9789127464872

• • • • •

utbildningens historia, organisation och villkor samt demokratins grunder läroplansteori och didaktik utveckling och lärande sociala relationer, konflikthantering och ledarskap bedömning utvärdering och utvecklingsarbete.

Bokens kapitel sätts in i en samhällelig kontext med globalisering, mångfald, digitalisering, hållbarhet, demokrati och jämlikhet som bärande begrepp. Förskolan beskrivs som en arena för socialt samspel i denna kontext och sammantaget förmedlar boken perspektiv och kunskaper viktiga för förskollärarens uppdrag.

FOTO: NATUR & KULTUR

BIM RIDDERSPORRE är leg. psykolog, leg. logoped och fil.dr i psykologi samt författare, forskare och tidigare universitetslektor vid Malmö universitet.

Susanne Kjällander, Bim Riddersporre & Jonas Stier (red.)

•

Den utbildningsvetenskapliga kärnan för förskolaN

Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Antologin Den utbildningsvetenskapliga kärnan för förskolan är en kursbok för blivande förskollärare, organiserad utifrån kärnområdena:

Den utbildningsvetenskapliga Susanne Kjällander kärnan Bim Riddersporre Jonas Stier FÖR förskolAN (red.)

JONAS STIER är sociolog och professor i socialt arbete vid Mälardalens universitet.

SUSANNE KJÄLLANDER är docent i förskoledidaktik och föreståndare för förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet.

ISBN 978-91-27-46487-2

9 789127 464872

NOK_KJALLANDER_RIDDERSPORRE_STIER_UVK_I_FORSKOLAN_flexi.indd Alla sidor

2023-10-27 10:43

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 2

2023-10-31 12:03

MEDVERKANDE FÖRFATTARE

Fackredaktörer Susanne Kjällander är docent i förskoledidaktik och föreståndare för förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet. Hon är leg. grundskollärare och har medverkat vid framtagandet av förskolans styrdokument samt skrivit många böcker. Susanne är grundare av ”Nationella forskarnavet digitalisering i förskolan” och en ofta anlitad föreläsare.

Jonas Stier är sociolog och professor i socialt arbete vid Mälardalens universitet. Hans forskning har fokus på identitetsskapande, social interaktion, interkulturell kommunikation, diskurser, mångfald och interkulturalitet – bland annat inom förskolan. Jonas är författare och redaktör till mer än dussinet kursböcker och en ofta anlitad föreläsare.

Bim Riddersporre är leg. psykolog, leg. logoped och fil.dr i psykologi. Hon var tidigare verksam som barnpsykolog, universitetslektor och innehade under många år olika chefsuppdrag. Nu är Bim aktiv som forskare, föreläsare och författare av bland annat många böcker för förskolan.

Kapitelförfattare Carina Berkhuizen är leg. förskollärare och fil.dr i pedagogik. Hon är verksam som universitetslektor i pedagogik vid Malmö universitet och har många års erfarenhet som lärare och kursledare inom förskollärarprogrammet. Carina har också arbetat som förskollärare i flera år. I sin forskning har hon bland annat fokus på förskolebarns samspelsmöjligheter och meningsskapande i utemiljöer av olika slag.

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 5

2023-10-31 12:03

Barbro Bruce är docent i utbildningsvetenskap med inriktning special­ pedagogik. Hon är leg. logoped och med.dr i logopedi och har stor erfarenhet av språklig sårbarhet i förskola och skola. Barbro har utöver vetenskapliga artiklar skrivit ett stort antal böcker och antologikapitel och varit en ofta anlitad föreläsare.

Asta Cekaite är professor vid Tema Barn, Linköpings universitet. Hennes forskning omfattar barns emotioner, konflikter, moralisk uppfostran, tvåspråkighet, kamratgruppens samspel och lärande i förskola och i skola.

Kristina Danielsson är professor i svenska vid Linnéuniversitet och i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet. Hennes forskning är inriktad mot multimodala perspektiv på meningsskapande. Hon har skrivit böcker om elevers textskapande och ingår i forskargruppen ”Digitala verktyg och digital kompetens i förskolans och skolans undervisning”.

Andreas Ebbelind är fil.dr i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet. Hans forskning fokuserar matematiklärares yrkesidentitet, problemlösning i förskoleklass och digitala verktyg som en del av yngre elevers lärande. Andreas leder ett arbete med hur förskollärarutbildningen kan bidra till att studenter ges förutsättningar att uppnå examensmål.

Linn Eckeskog är fil.dr i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap, med en bakgrund som universitetslektor vid Umeå universitet. I fokus för Linns forskning, böcker, föreläsningar och utbildningar står föräldrarelationer i förskolan i ett förändrat medielandskap.

Christian Eidevald är gästprofessor i pedagogik med inriktning förskola vid Södertörns högskola och gästforskare vid Linnéuniversitetet. Hans kunnande och publikationer om ledarskap i förskolan har fått stor spridning. Christian har varit utvecklingschef och forskningsansvarig för Göteborgs stads förskolor samt programansvarig för förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet.

6 | DEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA KÄRNAN för FÖRSKOLAN

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 6

2023-10-31 12:03

Magnus Erlandsson är fil.dr i statsvetenskap och lektor i ledarskap vid Malmö universitet. Hans forskning kretsar kring skolledarskap och skolledarens roll i skol- och organisationsutveckling. Han har skrivit flera böcker med temat ledarskap och utvecklingsarbete i skola och förskola.

Sofia J Frankenberg är leg. psykolog, docent i förskoledidaktik och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning, Stockholms universitet. Hon forskar och undervisar om barns utveckling och lärande i förskolan.

Bodil Halvars är förskollärare och verksam som universitetslektor och programansvarig vid förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet.

Hennes forskningsintressen är riktade mot etiska möten, naturvetenskap och hållbarhetsfrågor i förskolan.

Jan Håkansson är professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.

Hans forskning är inriktad mot det systematiska kvalitetsarbetets förutsättningar, processer och resultat i alla skolformer och på olika organisatoriska nivåer. Jan har arbetat med forskningsöversikter om undervisning, skolutveckling, skolledarskap och lärarskicklighet.

Mie Josefson är fil.dr i förskoledidaktik, lärare, forskare och studierektor vid avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning, Barnoch ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen rör omsorgens innebörder i förskolan, förskollärares professionsetik och förskollärares pedagogiska ledarskap.

Anne Kultti är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen rör barns likvärdiga möjligheter till lärande i förskolan ur ett flerspråkighetsperspektiv.

Elisabet Nihlfors är professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap.

Hon har erfarenhet av hela skolsystemet och har drivit flera arbeten kring skolans roll i samhällsutvecklingen. Hennes forskning inkluderar förskolans |

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 7

7

2023-10-31 12:03

och skolans styrning och ledning, policyfrågor och demokratifrågor. Elisabet har medverkat i flera böcker, antologier och artiklar.

