NYANLÄNDA ELEVER
« ✼ P J ß ❞ «
♥ S Û ❞ Q ❤ C K
C « C ä LÄRPOCKET
✼ ❤
à K ✼ S L Ü ❞ J Q
DEN FÖRSTA TIDEN I SKOLAN
Liv Kellgren
INNEHÅLL
Inledning 4
Vem är den nyanlända eleven? 6
Framgångsfaktorer för en lyckad
inkludering 8
Lärmiljö 12
Mottagande 22
Förhållningssätt 38
Språkutveckling 52
Kunskapsutveckling 69
Arbetssätt 86
Hälsa och lärande 100
Slutord 105
Referenser
Inledning
Denna lärpocket handlar om att inkludera nyanlända elever den första tiden i skolan – från det att eleverna anländer till den svenska skolan till ungefär ett halvår senare. Enligt forskning är den första tiden avgörande för nyanlända elevers fortsatta skolgång. Ett positivt mottagande och en god start ger dem bättre förutsättningar att inkluderas i skolans gemenskap och nå framgång i skolarbetet. Att inkludera betyder att medräkna, inbegripa eller innefatta och begreppen inkludera och inkludering används genomgående i boken. För att lyckas med inkluderingen bör vi som arbetar i skolan sträva efter att inta ett holistiskt perspektiv, vilket innebär att se helheten av mottagandet och den efterföljande skolintroduktionen. Det som i slutändan är mest avgörande för en god inkludering är förhållningssättet hos mottagande skola och lärare.
I boken finns beskrivningar av hur vi på organisationsnivå kan inkludera nyanlända elever i en flexibel organisation med kompensatoriska insatser och elevernas behov i fokus. Det finns också beskrivet hur vi på gruppnivå kan fördjupa samarbetet och det kollegiala lärandet mellan olika personalgrupper samt hur vi på individnivå kan reflektera över vårt eget förhållningssätt och
4
vår undervisning. Förhoppningsvis kan boken bidra till ett fortsatt utvecklingsarbete på alla nivåer – ett utvecklingsarbete som tar hänsyn till de framgångsfaktorer som gynnar nyanländas lärande och skolframgång och som samtidigt involverar skolans demokrati- och inkluderingsprocesser. Vi ska vara medvetna om att det ut vecklingsarbete som vi bedriver för att förbättra undervisningen och organisationen för nyanlända elever också innebär höjd kvalitet på utbildningen för samtliga elever på skolan.
I kapitlet ”Vem är den nyanlända eleven?” definieras begreppet nyanländ. Kapitlet ”Lärmiljö” inleds med en dikt, i vilken en ”apelsinkastanj” symboliserar den flerspråkighet och mångkulturalitet som vi ska bejaka på våra skolor. Övriga kapitel inleds med en fallbeskrivning baserad på egna erfarenheter. Min tanke är att förankra teorierna i den fantastiska verklighet som vi arbetar i på skolan. I slutet av varje kapitel finns också en eller flera reflektionsfrågor. Använd boken för självreflektion eller som diskussionsunderlag i skolan eller kommunen.
Boken vänder sig till alla oss som arbetar inom skolan och tilltalet i boken är därför ett VI. Det är du och jag tillsammans, dina och mina kunskaper och våra gemensamma erfarenheter som kan skapa den utveckling som krävs för att forma en likvärdig och demokratisk skola, där samtliga elever känner sig inkluderade.
Liv Kellgren5
Vem är den nyanlända eleven?
För att kunna tillgodose de nyanlända elevernas rättigheter och för att kunna planera för ett positivt mottagande, en lyckad inkludering och fortsatt framgångsrik skolgång, behöver vi reda ut vad som definierar en nyanländ elev. Vi behöver också nyansera begreppet nyanländ. Nyanlända elever som kommer till svenska skolan är individer. Det kan vara problematiskt att använda begreppet nyanländ då det väcker föreställningar, förutfattade meningar och ibland även fördomar om eleverna. En önskan är att betrakta nyanlända elever som vilka andra elever som helst.
Nyanlända elever är en heterogen grupp elever som kommer till den svenska skolan med vitt skilda kunskaper och erfarenheter. De kan ha gedigen skolbakgrund eller kort skolbakgrund. Det finns även elever som helt saknar skolbakgrund men som har andra kunskaper, förmågor och erfarenheter. Vissa nyanlända elever kan läsa på sitt modersmål, andra inte. De flesta nyanlända elever är flerspråkiga. På fritiden kan de nyanlända eleverna ha ägnat sig åt rytmisk gymnastik på elitnivå eller åt att hjälpa sin mormor att sälja grönsaker på marknaden.
