Psykiatri
CHRISTINA FORSBERG
Innehåll
Patologiska känslor 15
Känslor som påminner om ångest 15
Känslor som påminner om depression 17
Synen på psykiska sjukdomar och psykiatrisk vård 18
Religiösa tolkningar av psykiska sjukdomar 18
Folktron förklarar psykiska sjukdomar 19
Mötet mellan olika sjukvårdssystem 20
2. Frisk- och riskfaktorer för psykisk hälsa 28
Personliga egenskaper och uppväxtmiljö 30 Personliga egenskaper 30
psykisk hälsa 32
Fysisk hälsa, funktionsförmåga och livsstil 34
Psykisk ohälsa kopplad till ålder och kön
Genetiska skillnader mellan könen
och sexuell läggning
faktorer
3. Psykiatrins historia
4. Modern psykiatri 88
5. Lagar inom vård och omsorg
122
Lagar som berör all sjukvård 124
Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 124
Patientlagen, PL 125
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, LUS 126
Lagar som styr kommunernas verksamheter 129
Socialtjänstlagen, SoL 129
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 131
Tvångslagar 133
Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT 133
Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM 139
7. Psykiatriska diagnoser 180
Diagnostisering och behandlingsmetoder 182
Diagnostisering av psykiatriska tillstånd 182
Vanliga psykiatriska behandlingsmetoder 184 Ångestsyndrom 188
Paniksyndrom och agorafobi 189
Generaliserat ångestsyndrom, GAD 194
Social ångest 198
Specifika fobier 199
Ångesttillstånd hos barn och unga 201
Ångesttillstånd hos äldre 204
Strategier för att hantera och minska ångest 206 Ätstörningar 208
Orsaker till ätstörningar 208
Anorexia nervosa 210
Bulimia nervosa 212
Hetsätningsstörning 213
Depressionssyndrom 216
Diagnoser inom diagnosgruppen 217
6. Kriser och stress 148
Symtombild vid egentlig depression 218
Behandling av depressionssyndrom 219 Din roll 221
Sammanfattning 222
FALLBESKRIVNING: Johans ensamma liv 224 Avslutande reflektion 226
Akut stressreaktion, ASD 171
Anpassningsstörning
8. Substansbrukssyndrom 228
Diagnosen substansbrukssyndrom 230
Begrepp i förändring 231
Symtom vid substansbrukssyndrom 233
Hur uppstår ett beroende? 234
Orsaker till substansbrukssyndrom 236
Genetiska faktorer 236
Uppväxtmiljö och självkänsla 236
Social livsmiljö och socialt stöd 238
Konsekvenser av substansbrukssyndrom 239
Fysiska konsekvenser 240
Psykiska konsekvenser 241
Sociala konsekvenser 242
Konsekvenser för arbetslivet 243
Ekonomiska och rättsliga konsekvenser 244
Din roll 245
Sammanfattning 246
FALLBESKRIVNING:
Familjen Halonens hemligheter 248
Avslutande reflektion 250
9. Psykiatriskt
omvårdnadsoch omsorgsarbete 252
Behoven styr omvårdnadsoch omsorgsvalen 254
Omvårdnad eller social omsorg? 255
Omvårdnadsdiagnos 256
Att bygga på det som fungerar 257
Omvårdnads- och omsorgsprocessen 259
Kartläggning 260
Formulering av mål 260 Planering 261
Genomförande 261 Utvärdering
Omvårdnads- och omsorgsinsatser
Nedsatt koncentrationsförmåga 264 Nedsatt social förmåga 266
Nedsatt förmåga att reglera känslor 270
Nedsatta vardagsförmågor 273 Kommunikation och bemötande
Bemötande och förhållningssätt i hemmiljö
och reflektion
10. Återhämtning
1. Vad är psykiatri?
Psykiatri är ett ämne som ofta väcker känslor. De allra flesta känner, tycker eller tänker något när någon nämner psykisk ohälsa. Vi inleder den här boken med att titta på ordet psyke innan vi reder ut vad psykisk ohälsa är och vad alla begrepp som ingår i det betyder. Därefter undersöker vi när känslor är normala och när de kan vara psykiska symtom. Kapitlet avslutas med en kort överblick över hur man ser på psykisk ohälsa i olika kulturer samt en förklaring till hur negativa attityder till människor med psykisk ohälsa uppstår och hur vi kan motverka dem.
DU FÅR LÄRA DIG
• vad olika begrepp som beskriver psykisk ohälsa betyder och hur de hänger ihop
• vad som skiljer normala känslor från psykiska symtom
• att synen på psykisk ohälsa och vad rätt behandling är kan se olika ut beroende på var i världen man bor
• hur stigmatisering av människor med psykisk ohälsa kan uppstå.
PEDAGOGIK
BIOLOGI
SOCIOLOGI
INLEDANDE REFLEKTION
• Hur kan man bli frisk från en psykisk sjukdom?
• Varför drabbas vissa människor av psykiska sjukdomar?
• Kan man förklara allt om människans sätt att vara genom vetenskaplig forskning? Varför/varför inte?
PSYKOLOGI
Om psykiatri
CENTRALA BEGREPP: psyke psykiskt välbefinnande psykisk ohälsa psykiska symtom psykiatriska tillstånd psykiska syndrom
Många vetenskaper försöker förklara hurdana vi människor är, varför vi har blivit som vi är och varför vi ibland blir sjuka.
Psykiatri som medicinsk vetenskap handlar om psykiska sjukdomar – hur de uppstår, vad som kännetecknar de olika diagnoserna och hur de kan behandlas och förebyggas. Skolämnet psykiatri, som du studerar, handlar om alla former av psykisk ohälsa och ger en bredare förståelse för människans psyke och hur psykisk ohälsa kan uppstå. Ämnet samlar kunskaper i både psykologi, biologi, sociologi och pedagogik, för att ge en helhetsbild av människan. Psykologi handlar bland annat om människans normala utveckling. Inom biologin studeras hur hjärnan och nervsystemet fungerar. Sociologi behandlar hur olika samhällen utvecklar olika normer och levnadsvanor, medan pedagogik handlar om hur vi människor lär oss.