Anna Palmer är docent i förskoledidaktik vid Stockholms universitet. Hon har mångårig erfarenhet av praktiknära förskoleforskning och är författare till publikationer som fått stor spridning i förskolan. Anna har innehaft ledningspositioner inom akademin, handlett flera doktorander och gett forskarutbildningskurser.

Hanna Palmér är professor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitetet.

Hennes forskningsintresse är yngre barns lärande i matematik. Forskningen fokuserar problemlösning som utgångspunkt för förskoleklassens matematikundervisning, toddlares utveckling av taluppfattning samt matematikundervisning med digitala verktyg och programmering.

Emelie Patron är fil.dr i naturvetenskapernas didaktik och lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning kretsar kring kommunikation och meningsskapande, framför allt i det naturvetenskapliga klassrummet. Hon är även delaktig i en forskargrupp som fokuserar på digitala verktyg som en del av yngre elevers lärande.

Petra Petersen är lektor i förskoledidaktik och förskollärare och undervisar på förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet. Hennes forskning berör förskolebarns användning av digitala resurser och hur digitala teknologier kan användas för att inkludera barns modersmål och nationella minoritetsspråk i förskolan. Petra har startat nätverket ”Minoritetsspråk i Praktiken” och har särskilt intresse i praktiknära forskning.

Niklas Pramling är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Han forskar om kommunikation i förskolan i relation till frågor om lek och undervisning.

8 | DEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA KÄRNAN för FÖRSKOLAN

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 8

2023-10-31 12:03

Ingrid Pramling Samuelsson är seniorprofessor vid Göteborgs universitet och innehar en UNESCO-professur i barns tidiga lärande och hållbar utveckling. Förskolebarns lek och lärande samt förskolans förutsättningar för detta är huvudfokus för hennes forskning.

Staffan Selander är Sveriges förste professor i didaktik vid dåvarande Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Han är nu senior professor vid Stockholms universitet. Hans forskning omfattar bland annat pedagogiska texter, hermeneutik och tolkningsteorier samt multimodala kunskapsrepresentationer, design för lärande och interaktiva digitala lärmiljöer.

Ingegerd Tallberg Broman är professor emerita i pedagogik med inriktning mot barns utveckling och lärande vid Malmö universitet. Hon har en bakgrund som psykolog och mångårig erfarenhet som lärarutbildare. Hennes forskningsintresse rör förskolans och förskollärares uppdrag. Demokratisering, professionalisering och marknadisering av uppfostran och utbildning har utgjort återkommande teman i hennes forskning och undervisning.

Ann-Christine Vallberg Roth är professor i pedagogik vid Malmö universitet. Hennes forskningsintressen rör läroplansfrågor, undervisning och bedömning med fokus på förskola. Hon har erfarenhet som lärare i förskola, skola och högskola och är engagerad i samverkansnätverk, lärar- och forskarutbildning med inriktning på förskola.

Marina Wernholm är fil.dr i pedagogik och lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet. Hennes forskning handlar om barns deltagande och lärande i digitala gemenskaper på fritiden samt barns skapande av digitala animationer i skolan. Hon är projektledare för en tvärvetenskaplig forskargrupp om digitala verktyg som en del av yngre elevers lärande.

|

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 9

9

2023-10-31 12:03

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 10

2023-10-31 12:03

INNEHÅLL

KAPITEL 1

Världens viktigaste plats

14

Bim Riddersporre, Susanne Kjällander & Jonas Stier

Del I

Utbildningens ­historia, organisation och villkor samt demokratins grunder

29

KAPITEL 2

Förskolan lägger grunden för demokratin

32

Elisabet Nihlfors KAPITEL 3

En marknadiserad förskola

54

Ingegerd Tallberg Broman KAPITEL 4

Digitalisering och demokrati i förskolan

76

Petra Petersen & Susanne Kjällander

Del II

Läroplansteori och didaktik

103

KAPITEL 5

Läroplanshistoria, didaktik och bedömning

106

Ann-Christine Vallberg Roth

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 11

2023-10-31 12:03

Del III Utveckling och lärande KAPITEL 6

139

Omsorg som begrepp och praktik i förskola och förskollärarutbildning 142 Bodil Halvars & Mie Josefson

KAPITEL 7

Kärnämnen i förskolans kärnverksamhet

160

Barbro Bruce & Bim Riddersporre KAPITEL 8

Utveckla förmågor – ett dynamiskt perspektiv

182

Sofia J Frankenberg

Del IV

Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 209

KAPITEL 9

Interkulturell kommunikation mellan förskolan och barnens vårdnadshavare 212 Linn Eckeskog & Jonas Stier

KAPITEL 10

Förskollärarens pedagogiska ledarskap

234

Bim Riddersporre & Jonas Stier KAPITEL 11

Sociala relationer, samspel och utemiljö

252

Carina Berkhuizen KAPITEL 12

Känslor och konflikter

272

Asta Cekaite KAPITEL 13

Ledarskap i krissituation

292

Anna Palmer & Christian Eidevald

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 12

2023-10-31 12:03

Del V

Bedömning

313

KAPITEL 14

Bedömning i förskolan

316

Andreas Ebbelind, Hanna Palmér, Staffan Selander, Kristina ­Danielsson, Marina Wernholm & Emelie Patron KAPITEL 15

Strukturerade barnsamtal – synliggörande och utveckling 334 Niklas Pramling, Anne Kultti & Ingrid Pramling Samuelsson

Del VI

Utvärdering och utvecklings­arbete

353

KAPITEL 16

Förskolans systematiska kvalitetsarbete

356

Jan Håkansson KAPITEL 17

Bepröva erfarenhet i förskolan

380

Magnus Erlandsson KAPITEL 18

Återblickar och utblickar

400

Bim Riddersporre, Susanne Kjällander & Jonas Stier

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 13

2023-10-31 12:03

K APITEL 1

VÄRLDENS VIKTIGASTE PLATS Bim Riddersporre, Susanne Kjällander & Jonas Stier

Att vara förskollärare, vad innebär det egentligen? Vad är det som gör det möjligt att förstå, beskriva och avgränsa yrket förskollärare?

Den här boken hjälper dig i arbetet med dessa frågor. Som en kärna i varje komplext yrke, såsom att vara förskollärare, finns en mängd kunskap, erfarenhet och kompetens som bör vara gemensam för alla som utövar yrket.

Lite som en innehållsförteckning faktiskt.

