9789127819870

D A N A R I E LY & J E F F K R E I S L E R

FOTO: BELL BETSY

Omslag: John Eyre

PENGAR PÅ HJÄRNAN

Jeff Kreisler studerade juridik vid Princeton och efter en tid som advokat bytte han bana och är numera verksam som komiker, föreläsare och författare.

Vi kan göra nästan vad som helst med pengar. Men vi kan inte göra allt. Vi måste välja. Vi måste göra uppoffringar. Vi måste välja vad vi inte ska göra. Det betyder att vi är tvungna att, medvetet eller inte, ta hänsyn till alternativkostnaden varje gång vi använder pengar. De möjligheter vi offrar när vi gör ett visst val. När vi lägger pengar på en sak kan vi inte spendera de pengarna på något annat, varken nu eller senare.

D A N A R I E LY JEFF KREISLER

Dan Ariely är en internationellt välkänd forskare och författare inom området beteendeekonomi och en av de första att skriva om ämnet för en allmän publik.

Han är en populär föreläsare och hans TED-talks har miljontals visningar.

Pengar på hjärnan skärskådar obönhörligt och underhållande vårt irrationella sätt att fatta beslut i ekonomiska frågor. Dan Ariely och Jeff Kreisler hjälper oss att genomskåda mekanismerna bakom vårt sätt att tänka kring pengar – om vi ska kunna komma fram till vettiga beslut måste vi genomskåda våra märkliga handlingsmönster och ologiska beteenden.

Med gedigen forskningsbakgrund hjälper författarna läsaren att identifiera feltänk och fallgropar och istället använda smartare strategier då det handlar om vårt komplicerade förhållande till pengar.

F E L T Ä N K , FA L L G R O P A R O C H S M A RTA R E S T R AT EG I E R

Om vi lär oss att förstå krafterna bakom de ekonomiska beslut som tar upp vår tid och styr våra liv, så kan vi förbättra våra affärer. Vi tror också att vi kan lära oss att fatta bättre ickeekonomiska beslut genom att förstå hur pengar påverkar våra tankar. Varför då? Jo, därför att våra beslut om pengar handlar om mer än bara pengar. Samma krafter som formar vår verklighet inom den ekonomiska sfären påverkar också hur vi värderar viktiga saker i vårt övriga liv – vad vi gör med vår tid, hur vi beter oss på jobbet, hur öppna vi är för andra människor, hur vi hanterar relationer, vad som gör oss glada och till syvende och sist hur vi förstår vår omvärld.

ISBN 978-91-27-81987-0

9 789127 819870

N&K_Ariely/Kreisler_orig.indd Alla sidor

2018-09-24 12:46

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 2

2018-09-24 12:46

TILL PENGARNA för allt fantastiskt ni gör för oss, allt förskräckligt ni gör mot oss och allt i gråzonen däremellan

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 5

2018-09-24 12:46

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 6

2018-09-24 12:46

INNEHÅLL

Inledning 9 DEL I

Vad är pengar?

1 Ska vi slå vad?

2 Det finns alltid ett alternativ 3 En fråga om värde

17 22 30

DEL II

Därför värderar vi saker helt galet 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

Vi glömmer att allt är relativt Att dela in saker i fack Vi undviker smärta Vi litar på oss själva Vi övervärderar det vi har Rättvisa och ansträngning är viktigt för oss Vi tror på språkets och ritualernas magi Vi övervärderar våra förväntningar Vi tappar kontrollen Vi lägger för stor vikt vid pengar

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 7

37 58 79 113 132 154 174 194 211 227

2018-09-24 12:46

DEL III

Och nu då? Att bygga ett hus på en grund av tankefel 14 15 16 17 18

Att gå från tanke till handling Ett gratis råd Behåll kontrollen Vi mot dem Stanna upp och tänk efter

243 254 255 265 282

Tack 288 Noter 290 Om författarna 299 Register 301

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 8

2018-09-24 12:46

Inledning

År 1975 gick ett kortlivat lekprogram vid namn The diamond head game på amerikansk teve. I programmet, som spelades in på Hawaii, fanns en unik bonusomgång kallad ”Pengavulkanen”.

De tävlande stängdes in i en glaslåda, som snart förvandlades till en furiös vindtunnel full med flygande pengar. Omgiven av virvlande, fladdrande, flaxande sedlar försökte den tävlande få tag på så mycket som möjligt inom en viss tid. Folk blev som galna där inne – de tumlade runt, sträckte sig, greppade och fäktade i denna tornado av sedlar. Det var storartad underhållning. Under femton sekunder var det uppenbart att det inte finns något viktigare i världen än pengar.

På sätt och vis sitter vi alla fast i Pengavulkanen. Vi spelar spelet på ett mindre hektiskt och synligt sätt, men vi har spelat det, och låtit oss luras av det, i många år och på otaliga vis. De flesta av oss tänker på pengar en stor del av tiden: hur mycket vi har, hur mycket vi behöver, hur vi ska få mer, hur vi ska kunna behålla det vi har och hur mycket våra grannar, vänner och kollegor tjänar, spenderar och sparar. Lyxvaror, räkningar, affärsmöjligheter, frihet, stress – pengar berör varenda liten del av vårt moderna liv, från familjebudgeten till storpolitiken, från handlingslistor till sparkonton.

Och det blir mer att hålla i huvudet för varje dag, av många skäl: finansmarknaden blir alltmer avancerad, våra lån och försäkringar alltmer komplexa. Vi lever längre efter pensioneringen och måste hantera ny finansteknologi, mer komplexa ekonomiska valmöjligheter och större ekonomiska utmaningar.

9

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 9

2018-09-24 12:46

inledning

Att tänka mycket på pengar skulle inte vara något problem om det hjälpte oss att fatta klokare beslut. Men så är inte fallet.

Faktum är att ett utmärkande drag för människan är att vi fattar dåliga beslut om pengar. Vi är fantastiskt bra på att trassla till vår ekonomi. Grattis, kära mänsklighet! Vi är bäst.

Fundera en stund på följande frågor: ■■ Spelar det någon roll om vi betalar med kreditkort eller kontanter? Vi gör väl av med lika mycket pengar oavsett vilket?

Faktum är att forskningen visar att vi är villiga att betala mer när vi använder kreditkort. Vi gör större inköp och lämnar mer dricks med kreditkort. Sannolikheten för att vi ska underskatta eller glömma bort hur mycket något kostar ökar också när vi – just det – betalar med kreditkort.

