9789127461017

PULS • Samhälle åk 4–6

Samhälle åk 4 –6

Karin Nygårds • Anna-Lena Stålnacke

PULS Samhälle täcker kursplanens centrala innehåll i samhällskunskap för årskurserna 4–6 i läroplanen Lgr22.

I boken får du lära dig vad samhällskunskap är och varför du läser det i skolan. Boken hjälper dig att få en djupare förståelse för hur samhället fungerar. Du får också möjlighet att utforska viktiga ämnen som politik, ekonomi, mänskliga rättigheter, lag och rätt samt media.

Faktatexterna varvas med fördjupningar och reportage om olika samhällsfrågor. I varje kapitel finns även frågor för reflektion och samtal. Centrala begrepp förklaras direkt i texten och finns samlade i en ordlista i slutet av boken.

Samhälle

PULS Samhälle består av:

Samhälle åk 4–6

Samhälle

Arbetsbok

Samhälle åk 4–6

Lärarhandledning med lärarwebb

med webbövningar

Samhälle

Samhälle

åk 4–6

Arbetsbok

med webbövn

ingar

åk 4–6

åk 4–6

Grundbok

Arbetsbok med webbövningar

Lärarhandledning med lärarwebb

PULS stadieböcker finns i ämnena: Geografi, Historia, Religion, Samhälle Biologi, Fysik, Kemi, Teknik ISBN 978-91-27-46101-7

åk 4–6

9 789127 461017

PULS_4-6_samhalle_cover.indd 1,3

2024-10-29 15:28

Innehåll Vad är samhällskunskap? 5 Vad är ett samhälle? 6 Vad gör vi på lektionerna i samhällskunskap? 8 Det finns inte bara ett rätt sätt 10 Analysera orsaker och konsekvenser 12 Diskutera 13

Källkritik 15 Vad är kommunikation? 16 Vad är källkritik? 17 Ställ källkritiska frågor 18 Innehåll att se upp med 20 Fler källkritiska knep 24 Tema Är din hjärna en pålitlig källa? 26 Fundera, Jämför, Diskutera 27

Sociala roller och normer 29 Vem är du? 30 Normer påverkar oss 34 Jämlikhet – en viktig princip i Sverige 35 Vad händer i grupper? 36 Vad gör du om du behöver hjälp? 40 Fördjupning Sexualitet, samtycke och relationer – och samhällskunskap 42 Fundera, Jämför, Diskutera 43

PULS4–6_Samhalle.indd 2

2024-11-12 12:15

Nationella minoriteter 45 Vem är svensk? 46 Svenskar har olika kulturer 47 Samer 50 Sverigefinnar 54 Tornedalingar 58 Judar 62 Romer 66 Diskriminering av nationella minoriteter 70 Tema Lär känna minoriteterna genom kulturen 72 Diskutera 73

Så styrs Sverige 75 Folket bestämmer i Sverige 76 Stat, regioner och kommuner 78 EU – Europeiska unionen 82 Nato 83 Politiska partier 84 Val i Sverige 88 Riksdag och regering 92 Demokrati kan vara svårt 96 Du är en del av demokratin 98 Fördjupning Vilka länder är demokratiska? 100 Fundera, Jämför, Diskutera 101

Ekonomi 103 Ekonomi handlar om resurser 104 Vad är pengar? 106 Varför arbetar vi? 108 Vi får lön när vi arbetar 110 Får barn arbeta? 112

PULS4–6_Samhalle.indd 3

Det ekonomiska kretsloppet 114 Inkomster och utgifter 116 Barns ekonomi i Sverige 120 Vad är konsumtion? 122 Fördjupning De globala målen 126 Fundera, Jämför, Diskutera 127