Den viktiga förskolläraren En förskollärare ska ha god kännedom om barns utveckling och lärande, didaktik, sociala relationer, kommunikation, mångfald, konflikthantering och mycket annat. Dessa kunskaper är centrala och får betydelse för allt en förskollärare gör i sitt arbete. Därför används begreppet kärna. Det kunskapsområde inom vilket förskollärares utbildning och fortbildning bedrivs kallas utbildningsvetenskap. Centrala kunskaper för en förskollärare kan alltså beskrivas som den utbildningsvetenskapliga kärnan i förskolläraryrket.

I denna kärna finns den gemensamma kunskapsbasen för alla förskollärare.

Räcker det med att behärska det som räknas till den utbildningsvetenskapliga kärnan (förkortad UVK)? Nej, naturligtvis inte. Men den är som ett nav runt vilket andra kunskaper snurrar. Ämnesdidaktiken, och kunskaper inom alla de fält där förskolan arbetar med kunskapsrelaterade mål, är nödvändiga, men de klarar sig inte utan UVK. 14 | DEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA KÄRNAN för FÖRSKOLAN

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 14

2023-10-31 12:03

En förskollärare behöver behärska såväl UVK:n som ämnesdidaktiken (Riddersporre & Persson, 2017), men inte ens det räcker för att göra ett riktigt bra arbete.

Förskolan är den första delen i vårt svenska utbildningssystem. Detta innebär att samhället har stora förväntningar på verksamheten och kvaliteten i förskolan. Som ett slags rubrik över de samhällsuppdrag som formuleras i skollagen och förskolans läroplan står att alla barn ska erbjudas en likvärdig förskola av god kvalitet. Vilken förskola ett barn får gå i ska inte bero på var barnet bor, vem som är vårdnadshavare eller om förskolan drivs av en kommunal eller fristående huvudman, utan verksamheten ska, utifrån varje barns behov, vara likvärdig. Alltså lika bra för alla barn, men inte likadan, vilket vi återkommer till.

För att förstå något om villkoren för att förverkliga detta behöver förskolläraren förstå variationer barn emellan. Sådana variationer handlar om såväl varje barns unika förutsättningar som de sociala villkor som omger barnet. Ett barn lever alltid i ett sammanhang utanför förskolan och skillnader i uppväxtvillkor och socioekonomiska förutsättningar i familjer kan vara stora. Dessa skillnader behöver hanteras om förskolan ska vara likvärdig för alla barn. Förskolan har därför i uppdrag både att komplettera det som vårdnadshavare kan erbjuda sina barn och att, där det behövs, kompensera (det senare kallas ibland för förskolans kompensatoriska uppdrag) för när vissa vårdnadshavare inte alltid förmår att ge sina barn tillräckligt i olika avseenden (Riddersporre, 2019). För barn som bor i en by på landet innebär det komplementära kanske att åka in till stan och gå på museum, för innerstadsbarn att få bekanta sig med naturen. För barn som växer upp i ett område där få talar svenska kan det kompletmentära vara att ge rikliga tillfällen för barnen att höra och utveckla det svenska språket. För barn som bor i homogena svenskspråkiga områden kan det innebära att låta barn möta andra kulturer och språk. Att kompensera för vårdnadshavares svårigheter i föräldraskapet är ofta mer känsligt. Men att förskolan till exempel behöver erbjuda särskilt mycket av struktur, förutsägbarhet och trygghet åt barn som lever under utmanande förhållanden känns nog ganska klart ändå.

Detta sagda till trots – inte ens kännedom om barns olikheter och familjers skiftande levnadsvillkor räcker hela vägen för att vara en skicklig förskolläkapitel 1 |

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 15

15

2023-10-31 12:03

rare. Förskolan har som sagt ett samhällsuppdrag, så det gäller att förstå vad som händer och förändras i samhället och vad som formar den tid barnen växer upp i – och dessutom att ha lite spaning mot framtiden!

Förskolan i Sverige, Sverige i förskolan Vet du vad ordet ”kulturarv” betyder? Förskolan är en del av samhället samtidigt som den speglar det. Den är en del av den kultur och det som i läroplanen kallas kulturarv, som finns, och länge har funnits, i Sverige – det vill säga språk, normer, värderingar, traditioner, sociala koder med mera (Riddersporre & Stier, 2021). Förskolan har dessutom i uppdrag att säkerställa att alla barn får tillgång till ett sådant kulturarv för att bland annat därigenom bidra till ett samhälle som hänger ihop. Läroplanen är således nationens och medborgarnas uppdrag till förskolan och bygger på principen om likvärdighet.

Förskolan är – och bör vara – en mötesplats för hela samhället – för såväl barn och vårdnadshavare som personal. Den ska bidra till barnens förståelse och tillägnande av värderingar avseende demokrati, hållbarhet och jämställdhet och främja deras utveckling av identitet och språk samt värna de nationella minoriteterna och deras språk. Du kommer alltså att vara en del av Sveriges kulturarv i din framtida roll som förskollärare.

Förskolan är vidare en viktig del av det svenska välfärdssystemet och var förr (och är även nu) en viktig del i kvinnors frigörelse och kamp för lika rättigheter och jämställdhet. Alla barn ges nämligen tillgång till förskola från ett års ålder och barn går i förskola (dock utan skolplikt) även om vårdnadshavarna inte jobbar. Av samtliga barn i Sverige mellan ett och fem år är cirka 86 procent inskrivna i förskolan (Skolverket, 2022). Detta är en mycket hög siffra internationellt. Förskolan är skattefinansierad och i hög grad subventionerad, vilket gör att alla barn kan gå i förskolan oavsett hur mycket pengar föräldrarna tjänar. Det finns såväl kommunala som fristående förskolor i Sverige. Alla är subventionerade så det är inte dyrare att ha sina barn i en fristående förskola än i en kommunal förskola. Vi författare, och många med oss, anser att den svenska förskolan håller hög kvalitet. Vetenskapsrådets 16 | DEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA KÄRNAN för FÖRSKOLAN

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 16

2023-10-31 12:03

undersökning (Persson, 2015) visar att en förskola med hög kvalitet gör att barn klarar sig bättre i skolan.

Av dessa skäl finns det all anledning att känna stolthet över den svenska förskolan. Den anses nämligen vara unik i ett internationellt perspektiv.

Till att börja med har vi en nationell läroplan som alla förskolor måste följa. Läroplanen lyfter både omsorg och undervisning som centrala delar av verksamheten. Därtill ska förskolans verksamhet bygga på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Det betyder att det som görs i förskolan inte bygger på godtycklighet eller kortsiktiga trender, utan på systematik och noggrant framtagna kunskaper och arbetssätt.