■■ Vilket är bäst, en låssmed som dyrkar upp ett lås på två minuter och tar 100 dollar för det, eller en som behöver en timme för jobbet och också tar 100 dollar? De flesta tycker att det är en bättre affär att anlita den som tar längre tid på sig, eftersom han har ansträngt sig mer och kostar mindre per timme. Men om den långsamma låssmeden var tvungen att försöka flera gånger och hade sönder ett par av sina verktyg innan han fick upp låset? Och tog 120 dollar för besväret? Förvånansvärt nog tycker de flesta fortfarande att den långsamma låssmeden ger bättre valuta för pengarna än den snabba, trots att det enda han gjort är att slösa bort en timme för oss med sin inkompetens.

■■ Sparar vi tillräckligt till pensionen? Har vi ens en vag uppfattning om när vi kommer att sluta jobba, hur mycket vi kommer att ha tjänat och sparat ihop till dess, hur mycket våra investeringar kommer att ha växt och vilka kostnader vi kommer att ha i förhållande till det förmodade antalet år som vi kommer att leva efter pensionen? Inte? Vi amerikaner upplever det som så skrämmande att planera för pensionen att vi sparar mindre än 10 procent av vad vi borde, 10

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 10

2018-09-24 12:46

inledning

samtidigt som vi oroar oss för att vi inte sparar tillräckligt och tror att vi måste jobba tills vi blir åttio trots att den förväntade medellivslängden är sjuttioåtta. Tja, det är i alla fall ett sätt att sänka pensionskostnaden: att aldrig gå i pension.

■■ Tillbringar vi vår tid på ett klokt sätt? Eller ägnar vi mer tid åt att köra runt och leta efter en mack där bensinen är några ören billigare, än åt att försöka sänka kostnaden på bostadslånet?

Inte nog med att vårt sätt att tänka på pengar knappast får oss att fatta klokare ekonomiska beslut, ibland förändras vi dessutom på ett djupgående och problematiskt vis av de här tankarna.1 Pengar är den främsta anledningen till skilsmässor2 och den största orsaken till stress hos amerikaner.3 Människor blir bevisligen sämre på all slags problemlösning när de tyngs av pengabekymmer.4 Flera studier har visat att rika människor, särskilt om man påminner dem om att de är rika, beter sig mindre etiskt än genomsnitts­ personen5 och en annan studie visar att människor, bara genom att se bilder på pengar, blir mer benägna att stjäla från kontoret, anställa en tvivelaktig kollega eller ljuga för att få mer pengar.6 Våra tankar på pengar ställer verkligen till det för oss.

Med tanke på hur viktiga pengar är – i våra egna liv, i ekonomin och i samhället – och med tanke på hur svårt det är att tänka förnuftigt på pengar, vad kan vi göra för att skärpa vårt tänkande?

Standardsvaret på den frågan brukar vara att människor behöver få mer information, och i USA erbjuds på sina håll kurser där man kan ta ”ekonomiskt körkort”. Tyvärr brukar lärdomarna från denna körkortsundervisning, som kan handla om vad man ska tänka på när man köper ny bil eller skaffar ett huslån, snabbt blekna bort. Dess långsiktiga effekt på våra handlingar brukar vara nästintill noll.

Den här boken kommer alltså inte att ge dig något ”ekonomiskt körkort” eller tala om för dig hur du ska hantera dina pengar varje gång du öppnar plånboken. I stället kommer vi att ta upp några 11

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 11

2018-09-24 12:46

inledning

av de vanligaste misstagen angående pengar och, vilket är viktigare, gå igenom varför vi gör dessa misstag. På så sätt kommer vi kanske, när vi står inför nästa ekonomiska beslut, att bättre förstå vilka krafter som är i rörelse och förhoppningsvis göra klokare val.

Eller åtminstone mer välgrundade sådana.

Vi kommer att presentera ett antal personer och berätta om deras förhållande till pengar. Vi kommer att visa hur de agerar i vissa ekonomiska situationer. Därefter kommer vi att förklara vad vetenskapen säger om deras beteende. Vissa av historierna är sanna, andra är, som det heter på film, ”baserade på en sann historia”. Vissa av personerna är förnuftiga. Andra är idioter. De kan framstå som klichéer eftersom vi lyfter fram och till och med överdriver vissa egenskaper hos dem för att kunna belysa en del vanliga beteenden. Vi hoppas ändå att alla ska känna igen sig i historierna, som är fulla av typiskt mänskliga misstag och förhoppningar.

Den här boken avslöjar hur vi tänker om pengar och vilka misstag vi begår när vi gör det. Den handlar om glappen mellan vår medvetna kunskap om hur pengar fungerar, hur vi konkret använder pengar och hur vi förnuftsmässigt borde tänka på och använda pengar. Den handlar om de svårigheter som vi alla har att resonera kring pengar och om våra vanligaste misstag när vi gör av med dem.

Kommer läsaren att kunna hantera sina pengar klokare efter att ha läst den här boken? Jajamän. Kanske. Lite grand. Förmodligen.

Vi tror åtminstone att om vi lär oss att förstå de komplexa krafterna bakom de ekonomiska beslut som tar upp vår tid och styr våra liv, så kan vi förbättra våra affärer. Vi tror också att vi kan lära oss att fatta bättre icke-ekonomiska beslut genom att förstå hur pengar påverkar våra tankar. Varför då? Jo, därför att våra beslut om pengar handlar om mer än bara pengar. Samma krafter som formar vår verklighet inom den ekonomiska sfären påverkar också hur vi värderar viktiga saker i vårt övriga liv – vad vi gör med vår tid, hur vi beter oss på jobbet, hur öppna vi är för andra 12

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 12

2018-09-24 12:46

inledning

människor,­hur vi hanterar relationer, vad som gör oss glada och till syvende och sist hur vi förstår vår omvärld.

Kort sagt så kommer allt att bli bättre med den här boken. Är inte det värt det du betalt för den?

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 13

2018-09-24 12:46

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 14

2018-09-24 12:46

DEL I

VAD ÄR PENGAR?

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 15

2018-09-24 12:46

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 16

2018-09-24 12:46

1 Ska vi slå vad?

George Jones* behöver koppla av en stund. Det är stressigt på jobbet, ungarna bråkar och ekonomin är ansträngd. Så under en företagsresa till Las Vegas sätter han kurs mot ett kasino. Han parkerar gratis efter att ha svängt av från en anmärkningsvärt välunderhållen, skattefinansierad väg och traskar planlöst, med hängande huvud, in i kasinots alternativa universum.