6
Nyanlända elever kan komma hit som asylsökande, som barn till arbetskraftsinvandrare eller för att deras vårdnadshavare har träffat en ny partner som är svensk medborgare. Nyanlända elever kan vara ”papperslösa”. Det kan också vara elever från Ukraina som har anlänt i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv. Nyanlända elever är i lagens mening även barn till svenska medborgare som har varit bosatta utomlands.
Samtliga nyanlända elever har rätt till utbildning i den svenska skolan. Boken ”Inkludering och skolframgång för nyanlända elever” hänvisar till flera undersökningar som visar att nyanlända elever besitter en mängd resurser, det vill säga språk, kunskaper och andra erfaren heter. De har också en stark vilja att lära sig majoritetsspråket så snabbt som möjligt, bli inkluderade i skolmiljön, få bra betyg och läsa vidare mot högstatusyrken (Bunar, 2021). Det ställer höga krav på skolan som organisation att möta upp elevernas förväntningar och behov samt lägga grunden för inkludering och skolframgång för varje enskild elev.
I skollagen definieras en elev som nyanländ om hen
• tidigare har varit bosatt utomlands och nu är bosatt (folkbokförd) i Sverige
• påbörjar sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår hen fyller 7 år.
En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige.
7
Framgångsfaktorer för en lyckad inkludering
A. 15 år, med rötter i Syrien, anlände från Turkiet i februari 2022. Han hade ingen skolbakgrund men hade lärt sig att läsa och skriva på egen hand. Efter en positiv skolstart med höga förväntningar och intensivt skolarbete berättade A. att han gärna vill läsa vidare efter gymnasiet och utbilda sig till civilingenjör, precis som bästa kompisen.
Skollagen (SFS 2010:800) slår fast att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den vetenskapliga grunden omfattar skolans styrdokument, aktuell forskning och olika vetenskapliga studier. Den beprövade erfarenheten är samlad kunskap och kompetens som har vuxit fram över tid genom kollegialt lärande. Vetenskap och beprövad erfarenhet utgör grunden för det professionella arbete som vi ständigt bedriver för att utveckla, förbättra och öka kvalitén på organisationen och undervisningen inom skolan. I det utveck lingsarbetet kan framgångsfaktorer vara ett stöd. Framgångsfaktorerna bygger på forskningsresultat som bland annat Skolinspektionen och Skolverket har sam-
8
manställt, i syfte att leda skolans arbete i en positiv riktning. De framgångsfaktorer som belyses i den här boken är avgörande för en lyckad inkludering av nyanlända elever. Modellen på nästa sida presenterar varje enskild fram gångsfaktor och utgör samtidigt bokens kapitelrubriker. Framgångsfaktorerna presenteras i punktform under rubriken i varje cirkel.
Helheten
Varje framgångsfaktor är viktig i sig men det är helheten, det holistiska perspektivet, som är avgörande för att den nyanlända eleven ska kunna inkluderas och nå framgång i skolan. Förhållningssättet utgör grunden för våra val av arbetssätt.
Modersmålsundervisning, svenska som andraspråk, ämnesundervisning, ämnessvenska och studiehandledning är förutsättningar för en gynnsam språk- och kunskapsutveckling. Inom ramen för en flexibel organisation bidrar samtliga framgångsfaktorer till en demokratisk och inkluderande lärmiljö.
Det finns ett fokus på undervisning och lärande i boken men självklart är elevernas hälsa intimt förknippad med framgång i skolarbetet. För en harmonisk ut veckling och lyckad inkludering behöver nyanlända elever en känsla av sammanhang, KASAM, vilket är ett begrepp som det står mer om i slutet av boken. Kamrater, vårdnadshavare, personal inom elevhälsan och studie-
9
Mottagande
• hela skolans angelägenhet
• flexibel organisation
Lärmiljö
• inkluderande och demokratisk lärmiljö
Förhållningssätt
• interkulturellt
förhållningssätt
• sociokulturellt perspektiv på lärande
Framgångsfaktorer för en lyckad inkludering
Språkutveckling
• modersmålsundervisning
• svenska som andraspråk
Hälsa och lärande
• KASAM
• samverkan med hemmet
Arbetssätt
• språk och kunskapsutvecklandeundervisning
• transspråkande praktik
Kunskapsutveckling
• ämnesundervisning
• ämnessvenska
• studiehandledning
Modellen är fritt tolkad efter Skolverkets (2023) modell av framgångsfaktorer för systematisk planering.