Vidare har förskolan ett viktigt och stort uppdrag att förmedla kunskap och en värdegrund för att fostra framtidens samhällsmedborgare. Läroplanen bygger på demokrati och lyfter förskolans demokratiska uppdrag. Alla barn ska känna sig välkomna oavsett socioekonomisk bakgrund, etnicitet, religion, kön och funktionsvariation. Därmed stämmer läroplanen väl överens med FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den kallas i folkmun. Barnkonventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och blev en del av svensk lag 2020. Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 31 lyder som följer: ”Barn har rätt till lek, vila och fritid” (UNICEF Sverige, 2009). Leken är mycket närvarande i förskolans verksamhet och lekens betydelse skrivs tydligt fram i läroplanen. I förskolans uppdrag (Skolverket, 2018) står att utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och deras behov samt att utveckling, omsorg och lärande tillsammans ska bilda en helhet. Vidare kan man läsa att leken utgör grunden för barns utveckling, lärande och för deras välbefinnande. Det finns många olika sätt att arbeta med lek inom förskoledidaktik, varav lekvärldar (Nilsson & Alnervik, 2014) är ett och lekresponsiv undervisning (Pramling & Wallerstedt, 2019) är ett annat.

Förskolans uppdrag fastställer också att barn i förskolan ska ges förutsättningar för lek som initieras av vuxna i arbetslaget och för lek som de själva tar initiativ till. Även ”fri lek” har en tydlig plats i förskolans verksamhet.

Något mer som är speciellt med svensk förskola är att förskollärare har en universitetsutbildning, precis som du just nu håller på att skaffa dig – det är en särskild profession, vilket vi återkommer till senare.

kapitel 1 |

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 17

17

2023-10-31 12:03

Förskolan i världen, världen i förskolan Förskolan befinner sig alltid i och påverkas av ett större sammanhang. Vilket sammanhang tänker du att det är just nu? Vi tänker att samhället blir alltmer globaliserat, mångkulturellt och digitaliserat (Kjällander & Riddersporre, 2019). Det gäller både Sverige i stort och förskolan. Det som händer i världen får alltså återverkningar för varje förskola – oavsett om den ligger i Sjöbo, Rinkeby eller Pajala. Som exempel kan vi ta hur krig, miljöförstöring och förföljelser gör att migranter kommer till Sverige. Med sig har de upplevelser och erfarenheter, språk, religiösa övertygelser, värderingar, normer, traditioner och sociala koder som kan – men inte alltid – skilja sig från de som dominerar i det svenska samhället. För förskolan kan detta innebära både olika slags utmaningar och stora möjligheter till utveckling (Stier & Riddersporre, 2019).

Som en del av förskolans uppdrag står det i läroplanen att barnen ska lära sig att uppskatta värdet av mångfald. Dessutom ska barnen få möjlighet att utforska och utveckla sin identitet, utan att låsas in i normer kopplade till deras biologiska kön. Mångfald är mycket mer än skillnader ifråga om geografisk, kulturell eller språklig bakgrund. Människors identitet och syn på hur livet ska levas kan variera mycket och leda till starka känslor. Det finns många gånger negativa och oförsonliga uttryck när frågor om kön och genus diskuteras. Vad betyder allt detta för en förskollärare? Det är viktigt att vara medveten om att barn lever sinsemellan väldigt olika liv, inte minst varierar dagens familjer mycket. Att inte utgå från att alla barn har erfarenhet av att leva i den ”traditionella kärnfamiljen” blir därför nödvändigt. Många av barnens vårdnadshavare har själva aktivt utforskat sin identitet och ibland kommit fram till andra sätt att leva än majoritetens. Barn kan leva med två pappor, två mammor eller ha föräldrar som inte känner sig som man eller kvinna, snarare än med en mamma och eller en pappa. Kanske har någon vårdnadshavare bytt könstillhörighet eller lever på annat sätt utanför en heterosexuell norm. Vissa personer har flytt till Sverige för att kunna leva på det sätt de behöver. Förskolan ska hjälpa barnen att samtala om dessa frågor på ett respektfullt sätt. Denna respekt är dessutom en nödvändig förutsättning för att barnen själva ska kunna utforska vilka de är eller skulle vilja vara.

18 | DEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA KÄRNAN för FÖRSKOLAN

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 18

2023-10-31 12:03

Digitaliseringen innebär att hela världen, på gott och ont, kommer in i förskolerummet. Dagens samhälle kännetecknas av en mer eller mindre oändlig tillgång till information. En del av denna är väl grundad i forskning och beprövad erfarenhet, medan annan information mer bygger på subjektiva upplevelser och åsikter. Det finns även ”information” som är ren osanning, konspirationer och myter – ibland i syfte att påverka människors åsikter och attityder. Som student och blivande förskollärare bör du därför alltid förhålla dig kritisk till den information du ställs inför. Du bör även vara medveten om skillnaderna mellan vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och andra typer av ”kunskaper” och upplevelser. Detta har alltid varit viktigt, men är viktigare än någonsin idag när så stor del av all information och kunskap skapas och delas globalt och digitalt.

Förskolan i Sverige ska spegla såväl det lokala och nationella som det globala.

I en värld av ständig, och allt snabbare, förändring ska den stå för stabilitet, men samtidigt anpassa sig till föränderlighet och rusta barnen för en värld mer eller mindre stadd i ständig förändring. Förskolans barn är morgondagens vuxna – det är här morgondagens samhällsmedborgare och förändringsagenter formas. Vi vet att kunskap och socialisation har sprängkraften att förändra samhället, könsmönster, klasskillnader och att överbrygga rädsla och tolerans.

Socialisation är den process genom vilken barn, i samspel med andra, tillägnar sig kunskaper, attityder och samhällets kultur i stort. Och förskolan är en viktig arena för socialisation (Angelöw m.fl., 2015).

Med detta sagt är uppdraget som förskollärare viktigt och komplext. Som blivande förskollärare måste du kunna balansera spänningen mellan stabilitet och förändring, kulturarv och mångfald, läroplanens andemening och mål och vardagens förskolepraktik. För att lyckas i detta behöver du kunskaper om och färdigheter i att arbeta med den utbildningsvetenskapliga kärnan.

UVK innehåller åtta områden: 1. Utbildningens historia, organisation och villkor samt demokratins grunder 2. Läroplansteori och allmändidaktik 3. Vetenskapsteori, forskningsmetodik och statistik 4. Utveckling och lärande kapitel 1 |

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 19

19

2023-10-31 12:03

5. Specialpedagogik 6. Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 7. Bedömning och betygssättning 8. Utvärdering och utvecklingsarbete.

I denna bok belyser vi sex av dessa områden, nämligen område 1, 2, 4, 6, 7 och 8, medan Vetenskapsteori, forskningsmetodik och statistik (3) samt Specialpedagogik (5) inte berörs, eftersom de områdena vanligtvis berörs i särskilda moment och senare i förskollärarutbildningen.