Där rycks han ur sin dvala av ljudet av åttiotalsmusik och kassa­apparater, blandat med klirrande mynt och plinget från miljontals spelautomater. Han undrar hur länge han har varit här inne egentligen. Det finns inga klockor, men att döma av gamlingarna som sitter hopsjunkna vid spelautomaterna kan det ha varit en hel livstid. Antagligen handlar det om fem minuter. Han kan inte vara långt från ingången. Fast å andra sidan ser han ingen ingång … och ingen utgång heller … och inga dörrar eller fönster eller korridorer eller andra flyktvägar över huvud taget. Bara blinkande ljus, lättklädda cocktailservitriser, dollartecken och män­ niskor som antingen är bedrövade eller i extas … men ingenting däremellan.

Spelautomater? Visst, varför inte? Vid första försöket missar han precis en storvinst. Sedan ägnar han en kvart åt att mata in * Inte sångaren utan en person som vi har hittat på. Låt oss i det här fallet bara anta att han inte kan sjunga över huvud taget. Inte ens karaoke.

17

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 17

2018-09-24 12:46

1. Ska vi slå vad?

dollarsedlar för att komma i kapp. Han vinner inget, men är jätte­ nära ett par gånger till.

När plånboken är tömd på de där irriterande småsedlarna tar George ut 200 dollar i bankomaten – att det blir en uttagsavgift på 3,50 stör honom inte, det kommer han att få tillbaka på sin första vinnarhand – och slår sig ner vid blackjackbordet. I utbyte mot tio ovikta tjugodollarsedlar ger croupiern honom en färgglad trave med röda spelmarker av plast. På varje mark finns en bild av kasinot, plus några fjädrar och en pil och en tipi. Det står 5 dollar på markerna, men det känns inte alls som riktiga pengar. Det känns som leksaker. George snurrar markerna mellan fingrarna, studsar dem i bordet, ser hur folks travar stiger och sjunker och traktar efter croupierns regnbågsfärgade skatt. George ber henne vara snäll mot honom. ”För min del, raring, kan du få rubbet – det är inte mina pengar.”

En söt, vänlig servitris kommer med en gratis drink. Gratis!

Inte illa! Han är redan på vinnarspåret. Han ger henne en leksaksmark i dricks.

George spelar. George har kul en stund. George har motsatsen till kul en stund. Han vinner lite, förlorar mer. Ibland, när korten verkar gynnsamma, dubblar han insatsen eller splittar korten, så att han riskerar fyra marker i stället för två, sex i stället för tre. Det slutar med att han förlorar sina 200 dollar. På något vis lyckas han undvika att kopiera sina bordskamraters bedrift med att i ena stunden samla på sig jättehöga travar med marker och i nästa stund plocka upp nya sedelbuntar att köpa mer för. Vissa av spelarna är godmodiga, andra blir arga när någon annan ”tar deras kort”, men ingen av dem ser ut att vara typen som har råd att förlora mellan 500 och 1 000 dollar på en timme. Ändå händer just det, om och om igen.

På morgonen samma dag vände George på klacken när han bara var tio steg från ett kafé, eftersom han kom på att han kunde spara 4 dollar på att göra kaffe på hotellrummet i stället. Nu på

18

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 18

2018-09-24 12:46

1. Ska vi slå vad?

kvällen kastade han utan att blinka bort 40 stycken femdollarmarker. Ja, han gav till och med en till croupiern för att hon var så trevlig.

Vad är det som händer här?

Kasinon är världsmästare på att ta ifrån oss våra pengar, så det är lite orättvist att börja boken här. Men Georges erfarenheter kan ge oss en snabb inblick i några av de psykologiska misstag som vi begår även i mindre illvilliga miljöer.

Här nedan ser du ett par av de faktorer som spelar in under de glittrande kasinoljusen. Vi kommer att gå in närmare på var och en av dem i kommande kapitel: Mental bokföring. George är bekymrad över sin ekonomi – vilket framgår av hans beslut att spara in på morgonkaffet – ändå spelar han obekymrat bort 200 dollar på kasinot. Denna inkonsekvens beror delvis på att han placerar kasinopengarna på ett annat ”mentalt konto” än kaffepengarna. Genom att omvandla sina pengar till små plastbitar startar han en ”nöjeskassa”, medan övriga utgifter fortfarande hämtas från något i stil med ”kassan för vardagsutgifter”. Det gör att han ser annorlunda på de två sätten att göra av med pengar, men egentligen hör alltihop till ett och samma konto: ”Georges pengar.”

Gratis är dyrt. George är helnöjd med att få både gratis parkering och en gratis drink. Och visst, han betalar inte för det direkt, men ”gratisförmånerna” får honom på gott humör och försämrar hans omdöme. I själva verket är priset högt för kasinots ”gåvor”. Man brukar säga att det bästa i livet är gratis. Kanske det. Men det som är gratis har ofta ett oväntat pris i slutändan.

Det gör ont att betala. För George känns det inte som att han gör av med pengar när han använder de färgglada markerna till spelinsatser

19

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 19

2018-09-24 12:46

1. Ska vi slå vad?

och dricks. Det känns som att han leker. Eftersom han inte känner av att han förlorar pengar för varje spelmark som försvinner – han tänker inte riktigt på att det är riktiga pengar som flyger iväg – blir han mind­re medveten om sina val och bryr sig mindre om följderna av sina beslut. Att spendera plast känns inte verkligt på samma sätt som att ta upp sedlar ur plånboken, så han fortsätter bara att slänga iväg dem.

Relativitet. De där 5 dollarna som George gav i dricks till servitrisen – för en gratis drink – och de 3,50 han betalade i uttagsavgift i bankomaten känns som småpotatis jämfört med travarna med spelmarker som omger honom vid spelbordet eller de 200 dollar som han tog ut.

Det är relativt små belopp och eftersom han tänker på dem på ett relativt sätt är det enklare för honom att göra av med pengarna. Tidigare på dagen tyckte han däremot att 4 dollar var för mycket, relativt sett, att betala för en kaffe jämfört med 0 dollar på hotellrummet.

Förväntningar. Överallt syns och hörs pengar – kassaapparater, neon­skyltar, dollartecken – vilket får George att börja se sig själv som James Bond, agent 007. Han är oövervinnelig, en vinnare med stil som kommer att besegra både kasinoodds och superskurkar.

