LÄRARLIV
I HISTORIEN
Innehåll
Inledning 5
KAPITEL 1
Från fattigkoja till riksdag 11
KAPITEL 2
Den idealistiske greven 23
KAPITEL 3
Läraren som ville lära döva att tala 33
KAPITEL 4
1878 års Mariakrig 41
KAPITEL 5
Ett underbart småskoleäventyr i Västmanland 49
KAPITEL 6
Den förrymde skolläraren i Gluggstorp 57
KAPITEL 7
Sann kärlek och gudstro i småbarnsskolan 65
KAPITEL 8
Att skapa ordning i slummen 75
KAPITEL 9
Slöjdinspektrisen i den vita staden 87
KAPITEL 10
Ensam och utsatt 97
KAPITEL 11
Den stora katekesstriden 105
KAPITEL 12
Skolstrejken i Stöde 113
KAPITEL 13
Ett vardagsliv i Norduppland 121
KAPITEL 14
Ödebygdens lärarinna 129
Källor och litteratur i urval 137
Inledning
Hur var det att vara lärare förr? I den här boken lämnar vi de stora berättelserna om skolväsendets och läraryrkets framväxt för att ge närmare inblickar i de liv som lärare faktiskt levt. Det är levnadsöden där vi kan känna igen oss i händelser och reaktioner, men också slås av tidens gång. Mycket av det som vi berättar om i den här boken hade inte kunnat hända idag. Det här är framför allt en bok om upplevelser och händelser – det som gör ett liv till ett liv, det som sätter färg på ett liv.
I den här boken får vi följa ett antal lärare under en kortare eller längre tid. Vi får bland annat möta Sven, tiggarpojken som genom tur, flit och begåvning lyckades utbilda sig till lärare och få ett helt annat liv än vad han annars hade varit förutbestämd till. Vi lär känna läraren, småbrottslingen och förfalskaren Olof, som blev uppmärksammad i tidningarna för sina kriminella handlingar, och får träffa slöjdlärarinnan Hulda, som fick åka till USA för att sprida sina idéer om syslöjd. Ett kapitel handlar om den 21-åriga Ester, som en mörk höstkväll blev våldtagen i sin lärarbostad, och vars öde satte igång en debatt om lärarinnornas utsatta liv.
En viktig del av bokens kapitel ägnas åt lärares vardagsliv. Det är det lilla och enkla vardagslivet, där lärare umgås med sina familjer, jobbar med barn och sina kollegor. Även på 1800-talet kunde det vara svårt att få barn att sitta still. Det är följaktligen en bok om vänskap och konflikter, och alla de känslor som ryms i de dagar som utgör våra liv: ilska, kärlek och frustration. Samtidigt finns här också kapitel som rymmer mycket dramatik. Vi möter lärare som utsätts för brott, och som begår brott. Vi får läsa om lärare som gör makalösa resor, möter spännande människor, gör karriär och hamnar i storslagna konflikter, som under 1878 års Mariakrig, där ett storbråk uppstår mellan lärare och ledningspersonal på Södermalm i Stockholm. Denna dramatik kan dock också finnas i det lilla. Det kan röra sig om en häst som biter av en grannes hand, eller en blivande småskollärarinnas första besök på ett konditori i Västerås. Vi har också lyft några av de lärare som med visionära idéer försökt förbättra inte bara skolan, utan samhället i stort.
De fjorton lärare som porträtteras här skiljer sig mycket från varandra. Många var i sin samtid obemärkta, kända i sin närmaste omgivning men fullständigt anonyma utanför det samhälle där de var verksamma. Andra kom till följd av sina visioner om en annorlunda skola att få ett genomslag i offentligheten, antingen i sin egenskap av lärare, eller för att de lämnat lärarbanan. Vissa av våra lärare blev politiker, skolföreståndare eller ansvarade för sommarlovskolonier. Genom att på detta sätt justera skalan på vår historieskrivning, är det vår avsikt att belysa lärarnas historia bortom den politiska och institutionella historieskrivningen, för att i stället uppmärksamma de lärare av kött och blod som verkat i skolans vardag. Lärare som hade både bra och dåliga dagar, och som levde så många olika liv. I vår bok samsas politiskt engagerade reformivrande lärare med dem som sliter med att få vardagen att gå ihop med hus och hem. De stora visionärerna får plats, men även de som vantrivts eller rentav trakasserats. Några
livsöden är dystra, andra är glättiga; såväl de levnadsglada som de kämpande lärarna får ta plats.