Läroplan, värdegrund, uppdrag Förskolan har inte alltid sett ut som den gör nu och den kommer säkert att se helt annorlunda ut i framtiden. Många förändringar beror på politik. Förskolan blev en egen skolform i Sverige 1998, och då infördes också vår första läroplan, Lpfö 98, som alltså är ett styrdokument som alla förskolor måste följa. Innan dess hade förstås förskolan funnits (med namn som barnkrubba, daghem osv.), men på 1990-talet flyttade ansvaret över från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet. Leken har en central plats i förskolans uppdrag. I takt med att kunskapsuppdraget har förstärkts har blicken även riktats mot hur leken kan användas som ett didaktiskt verktyg.

I läroplanen beskrivs förskolans värdegrund och uppdrag såväl som mål och riktlinjer för verksamheten, men det står inte precis hur och när man ska undervisa om vad – här har nämligen förskolläraren och övrig personal i förskolan möjlighet att själva didaktiskt designa sin omsorg om och undervisning av barnen. Det finns mål i läroplanen, men det är inte barnens måluppfyllelse som bedöms och värderas, utan snarare förskolemiljön.

Läroplanen bygger på det som ibland kallas för educare, det vill säga ett tillvägagångssätt där fostran, omsorg och lärande tillsammans bildar förskolans logik. Läroplanen reviderades 2010 och 2016, och år 2019 trädde en ny läroplan i kraft som gäller ännu: Lpfö 18. Läroplanen inleds som följer:

20 | DEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA KÄRNAN för FÖRSKOLAN

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 20

2023-10-31 12:03

Förskolan ingår i skolväsendet och vilar på demokratins grund. Av skollagen (2010:800) framgår att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Skolverket, 2018, s. 5)

I läroplanen står det att förskolläraren ska ansvara för de viktigaste delarna medan arbetslaget tillsammans har vissa uppgifter. Din roll som blivande förskollärare kommer att handla om att ansvara för undervisningen samt att ibland leda och fördela arbetet mellan dina kollegor.

Uppdragsgivaren, det vill säga samhället, behöver kunna styra förskolans viktiga arbete i riktning mot det övergripande målet om en likvärdig utbildning för alla barn. Det viktigaste verktyget för detta är förstås läroplanen.

Målen och riktlinjerna där vilar på ett antal grundläggande värden – en så kallad värdegrund (Riddersporre & Erlandsson, 2022). Begreppet värdegrund finns inte i andra språk. Förskolans värdegrund kan liknas vid en etisk riktlinje där de värden som anges i läroplanen ska vägleda allt arbete med barn och möten med barn och vårdnadshavare samt kollegor. Dessa formuleras allra först i läroplanens text, så att allt det som följer ska läsas och tolkas genom denna ”värdegrundslins” eller ”etiska kompass”.

Vad innebär detta för dig som blivande förskollärare? Jo, att du behöver kunna hantera läroplanen, inklusive värdegrunden, på en rad sätt. Först av allt behöver du känna till innehållet i läroplanen. Detta är en utmaning i sig, eftersom den ganska korta texten är komprimerad och mättad med innehåll och betydelser. Texten behöver läsas många gånger och innehållet behöver reflekteras över tillsammans med andra för att bli tydligt. Du behöver arbeta med att verkligen förstå de intentioner som formuleras i läroplanen. Med ett pedagogiskt ledarskap i arbetslaget och för att dagligen kunna förverkliga läroplansmålen behöver du också kunna förklara dessa för både arbetslaget och barnens vårdnadshavare (se Riddersporre & Stier, 2021).

En läroplan som vilar på en värdegrund är alltså inte värdeneutral, vilket gör att det kan råda delade meningar kring de värden som ska känneteckna verksamheten i svensk förskola. I de fall arbetskamrater eller vårdnadshavare ställer sig frågande till de värden som ska gälla (såsom demokrati, synen på kapitel 1 |

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 21

21

2023-10-31 12:03

modersmål eller allas lika värde och rättigheter), eller direkt misstycker, behöver du kunna försvara det som läroplanen bygger på. I arbetet med barnen, som pedagogisk ledare och i kontakten med vårdnadshavare förväntas du i handling företräda läroplanen i allt du gör. Du ska bland annat aktivt visa på betydelsen av förskolans värdegrund.

Delen av förskollärarens uppdrag som innebär att leva upp till värdegrunden är av särskild karaktär. Vi kan se den som ett exempel på så kallad normativ styrning (Riddersporre, 2010), det vill säga ett försök att styra över de värderingar du har och dina prioriteringar, handlingar och det du förmedlar till barnen – ja, nästan att påverka dina tankar och känslor. Detta gränsar förstås till det som är din personliga integritet och den demokratiska rättigheten till dina egna, personliga värderingar. Vad händer om du som förskollärare inte är enig med läroplanen? Här kommer vi in på begreppen profession och professionalitet. Förskolläraryrket är ett legitimationsyrke och yrkesutövningen är reglerad. Ett sådant yrke brukar betecknas som en profession. Detta är yrken som är viktiga i samhället och där utövarna har ett stort förtroende från samhället att bära upp en uppgift. Med professionen följer krav på professionalitet – alltså att samhället kan lita på att arbetet utförs på ett sätt som stämmer överens med vetenskaplig kunskap, god sed och det samhällsuppdrag som formulerats. I förskollärarens fall är uppdraget formulerat i läroplanen (Riddersporre & Stier, 2021).

Som färdigutbildad förskollärare kommer du att möta förväntningar på att kunna handla professionellt, alltså att på ett kunskapsbaserat sätt arbeta enligt läroplanen. Det kan, i vissa situationer, innebära att du måste agera på tvärs mot din personliga övertygelse. Exempelvis finns det förskollärare som anser att pojkar och flickor bör fostras och bemötas olika. Det är möjligt för föräldrar att göra så hemma i den egna familjen. En förskollärare kan emellertid inte med berått mod ge pojkar och flickor olika möjligheter och bemötande i sin yrkesutövning. På jobbet gäller läroplanen och står över de personliga värderingarna. Som förskollärare kan du inte vägra att arbeta utifrån läroplanens värdegrund. Det är därför det är så oändligt viktigt att ha hela läroplanen med sig genom utbildningens alla delar!

I en profession är kunskap en mycket viktig bas. Men kunskap är i viss mån en färskvara och behöver kontinuerligt granskas kritiskt, fyllas på och 22 | DEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA KÄRNAN för FÖRSKOLAN

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 22

2023-10-31 12:03

fördjupas. All utbildning i förskolan ska, enligt skollagen, vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Så du behöver som förskollärare göra ditt bästa för att hålla dig uppdaterad om forskning som kan bidra till ditt arbete.