Självkontroll. Spel om pengar är förstås ett allvarligt problem – till och med ett beroende – för många människor. I vårt fall kan vi dock bara konstatera att George, påverkad av stresskänslor, kasinomiljön, den vänliga personalen och de ”enkla” chanserna, har svårt att stå emot frestelsen att spela blackjack idag jämfört med den avlägsna vinsten i att ha 200 dollar extra när han går i pension.

Det kan verka som att alla de här misstagen är unika för kasinomiljön, men sanningen är att hela världen är mycket mer lik ett kasino än vi vill tro. År 2016 valde USA till och med en kasino­ ägare till president. Även om inte alla gillar att koppla av med spel om pengar, så ställs vi inför liknande problem när vi ska fatta 20

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 20

2018-09-24 12:46

1. Ska vi slå vad?

andra beslut – vi påverkas av mental bokföring, gratiserbjudanden, motviljan mot att betala, relativitet, bristande självkontroll med mera. Misstagen som George begick på kasinot återkommer i många delar av vår vardag. Dessa misstag beror i grund och botten på ett par grundläggande missförstånd angående pengars natur.

Trots att de flesta av oss antagligen tycker att vi har ett hyggligt grepp om pengar som företeelse, är sanningen förvånansvärt nog den att vi egentligen inte alls förstår vad pengar är, vad de gör för oss och, än mer förvånande, vad de gör med oss.

21

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 21

2018-09-24 12:46

2 Det finns alltid ett alternativ

Så vad är då pengar? Vad gör de för oss och med oss?

Den typen av frågor ställde sig George säkert inte på kasinot, och det är nog sällan, om ens någonsin, som någon av oss gör det. Men det är viktiga frågor och en bra utgångspunkt för vårt resonemang.

Pengar representerar VÄRDE. Pengar i sig har inget värde. De representerar bara värdet på andra saker som vi kan skaffa för dem. De är bärare av värde.

Detta är jättebra! Pengar gör det lätt att värdera varor och tjänster, vilket också gör det lätt att utväxla dessa. I motsats till våra förfäder behöver vi inte ägna en massa tid åt byteshandel, plundring och skövling för att komma över de förnödenheter vi behöver. Det är utmärkt, eftersom få av oss är särskilt duktiga på att hantera armborst och katapulter.

Pengar har vissa speciella egenskaper som gör dem extra användbara: ■■ De är generella. Vi kan byta dem mot nästan vad som helst.

■■ De är delbara. De kan användas till nästan allting, oavsett storlek – det spelar ingen roll hur stor eller liten varan är.

■■ De är fungibla. Det vill säga, de saknar särdrag och är därför utbytbara mot varandra. Vi behöver inte äga en specifik sedel i en viss valuta, eftersom vår sedel kan bytas mot vil22

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 22

2018-09-24 12:46

2. det finns alltid ett alternativ

ken annan sedel i vilken annan valuta som helst, så länge den motsvarar samma belopp. En hundralapp är alltid lika mycket värd som en annan hundralapp, oavsett var och hur vi fick tag på den.

■■ De är lagringsbara. Pengar kan användas när som helst, antingen nu eller i framtiden. Pengar varken åldras eller möglar, i motsats till bilar, möbler, ekologiska livsmedel och T-shirts med collegetryck.

Med andra ord så kan vilket belopp som helst i vilken valuta som helst användas när som helst för att köpa (nästan) vad som helst.

Detta viktiga faktum bidrog till att vi människor – Homo irrationalis – kunde sluta idka byteshandel och i stället börja använda en symbol – pengar – som gör utbytet av varor och tjänster mycket smidigare. Detta medför i sin tur att pengarna får sin sista och viktigaste egenskap: de är en allmän nyttighet, vilket betyder att de kan användas av alla till (nästan) allting.

När vi begrundar alla dessa egenskaper är det lätt att inse att pengar är en absolut förutsättning för vårt moderna liv. Pengar gör det möjligt för oss att spara, att pröva nya saker, att dela med oss och att specialisera oss – att bli lärare och konstnärer, jurister och bönder. Pengar gör oss fria att lägga vår tid och kraft på alla möjliga aktiviteter, som att utforska vår begåvning och våra passioner, att lära oss nya saker och att njuta av konst och vin och musik, företeelser som förresten heller inte skulle existera i någon större utsträckning utan pengar.

Pengar har förändrat villkoren för människan lika mycket som andra stora framsteg, som tryckpressen, hjulet, elektriciteten och till och med dokusåpans uppkomst.

Samtidigt som det är viktigt att förstå hur betydelsefulla och användbara pengar är, måste vi tyvärr inse att det är pengarna själva som skapar många av de problem som följer med dem. Som den store filosofen, rapparen The Notorious B.I.G. säger: ”Mo’ ­money mo’ problems.”

23

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 23

2018-09-24 12:46

2. det finns alltid ett alternativ

Den som vill fundera närmare på pengarnas välsignelser och förbannelser – för det finns ju två sidor av varje mynt, och nej, vi ber inte om ursäkt för den vitsen – bör begrunda pengarnas generella natur. Det är ingen tvekan om att möjligheten att byta pengar mot ett nästan oändligt antal andra saker är viktig och fantastisk, men den innebär också att komplexiteten i alla beslut som gäller pengar blir otroligt hög.

Trots vad som sägs är det faktiskt väldigt lätt att jämföra äpplen och päron. Om vi står framför ett fruktfat där det ligger ett äpple och ett päron, vet vi exakt vilket vi vill ha vid varje given tidpunkt.

Men om pengar är inblandade och vi måste bestämma oss för om vi är beredda att betala 1 dollar eller 50 cent för äpplet blir beslutet svårare. Om äpplet kostar 1 dollar och päronet 75 cent blir beslutet ännu klurigare. Så fort man blandar in pengar blir alla beslut mer komplexa!

Förlorade möjligheter Varför blir beslut där pengar är inblandade mer komplicerade? Jo, på grund av alternativkostnaden.

När man tar med pengarnas särskilda egenskaper i beräkningen – att de är generella, delbara, lagringsbara, fungibla och, framför allt, att de är en allmän nyttighet – blir det tydligt att vi verkligen kan göra nästan vad som helst med pengar. Men vi kan inte göra allt. Vi måste välja. Vi måste göra uppoffringar. Vi måste välja vad vi inte ska göra. Det betyder att vi är tvungna att, medvetet eller inte, ta hänsyn till alternativkostnaden varje gång vi använder pengar.

