borde. De där korta telomererna kanske skickar signaler till cellerna att det är dags att skynda på åldrande­ processen. Det är ett oroväckande scenario, men misströsta inte.

Det finns mycket du kan göra för att motverka för tidigt åldrande där det verkligen gäller: på cellnivå.

Men, man kan inte föra en framgångsrik kamp mot fienden förr­ än man verkligen förstår den.

I den här delen av boken kommer vi att ge dig kunskaperna du behöver för att inleda striden. Det första kapitlet ger en bild av vad som händer när en cell åldras i förtid. Vi kommer att sätta åldrande celler under lupp och visa varför de är så skadliga för kroppen och hjärnan. Du kommer också att upptäcka varför många av de mest skrämmande och funktionsnedsättande sjukdomarna är knutna till korta telomerer och därmed åldrande celler. Sedan, i kapitel 2 och 3, kommer du att se hur telomerer och det fascinerande enzymet telomeras antingen kan sätta igång ett tidigt sjukdomsspann eller verka för att hålla cellerna friska.

34

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 34

2018-09-19 07:39

1. Så gör för tidigt åldrande celler att du ser gammal ut …

Hur skiljer sig för tidigt åldrande celler från friska celler?

Föreställ dig människokroppen som en korg med äpplen. En frisk mänsklig cell är som ett färskt, skinande blankt äpple. Men vad händer om det finns ett ruttet äpple i korgen? Inte nog med att det inte går att äta, det får dessutom de kringliggande äpplena att också börja ruttna. Det ruttna äpplet är som en åldrad, senescent cell i kroppen.

Innan vi förklarar varför vill vi komma tillbaka till det faktum att kroppen är full av celler som hela tiden behöver förnyas för att hålla sig friska. De här nybildande cellerna, kallade prolifererande celler, finns på olika platser i kroppen, till exempel i: • • • • • • • • • • •

immunsystemet tarmar och mage skelettet lungorna levern huden hårsäckarna bukspottkörteln hjärt-kärlsystemets inre skikt hjärtats släta muskelceller hjärnan, bland annat delar som innefattar hippocampus (hjärnans centrum för inlärning och minne)

För att de här livsviktiga vävnaderna i kroppen ska hålla sig friska måste deras celler fortsätta att förnya sig. Kroppen har ett noga kalibrerat system för att bedöma när en cell behöver förnyas; trots att kroppsvävnader kan se likadana ut i flera år ersätts de ständigt av nya celler i precis rätt mängd och takt. Men kom ihåg att vissa celler har en gräns för hur många gånger de kan dela sig. När celler inte längre kan förnya sig kommer kroppsvävnaderna de servar att börja åldras och fungera sämre.

35

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 35

2018-09-19 07:39

telomereffekten

Cellerna i våra vävnader härstammar från stamceller, som har den fantastiska förmågan att bli många olika typer av specialiserade celler. De bor i stamcellsnischer, en sorts VIP-lounger där stamceller är skyddade och inaktiva tills de behövs. Nischerna ligger vanligtvis i eller nära vävnaderna som stamcellerna ska ersätta. Stamceller för huden bor under hårsäckarna, vissa stamceller för hjärtat bor i den högra kammarens vägg, och muskelstamceller lever djupt inne i muskelns fiber. Om allt är frid och fröjd håller sig stamcellerna i nischen. Men när vävnader behöver förnyas rycker stamcellen ut.

Den delar sig och skapar prolifererande celler – ibland kallade progenitorceller – och vissa av deras fortplantade celler förvandlas till någon av de olika specialiserade cellerna som behövs. Om man blir sjuk och behöver mer immunceller (vita blodkroppar) tar sig nydelade blodstamceller ut i blodomloppet efter att ha legat gömda i benmärgen. Tarmarnas inre skikt nöts ständigt ner av normala matsmältningsprocesser, och huden lossnar successivt, och stamceller ser till att fylla på de här vävnaderna. Om du går ut och tränar och får en bristning i vadmuskeln kommer vissa av muskelstamcellerna att dela sig, så att varje stamcell skapar två nya celler. En av de cellerna ersätter den ursprungliga cellen och blir kvar i sin bekväma nisch: de andra kan bli muskelceller och hjälpa till att reparera den skadade vävnaden. Att ha ett stort bestånd stamceller som kan förnya sig själva är avgörande för att man ska hålla sig frisk och återhämta sig efter sjukdomar och skador.

Men när en cells telomerer blir för korta skickar de ut signaler som hämmar cellens delnings- och replikationscykel. En hämmad cell tvärstannar. Cellen kan inte längre förnya sig. Den blir gammal; den blir senescent. Om det rör sig om en stamcell går den i pension för gott och kommer inte längre att lämna sin mysiga nisch när den behövs. Andra celler som blir senescenta sitter bara och degar, oförmögna att göra sakerna som det är meningen att de ska göra. Deras inbyggda kraftstationer, mitokondrierna, fungerar inte som de ska, vilket skapar en sorts energikris.

En gammal cells dna kan inte kommunicera särskilt bra med de 36

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 36

2018-09-19 07:39

1. Så gör för tidigt åldrande celler att du ser gammal ut …

andra delarna av cellen, och cellerna kan inte hålla ordning i stugan.