Lag och rätt 129 Så fungerar våra lagar 130 Lagar förändras 134 Våra mänskliga rättigheter 138 Diskrimineringslagen 140 Likabehandling i skolan 142 Barnkonventionen 144 Brott och straff 146 Brott i sociala medier 148 Unga och brott 150 Från brott till dom 152 Konsekvenser av brott 154 Fördjupning Näthat 158 Fundera, Jämför, Diskutera 159

Medier 161 Mediernas uppgifter 162 Olika slags medier 164 Nyhetsmedier 166 Medierna styrs av lagar 168 Mediernas påverkan 171 Tema Vad är algoritmer? 172 Fundera, Jämför, Diskutera 173 Ordlista och register 174

2024-11-12 12:15

I ämnet samhällskunskap lär du dig hur du kan vara med och påverka olika saker i vårt samhälle.

PULS4–6_Samhalle.indd 4

2024-11-12 12:15

Vad är samhällskunskap?

Har du någon gång irriterat dig på att ni har dåliga regler på skolgården? Att idrottshallen är gammal och sliten? Att biblioteket inte är öppet tillräckligt ofta? Eller har du diskuterat veckopeng eller skärmtid med dina föräldrar?

Alla dessa frågor handlar om samhällskunskap.

Det handlar om varför samhället fungerar som det gör, och hur du kan försöka ändra det som du är missnöjd med.

I ämnet samhällskunskap får du lära dig mer om hur demokrati fungerar och hur du kan göra för att påverka samhället.

I det här kapitlet får du läsa om

• vad ett samhälle är • vad samhällskunskap är och varför vi läser det •

i skolan viktiga begrepp som används i samhällskunskap.

5

PULS4–6_Samhalle.indd 5

2024-11-12 12:15

Vad är ett samhälle?

Ordet samhälle betyder ungefär att hålla ihop tillsammans.

Vi lever tillsammans i ett samhälle där vi hjälps åt, som ett väldigt stort fotbollslag. Det behövs olika slags spelare för att spela fotboll, och i samhället behövs det olika slags människor för att allt ska fungera.

Det svenska samhället består av alla som bor i Sverige och allt det som vi har tillsammans. Skolan är en del av samhället, precis som alla gator och vägar vi åker på, husen vi bor i, pengarna vi har och våra lagar och regler.

Samhället kan vara platsen som vi bor på, med gator, hus och skolor.

Det kan också vara människorna som bor i ett visst område.

6 VAD ÄR SA MHÄLL SKUNSK AP?

PULS4–6_Samhalle.indd 6

2024-11-12 12:15

Du är en del av samhället Du som bor i Sverige är en del av det svenska samhället.

Det betyder att du har både skyldigheter och rättigheter som samhället har bestämt.

Dina skyldigheter är sådant som du måste göra. Du måste följa de svenska lagarna, som att ha bilbälte på dig när du åker bil och hjälm när du cyklar.

Dina rättigheter är sådant som de vuxna ska se till att du får. Som barn ska du få leka, äta, sova och känna dig trygg. Du ska också få hjälp av läkare och tandläkare. Det har samhället bestämt att alla barn har rätt till.

Du kan påverka samhället Genom ämnet samhällskunskap lär du dig mer om hur samhället fungerar och hur du kan påverka det. Även du som går på mellanstadiet kan förändra sådant som är fel. Du får inte rösta i riksdagsvalet förrän du fyller 18 år, men du kan påverka på andra sätt.

Samhället förändras hela tiden Samhället förändras hela tiden när det kommer ny teknik och nya idéer. Om vi reste tillbaka i tiden till år 2000, så skulle vi märka hur mycket som var annorlunda då. Tänk om du skulle resa framåt i tiden till år 2050 – hur skulle du vilja att samhället har förändrats då?

VAD ÄR SA MHÄLL SKUNSK AP? 7

PULS4–6_Samhalle.indd 7

2024-11-12 12:15

Vad gör vi på lektionerna i samhällskunskap?

I samhället finns det många olika delar som samarbetar och påverkar varandra, lite som en stor maskin där alla delar är viktiga.