Alternativkostnaden är det vi väljer bort när vi köper något.

Den är de saker som vi avstår från, nu eller i framtiden, för att kunna göra något annat. Den är de möjligheter vi offrar när vi gör ett visst val.

När det gäller alternativkostnaden för pengar så borde vi tänka så här: när vi lägger pengar på en sak, kan vi inte spendera de pengarna på något annat, varken nu eller senare.

24

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 24

2018-09-24 12:46

2. det finns alltid ett alternativ

Tänk dig återigen att vi står framför fruktfatet, men att vi befinner oss i en värld där det bara finns två varor – ett äpple och ett päron. Alternativkostnaden för att köpa äpplet är att vi måste avstå från päronet, och alternativkostnaden för att köpa päronet är att vi måste avstå från äpplet.

På samma sätt kunde de 4 dollar som vår kasinokompis George avstod från att lägga på en kopp finkaffe också vara en bussbiljett, en del av en lunch, eller lite snacks på de möten med Anonyma Spelmissbrukare som han kommer att börja gå på om några år.

Han skulle inte ha avstått från de 4 dollarna om han hade köpt kaffet; det han skulle ha avstått ifrån var de andra möjligheter som pengarna kunde ha gett honom antingen nu eller i framtiden.

För att få en bättre uppfattning om såväl alternativkostnadens betydelse som skälen till att vi tänker tillräckligt mycket på den, föreställ dig att du får 500 dollar varje måndag och att det är alla pengar du har att röra dig med under de kommande sju dagarna.

I början av veckan kanske du inte tänker så mycket på konsekvenserna av dina beslut. Du inser inte vad det är du avstår ifrån när du äter middag på restaurang och tar en drink, eller när du köper den där snygga skjortan som du spanat in länge. Men dina 500 dollar krymper och på fredagen har du bara 43 dollar kvar. Då blir det mycket tydligare att alternativkostnaden verkligen existerar­och att de pengar du gjorde av med i början av veckan nu påverkar hur mycket du har kvar. Beslutet att äta på restaurang, ta en drink och köpa den snajdiga skjortan på måndagen ställer dig inför ett tufft val på söndagen – du har råd att antingen köpa tidningen eller att ta en bagel med mjukost, men inte bådadera. På måndagen hade du en alternativkostnad att ta hänsyn till, men du kunde inte riktigt se den framför dig. Nu, på söndagen, när alternativkostnaden till slut står klar för dig, är det för sent. (Men se det från den ljusa sidan: du ser säkert välklädd ut när du läser sportsidorna på fastande mage.)

Alternativkostnaden är alltså det vi borde tänka på när vi fattar ekonomiska beslut. Vi borde tänka på vad vi avstår ifrån när 25

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 25

2018-09-24 12:46

2. det finns alltid ett alternativ

vi väljer att spendera här och nu. Men vi tänker inte tillräckligt mycket på detta, och ibland inte alls. Detta är vårt största misstag beträffande pengar, och dessutom den bakomliggande orsaken till många andra misstag. Det är den skakiga grund på vilket vårt ekonomiska hus är byggt.

Den större bilden Alternativkostnader finns inte bara i hushållsekonomin. De har globala konsekvenser, vilket framgår av det här talet om kapprustningen som USA:s president Dwight Eisenhower höll 1953: Varje vapen som tillverkas, varje krigsfartyg som sjösätts, varje raket som avfyras, är till syvende och sist en stöld från dem som svälter och inte får någon mat, från dem som fryser och inte får några kläder. Vår krigiska värld spenderar inte bara pengar. Den spenderar sina arbetares svett, sina forskares geniala hjärnor och sina barns förhoppningar. Priset för ett modernt tungt bombplan är detta: över trettio moderna, nybyggda skolor i tegel. Två kraftverk som vart och ett levererar elektricitet till en stad på sextiotusen personer. Två förstklassiga, fullt utrustade sjukhus. Ungefär åttio kilometer landsväg med betongbeläggning. För ett enda stridsflygplan betalar vi en halv miljon skäppor vete. För en enda jagare betalar vi med bostäder för över åttatusen personer.

Lyckligtvis ligger alternativkostnaden för våra vardagsinköp närmare priset för ett äpple än priset för krig.

26

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 26

2018-09-24 12:46

2. det finns alltid ett alternativ

För några år sedan ställde sig Dan och en forskningsassistent hos en Toyotahandlare och frågade kunderna vad de skulle behöva avstå ifrån om de köpte en ny bil. Nästan ingen kunde svara. Ingen hade funderat över att de tusentals dollar som de stod i begrepp att betala för en bil, hade kunnat läggas på annat. Dan försökte få dem att tänka ett varv till genom sin nästa fråga, som handlade om vilka specifika varor och tjänster som de måste låta bli att köpa om de skaffade en Toyota. De flesta svarade att om de köpte en Toyota så skulle de inte kunna köpa en Honda, eller någon annan lika enkel jämförelse. Bara ett fåtal svarade att de inte skulle kunna åka till Spanien den sommaren och till Hawaii året därpå, eller att de inte skulle kunna äta ute på bra restauranger två gånger i månaden under de närmaste åren eller att det skulle ta dem fem extra år att betala av sina studielån. De verkade varken kunna eller vilja tänka på de pengar som de stod i begrepp att punga ut med som en potentiell möjlighet att köpa ett antal andra varor och upplevelser under loppet av flera år. Det beror på att pengar är en så abstrakt och generell företeelse att vi har svårt att föreställa oss alternativkostnader.

I grund och botten tänker vi inte på något särskilt när vi gör av med pengar, förutom på den vara som vi funderar på att köpa.

Vår oförmåga och allmänna motvilja mot att överväga alternativkostnader är inte begränsad till bilinköp. Vi förmår nästan aldrig se hela alternativkostnaden. Och det betyder tyvärr att risken är stor att vi inte kommer att fatta de beslut som skulle gagna oss mest.

Vi ska titta närmare på ett experiment som handlar om att köpa stereo. Resultaten redovisas i en uppsats med det passande namnet ”Opportunity cost neglect” (”Att bortse från alternativkostnaden”), skriven av Shane Frederick, Nathan Novemsky, Jing Wang, Ravi Dhar och Stephen Nowlis. I experimentet fick en grupp välja mellan en Pioneer för 1 000 dollar och en Sony för 700 dollar. En annan grupp fick välja mellan samma Pioneer för 1 000 dollar och ett erbjudande som innebar att de för 1 000 dollar fick en Sony och 300 dollar som bara kunde spenderas på cd-skivor.