10
och yrkesvägledare är ovärderliga för att skapa ett holistiskt perspektiv på mottagandet och den efterföljande skolintroduktionen. Även förskoleklassen och fritidsverksamheten är avgörande för elevernas språk-, kunskaps- och identitetsutveckling samt många gånger en meningsfull fritid. Mottagandet av nyanlända elever är hela skolans angelägenhet.
Reflektionsfråga
• Vilka av framgångsfaktorerna tycker vi fungerar väl på vår skola i dag?
11
Lärmiljö
”När jag tittar ut genom mitt fönster ser jag ett kastanjeträd.
Trädet är vackert när det blommar.
Trädets blommor ser ut som ljus.
När jag blundar känner jag att det luktar apelsin.
Hemma i mitt land står ett apelsinträd utanför mitt fönster.
Jag vet inte vilket träd jag tycker bäst om.
Det vackra kastanjeträdet eller det doftande apelsinträdet.
Jag önskar mig ett träd med kastanjeblommor, som luktar apelsin – en apelsinkastanj!”
(Wewel, 2008)
Lärmiljön är viktig för alla elever. Med lärmiljö avses här inte den fysiska lärmiljön, utan den pedagogiska lärmiljön, som kopplas till arbetssätt, och den psykosociala lärmiljön, som kopplas till värdegrund, förhållningssätt och relationer. Vilka arbetssätt vi väljer och vilka attityder vi förmedlar är avgörande för elevernas trivsel, mående och lärande i skolan.
Nyanlända elever gynnas av en inkluderande lärmiljö.
En inkluderande lärmiljö skapas i en gemenskap där var och en får behålla sin unika särart. De nyanlända eleverna får bevara och stärka sitt språk, sin kultur och sin identitet samtidigt som de blir en del av det nya, precis
12
som apelsinkastanjen i dikten. I Skolverkets kunskapsöversikt ”Forskning för klassrummet” står att en inkluderande undervisning kännetecknas av att alla elever är delaktiga i lärandet och medräknade i de demokratiska processerna som pågår i ett klassrum. Inkludering handlar om att göra undervisningen tillgänglig för alla. En inkluderande lärmiljö uppstår när olikheter ses som en tillgång samtidigt som en stark vi-känsla förenar samtliga på skolan (Skolverket, 2013).
Skolans kompensatoriska uppdrag
9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas.
4 § I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
(Skollag SFS 2010:800)
En grundprincip i den svenska skollagen är att skolan ska vara likvärdig men också kompensatorisk. Utgångspunkten för lagtexten är de demokratiska principerna om att alla människor har lika värde och därmed också
13
INKLUDERA NYANLÄNDA ELEVER
DEN FÖRSTA TIDEN I SKOLAN
Liv Kellgren
Hur kan vi skapa förutsättningar för en inkluderande skolgång för våra nyanlända elever? Vilket stöd behövs för att möta elevernas olika behov? Hur kan vi samarbeta för att säkerställa att nyanlända elever får den undervisning de har rätt till?
Inkludera nyanlända elever innehåller en presentation av de framgångsfaktorer som gynnar nyanländas lärande och skolframgång. I boken finns även förslag på hur all personal i skolan tillsammans kan skapa en inkluderande och demokratisk lärmiljö.
Boken vänder sig till dig som möter nyanlända elever i din skolvardag.
Författaren Liv Kellgren är förstelärare i svenska som andraspråk och har lång erfarenhet av att arbeta i flerspråkiga skolmiljöer. Liv arbetar i Kungälvs kommun med nyanlända elever i grundskolan.