Därför är samhällskunskap ett skolämne som består av flera olika kunskapsområden. De här områdena är ganska olika varandra, men alla behövs för att vi ska förstå samhället.

Och de hänger ihop på många sätt.

Människor och samhället påverkar varandra hela tiden.

När vi förstår hur allt samspelar kan vi hjälpa till att skapa ett samhälle där alla trivs och mår bra.

Sociologi handlar om hur vi människor beter oss, hur vi påverkar samhället och hur samhället påverkar oss.

Statsvetenskap handlar om politik och hur länder kan styras på olika sätt.

Juridik handlar om vilka lagar och regler som finns i samhället.

Medie- och kommunikationsvetenskap handlar om hur film, text och bilder påverkar oss som individer och samhälle, och hur vi kan lära oss vara källkritiska.

Ekonomi handlar om hur vi ska fördela sådant som vi äger, till exempel pengar, hus och tid.

8

VAD ÄR SA MHÄLL SKUNSK AP?

PULS4–6_Samhalle.indd 8

2024-11-12 12:15

I ämnet samhällskunskap kommer du att få träna på att:

Redogöra Att redogöra innebär att beskriva något med egna ord.

När du redogör för något, så berättar du fakta och förklarar viktiga ord som hör till ämnet.

I Sverige har alla medborgare över 18 år rösträtt.

Resonera Att resonera betyder att du funderar över vad du tänker om en viss fråga. Då använder du både fakta och viktiga ord, men berättar också vad du själv tror och tycker.

Argumentera När du argumenterar för eller emot något, använder du argument som förklarar varför du tycker på ett visst sätt.

Jag tycker att det är viktigare att tänka på att 16-åringar inte har gått klart gymnasiet.

Jag tycker att rösträttsåldern ska sänkas till 16 år, eftersom unga måste få vara med och påverka sin framtid.

Värdera När du hör flera argument från olika perspektiv så kan du själv värdera argumenten, alltså tänka efter vilka som verkar bättre och sämre.

Kanske skulle 16-åringar rösta i vissa val?

VAD ÄR SA MHÄLL SKUNSK AP?

PULS4–6_Samhalle.indd 9

9

2024-11-12 12:15

Vad är kommunikation?

Kommunikation är när vi delar information, tankar och känslor med varandra. Det kan vara genom att prata, skriva eller till och med använda gester och ansiktsuttryck. All kommunikation har en avsändare, ett budskap och ett syfte. Avsändaren är den som skickar ut budskapet. Budskapet är det som faktiskt sägs eller skrivs. Syftet är vad avsändaren vill med budskapet.

MEDDELANDEN Mamma Nu är klockan kvart över åtta!!!

Rykten gör oss osäkra I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att vi kan lita på avsändare, budskap och syfte. Om det sprids rykten, blir vi osäkra. Den som vill förstöra demokratin i ett land kan skicka ut falska budskap med falska avsändare. Då vet vi inte längre vad som är sant.

Det viktigt att du alltid stannar upp och kontrollerar vem som ligger bakom budskapet. Vem är avsändaren? Vad är syftet med budskapet? På det sättet kan du hindra rykten från att spridas vidare.

Avsändare: Mamma Budskap: Klockan är kvart över åtta.

Syfte: Det är dags att komma hem, för du skulle ha varit hemma redan klockan åtta.

Med hjälp av AI-teknik är det lätt att skapa nyheter som verkar helt sanna, fastän de inte har hänt.

16

K ÄLLKRITIK

PULS4–6_Samhalle.indd 16

2024-11-12 12:15

Vad är källkritik?

Allt vi ser och hör är inte sant. Det finns många olika anledningar till det. Därför är det viktigt att lära sig vara källkritisk. Att vara källkritisk betyder att ifrågasätta en källa, det vill säga en person, en text, en bild eller en film.