27

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 27

2018-09-24 12:46

2. det finns alltid ett alternativ

Det visade sig att båda grupperna valde mellan olika sätt att göra av med 1 000 dollar. Den första gruppen valde mellan att lägga allt på en Pioneer och att lägga 700 dollar på en Sony och 300 dollar på annat. Den andra gruppen valde mellan att lägga allt på en Pioneer och att lägga 700 dollar på en Sony och 300 dollar på musik. Resultatet visade att Sonystereon blev mycket populärare när den såldes med erbjudandet om cd-skivor för 300 dollar. Varför är det konstigt? Jo, för att strängt talat så är 300 dollar som kan användas fritt värt mer än 300 dollar som måste vikas åt på cd-skivor, för med den fritt disponibla summan kan vi köpa vad som helst – även cd-skivor. Men när de 300 dollarna var knutna till cd-skivor upplevdes erbjudandet som mycket mer lockande. Det beror på att skivor för 300 dollar är mycket mer konkret och avgränsat än 300 dollar till ”vad som helst”. Med 300 dollar till skiv­orerbjudandet vet vi vad vi får. Det är konkret och lätt att värdera. När de 300 dollarna är abstrakta och generella vet vi inte riktigt vad vi ska göra med dem, och köpsuget och den känslomässiga lockelsen minskar därmed. Det här är bara ytterligare ett exempel på att när pengar uppfattas som generella så undervärderar vi ofta dess värde, jämfört med när samma pengar knyts till en specifik vara.1 Ja, exemplet här handlar alltså om cd-skivor, vilket idag är lika aktuellt som att grubbla över energieffektiviteten hos en stegosaurus, men faktum kvarstår: människor blir en aning förvånade när vi påminner dem om något så enkelt som att det finns andra sätt att göra av med pengar på, vare sig vi talar om semestrar eller en trave med cd-skivor. Denna förvåning tyder på att folk inte är vana vid att överväga alternativ, och därmed blir det omöjligt att väga in alternativkostnader i beräkningen.

Denna benägenhet att bortse från alternativkostnaden visar på en grundläggande brist i vårt tänkande. Just det som är så fantastiskt med pengar – att vi kan byta dem mot så många andra saker, både nu och i framtiden – är nämligen också den största anledningen till att vi har så svårt att hantera dem. Vi borde egentligen 28

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 28

2018-09-24 12:46

2. det finns alltid ett alternativ

tänka på utgifter i termer av alternativkostnader – att göra av med pengar på en viss vara idag ska vägas mot att göra av med dem på något annat en annan dag – men att tänka så är alltför abstrakt för oss. Det är för svårt. Så vi struntar helt enkelt i det.

För att göra saker och ting ännu värre så har det moderna livet försett oss med oräkneliga finansiella instrument som kreditkort, bostadslån, bilköp på avbetalning och studielån, som ytterligare – och ofta avsiktligt – gör det svårare att förstå vad ett visst ekonomiskt beslut kommer att betyda för framtiden.

När vi varken kan eller vill tänka på ekonomiska beslut på det sätt vi borde, förlitar vi oss i stället på alla möjliga psykologiska genvägar. Många av de här strategierna hjälper oss att hantera pengarnas komplexitet, men kanske inte alltid med de mest önskvärda eller logiska metoderna. Och de får oss ofta att värdera saker på ett felaktigt sätt.

29

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 29

2018-09-24 12:46

3 En fråga om värde

Jeffs lilla son ville nyligen höra en saga under en flygresa. Barnböckerna låg nedpackade i de incheckade väskorna – trots att Jeffs fru tydligt hade sagt att han skulle lägga dem i handbagaget! Så Jeff hittade på en egen variant av barnboksförfattaren Dr Seuss bok There’s a wocket in my pocket!

Vad ger du för en fibbla? En zibbel? En gnibbel? En kvibbla?

Eller för en zork? En nork? En importerad albansk tretåig blork?

Det kan verka som att Jeff bara ville plåga passagerarna som satt runt omkring (för att inte tala om sin grabb), men hur mycket skiljer sig egentligen de här frågorna från dem vi möter i verkligheten?

Hur vet vi hur mycket vi ska betala för en ”Coca-Cola”, för en månads ”Netflix” eller för en ”Iphone”? Vad är det för slags ord?

Vad är det för slags varor? Hur ska vi kunna värdera saker som för en besökare från en annan planet låter lika orimliga som en zampa på en lampa eller en joffel i en toffel? Om vi inte hade en aning om vad en viss vara egentligen var, vad den kostade och vad andra hade betalat för den, hur skulle vi då kunna veta hur mycket vi själva borde betala?

Hur är det med konst? På vilket sätt skiljer sig en Jackson Pollock-målning från en importerad albansk tretåig blork? Den är precis lika unik och ovanlig … och man har antagligen ungefär 30

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 30

2018-09-24 12:46

3. en fråga om värde

lika stor nytta av den. Ändå har konstverk på något sätt ett pris. År 2015 lade en köpare 179 miljoner dollar på vad tidskriften New Yorker beskrev som ”en halvdan Picasso från hans senare, ganska medelmåttiga period”.1 En annan person tog Instagrambilder – som folk hade lagt ur på nätet och som alla kan se gratis – förstorade dem och sålde för 90 000 dollar2. Det finns också ett fotografi på en potatis som har sålts för 1 miljon euro. Vem sätter sådana priser? Hur bestäms värdet på sådana verk? Finns det någon som vill köpa en bild på några potatisar som vi just tog med mobilen?

Utan tvivel har vi alla hört mycket om ”värde”. Värdet avspeglar hur mycket pengar vi är beredda att betala för en viss vara eller tjänst. I grund och botten borde värdet motsvara alternativkostnaden. Det borde på ett korrekt sätt avspegla vad vi är villiga att ge upp för att kunna skaffa en viss vara eller upplevelse. Och vi borde spendera våra pengar i enlighet med det verkliga värdet för olika alternativ.

I en perfekt värld skulle vi noggrant väga varje inköp. ”Hur mycket är den här varan värd för mig? Vad är jag beredd att avstå ifrån för att få den? Vad är alternativkostnaden? Den avgör hur mycket jag är beredd att betala.” Men som alla tränings- och fitness­tidningar påminner oss om, lever vi inte i en perfekt värld: vi har inte magrutor och vi gör inte korrekta värderingar.