Psyket och själen
Psykiatri berör människans psykiska mående och för att få en förståelse för vad det innebär behöver vi undersöka ordet psyke. Psyke är ett grekiskt ord som betyder själ. Psyket har med människans inre värld att göra, alltså det vi känner, tänker och upplever. För att tolka det vi känner, tänker och upplever använder vi olika delar i vår hjärna. Hjärnan är vår tolkningscentral.
Psyket formas av vår livshistoria och påverkas av vår livssituation där exempelvis relationer, arbetsliv och ekonomi har stor betydelse. Eftersom psyket påverkas av så många faktorer krävs en helhetssyn på människan inom psykiatrin. För att få en helhetssyn på människan försöker man förstå hur både livshistorien och den aktuella livssituationen ser ut. Därför finns både psykologiska och sociala förklaringar till psykisk ohälsa med i bilden.
HANDLAR PSYKIATRI OM
EXISTENTIELLA FRÅGOR?
För många betyder själ något andligt som hör ihop med tron på en gud. Inom många religioner används nämligen begreppen själ och ande för att beskriva inre delar av oss människor som kan ha kontakt med ett högre medvetande, ofta kallat gud. Psykiatrin däremot är inte bunden till någon religiös tro och ger inga svar på existentiella frågor. Samtidigt finns behandlingsmetoder inom psykiatrin som kan beröra vilka värderingar som är viktiga för en individ och vad hen upplever som meningsfullt i livet. Frågor om meningen med livet och vad som är rätt och fel är något som alla människor möter, oavsett tro. Men psykiatrins uppgift är i slutändan att utreda och behandla psykisk ohälsa, och därför är psyke ett mer passande begrepp än själ för att beskriva dess område.
Vi behöver lyssna på vår tolkningscentral (hjärnan) och våra värderingar (hjärtat) samtidigt för att kunna må bra och ha ett liv i balans.
Begreppet psykisk ohälsa
För att det ska bli tydligt vad man menar med olika begrepp som berör psykisk ohälsa har Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utredning och Sveriges kommuner och regioner tillsammans arbetat fram en modell som beskriver vad de olika begreppen betyder och hur de förhåller sig till varandra.
Psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa
I modellen delas först människors psykiska mående (psykiska hälsa) in i psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa. Psykiskt välbefinnande betyder att vi mår bra. Att må bra innebär, enligt Folkhälsomyndigheten (2021), att vi kan hantera både positiva och negativa känslor, känner mening med livet, kan njuta av saker, kan känna lust och lycka, är engagerade i att utveckla våra egna möjligheter och har goda sociala relationer. När vi inte mår bra har vi drabbats av psykisk ohälsa, vilket delas in i psykiska symtom och psykiatriska tillstånd.
Psykiska symtom
Den som har psykiska symtom kan till exempel känna sig nedstämd och orolig eller ha svårt att sova. Ofta har personen också kroppsliga symtom, som huvudvärk, yrsel eller magont. Psykiska symtom uppstår vid svårigheter i livet och går ofta över när situationen har förbättrats. Psykiska symtom kan också vara långvariga och skapa problem med att klara vardagen.
Men psykiska symtom är, oavsett hur länge de håller i sig och vilka problem de medför, inte nödvändigtvis detsamma som ett psykiatriskt tillstånd.
Psykiatriska tillstånd
Psykiatriska tillstånd uppfyller, till skillnad från psykiska symtom, kriterierna för en psykiatrisk diagnos. Tillstånden delas in i psykiska syndrom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism. Vid ett psykiskt syndrom uppträder flera symtom samtidigt. Syndromdiagnoser är vanliga inom psykiatrin eftersom det inte går att fastställa sjukdom genom blodprover, röntgen och andra mätbara metoder som är vanliga i annan sjukvård. Inom psykiatrin används även begreppen psykiska sjukdomar och psykiska störningar, men de betyder i princip samma sak som psykiska syndrom. Psykiska sjukdomar är ett äldre begrepp som började användas redan på 1800-talet, medan de två andra begreppen är mer moderna.
Eftersom skolämnet psykiatri handlar om psykisk ohälsa i stort tar den här boken upp både psykiska symtom och psykiatriska tillstånd. Kapitel 7 och 8 handlar om psykiska syndrom och störningar, medan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ingår i skolämnet funktionsförmåga och funktionsnedsättning.
Psykisk ohälsa
PSYKISK HÄLSA
FÖRKLARA
Psykiskt välbefinnande
Psykiatriska tillstånd
Psykiska symtom
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Psykiska syndrom/ sjukdomar
Förklara med egna ord vad som är skillnaden mellan psykiska symtom och psykatriska tillstånd.
Så här hänger de olika begreppen inom området psykisk hälsa ihop. Bilden är inspirerad av en modell som har tagits fram av flera myndigheter tillsammans.
Känslor och psykiska symtom
CENTRALA BEGREPP: patologisk känsla rädsla ångest nedstämd deprimerad
Alla människor världen över har i grunden samma känslor, även om vi reagerar på olika sätt och olika starkt på saker som händer. Vissa personer är lugna och känslomässigt stabila av naturen, medan andra reagerar med starkare känslor och svänger snabbare i humöret. När och hur vi upplever olika känslor skiljer sig också mycket åt från person till person. Våra samlade livserfarenheter och vår självtillit spelar stor roll för hur vi upplever och kan hantera olika känslor.
Det tillhör det normala livet att ibland känna sig nedstämd och orolig. Ofta kan en person förstå varför det känns så, alltså se en rimlig orsak till det som hen känner. Det är till exempel normalt att bli orolig och nedstämd när en kärleksrelation tar slut eller när det går dåligt i skolan eller på jobbet. Det är heller inte konstigt om en person känner sig nedstämd och orolig när hen har fått en allvarlig fysisk sjukdom. Alla kan drabbas av psykisk ohälsa om svårigheterna i livet blir för stora. Det är när känslorna blir starka och dessutom skapar lidande och problem i vardagen som det har uppstått psykiska symtom. När de psykiska symtomen stämmer överens med de symtom som finns som kriterier för en psykiatrisk diagnos räknas det som ett psykiatriskt tillstånd.