Boken rymmer en avgörande avgränsning. Lärare på högre utbildningsanstalter, flickskolor, läroverk och universitet behandlas inte. Fokus ligger i stället på lärare som har varit verksamma inom småskolan och folkskolan, alltså de institutioner där folkets breda massa har gått. Småskolan kan beskrivas som ett slags tvåårigt lågstadium som växte fram under senare delen av 1800-talet, där framför allt kvinnliga lärare arbetade. Småskollärare hade en egen utbildning och undervisningen reglerades av en särskild undervisningsplan. I boken vill vi lyfta småskollärarinnorna som en avgörande del av folkundervisningen. Deras arbete för svensk skola kan inte betonas nog, och hade vi valt bort småskolan hade vi inte kunnat belysa kvinnliga lärares vardag på samma sätt.
När vi låter mångfalden speglas framträder en komplex och viktig bild fram av skolan i ett land under en omvälvande tid. Varje lärarröst berättar inte bara något om sitt liv, utan om hur skola och samhälle växt fram och förändrats. I boken ger vi därför gott om utrymme för samhället och kulturen; hur de speglas i allvarlig religiositet, i stelbenta hierarkier, i trakasserier mot kvinnliga lärarinnor, men också i glädjen att åka kyrkskjuts över glansis. Det är denna lärarlivets mångfald som vi vill fånga med den här boken.
Varje kapitel i boken kretsar kring en enskild individ. Vår förhoppning är att de fjorton personporträtt som boken rymmer kommer att bidra med kunskaper och reflektioner om den skola och den samtid som de alla var en del av. Genom att vi valt individuella öden som är ganska olika vill vi ge inblickar i skolans historia och ytterst det moderna samhällets framväxt. Vissa av de fenomen som vi här tar upp brukar inte beaktas i sedvanlig historieskrivning om skolan.
Vi som skrivit boken är historiker som forskar om skolans historia på olika sätt. Genom vårt arkivarbete har vi hittat gripande och fascinerande historier om folkskollärares med- och motgångar. Det är dock inte en vetenskaplig bok i traditionell mening, där syftet i första hand är att tydliggöra det kunskapsbidrag som vi gör till forskningsfältet, utan vi har i stället valt historier som ger insikt, skapar engagemang och intresse. För den intresserade läsaren finns det en referenslista i slutet av boken, som visar vilket källmaterial och vilken forskningslitteratur vi har använt oss av. De historier vi berättar är avsedda att vara underhållande, engagerande och sanna. Genom att närma oss den lilla historien, den som ofta fått stå i skuggan av den stora, kan vi sprida nytt ljus över inte bara lärarnas historia, utan också över människors vardagsliv i förfluten tid.
Om författarna
Sara Backman Prytz är fil.dr i utbildningssociologi och lektor vid Uppsala universitet. Hon har bland annat forskat om den svenska sexualundervisningens historia, om lärarinnors levnadsvillkor och om svensk förskolehistoria. För närvarande leder hon ett forskningsprojekt om svenska föräldrars relation till skolan genom historien.
I den här boken har Sara skrivit kapitlen om Sven P. Rosenberg (kap. 1), Torsten Rudenschöld (kap. 2), Agnes Lagerstedt (kap. 8) och Ester Carlsson (kap. 10).
Joakim Landahl är professor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria vid Stockholms universitet. Hans forskning rör bland annat elevers och föräldrars inflytande över skolan samt den pedagogiska vetenskapens och de internationella kunskapsmätningarnas historia.
Joakim har skrivit kapitlen om Jehubba Blomkvist (kap. 3), Hulda Lundin (kap. 9), Värner Rydén (kap. 11), Tyra Enqvist (kap. 12) och Anna Ifrén (kap. 14).