Här är bara ett par exempel på hur människor har gjort felaktiga värderingar historiskt sett: ■■ USA:s ursprungsbefolkning sålde Manhattan för lite pärlor och några gulden. Hur skulle de kunna sätta ett korrekt värde på saker – tomter, fastigheter – som de aldrig hade hört talas om och inte hade några begrepp för?

■■ Att hyra en lägenhet i vissa storstäder kan kosta så mycket som 4 000 dollar i månaden, och vi blinkar inte ens. Men om bensinpriset stiger 15 cent så kan det förändra utgången i ett val.

31

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 31

2018-09-24 12:46

3. en fråga om värde

■■ Vi betalar 4 dollar på ett ”kafé” trots att samma dryck finns att köpa för 1 dollar i servicebutiken bredvid.

■■ Nystartade företag inom it-sektorn utan några som helst intäkter värderas regelbundet till hundratals miljoner dollar, eller till och med miljarder, och sedan blir vi förvånade när de inte lever upp till förväntningarna.

■■ Det finns människor som kan lägga 10 000 dollar på en semester, men som cirklar runt i tjugo minuter för att hitta en gratis parkeringsplats.

■■ Vi jämför priser när vi ska köpa en ny smartphone. Vi tror oss veta vad vi gör, och i slutändan känner vi att vi har gjort rätt val.

■■ Rikard III var beredd att sälja sitt kungarike, hela sitt kungarike, för en enda häst! Ett kungarike för en häst!

Vi har alltid värderat saker på sätt som inte nödvändigtvis är kopplade till det verkliga värdet.

Om vi var alltigenom rationella varelser skulle en bok om pengar handla om vilket värde vi ger olika produkter och tjänster, eftersom det rationellt sett förhåller sig så att pengar är lika med alternativkostnad är lika med värde. Men vi är inte rationella, vilket Dan har skrivit om i sina tidigare böcker (Ologiskt, The upside of irrationality, Kolla så oförnuftiga vi är!*). I stället använder vi alla möjliga, besynnerliga psykologiska knep för att komma fram till hur vi ska värdera saker och ting – det vill säga hur mycket vi är beredda att betala för dem. Alltså handlar den här boken om alla de märkliga, knäppa och, ja, totalt irrationella metoder som vi använder för att fatta ekonomiska beslut, och om de krafter som får oss att värdera vissa saker för högt och andra för lågt.

Vi kallar dessa krafter, dessa knep och genvägar, för ”värdesignaler”. Vi tror att dessa signaler hänger samman med en varas eller tjänsts verkliga värde, men ofta är det inte så. Visst finns det * Inte en verklig titel. Än.

32

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 32

2018-09-24 12:46

3. en fråga om värde

värdesignaler som är hyfsat korrekta. Men många är irrelevanta och missledande och andra är medvetet manipulativa. Men ändå låter vi dessa signaler påverka vår uppfattning om värdet.

Varför är det så? Det är inte för att vi tycker om att begå misstag och att göra saker som pinar oss (fast det finns förstås inrättningar där vi kan betala även för det). Vi lyder värdesignalerna eftersom det är så svårt att väga in alternativkostnaden och att fastställa det verkliga värdet. Dessutom är det ännu svårare att försöka komma fram till hur mycket vi vill betala för något när hela finansmarknaden försöker förvirra och distrahera oss.

Den här dynamiken är viktig. Vi måste hela tiden kämpa med pengarnas komplexa natur och med vår egen oförmåga att väga in alternativkostnader. Än värre är att vi måste slåss mot yttre krafter som oavbrutet försöker få oss att spendera mer, oftare och mer oreflekterat. Det finns många krafter som vill få oss att felvärdera saker, eftersom de tjänar på att vi beter oss oförnuftigt. Med tanke på allt detta är det rena miraklet att vi inte alla går runt i ateljé­ våningar som vi köpt för miljarder dollar, med en joffel i vår toffel och en tusendollars zork vid vår sida.

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 33

2018-09-24 12:46

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 34

2018-09-24 12:46

DEL II

DÄRFÖR VÄRDERAR VI SAKER HELT GALET

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 35

2018-09-24 12:46

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 36

2018-09-24 12:46

4 Vi glömmer att allt är relativt

Susan Thompkins är någons faster Susan, och alla har sin egen version av någon som hon. Faster Susan är en glad och kärleksfull kvinna som alltid köper presenter till sina brorsdöttrar och -söner­ samtidigt som hon handlar till sig själv och sina egna barn. Faster Susan älskar att handla på varuhuskedjan JCPenney. Hon har handlat där sedan hon var liten, då hon följde med sina föräldrar och morföräldrar och hjälpte dem att leta efter fynd. Där fanns alltid många varor som såldes till nedsatt pris. Det var en rolig lek att springa runt och leta efter den högsta siffran bredvid procenttecknet, och hon var stolt när hon hittade undangömda extrapriser.

På senare år har faster Susan släpat med sig sina brorsbarn, visat dem fula tröjor och dåligt matchande utstyrslar som de helt enkelt ”inte kunde låta bli att köpa, så billigt är det!” Barnen kanske inte älskade det, men det gjorde hon. Att fynda på JCPenney var fortfarande bland det roligaste faster Susan visste.

Men så en dag bestämde sig Ron Johnson, företagets nya vd, för att slopa alla extrapriser. Han införde vad han kallade för ”schyssta och ärliga” priser. Inga fler reor, rabatter, kuponger och nedsatta varor.

Faster Susan blev ledsen. Sedan blev hon arg. Sedan slutade hon helt att handla på JCPenney. Hon och några vänner bildade till och med en grupp på nätet som hette ”Jag hatar Ron Johnson”.

Hon var inte ensam. Många kunder övergav JCPenney. Det var en 37

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 37

2018-09-24 12:46

4. vi glömmer att allt är relativt

jobbig tid för företaget. Det var en jobbig tid för Ron Johnson. Det var en jobbig tid för de fula tröjorna också – de kunde ju inte köpa sig själva. De enda som gladde sig var Susans brorsbarn.

Ett år senare fick faster Susan höra att extrapriserna hade kommit tillbaka till JCPenney. Försiktigt gick hon dit igen, men hon var på sin vakt. Hon letade igenom ett ställ med byxdressar, kände på några halsdukar och tittade på en hylla med brevpressar. Och hon tittade på priserna. ”20 % rabatt.” ”Nedsatt.” ”Rea.” Hon köpte bara ett par saker den där första dagen, men sedan dess har hon återigen blivit sitt gamla JCPenney-jag. Hon är glad igen. Vilket betyder fler shoppingutflykter, fula tröjor och besvärade tack från hennes kära släktingar. Hurra.