UNDERSÖK
Det kan vara svårare att sätta ord på psykisk smärta jämfört med fysisk smärta. Alla är inte tränade i att prata om känslor eller om psykisk smärta.
1. Skriv ner alla ord som du kan komma på för att beskriva psykisk smärta och psykiskt lidande.
2. Jämför din lista med en studiekamrats och diskutera tillsammans likheter och skillnader mellan det ni har skrivit.
Patologiska känslor
De känslor som uppstår vid psykiska syndrom liknar de känslor som vi känner normalt, men känslorna är starkare och ofta mer diffusa. De uppstår dessutom utan att det finns någon rimlig eller identifierbar orsak till dem. Känslorna räknas då som patologiska känslor, vilket betyder att de inte är normala och friska utan sjukliga. Patologiska känslor som uppstår vid stressyndrom, ångestsyndrom och depressionssyndrom kan kännas obegripliga för den som inte har upplevt dem. Men om vi jämför dem med normala svåra känslor som uppstår när livet är svårt kan vi lättare sätta oss in i vad personer med psykiska syndrom upplever.
FÖRKLARA
Förklara med egna ord vad som är skillnaden mellan normala och patologiska känslor.
Känslor som påminner om ångest
Alla människor känner sig rädda eller oroliga ibland – det är naturliga känslor. Rädsla uppstår när en person upplever ett yttre hot, till exempel får besked om att en närstående har skadat sig och befinner sig på akutmottagningen. Då är det naturligt att bli rädd. När personen har fått träffa sin närstående och insett att skadan inte är livshotande lugnar hen ner sig, eftersom hotet om att förlora den närstående inte längre finns kvar. Men om en person upplever stark rädsla utan att det finns ett yttre hot och när rädslan är diffus och inte kan kopplas till någon yttre orsak handlar det om patologisk ångest. Att ha ångest är ett psykiskt symtom och den som ofta får ångest kan lida av ångestsyndrom. Ibland kan vi skrämma upp oss själva när vi är oroliga för något, till exempel om vår partner eller vårt barn inte har hört av sig på länge. Då kanske vi tror att det har hänt något, vilket kan skapa rädsla. Om vi fortsätter att skrämma upp oss ännu mer
kan känslorna övergå till panik och skräck. Det är inte ovanligt att skrämma upp sig själv på det här sättet och ofta inser vi själva efteråt att våra känslor var irrationella. Men om detta händer en person ofta utan rimlig anledning och utan att hen kan stoppa sina oroliga tankar, se att de är orimliga och lugna sig själv handlar det om ångest.
Oro, rädsla, ångest, panik och skräck leder till kroppsliga reaktioner. Reaktionerna ser ganska lika ut oavsett om det finns en rimlig orsak till känslan eller inte. Den som har panik kan till exempel få svårt att andas normalt, få hjärtklappning, känna yrsel och tro att hen kommer att svimma. Den som har ångest kan tro att de här reaktionerna betyder att hen kommer att dö eller förlora kontakten med verkligheten. De här kroppsliga symtomen kan öka rädslan eftersom personen tror att något farligt verkligen händer. Men de kroppsliga ångestsymtomen är inte farliga, även om det känns så.
FÖRKLARA
Förklara med egna ord vad som är skillnaden mellan att vara rädd och att ha ångest.
Känslor som påminner om depression
Att vara ledsen ibland är naturligt, till exempel när vi blir sårade av andra människor. När vi förlorar något som är viktigt för oss kan vi känna sorg. Vi kan till exempel sörja en person som har lämnat oss eller en lycklig tid som är förbi. Under vissa perioder i livet kan vi också känna tristess i vardagen. Det kan till exempel handla om att vi har tråkigt och saknar utmaningar. Vi kan också känna oss irriterade när andra människor eller vår egen vardag inte är som vi vill att de/den ska vara. Alla dessa känslor är helt normala och ingår i livet.
När en person har känt sig ledsen, irriterad eller utled en tid utan att hitta någon väg ut ur känslorna kan hen bli helt
uppslukad av sina egna problem. Då är det är svårt för personen att vända blicken ut från sig själv och intressera sig för andra människor. Hen blir helt enkelt ointresserad av andra människor och vad som händer omkring hen. När någon fastnar i sina egna tankar på små och stora problem är det också lätt att hen känner sig alltmer nedstämd och tycker att livet känns hopplöst. Att vara nedstämd innebär att känna sig ledsen, irriterad eller utled och ha svårt att ta sig för saker. Det är vanligt att vara nedstämd ibland och det behöver inte alltid finnas någon orsak till det. Nedstämdhet är också en normal känslomässig reaktion när något jobbigt händer.
Det finns många ord som beskriver nedstämdhet. Att vara låg, nere eller deppig är vanliga uttryck. Men nedstämdhet är inte samma sak som att vara deprimerad. För att det ska räknas som depression är det flera kriterier som måste uppfyllas och nedstämdheten måste begränsa personen i hens vardag. Att vara deprimerad innebär att känna sig nedstämd och trött hela tiden i flera veckor, utan att kunna glädjas åt något. Den som är deprimerad orkar vanligtvis inte med vardagslivet eller sociala kontakter.
FÖRKLARA
Förklara med egna ord vad som är skillnaden mellan att vara ledsen och att vara deprimerad.
Synen på psykiska sjukdomar
och psykiatrisk vård
CENTRALA BEGREPP: stigmatisering självstigmatisering
Det har historiskt sett funnits olika uppfattningar om vad det innebär att vara psykiskt sjuk och vad psykiska sjukdomar beror på. Man har också tänkt olika om huruvida man kan bli frisk från en psykisk sjukdom och i så fall hur. I västvärlden var det först i början av 1800-talet som man började se psykiska sjukdomar som just sjukdomar och det var då som psykiatri utvecklades som vetenskap. Utvecklingen av psykiatrin ser olika ut i olika delar av världen.