Johannes Westberg är docent i historia och professor i utbildningens historia och filosofi vid universitetet i Groningen, Nederländerna. Han har ägnat mycket uppmärksamhet åt folkundervisningens expansion under 1800-talet och början av 1900talet. De ämnen som behandlats inkluderar skolfinansieringens, skolhusens och lärarnas sociala och ekonomiska historia. För närvarande leder han PEDASK: forskarskolan i tillämpad utbildningshistoria.
Johannes står för kapitlen om Alfred Dalin (kap. 4), Maria Spångberg (kap. 5), Olof Otterström (kap. 6), Sofia Fick (kap. 7) och Carl Nordahl (kap. 13).
Tack!
Forskar gör man inte ensam. Vi vill därför tacka våra kollegor i Uppsala, Stockholm, Örebro och Groningen för uppslag, tankar och kommentarer. Vi vill också tacka vår förläggare Niklas Gårdfeldt Leavy, som gav oss möjligheten att publicera denna bok hos
Natur & Kultur. Tack även till Sara Lindberg som gjort ett fantastiskt redaktörsarbete. Vi vill avslutningsvis också passa på att rikta ett stort tack Lärarstiftelsen och Eva-Lis Sirén som genom sitt stora intresse för utbildningshistoria och ekonomiska bidrag möjliggjort ett fördjupat arbete med den här boken.
Sven P. Rosenberg
Från fattigkoja till riksdag
Sven P. Rosenberg (1811–1895)
Det tidiga 1800-talets Blekinge var sannerligen inte någon romantisk lantidyll. För människorna som bodde där präglades livet av fattigdom, sjukdomar och alkoholmissbruk. I ett särskilt eländigt hörn föddes pojken Sven. Hans mamma Märta och pappa Pehr bodde i en fattigkoja i Mörrum när deras enda gemensamma barn föddes. Pehr var en båtsman och äventyrare med viss dragning åt att frisera sanningar, utöver dragningen till brännvinet förstås. Märta var heller inte den fogligaste hustrun, kan man ana. Pehr försvann till sjöss i några år och under den perioden fick Sven och hans mor klara sig bäst de kunde på egen hand genom att ta tjänst på olika gårdar. Bitvis var de hemlösa – eller ”husvilla” som Sven kallar det i sina memoarer. När Sven var sju år blev han moderlös och var nu utlämnad till den nyckfulle och slarvige, men kärleksfulle, faderns omsorger. Sven hamnade igen på vägarna, men den här gången med sin far. De vandrade mellan gårdarna och tog de jobb som erbjöds. Sven berättar hur fadern själv sydde skjortor, men inte visste att lin måste bykas och kokas för att bli bärbart. Det blev förstås väldigt smärtsamt för den lille pojken, som fick bära kläder som rev upp sår på hans kropp. Fadern själv var mer obrydd.
Hur var det att vara lärare förr jämfört med nu? Vilka valde att bli lärare och vilka förutsättningar hade de?
I den här boken får vi följa fjorton lärarliv och det arbete som genomförts på landets alla folkskolor, från 1800-talet och in i 1900-talet.
Här får vi bland annat möta tiggarpojken Sven, som genom flit och begåvning lyckades utbilda sig till lärare, den förrymde läraren och småbrottslingen Olof, och slöjdlärarinnan Hulda som fick åka utomlands och sprida sina idéer om textilslöjd. Vi får läsa om rebelliska, visionära eldsjälar till lärare som deltar i protester, ordnar sommarkolonier för barn och kämpar för bättre pedagogik och reformer, men även om lärare som sliter med att få vardagen att gå ihop, vantrivs eller rentav trakasseras. Det är denna lärarlivets mångfald som författarna, genom ett gediget arkivarbete, fångar med denna bok.
Varje kapitel kretsar kring en enskild individ. Personporträtten bidrar med kunskaper och reflektioner om den skola och samtid som de alla var en del av. Deras öden och äventyr ger inblickar i skolans historia och ytterst det moderna samhällets framväxt.
Lärarliv i historien passar alla lärare samt pedagogiskt och historiskt intresserade. Dess syfte är att belysa lärares vardag och historia bortom den politiska och institutionella historieskrivningen.