De gamla cellerna blir fullproppade med – bland annat – klumpar av icke-fungerande proteiner och bruna klimpar av ”skräp” som kallas lipofuscin, som kan orsaka åldersförändringar i ögonen och vissa neurologiska sjukdomar. Än värre – och anledningen till att de är som ruttna äpplen i en korg – är att senescenta celler skickar ut falsklarm i form av inflammatoriska substanser som även når andra delar av kroppen.

Samma grundläggande åldrandeprocess sker i olika typer av celler i hela kroppen, om de så är leverceller, hudceller, hårsäcksceller eller cellerna som täcker blodkärlens inre skikt. Men det finns vissa förvecklingar i processen som beror på vilken typ av cell det gäller och var i kroppen den finns. Senescenta celler i benmärgen förhind­ rar blod- och immunstamceller att delas som de ska, eller förleder dem att skapa blodceller i obalanserade mängder. Senescenta celler i bukspottkörteln kanske inte ”hör” signalerna som reglerar deras insulinproduktion ordentligt. Senescenta celler i hjärnan kan utsöndra substanser som dödar nervceller. Även om den grundläggande åldrandeprocessen är likartad i de flesta celler som studerats kan en cells sätt att uttrycka detta åldrande orsaka olika typer av skador i kroppen. Åldrande kan definieras som en cells ”successiva funktionsnedsättning och minskade förmåga att reagera lämpligt på yttre stimuli och skador”. Åldrade celler kan inte längre reagera normalt på påfrestningar, oavsett om påfrestningen är fysisk eller psykisk.1 Det här är en sammanhängande process som ofta tyst och långsamt övergår i åldersrelaterade sjukdomar – sjukdomar som delvis kan spåras till kortare telomerer. För att kunna förstå åldrande och telomerer lite bättre tänkte vi gå tillbaka till de tre frågorna vi ställde i början av det här kapitlet: • Hur gammal ser du ut?

• Hur skulle du uppskatta din fysiska hälsa?

• Hur gammal känner du dig?

37

18-63 N&K Telomer, 19 sep.indd 37

2018-09-19 07:39

Elizabeth Blackburn & Elissa Epel

TELOMEREFFEKTEN TELOMEREFFEKTEN TELOMEREFFEKTEN TELOMEREFFEKTEN

Elizabeth Blackburn är professor och forskar inom molekylärbiologi. Hon fick nobelpriset i medicin år 2009 för sin forskning om telomerer. Elissa Epel är hälsopsykolog med mångårig erfarenhet av åldrandets processer och dess hälsoaspekter. De är båda verksamma vid University of California, San Francisco.

”I en utsträckning som har förvånat oss och resten av forskarvärlden utför inte telomerer bara den genetiska kodens befallningar. Det visar sig att dina telomerer också lyssnar på dig. De tar emot instruktionerna du ger dem. Ditt sätt att leva kan i själva verket säga åt telomererna att påskynda cellernas åldrandeprocess.

Men det kan också göra det motsatta.”

Elizabeth Blackburn & Elissa Epel

varför en del sextioåringar ser ut och beter sig som fyrtio – och tvärtom?

Varför vissa ser yngre och piggare ut, är friskare och mår bättre än andra i samma ålder? Med andra ord: varför vi åldras så olika?

Svaret är till stor del våra telomerer. Längst ut på varje kromosom sitter telomerer som små svansar och längden på dem har visat sig ha stor betydelse för hur vi åldras och hur vi mår. Korta telomerer har kunnat kopplas till åldrande och olika sjukdomar. Men den goda nyheten är att vi genom vår livsstil kan påverka och till och med förlänga dem.

Detta viktiga forskningsfynd fick nobelpristagaren Elizabeth Blackburn och forskaren Elissa Epel att skriva denna bok om telomerernas betydelse för människans livskvalitet, livslängd och välmående.

HAR DU IBLAND UNDRAT ÖVER

Telomereffekten beskriver hur åldrandet ser ut i vår kropp och telomerernas inflytande på vårt hälsotillstånd. Här ges en mängd praktiska livsstilsråd som visar hur enkla vardagsval kan påverka telomererna och därmed leda till ett längre liv och bättre hälsa.

Människor som ser äldre ut har i genomsnitt kortare telomerer. Det här är inte förvånande med tanke på rollen telomerer tycks spela när det gäller hudens åldrande och grånande hår. Att se äldre ut är på små men oroväckande sätt förknippat med tecken på dålig inre hälsa. Människor som ser äldre ut tenderar att vara svagare, göra sämre ifrån sig på ett prov som testar minnet, ha högre glukoshalt vid fastande, ha högre kortisolnivåer och uppvisa tidiga tecken på hjärt-kärlsjukdomar.

Den sensationella upptäckten från våra laboratorier och andra forskningslaboratorier över hela världen är att telomererna, ändarna på kromosomerna, faktiskt kan bli längre – och till följd av detta är åldrandet en dynamisk process som kan påskyndas eller hejdas, och i vissa bemärkelser rentav omvändas. Åldrandet måste inte, som man så länge trott, vara en enkelriktad nedförsbacke mot skröplighet och förfall. Vi kommer alla att bli äldre, men hur vi åldras är i allra högsta grad avhängigt av våra cellers hälsa.

YNGRE LÄNGRE MED TO P P FO R S K A R NAS L I VS ST I L S R Å D N O B E L P R I S TA G A R E I MEDICIN 2009

Omslag: John Persson

Blackburn_Epel_TelomerEffekt_hela2.indd 1

2018-09-20 11:22