Fler Lärpocket-titlar hittar du på nok.se
Hur kan Bygga svenska användas klassrummet och inom arbetslaget för att bli en resurs för elever, vårdnadshavare lärare och ledning? Bygga svenska, Skolverkets bedömningsstöd för nyanlända elever, ger en bild av elevernas språkutveckling från nybörjare till avancerad nivå. I den här boken får lärare stöd att komma igång med Bygga svenska och utforma undervisningen utifrån det. Författarna utgår från sina egna erfarenheter och ger förslag på hur lärare kan använda Bygga svenska sin planering, och arbeta för att göra bedömningsstödet till en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Boken vänder sig till rektorer, lärare svenska som andraspråk och andra ämneslärare som arbetar inom grundskolan. ”Boken ger lärare stöd att tillsammans med kollegor börja använda bedömningsstödet i undervisningen. Den ger även svar på frågor som kan dyka upp när man ska implementera Bygga svenska kollegiet och i det systematiska kvalitetsarbetet.” – Anna Kaya, lärare och sva-utvecklare i Sollentuna kommun samt samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk,
--
à K ✼ S L Ü ❤ « ♥ B ✼ « C ä ❞ K Q ✼ P J ß ❞ S Û ❞ Q ❤ C ISBN 978-91-27-46320-2 9 7 8 9 1 2 7 4 6 3 2 0 2 à K ✼ S L Ü « ♥ ✼ ❤ C « C ä ❞ J Q ✼ P J ß ❞ « S Û ❞ Q ❤ C K LÄRPOCKET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK – FÖR VILKA OCH HUR KAN UNDERVISNINGEN ORGANISERAS? Anna Kaya ELEVER MED HÖG FRÅNVARO à K ✼ S L Ü « ♥ ✼ ❤ C « C ä ❞ J Q ✼ P J ß ❞ « S Û ❞ Q ❤ C K LÄRPOCKET BYGGA SVENSKA STÖD FÖR GENOMFÖRANDE OCH BEDÖMNING Emma Brusewitz Erica Eklöf Amanda Kipriyanova à K ✼ S L Ü ❤ « ♥ B ✼ « C ä ❞ K Q ✼ P J ß ❞ S Û ❞ Q ❤ C ISBN978-91-27-45782BYGGA SVENSKA STÖD FÖR GENOMFÖRANDE OCH BEDÖMNING Emma Brusewitz Erica Eklöf Amanda Kipriyanova Fler Lärpocket-titlar hittar du på nok.se ELEVER MED HÖG FRÅNVARO BYGGA SVENSKA–STÖD FÖR GENOMFÖRANDE OCH BEDÖMNING à K ✼ S L Ü « ♥ ✼ C « C ä J Q ✼ P J ß ❞ « S Û Q ❤ C K ANDRASPRÅK –à K ✼ S L Ü « ♥ B ✼ « C C ä K Q ✼ P J ß ❞ S Û Q ❤ C à K ✼ S L Ü « ♥ ✼ C « C ä J Q ✼ P J ß ❞ « S Û Q ❤ C K-à K ✼ A S L Ü « ♥ B ✼ C C ä J Q ✼ P J ß ❞ « S Û Q ❤ C K SÄRSKILD
NC. Ü à ❤ à K ✼ S L Ü « ♥ ✼ ❤ C « C ä ❞ J Q ✼ P J ß ❞ « S Û ❞ Q ❤ C K LÄRPOCKET SEXUALITET, SAMTYCKE OCH RELATIONER DE FÖRSTA SKOLÅREN Ellinor Isfors K ✼ S L « ♥ ✼ ❤ C « C ä ❞ J Q ✼ P J ß ❞ S Û ❞ Q ❤ C Den här boken ger kunskap om begreppet barns sexualitet, hur du kan skydda den och samtidigt ge den utrymme att utvecklas. En viktig del arbetet är att ge barn förutsättningar att lyckas. Det bästa sättet för barn att utveckla önskade beteenden är att bekräfta dem det de gör som blir bra. Boken ger förslag på samtals- och värderingsövningar att utgå från för att planera en undervisning där eleverna får komma till tals och vara med och styra innehållet. I boken finns också vardagsexempel att utgå från och frågor att diskutera med kollegorna samt stöd till hur ni får till en bra kommunikation med föräldrarna. är legitimerad psykolog och sexualupplysare. Hon föreläser om sexuell hälsa för olika målgrupper och har bl.a. arbetat med sexualupplysning på RFSU. SEXUALITET, SAMTYCKE OCH RELATIONER DE FÖRSTA SKOLÅREN Ellinor Isfors à K ✼ A S L Ü « ♥ B ✼ ❤ C C J Q ✼ P J ß « S Û Q ❤ C K à K ✼ S L Ü ❤ « ♥ B ✼ « C « C K Q ✼ P J ß S Û Q ❤ C à K ✼ A S L Ü « ♥ B ✼ ❤ C « C J Q ✼ P J ß « S Û Q ❤ C K--à K ✼ S L Ü ❤ « ♥ B ✼ « C C K Q ✼ P J ß S Û Q ❤ C à K ✼ S L Ü « ♥ ✼ ❤ C « C J Q ✼ P J ß « S Û Q ❤ C K
FRÅNVARO Fler Lärpocket-titlar hittar du på nok.se SEXUALITET, SAMTYCKE OCH RELATIONER –DE FÖRSTA SKOLÅREN LP Sexualitet_cover.indd Alla sidor