Det innebär att det också finns olika uppfattningar om vad som är rätt behandling. Dessa olika synsätt kan leva sida vid sida i dagens mångkulturella samhälle. Du kommer nu att få läsa om några olika sätt att bedriva psykiatri på genom historien, varav några lever kvar än och ibland kan bidra till fördomar om psykisk ohälsa.
Religiösa tolkningar av psykiska sjukdomar
Innan psykiatrin blev en egen vetenskap i början av 1800-talet var det religionen som människor främst förlitade sig på när det kom till hur man skulle hantera psykisk ohälsa. Det som hände i en människas liv kunde ses som en konsekvens av om hen levde nära eller långt ifrån sin gud. Om någon hade psykiska symtom tolkades det som att personen hade blivit påverkad av onda makter eller att symtomen var guds straff för ett liv i synd. Det här sättet att se på psykisk ohälsa väckte mycket skam hos de personer som drabbades och deras familjer. Hela familjer fick
skämmas för sjukdomen eftersom den tolkades som ett bevis för att de inte var en bra familj.
I vissa religiösa tolkningar innebar en psykisk sjukdom att gud prövade människan. Detta skapade inte samma skamkänslor utan kunde ses som något fint. Man ansåg att gud prövade de goda människornas tro.
Religiösa förklaringar till sjukdom lever kvar i olika delar av världen, speciellt i länder där religionen har en stark ställning. Även i Sverige finns det kyrkliga samfund som ser på lidande som ett straff från gud. Men Sverige är ändå ett av världens mest sekulariserade länder.
Det betyder att religionen inte påverkar politik eller domstolar, utan är en privat sak som varje människa får bestämma över själv. Kyrkan skildes officiellt från staten först år 2000, men den naturvetenskapliga förklaringen och behandlingen av psykisk sjukdom hade då sedan länge haft en stark ställning i Sverige.
Folktron förklarar psykiska sjukdomar
Det är inte bara religionen som har gett människor något att tro på eller förklarat människors psykiska lidande. I alla tider har det också funnits folktro. Att kunna drabbas av förbannelser eller onda ögat är en folktro som innebär att människor blir utsatta för straff av övernaturliga krafter. Straffet kommer för att människorna har gjort något fel mot dessa krafter. Straff kan också komma från människor som tycker illa om någon och ber de övernaturliga krafterna att straffa den personen. Det kallas att ”sätta onda ögat” på någon. För att komma undan en förbannelse kan det krävas olika ritualer som personer med kunskap om förbannelser och magi kan utföra. Den svenska sjukvården godtar inte förklaringar och behandlingar som bygger på folktro utan den följer naturvetenskapens syn på sjukdom. Det gäller både fysiska och psykiska sjukdomar. Men i många kulturer finns fortfarande
Psykiska symtom kunde på 1700talet i Sverige ses som ett straff från gud.
en stark folktro. Många människor från kulturer där folktron har en stark ställning vänder sig därför till medicinmän, schamaner eller andra som räknas som experter i deras hemland för att få hjälp i stället för att söka vård här. Det kan innebära att när en person slutligen ändå söker vård som baseras på naturvetenskap, kan tillståndet ha blivit svårare att behandla.
SKILLNADER MELLAN ÖST OCH VÄST
I österländsk filosofi ser man lidande som en obalans i människans energisystem, som består av två motsatta krafter. Dessa krafter, som kallas för yin och yang, behöver vara i balans för att människor ska må bra. Obalans kan botas med exempelvis meditation, yoga eller akupunktur. I västvärlden i dag finns som motsats en stark tro på naturvetenskaplig kunskap, som kan prövas i laboratorium eller bevisas genom vetenskapliga studier. Västerländsk medicin bygger på kunskap om olika sjukdomstillstånd och hur de kan botas.
Mötet mellan olika sjukvårdssystem
När kulturer möts kan olika synsätt på vad som är rätt behandling krocka. I folktron räknas till exempel läkande örter och renande ritualer som behandling. Det kan uppstå problem om en person lever i ett land som inte har samma syn som hen själv har på vad som är lämplig behandling för olika sjukdomar. Då blir det svårt för personal och patienter att förstå varandra och för patienterna att lita på vården. Som personal inom vård och omsorg är det därför viktigt att ta reda på vilken syn patienter och omsorgstagare har på sjukdom och behandling för att kunna förstå, visa respekt och skapa det förtroende som behövs för ett gott samarbete.
Yin och yang.
REFLEKTERA
• Vilka konsekvenser kan det få om en person som tror på naturvetenskapliga förklaringar och behandlingar av sjukdomar söker vård i ett land där man tror på religiösa eller övernaturliga förklaringar och botemedel?
• Vilka konsekvenser kan det få om en person som tror på religiösa eller övernaturliga förklaringar och botemedel söker vård i den naturvetenskapligt baserade sjukvården?
Stigmatisering
Det finns många fördomar om psykisk ohälsa och psykiatrisk vård, vilka leder till stigmatisering. Stigmatisering innebär att en person eller grupp blir utpekad som annorlunda eller sämre än andra på grund av att den tillhör en viss kategori, till exempel psykiskt sjuka.
Stigmatiseringen påverkar också människors syn på sig själva. Om en person tillhör en kategori människor som är stigmatiserad finns en risk att personen tar över de negativa uppfattningarna och gör dem till sina egna. När en person identifierar sig med stigmat kallas det självstigmatisering. En person kan ha levt så länge med en psykisk sjukdom att hen betraktar sjukdomen som en del av sin identitet. Eftersom många med psykisk sjukdom redan har en negativ självbild är det vanligt att de förvränger bilden av andras bemötande. De är så vaksamma på andra människors attityder att de gör övertolkningar. Det innebär att de tolkar in negativa signaler från andra som inte finns där. Även detta är en del av självstigmatiseringen.
Stigmatisering innebär att personer blir utpekade som mindre värda på grund av till exempel sin psykiska ohälsa.
FÖRKLARA
Förklara med egna ord hur självstigmatisering uppstår.