Det är också angeläget att de professionella själva, du och dina kollegor, är aktiva i att skapa ny kunskap. Ofta sker detta i form av att yrkesverksamma beprövar sin erfarenhet på ett systematiskt sätt. Det betyder att man redan på förhand bestämmer vad (t.ex. vilket eller vilka undervisningsupplägg) som ska undersökas, med vilken metod det ska ske och hur man ska utvärdera utfallet. Detta behöver göras av flera (gärna många) och dessutom vid upprepade tillfällen. En sådan process liknar på många sätt en forskningsprocess, men behöver inte vara fullt lika strikt (Riddersporre & Erlandsson, 2018).

Det finns faktiskt ett särskilt forskarutbildningsämne ”förskoledidaktik” (vid Stockholms universitet), som professor Gunilla Dahlberg var initiativtagare till för ett antal år sedan, just för att lyfta förskolans verksamhet. Det handlar om förskolebarns livsvillkor, utveckling och lärande och tar upp förskolan som samhällsinstitution ur samtida, historiska och organisatoriska perspektiv – precis sådant som du kommer att läsa om i den här boken.

Socialt samspel i en digitaliserad tid Förskolans verksamhet både innefattar och bygger på kommunikation – mellan barn, förskollärare och vårdnadshavare. Barnen tränas i kommunikation och språkutveckling i mötet med andra barn och signifikanta vuxna som föräldrar och förskolans personal. Vissa barn tillägnar sig fler än ett språk, vilka blir viktiga delar av deras identitet. Förskolan ska även förmedla det svenska språket till barnen och värna våra minoritetsspråk. För dig som förskollärare är språket och kommunikationen de viktigaste verktygen för att kunna ge omsorg, bedriva undervisning och främja barnens utveckling och lärande.

Det är också verktyget för samarbetet med vårdnadshavarna och det egna arbetslaget.

I ett allt mer globaliserat och mångkulturellt samhälle finns samtidigt allt fler barn, vårdnadshavare och kollegor som har ett annat modersmål än svenska och/eller som är flerspråkiga (Stier & Riddersporre, 2019). Detta kapitel 1 |

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 23

23

2023-10-31 12:03

kan ibland vara en utmaning, men också utgöra en tillgång. Det innebär att kommunikationen i många förskolor idag får en allt mer interkulturell prägel – att kommunikation sker mellan personer som inte fullt ut delar ett gemensamt språk eller en etnisk, kulturell eller social bakgrund. Idag sker dessutom en stor del av det sociala samspelet i digitala miljöer.

Digitaliseringen i barndomen är (och ska vara) ett omdebatterat ämne.

Trots att det numera är ett välbeforskat ämne (Kjällander & Riddersporre, 2019) vet vi än så länge inte så mycket om hur digitala verktyg påverkar små barns kroppar och hjärnor. Samtidigt kan vi inte blunda för det faktum att skärmarna finns i nästan alla hem och används av nästan alla barn (Statens medieråd, 2019; Internetstiftelsen, 2018). Förskolan behöver därför rusta barnen för denna verklighet, de behöver lära sig att förstå och hantera de möjligheter och risker de möter via skärmen på sin fritid. Enligt regeringen är digital kompetens i grunden en demokratifråga (Utbildningsdepartementet, 2017).

Hållbarhet och framtidstro Förskolan ska hjälpa barnen att lära och utvecklas optimalt, varje barn ska utifrån sina egna förutsättningar få stöd i detta. Men hur ska du kunna känna att det arbete du gör verkligen är viktigt? Och hur ska vuxna och barn tillsammans med vårdnadshavare kunna skapa mening i allt det som görs varje dag? Svår fråga att svara på förstås. En del av svaret ligger nog i synen på vart vi är på väg. Kommer jorden att vara beboelig i framtiden, kommer barnen att få växa upp och leva ett bra liv? Kommer samhället att fungera som ett gemensamt ansvar och skydd för människor?

För att förskolan ska kunna arbeta med sådana frågor betonar läroplanen begreppet hållbarhet. Det dyker upp på ett antal ställen i läroplanstexten, i en rad sammanhang. Vi människor behöver ställa om mot mer hållbara levnadsvanor för att rädda vår värld.

Att vi nu lever i en antropocen tidsålder har du kanske hört. Det betyder att vi lever i en tid där vi människor påverkar jordens klimat och ekosystem globalt. Det väcker frågor om vårt ansvar för planetens framtid. Enligt ­Latour 24 | DEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA KÄRNAN för FÖRSKOLAN

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 24

2023-10-31 12:03

(2018) innebär det att jorden inte längre kan behandlas som en passiv miljö.

Människans sätt att leva, jordens ekologiska system och den biologiska mångfalden är i fara (Gibson m.fl., 2010).

Barn behöver därför utveckla ansvar för, omsorg om och empati för allt levande i naturen (Caiman m.fl., 2022; Haraway, 2016). Som blivande förskollärare behöver du skapa en utbildning för hållbar utveckling som stöttar barn till engagemang och en lust att påverka och delta i samhället. Det är också oerhört viktigt att barnen samtidigt utvecklar hopp och framtidstro (Caiman m.fl., 2022).

Barnen ska få lära sig hur viktiga deras egna livsval är för den gemensamma miljön. Det handlar inte bara om att sortera sopor eller köpa närodlat, men alla måste börja i någon ände. Ett socialt hållbart samhälle, en pedagogik och ett ledarskap som fungerar över tid – ja, hållbarhet är ett perspektiv på mycket. Det finns en stor kreativitet i många förskolor och allt mer bra litteratur om detta.

För att du själv ska låta ditt arbete som förskollärare genomsyras av förståelsen för hållbarhet, varför inte börja redan nu under utbildningen?

Ett sätt att ta dig an detta är att börja utforska FN:s globala mål för hållbar utveckling, om du inte redan gjort det. Lärande för hållbar utveckling handlar nämligen inte bara om ekologi, utan även om ekonomisk och social hållbarhet.

Din utbildnings viktigaste bok(?)

Den här boken är organiserad utifrån de fokuserade områdena av den utbildningsvetenskapliga kärnan. I de olika kapitlen blir dessa områden belysta ur olika synvinklar. Områdena blir också belysta utifrån samhällets globalisering och digitalisering, liksom en tilltagande mångfald och förskolan som arena för socialt samspel. Dessa teman diskuteras i korta inledningstexter till respektive område. Därutöver finns diskussionsfrågor i slutet av varje kapitel som du kan använda i dina studier.

Vi ser boken som en helhet. Den lyfter sådant som är nödvändigt för dig som blivande förskollärare, och som vi menar är bra att känna till så tidigt kapitel 1 |

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 25

25

2023-10-31 12:03

som möjligt i utbildningen. Ingen är någonsin fullärd, inte ens professorerna som skriver i denna bok. Nej, alla behöver fortsätta att lära sig nytt och det är särskilt viktigt inom den utbildningsvetenskapliga kärnan.