Schyssta priser, nej tack!

Det var 2012 som Ron Johnson, den nya vd:n, slopade JCPenneys traditionella och, ja, en aning vilseledande metod att först sätta ett högt pris på en vara och sedan genast sätta ner priset igen.

Under decennierna innan Johnson tog över hade JCPenney alltid erbjudit kunder som faster Susan rabattkuponger, extrapriser och fyndvaror. Därmed slapp de betala det ”ordinarie priset”, som i själva verket var onaturligt uppblåst, och det såg ut som om varan var ett ”fynd”. Men faktum var att JCPenneys föregivet nedsatta priser låg på samma nivå som priserna i andra butiker. För att nå fram till ett slutgiltigt försäljningspris måste kunderna och butiken utföra en kabukidans där man först höjde priset och sedan sänkte det på alla möjliga kreativa sätt, med olika skyltningar och procentsatser och reor och erbjudanden. Och de dansade den här dansen om och om igen.

Sedan kom alltså Ron Johnson och införde priser som var ”schyssta och ärliga”. Slut med rabattkuponger, extrapriser och försäljningstrick. Bara det korrekta priset, ungefär detsamma som konkurrenternas och ungefär detsamma som de tidigare ”slutpriserna” – alltså efter att man först höjt priset och sedan gett rabatt.

38

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 38

2018-09-24 12:46

4. vi glömmer att allt är relativt

Johnson menade att det nya systemet var tydligare, mer respektfullt och mindre manipulativt mot kunderna (vilket han förstås hade rätt i).

Det var bara det att trogna kunder som faster Susan avskydde det. De hatade ”schysst och ärligt”. De övergav kedjan, muttrande om att de kände sig lurade och att de nya priserna var vilseledande och falska. De gillade inte de tydliga, schyssta och ärliga priserna alls. Efter mindre än ett år hade JCPenney förlorat häpnadsväckande 985 miljoner dollar och Johnson var arbetslös.

Nästan genast efter att han fått sparken höjdes de ordinarie priserna på de flesta av JCPenneys varor med 60 procent eller mer. Ett litet bord som hade kostat 150 dollar kostade nu 245 dollar.1 Samtidigt som de ordinarie priserna steg införde man olika rabatt­alternativ. I stället för fasta priser skyltade butikerna nu med ”extrapris”, ”kraftigt nedsatt” och ”bara den här veckan”. När alla tillgängliga rabatter vägdes in – via reor, kuponger och extrapriser – var priserna förstås ungefär desamma som förut. Det såg bara inte ut så. Nu verkade det återigen som att man kunde göra riktigt fina klipp på JCPenney.

Ron Johnsons JCPenney hade en ärligare prissättning, vilket kunderna avvisade till förmån för diverse försäljningsknep.

Faster Susan hatar honom fortfarande. Begrunda detta en stund: JCPenneys kunder röstade med plånboken och de valde att bli manipulerade. De ville ha fynd, extrapriser och reor, även om det betydde att de uppblåsta ordinarie priserna kom tillbaka – och mycket riktigt återinfördes de efter ett tag.

JCPenney – och Ron Johnson – fick betala ett högt pris för att de inte förstod prissättningens psykologi.* Men företaget lärde sig * Om det händelsevis är så att du äger en stor varuhuskedja och funderar på att förändra hela din prissättning i grunden, vill vi ödmjukt föreslå att du först testar systemet i en eller ett par butiker innan du inför det i hela kedjan. Såvida du inte siktar på att få sparken så att du kan utlösa ett fint fallskärmsavtal, förstås. I så fall avstår vi från att ge några råd.

39

18-59 N&K Pengar, 24 sep.indd 39

2018-09-24 12:46

D A N A R I E LY & J E F F K R E I S L E R

FOTO: BELL BETSY

Omslag: John Eyre

PENGAR PÅ HJÄRNAN

Jeff Kreisler studerade juridik vid Princeton och efter en tid som advokat bytte han bana och är numera verksam som komiker, föreläsare och författare.

Vi kan göra nästan vad som helst med pengar. Men vi kan inte göra allt. Vi måste välja. Vi måste göra uppoffringar. Vi måste välja vad vi inte ska göra. Det betyder att vi är tvungna att, medvetet eller inte, ta hänsyn till alternativkostnaden varje gång vi använder pengar. De möjligheter vi offrar när vi gör ett visst val. När vi lägger pengar på en sak kan vi inte spendera de pengarna på något annat, varken nu eller senare.

D A N A R I E LY JEFF KREISLER

Dan Ariely är en internationellt välkänd forskare och författare inom området beteendeekonomi och en av de första att skriva om ämnet för en allmän publik.

Han är en populär föreläsare och hans TED-talks har miljontals visningar.

Pengar på hjärnan skärskådar obönhörligt och underhållande vårt irrationella sätt att fatta beslut i ekonomiska frågor. Dan Ariely och Jeff Kreisler hjälper oss att genomskåda mekanismerna bakom vårt sätt att tänka kring pengar – om vi ska kunna komma fram till vettiga beslut måste vi genomskåda våra märkliga handlingsmönster och ologiska beteenden.

Med gedigen forskningsbakgrund hjälper författarna läsaren att identifiera feltänk och fallgropar och istället använda smartare strategier då det handlar om vårt komplicerade förhållande till pengar.

F E L T Ä N K , FA L L G R O P A R O C H S M A RTA R E S T R AT EG I E R

Om vi lär oss att förstå krafterna bakom de ekonomiska beslut som tar upp vår tid och styr våra liv, så kan vi förbättra våra affärer. Vi tror också att vi kan lära oss att fatta bättre ickeekonomiska beslut genom att förstå hur pengar påverkar våra tankar. Varför då? Jo, därför att våra beslut om pengar handlar om mer än bara pengar. Samma krafter som formar vår verklighet inom den ekonomiska sfären påverkar också hur vi värderar viktiga saker i vårt övriga liv – vad vi gör med vår tid, hur vi beter oss på jobbet, hur öppna vi är för andra människor, hur vi hanterar relationer, vad som gör oss glada och till syvende och sist hur vi förstår vår omvärld.

ISBN 978-91-27-81987-0

9 789127 819870

N&K_Ariely/Kreisler_orig.indd Alla sidor

2018-09-24 12:46