Stigmatiseringsprocessen
Stigmatiseringsprocessen drivs av normer och attityder i samhället. Det finns till exempel attityder som hyllar styrka och osårbarhet. Dessa attityder bidrar till att människor behöver dölja att de är sårbara och svaga, för att kunna anses vara lyckade personer. Vid psykisk ohälsa är en person mer sårbar än vanligt och behöver stöd och kan då uppfattas som svag. Många ser dessutom psykisk sjukdom som något en människa är och inte ett tillstånd som kan vara tillfälligt. Stigmatisering kan också uppstå på grund av att vi människor är rädda för det som vi inte har någon egen erfarenhet av och inte vet så mycket om. Vi kan skapa bilder utifrån det som vi till exempel möter i media eller hör andra tala om. Vi kan också ta med oss fördomar från tidigare generationer när vi möter människor som berättar om hur det var förr. Det kan vara människor som kanske inte har hängt med i hur samhället och den psykiatriska vården har förändrats. Fördomar kan leva kvar långt efter att saker har förändrats och det kan ibland behöva gå flera generationer för att de ska suddas ut. Kapitel 3 handlar om psykiatrins historia och med kunskap om den kan dagens fördomar vara lättare att förstå.
REFLEKTERA
• Vad kan en medmänniska göra för att påverka negativa attityder till psykisk ohälsa?
• Vad kan media göra för att påverka negativa attityder till psykisk ohälsa?
DIN ROLL
Alla som jobbar inom vård och omsorg behöver kunna uppfatta och beskriva olika känslor. I mötet med patienter och omsorgstagare är det till stor hjälp att undersöka deras känslor för att förstå hur de tolkar situationen som de befinner sig i och hur starka känslorna är. Det hjälper personerna att själva reda ut och förstå sina känslor och det gör också att de känner sig sedda och förstådda. Detta är viktigt både i psykiatriska verksamheter och alla övriga verksamheter inom vård och omsorg.
Du kan träna på att uppfatta och undersöka känslor genom att visa nyfikenhet på hur människor i din egen närhet upplever olika situationer och vilka känslor situationerna framkallar hos dem. Ställ följdfrågor i stället för att vara snabb med att säga att du förstår eller med att jämföra med dina egna känslor och erfarenheter.
En viktig sak att tänka på är att vården inte ser likadan ut i hela världen. Människor kan ha olika upplevelser av vad hälsa är och hur sjukdom ska behandlas beroende på vilket land de kommer ifrån eller vilken livsåskådning de har. Därför är det viktigt att du tar reda på vilken syn dina patienter och omsorgstagare har på sjukdom och behandling. Då kan du förstå dem bättre och skapa en grund för samarbete.
Du kan genom ditt bemötande, och genom att visa intresse för vem den andre är och vad hen upplever, ge hen bekräftelse på att hen är en viktig person. Allt arbete som strävar mot att en person blir mer självständig och inser sitt eget värde minskar personens självstigmatisering.
Den som identifierar sig med sin sjukdom behöver stöd för att ifrågasätta sin negativa självbild och negativa syn på sina egna möjligheter. Personen behöver bli bemött av sin omgivning som en människa att räkna med.
Menar du att du är arg? Eller kanske ledsen?
SAMMANFATTNING
• Psykiatri som medicinsk vetenskap handlar om hur psykiatriska tillstånd uppstår, vad som kännetecknar de olika tillstånden och hur man genom behandling och stöd kan förändra och förbättra livskvaliteten för de personer som drabbas.
• Psykiatri som skolämne tar upp alla former av psykisk ohälsa och ger en bred förståelse för olika förklaringsmodeller och faktorer i samhället som påverkar hur människor mår.
• Inom psykiatrin intresserar man sig för människans psyke. Psyket innehåller våra känslor, tankar och upplevelser, alltså det som händer inom oss. Ordet psyke betyder själ men för många förknippas själ med andlighet och därför används begreppet psyke, och inte själ, för att beskriva psykiatrins område.
• Psykisk ohälsa är ett samlingsnamn för psykiska symtom och psykiatriska tillstånd. Psykiska symtom är tecken på att någon inte mår bra. Psykiatriska tillstånd är när symtomen uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.
• Att ha jobbiga känslor ingår i livet, men när känslorna blir alltför starka och svåra att hantera uppstår psykiska symtom. Ofta är symtomen övergående och försvinner när orsaken till symtomen inte längre finns kvar. Men om de psykiska symtomen uppträder utan någon rimlig förklaring och blir ett hinder för att klara av vardagslivet kan de uppfylla kriterierna för en psykiatrisk diagnos.
• Innan psykiatrin blev en egen vetenskap förklarades psykiska symtom genom religion och folktro. Dessa förklaringar till psykiska sjukdomar lever kvar i olika delar av världen – även i Sverige. I ett mångkulturellt samhälle kan det uppstå problem om människors övertygelse om vad som är bra och trygg vård inte stämmer överens med den vård som finns i samhället.
• Stigmatisering är när en person eller grupp blir utpekad som annorlunda och sämre än andra på grund av till exempel en psykisk sjukdom. Stigmatiseringen påverkar människors syn på sig själva, vilket kan leda till självstigmatisering. Det innebär att en person tar åt sig dessa negativa värderingar som en sanning och dessutom tolkar in negativa signaler från andra som inte finns.
INSTUDERINGSFRÅGOR
1. Vad ingår i begreppet psykisk ohälsa?
2. Vilka delar av en människas inre liv ingår i begreppet psyke?
3. Vad är det för skillnad mellan normal rädsla och sjuklig ångest?
4. Vilka tecken kan det finnas på att en person är nedstämd?
5. Hur har man inom religionen förklarat psykisk sjukdom?
6. Vilka olika förklaringar till psykisk sjukdom kan vi finna i folktron?
7. Hur uppstår självstigmatisering?
8. Vilka normer kan leda till stigmatisering?
VAD ÄR PSYKIATRI?
EN VANLIG DAG I SKOLAN
Du kommer nu att få möta sju ungdomar under en helt vanlig dag i skolan. Oftast vet vi inte vad andra tänker på om de inte säger det. Men i just den här uppgiften kan du läsa tankar.