DISKUSSIONSFRÅGOR

1. Vilka framtidsperspektiv tror du är viktiga för förskolan att arbeta med?

2. Vilken betydelse har värdegrunden för arbetet med framtidsperspektiv?

3. Kan alla barns/familjers kulturarv rymmas inom förskolans värdegrund?

Referenser Angelöw, B. Jonsson., T. & Stier, J. (2015). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Caiman, C., Björklund, I. & Möller, Y. (2022). Ekologins nyanser: undervisning och lärande för hållbar utveckling i förskolan. Stockholm: Liber.

Gibson, K., Fincher, R. & Rose, D.B. (2010). An ethics for living in the anthro­ pocene. Academy of social sciences in Australia workshop report. Iakttaget 2023-05-05 på: https://socialsciences.org.au/wp-content/uploads/2017/03/ ASSA_WorkshopReport_73.pdf Haraway, D.J. (2016). Staying with the trouble: Making kin in the chthulucene.

Durham, NC: Duke University Press.

Internetstiftelsen (2018). Svenskarna och internet 2018. Stockholm: Internetstiftelsen.

Kjällander, S. & Riddersporre, B. (2019). Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur.

Latour, B. (2018). Down to Earth. Politics in the new climatic regime. (C. Porter, övers.). Cambridge: Polity Press.

Nilsson, M. & Alnervik, K. (2014). Lekvärldar: En gemensam fantasivärld för barn och pedagoger. I: Vetenskapsrådets resultatdialog, Jönköping, 20–21 september, 2014. Vetenskapsrådet.

Persson, S. (2015). En likvärdig förskola för alla barn: innebörder och indikatorer.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

26 | DEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA KÄRNAN för FÖRSKOLAN

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 26

2023-10-31 12:03

Pramling, N. & Wallerstedt, C. (2019). Lekresponsiv undervisning: ett undervisningsbegrepp och en didaktik för förskolan. Forskning om undervisning och lärande, 7(1).

Riddersporre, B. (2010). Normativ styrning i förskolan. En fallstudie. Nordisk Barnehageforskning, 3(3), 41–56.

Riddersporre, B. (2019). Vi gör det tillsammans: med det komplementära som utgångspunkt. I: J. Dahlbeck & K. Westlund (red.), Relationell pedagogik: i teori och praktik i förskolan (s. 17–50). Lund: Studentlitteratur.

Riddersporre, B. & Erlandsson, M. (2018). Beprövad erfarenhet i förskolan: en metodbok. Stockholm: Natur & Kultur.

Riddersporre, B. & Erlandsson, M. (red.) (2022). Att styra förskolan med värde­ grund. Lund: Studentlitteratur.

Riddersporre, B. & Persson, S. (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan (2:a utg.).

Stockholm: Natur & Kultur.

Riddersporre, B. & Stier, J. (2021). Förskollärarens pedagogiska ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2022). Sveriges officiella statistik. Barn och personal i förskola: hösten 2021. Beskrivande statistik. PM, diarienr: 2022:379. Stockholm: Skolverket.

Statens medieråd (2019). Småungar & medier 2019. Stockholm: Statens medieråd.

Stier, J. & Riddersporre, B. (2019). Interkulturellt arbete: med läroplanen som grund. Stockholm: Natur & Kultur.

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets ­rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Utbildningsdepartementet (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.

Bilaga till regeringsbeslut I:1, 2017-10-19. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

kapitel 1 |

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 27

27

2023-10-31 12:03

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 28

2023-10-31 12:03

DEL I

UTBILDNINGENS ­HISTORIA, ORGANI­ SATION OCH VILLKOR SAMT DEMOKRATINS GRUNDER

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 29

2023-10-31 12:03

M

änskliga rättigheter är ett begrepp vi ofta möter. De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan staten och individen.

Det handlar om erkännandet av människors universella och odelbara rättigheter som ligger till grund för rättvisa, frihet och fred i världen.

Vad kan det då innebära för oss i detta sammanhang? Jo, till exempel innebär det att alla har rätt till utbildning, och är man ett litet barn i Sverige så har man rätt att få utbildning i förskolan. De mänskliga rättigheterna är nära kopplade till demokrati. Den här boken är som bekant strukturerad utifrån de olika områdena i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Vart och ett av dessa områden innehåller i sin tur många olika delområden, men det finns ett område som sticker ut från de övriga genom att det ska omfatta så mycket: ”Skolväsendets historia, organisation och villkor samt förskolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna”, som det står i förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare (2 kap. 3 §). Det hade varit lättare att skriva en hel bok om bara dessa saker än att plocka ut några få avgränsade delar att djupdyka i.

Elisabet Nihlfors är en av få som på ett förtjänstfullt sätt kan skriva ett inledande kapitel som faktiskt ramar in det mesta av det som ingår i detta område i kärnan. I sitt kapitel hjälper hon oss att förstå såväl demokratins grunder som förskolans organisation, uppdrag och styrning. Låter det spännande? Det är det, och viktigt. För dig som blivande förskollärare är det viktigt att förstå processerna bakom förskolans verksamhet och att förstå att din profession faktiskt utgör ett demokratiskt arbete. Du är en länk i det som hon kallar för ”styrkedjan”. Såväl skollag som läroplan reglerar ditt, arbetslagets och rektorns uppdrag, men hur du ska utföra ditt uppdrag bestämmer du i din professionella roll som förskollärare.

Nihlfors menar att förskolan är en av den svenska demokratins grundpelare. Med det menar hon att en individs livslånga lärande- och

30 | DEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA KÄRNAN för FÖRSKOLAN

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 30

2023-10-31 12:03

bildningsresa börjar i förskolan och att förskolan ger alla barn möjligheten att utveckla sin röst. Nihlfors uttrycker detta som att barn genom förskolan får kunskaper som gör att de klarar sig i världen, men också kunskaper som gör att de kan och vill medverka till att även världen klarar sig. Även Ingegerd Tallberg Broman intar ett helikopterperspektiv i sitt kapitel och låter oss följa med på en tur över förskolans nutidshistoria. I kapitlet får vi följa med till 1970-talet och demonstrationer med slagorden: ”Ropen skalla – daghem åt alla!” Tallberg Broman beskriver målande de samhällsförändringar och den politik som lett till att förskolan under de senaste tre decennierna har marknadiserats och marknadsanpassats – den så kallade friskolereformen är nog bekant. Kanske har du själv gått i en fristående förskola? Vi nämnde i inledningen att man som vårdnadshavare kan välja att låta sitt barn gå i en kommunal eller en fristående förskola.

Detta val reder Tallberg Broman ut och konstaterar bland annat att ungefär en tredjedel av landets förskolebarn går i fristående förskolor.