Lisa får panik när andra tittar på henne. Hon har undvikit att prata inför andra i klassrummet under alla år i skolan. I morgon ska hon redovisa inför klassen så hon funderar på att sjukanmäla sig.
Kalle känner sig orolig eftersom han ska ha prov i psykiatri i dag. Han har inte pluggat så mycket som han hade tänkt.
Samir tycker inte att något är roligt längre. Han känner sig irriterad på allt och alla – så har det varit hela helgen. För några dagar sedan mådde han bra, men det var innan hans speldator kraschade.
Gustav blir skräckslagen när han inser att han har glömt matteboken hemma. Han är säker på att det kommer att sluta i en katastrof.
Elin har inte orkat gå till skolan den senaste månaden. Hon är så trött och nedstämd att hon inte orkar gå upp på morgonen.
Mebrak kom för sent till skolan i morse och har känt sig orolig hela dagen. Hon är rädd för att lärarna ska vara besvikna på henne och att något hemskt ska hända.
Jonatan är orolig inför uppkörningen som han ska göra i eftermiddag. Han har misslyckats flera gånger förut.
UPPGIFT
Reflektera över hur de här ungdomarna tänker och känner.
• Hur rimliga tycker du att deras tankar och känslor är?
• Vilka känsloreaktioner tycker du är överdrivna?
AVSLUTANDE REFLEKTION
• När är det normalt att må dåligt?
• Hur tror du att människor som har drabbats av psykisk sjukdom påverkas av de olika förklaringarna till psykisk ohälsa som finns inom religion, folktro och vetenskap?
• Hur kan du bidra till att minska stigmatiseringen av människor med psykisk ohälsa?
CENTRALA BEGREPP
deprimerad – att vara svårt nedstämd, trött och energilös och inte kunna känna glädje under lång tid nedstämd – känna sig ledsen, irriterad eller utled och ha svårt att ta sig för saker, ibland utan särskild orsak
patologisk känsla – sjuklig känsla, känsla som inte är normal och frisk psyke – grekiskt ord som betyder själ
psykiatriska tillstånd – samlingsnamn för olika tillstånd som uppfyller
kriterierna för en psykiatrisk diagnos psykiska symtom – svåra känslor och upplevelser som skapar psykiskt lidande
psykiska syndrom – flera psykiska symtom som tillsammans uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos, kan också kallas psykiska sjukdomar eller psykiska störningar
psykisk ohälsa – samlingsnamn för psykiska symtom och psykiatriska tillstånd
psykiskt välbefinnande – att må bra
rädsla – stark oro som är knuten till en händelse eller situation
självstigmatisering – se sig själv som mindre värd på grund av att man tillhör en viss grupp och tolka andra människors bemötande som en bekräftelse på den egna negativa självbilden
stigmatisering – när människor med exempelvis psykisk ohälsa pekas ut som mindre värda av samhället och lämnas utanför den sociala gemenskapen
ångest – stark oro som uppstår utan att det finns en rimlig grund till den
8. Substansbrukssyndrom
Substansbrukssyndrom är en psykiarisk diagnos som sätts när en person har tappat kontrollen över sin användning av kemiska substanser, till exempel alkohol och narkotika, eller sitt spelande om pengar. I det här kapitlet får du lära dig om syndromet, hur ett beroende uppstår, vad som kan orsaka syndromet och vilka konsekvenser det kan få.
DU FÅR LÄRA DIG
• vad substansbrukssyndrom är och hur det uppstår
• hur ett beroende utvecklas
• vilka substanser som ingår i diagnosen substansbrukssyndrom
• vad som kan orsaka substansbrukssyndrom
• vilka konsekvenser som kan uppstå av substansbrukssyndrom.
INLEDANDE REFLEKTION
• Hur snabbt tror du att en person kan bli beroende av alkohol eller narkotiska substanser som cannabis, amfetamin, kokain och heroin?
• På vilket sätt kan ett beroende vara ärftligt, tror du?
Diagnosen substansbrukssyndrom
CENTRALA BEGREPP: substansbrukssyndrom, SUD kemisk substans missbruk substansberoende skadligt bruk riskbruk ökad tolerans abstinens rus limbiska systemet fysiskt beroende psykologiskt beroende
Substansbrukssyndrom, SUD (från engelskans Substance Use Disorder), är en relativt ny diagnos som sedan 2013 finns med i diagnosmanualen DSM-5. Substansbruk betyder ”att använda substanser”. Det handlar i det här fallet om kemiska substanser, som är ämnen som påverkar hjärnan på kemisk väg. De substanser som ingår i diagnosen är alkohol, tobak, narkotika, dopingpreparat och narkotikaklassade läkemedel. Diagnosen substansbrukssyndrom innefattar två aspekter: beroendet av substansen och det beteende som uppstår när en person använder substansen, som får negativa konsekvenser i personens liv. Båda aspekterna är inte nödvändiga för att en person ska få diagnosen, utan det räcker att hen uppvisar symtom på antingen beroende eller beteende som får negativa konsekvenser.
Substansbrukssyndrom kan göra ett en person dricker alkohol i riskfyllda situationer.
Även skadliga beteenden kan vara beroendeframkallande och få många negativa konsekvenser. Skadligt spel om pengar och spelberoende räknas in i diagnosen substansbrukssyndrom och kallas för hasardspelssyndrom. Men inga andra beteenden räknas in i diagnosen, även om de är skadliga och skapar beroende. Exempelvis är datorspelsberoende och impulsiv sexuell beteendestörning, även kallat sexmissbruk, helt egna diagnoser.
HUR VANLIGT ÄR SUBSTANSBRUKSSYNDROM?
Denna statistik handlar om läget i Sverige 2021 och kommer från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN:
• 8 procent av den vuxna befolkningen hade ett milt substansbrukssyndrom relaterat till alkohol.
• 4 procent av den vuxna befolkningen hade ett alkoholberoende.
• 5,1 procent hade använt narkotikaklassade läkemedel utan läkarordination.
• 1,6 procent av befolkningen hade ett substansbrukssyndrom relaterat till narkotiska substanser.
Begrepp i förändring
Många använder det äldre ordet missbruk för att beskriva beteendet som uppstår på grund av en persons användning av substanser. Det är ett beteende som leder till sociala problem i relationer, till problem på arbetsplatsen och med ekonomin och i vissa fall till kriminalitet. Ordet missbruk används också fortfarande i lagtexter. Men ordet visar bara en del av problematiken som kan uppstå hos den som har substansbrukssyndrom. I diagnosen ingår även substansberoendet, det vill säga det fysiska och/eller psykologiska beroendet av en substans. Missbruk och substansberoende var tidigare två olika diagnoser, men i diagnosen substansbrukssyndrom ingår nu alltså både beroendet och beteendet som uppstår. Begreppsförändringen har lett till en större helhetssyn på de personer som både är beroende och har ett beteende som får negativa konsekvenser. Helhetssynen gör det lättare för vård- och omsorgspersonal att anpassa behandlingsinsatserna och stödet till den enskilda individens behov.
Synen på missbruk och beroende har också förändrats över tid och i dag ses både missbruket och beroendet som en sjukdom.
Tidigare har de ansetts vara beteendeproblem och bero på låg moral och bristande vilja att ta itu med sina problem. Begreppet missbruk har därför blivit stigmatiserat i samhället.
Två andra begrepp som används i dag är skadligt bruk och riskbruk. Skadligt bruk är när en person tar skada av substansen som hen använder, men ändå fortsätter att använda den.
Riskbruk innebär att en person dricker för mycket alkohol och riskerar att utveckla substansbrukssyndrom.
Olika diagnosmanualer och verksamheter använder olika begrepp och därför kan begreppen missbruk, skadligt bruk, substansberoende och substansbrukssyndrom användas samtidigt. I socialtjänstlagen, SoL, och lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, används begreppet missbruk.
REFLEKTERA
• Vilka är dina första tankar och känslor när du hör ordet missbrukare?
• Blir dessa tankar och känslor annorlunda om du byter ut ordet missbrukare till en person med substansbrukssyndrom? I så fall på vilket sätt?
• Vilken betydelse kan det få för normerna i samhället att det som tidigare kallades missbruk nu ingår i en psykiatrisk diagnos?
Att ta sig ur ett beroende är svårt och kräver både tålamod och stöd på vägen.
Symtom vid substansbrukssyndrom
Diagnosen substansbrukssyndrom innehåller både kriterier som visar tecken på beroende och kriterier om de negativa konsekvenser som användningen av substansen får. Det är dessa kriterier som är symtomen på syndromet. Ju fler kriterier som uppfylls, desto svårare bedöms syndromet vara. Det graderas som lindrigt, medelsvårt och svårt. Men det räcker med två symtom för att diagnosen ska kunna ställas. Symtomen är att personen
• har ökad tolerans för substansen, det vill säga behöver mer av substansen för att uppnå ett rus, vilket är en behaglig och/eller euforisk känsla
• får abstinens när bruket av substansen upphör, vilket är kroppens reaktion på att hen slutar ta substansen och kan vara till exempel känslor av oro, ångest och irritation, aggressivitet, svettningar och darrningar
• har bristande kontroll av hur mycket och hur ofta substansen används, vilket gör att hen använder mer än det var tänkt
• har ett starkt sug efter substansen
• har en stark önskan att begränsa eller få kontroll över substansbruket, men har misslyckats i sina försök till det
• fortsätter använda substansen fast hen vet att fysiska och psykiska symtom förvärras av det
• är mycket upptagen av substansbruket, vilket innebär att mycket tid går åt till att få tag på substansen, använda substansen och återhämta sig efter användningen av substansen
• prioriterar substansbruket och därmed överger eller drar ner på viktiga aktiviteter på jobbet och fritiden
• försummar skyldigheter på arbetsplatsen, i studier eller i hemmet på grund av substansbruket
• kontinuerligt använder substansen i riskfyllda situationer, exempelvis vid bilkörning eller på arbetet
• fortsätter använda substansen trots återkommande problem.
Beroendet skapas i hjärnans limbiska system.
REFLEKTERA
Hur tror du att substansbrukssyndromet påverkar en persons förmåga att vara en bra partner och förälder? Ge flera exempel på konsekvenser som du tror att substansbruket kan få för en familj.
Hur uppstår ett beroende?
Ett beroende uppstår och utvecklas i hjärnans limbiska system. Det här systemet hör ihop med hjärnans belönings- och beroendesystem. Det är nämligen här som starka positiva känslor skapas när vi till exempel har gjort något roligt, är förälskade eller har ätit något gott. Då utsöndras signalämnet dopamin. Även kemiska substanser och spel om pengar kan skapa positiva känslor och bidra till att dopamin utsöndras. De känslorna är ofta intensivare än de som uppstår vid naturlig glädje. Om en person som har använt en substans upplever ruset som uppstår som mycket positivt, utan några större negativa bieffekter, är risken stor att hen utvecklar ett beroende. Olika substanser ger olika ruseffekter.
Fysiskt och psykologiskt beroeende
Det finns både fysiskt och psykologiskt beroende, men dessa kan i praktiken vara svåra att skilja åt. Fysiskt beroende betyder att hjärnan har vant sig vid substansen och behöver substansen för att inte abstinens ska uppstå. Psykologiskt beroende innebär att personen som är beroende har vant sig vid substansen som ett sätt att lindra svåra känslor. Substansen används då som en slags självmedicinering mot ångest och jobbiga tankar. Beroende av spel fungerar på samma sätt.
För att få diagnosen substansbrukssyndrom räcker det att ha utvecklat antingen ett fysiskt eller ett psykologiskt beroende. Men de båda typerna av beroende kan höra ihop och förstärka varandra. En person som har använt kemiska substanser som självmedicinering börjar med att utveckla det psykologiska
beroendet. Det kan sedan lätt uppstå ett fysiskt beroende om hen fortsätter att ta substansen en längre tid. En person som använder så kallade partydroger när hen festar kanske först fastnar i ett fysiskt beroende. När hen väl har utvecklat ett fysiskt beroende kan abstinensen göra att hen också blir psykologiskt beroende av substansen. Substansen används då som ett sätt att lindra abstinensen och andra psykiska symtom som har utvecklats på grund av substansbruket.