Att ha digital kompetens är en fråga om demokrati. Redan nu, men ­kanske framför allt i framtiden, spås de demokratiska samhälleliga samtalen pågå online. Numera ses därför digital kompetens som en förutsättning för delaktighet och inflytande i samhället. Digitaliseringen ger barnen möjlighet att uttrycka sig på fler sätt och med olika kommunikationsformer.

Petra Petersens och Susanne Kjällanders kapitel visar hur digitala verktyg kan användas i förskolans demokratiarbete. Barns skapande- och dokumentationsprocesser belyses, liksom hur digitala verktyg kan användas för att främja språkutveckling och kontakterna mellan förskola och hem.

Vidare presenteras en modell för ”adekvat” digital kompetens i förskolan, kopplad till didaktiska utmaningar och utbildningströsklar i förskolan.

Kapitlet avslutas med en framtidsspaning – med fokus på vilka möjligheter som utvecklingen inom exempelvis artificiell intelligens och förstärkt verklighet kan bära med sig.

Vi hoppas att du efter att ha läst denna del av boken kan sätta in förskolan i en större kontext, vad gäller både tid och rum. Det går inte nog att betona förskolans betydelse för varje barn och individ, för de mänskliga rättigheterna och demokratin samt för de stora samhällsomvälvningarna, globaliseringen och för världen i stort. kapitel 1 |

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 31

31

2023-10-31 12:03

K APITEL 2

FÖRSKOLAN LÄGGER GRUNDEN FÖR DEMOKRATIN Elisabet Nihlfors

Varje morgon kommer ett barn till förskolan i sällskap med en vuxen eller kanske ett äldre syskon. Den som ansvarar för att öppna förskolan, en förskollärare eller barnskötare, tar emot. Varje morgon sker ett möte mellan generationer med olika erfarenheter, kunskaper och förväntningar. Detta möte kan för barnen och deras vårdnadshavare vara det första mötet med det svenska skolsystemet. Ibland det första mötet med en svensk institution.

Förskolan – en grundpelare för demokratin Detta kapitel vill uppmärksamma vikten av att se det stora i det lilla och det lilla i det stora. Mötet på morgonen och eftermiddagen i förskolan är ett exempel på detta. Möten som direkt eller indirekt påverkas av en mängd faktorer som är både strukturella och relationella, faktorer där en del går att påverka i nuet medan andra tar längre tid och behöver involvera flera personer.

En del strukturella faktorer, som hur förskolans styrning och ledning ser ut eller hur verksamheten organiseras, utgör viktiga förutsättningar för att förskolan ska kunna vara en av demokratins grundpelare. Enbart det faktum att förskolan är beslutad av Sveriges riksdag, landets högsta beslutande organ, är i sig en demokratisk handling. Uppdragen i lagar och förordningar ska 32 | DEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA KÄRNAN för FÖRSKOLAN

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 32

2023-10-31 12:03

sedan gestaltas av varje rektor och förskollärare vid landets alla olika förskolor runt om i landet. Tolkningar av uppdraget görs utifrån de kunskaper och kompetenser som finns för att förverkliga intentionerna i riksdagens beslut på den enskilda förskolan.

En del av arbetet formas också i möten, samtal och dialog mellan förskolans personal, med barnen och vårdnadshavare. Ibland sker mötet på morgonen när barnet kommer. Den kunskap och information som delas i det mötet påverkar situationen där och då och kan medverka till att göra dagen mer meningsfull för barnet och samtidigt mer begriplig och hanterbar för vårdnadshavaren. Dessa korta, ofta intensiva, möten har även betydelse på lång sikt då de relationer som utvecklas påverkar förtroendet och indirekt synen på vikten av bildning, vilket i sin tur påverkar både individens och samhällets utveckling.

Alla barn har en röst Den svenska förskolan ska, genom att erbjuda plats i förskolan, ge alla barn möjligheter att utveckla sin ”röst” och lusten till ett livslångt lärande genom att de får vara del i och av ett sammanhang. I förskolan läggs grunden för den livslånga lärande- och bildningsresa som för flertalet barn, i en första etapp, avslutas i och med gymnasiet.

Den svenska förskolans utveckling har en historia som skiljer sig från andra länder. Det är viktigt att ha kunskap om detta för att kunna förstå och bedöma dagens situation och kunna påverka förskolans framtida utveckling.

Den historiska kunskapen är även betydelsefull när förskolans uppdrag ska förklaras i mötet med vårdnadshavare som inte har erfarenhet av det svenska skolsystemet eller kunskaper om vilken roll förskolan kan ha för både individen och samhället. Betydelsen av att barn får kunskaper som gör att de klarar sig i världen, liksom kunskaper som gör att de både kan och vill medverka till att världen klarar sig.

Flera av de barn som nu börjar förskolan kommer innan de avslutat sin skolgång rösta i allmänna val. Förutsatt att nuvarande statsskick med val­ system gäller även om tjugo år.

kapitel 2 |

UVK_inlagan_orig_andringar_18_kap.indd 33

33

2023-10-31 12:03

• • • • •

utbildningens historia, organisation och villkor samt demokratins grunder läroplansteori och didaktik utveckling och lärande sociala relationer, konflikthantering och ledarskap bedömning utvärdering och utvecklingsarbete.

Bokens kapitel sätts in i en samhällelig kontext med globalisering, mångfald, digitalisering, hållbarhet, demokrati och jämlikhet som bärande begrepp. Förskolan beskrivs som en arena för socialt samspel i denna kontext och sammantaget förmedlar boken perspektiv och kunskaper viktiga för förskollärarens uppdrag.

FOTO: NATUR & KULTUR

BIM RIDDERSPORRE är leg. psykolog, leg. logoped och fil.dr i psykologi samt författare, forskare och tidigare universitetslektor vid Malmö universitet.

Susanne Kjällander, Bim Riddersporre & Jonas Stier (red.)

•

Den utbildningsvetenskapliga kärnan för förskolaN

Den utbildningsvetenskapliga kärnan är gemensam för alla lärarstuderande i Sverige och ska innehålla de grundläggande kunskaper och färdigheter som blivande förskollärare och lärare behöver. Den fungerar därmed som en gemensam bas och utgör i förlängningen grunden för ett gemensamt professionsspråk.

Antologin Den utbildningsvetenskapliga kärnan för förskolan är en kursbok för blivande förskollärare, organiserad utifrån kärnområdena:

Den utbildningsvetenskapliga Susanne Kjällander kärnan Bim Riddersporre Jonas Stier FÖR förskolAN (red.)

JONAS STIER är sociolog och professor i socialt arbete vid Mälardalens universitet.

SUSANNE KJÄLLANDER är docent i förskoledidaktik och föreståndare för förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet.

ISBN 978-91-27-46487-2

9 789127 464872

NOK_KJALLANDER_RIDDERSPORRE_STIER_UVK_I_FORSKOLAN_flexi.indd Alla sidor

2023-10-27 10:43