Psykisk ohälsa och substansbrukssyndrom förstärker varandra.
FÖRKLARA
Förklara med egna ord hur ett substansberoende uppstår.
Orsaker till substansbrukssyndrom
CENTRALA BEGREPP genetiska faktorer anknytningsmönster social livsmiljö
Det finns flera samverkande faktorer som tillsammans ökar risken för att en person ska utveckla substansbrukssyndrom. Exempel på sådana faktorer är genetiska faktorer, uppväxtmiljön, personens egen självkänsla och den sociala livsmiljön i vuxen ålder. Trauman och kriser i livet kan sedan vara utlösande faktorer som gör att substansbrukssyndrom uppstår.
Genetiska faktorer
Vårt genetiska arv påverkar känsligheten för dopamin, som har betydelse för risken att utveckla substansberoende.
Vissa människor har lättare än andra att utveckla substansberoende på grund av genetiska faktorer. Genetiska faktorer handlar om hur vi ärver våra föräldrars gener. Hur känsligt hjärnans limbiska system är för signalämnet dopamin varierar till exempel mellan olika människor och denna känslighet kan vara ärftlig. Hur känslig man är påverkar risken att bli beroende av kemiska substanser. En person kan alltså ärva en ökad risk för beroende, men hen ärver inte själva beroendet.
Uppväxtmiljö och självkänsla
En persons uppväxtmiljö kan vara en del av orsaken till att hen utvecklar substansbrukssyndrom. Den som har vuxit upp i en familj med skadligt substansbruk kan utveckla ett otryggt anknytningsmönster, eftersom vårdnadshavarna inte har kunnat ge hen den känslomässiga närhet och den trygghet som hen behövde på grund av sina egna problem. Ett anknytningsmönster är en modell för vad vi tidigare har upplevt i nära känslomässiga relationer och vad vi förväntar oss av sådana relationer.
En person som inte förväntar sig att få det hen behöver i en relation har i regel två val:
• undvika nära relationer för att slippa smärtan som uppstår av att bli avvisad
• klamra sig fast vid den person som hen vill vara nära för att försäkra sig om att få närhet.
När en person undviker känslomässig närhet ökar stressnivån eftersom hen behöver klara allting själv. Den som å andra sidan klamrar sig fast vid någon får en sämre självkänsla eftersom hen upplever sig som underlägsen i relationen. Båda strategierna kan leda till en känsla av ensamhet och brist på känslomässigt stöd, vilket ökar risken för att börja använda kemiska substanser som självmedicinering och utveckla ett psykologiskt beroende. Om substansbruk var en problemlösningsmodell som personen växte upp med ökar risken att hen själv använder samma modell för att hantera svårigheter.
En otrygg uppväxtmiljö kan bidra till svårigheter att hantera relationer, vilket ökar risken att utveckla ett psykologiskt beroende av substanser.
Social livsmiljö och socialt stöd
Vilken social livsmiljö en person lever i har betydelse för om hen utvecklar substansbrukssyndrom. Den sociala livsmiljön omfattar vilka normer som finns i de sociala grupper personen tillhör och vilket stöd som finns att få. Det som framför allt ökar risken att utveckla substansbrukssyndrom är vilka normer som finns avseende alkohol, narkotika och dopingpreparat i det egna sociala nätverket. Tillåtande normer om substansbruk och stor tillgång till substanser ökar risken för eget substansbruk. Det sociala stöd en person har omkring sig har också betydelse, eftersom tillgången till ett socialt stöd i tillitsfulla relationer skapar möjlighet till stöd och till samtal om känslomässiga problem. Det minskar risken att börja självmedicinera med substanser och utveckla ett psykologiskt beroende. Hur en person har det i skolan eller på arbetsplatsen har också stor betydelse för den psykiska hälsan. Mobbning och utanförskap ökar risken för substansbrukssyndrom.
Brist på socialt stöd ökar risken för att utveckla substansbrukssyndrom.
FÖRKLARA
Förklara vilka orsaker som kan finnas till att en person utvecklar ett substansbrukssyndrom.
CENTRALA BEGREPP
Konsekvenser av substansbrukssyndrom
fysiska konsekvenser psykiska konsekvenser sociala konsekvenser konsekvenser för arbetslivet ekonomiska och rättsliga konsekvenser
Att använda alkohol och narkotika kan medföra stora risker för fysiska sjukdomar och skador, försämrad psykisk hälsa, sociala problem, problem i arbetslivet samt ekonomiska och rättsliga problem. Dessa risker finns också till viss del vid skadligt spelande om pengar.
Den omfattande problembild som uppstår vid substansbrukssyndrom kan leda fram till suicidtankar och suicidförsök. Risken för impulsiva suicidhandlingar är särskilt stor när någon är påverkad av alkohol eller narkotika. Suicid är det medicinska begreppet för självmord.
I det här avsnittet beskrivs vilka konsekvenser som kan uppstå för den som har utvecklat ett substansbrukssyndrom.
Personer med substansbrukssyndrom riskerar att förlora sin familj, sitt arbete och sitt hem.
NIVÅ 1
Psykiatri
Psykiatri nivå 1 för Gy25 är en lärobok i ämnet psykiatri. Läroboken är skriven för elever som utbildar sig till undersköterska eller vårdbiträde. Boken är indelad i tio kapitel och progressionen mellan nivå 1 och nivå 2 är tydlig. Texten är elevnära och fokus ligger på centrala begrepp och på den framtida yrkesrollen.
I läroboken kompletteras faktatexter med fallbeskrivningar och flertalet uppgifter (Förklara, Undersök och Reflektera), vilket underlättar förståelsen och tydliggör kopplingen mellan teori och praktik. Varje kapitel avslutas med momentet ”Din roll”, där innehållet konkretiseras mot elevens framtida yrkesroll.
Psykiatri nivå 1 består av:
• Lärobok
• Lärobok Digital
• Elevwebb
• Lärarhandledning
Läs mer om de olika komponenterna på nok.se
ISBN 978-91-27-46903-7