Källkritik kan vara lite som detektivarbete. Det är inte alltid så lätt att veta om något är sant. Som tur är finns det knep som du kan lära dig att använda.

Hur vet man om en nyhet är sann?

Klippet du delade är fejk, vet du inte det?

Ok, men det är ju kul!

Opålitliga källor kan vara ett hot mot vår demokrati.

Därför är det så viktigt med källkritik.

K ÄLLKRITIK

PULS4–6_Samhalle.indd 17

17

2024-11-12 12:15

TEMA

Är din hjärna en pålitlig källa?

Det svåraste med källkritik är att våra hjärnor inte alltid går att lita på. Alla människor, hur smarta de än är, blir lurade av sina hjärnor ibland. Därför är det bra att du lär dig lite om hur hjärnan fungerar. Då kan du bli bättre på att överlista hjärnan om den försöker lura dig.

Snabba hjärnan och långsamma hjärnan Hjärnan har en snabb del och en långsam del, menar psykologer som forskar om hur hjärnan fungerar.

• Den snabba hjärnan reagerar fort, innan vi hinner tänka. Den gör att vi drar bort handen om vi lägger den på en het spisplatta.

• Den långsamma hjärnan funderar på varför saker händer.

Ibland är hjärnan för snabb Den snabba hjärnans uppgift är att hålla koll och tolka omgivningen åt oss. Den är oftast inställd på att se till att vi inte råkar ut för några faror.

Men ibland leder de snabba tankarna fel. Kanske har du någon gång sett ett snöre på marken och trott att det är en orm?

Det händer också att våra snabba hjärnor drar slutsatser om hur en person är, bara utifrån hur hen ser ut. Det heter att vi har fördomar.

Alla har fördomar av olika slag. Det är så den snabba hjärnan fungerar. Därför är det viktigt att komma ihåg att det som vi tror är sant, inte alltid är det.

26

Hjärnan hittar på själv Hjärnan vill hela tiden förstå vad vi ser och hör.

Den letar bland minnen som finns lagrade i hjärnan för att hitta en förklaring. Men det har visat sig att våra hjärnor ibland ”rättar till” saker, så att de passar oss bättre.

När vi tror att vi minns något precis som det var, kan hjärnan ha hittat på lite. Det kan du testa genom att jämföra hur ni i klassen minns första dagen i skolan eller något annat som ni har gemensamt.

Fler fällor i våra hjärnor Hjärnan har många fällor som vi måste undvika för att tänka rätt. Här är några av våra vanligaste misstag: • Vi fastnar på det första vi hör. Om någon säger att det finns jättar är det lättare att vi tror på jättar, även om nästa person säger att det är falskt.

K ÄLLKRITIK

PULS4–6_Samhalle.indd 26

2024-11-12 12:16

• Vi tror på sådant som upprepas ofta. När vi hör och ser något många gånger kan vi börja tro på det, även om vi från början vet att det inte är sant.

• Vi påverkas av grupptryck. Om en person säger att en idé är bra, är det vanligast att gruppen tycker likadant. Ju fler i en grupp som tycker samma sak, desto svårare är det att tycka annorlunda.

• Vi tror mer på det som vi håller med om. Om någon säger att pizza är nyttigare än tacos, så tror du mer på det om du själv gillar pizza. Det här gör det svårt att få någon att ändra sin åsikt.

Vad gör vi med den här kunskapen?

Det blir inte alltid rätt när den snabba hjärnan bestämmer. Nu när du vet det, kan du vara medveten om när den långsamma hjärnan behövs. Till exempel när du möter ny information – då kan du stanna upp och fundera på varför du tänker som du gör inför det nya.

Det är alltså inte bara källan du måste vara kritisk till, utan även din egen hjärna.

KA NYHETER Jämför

Fundera Tänk på en gång när du hört, läst eller sett något som verkade sant, men som inte var det.

Vad var det som gjorde att du trodde på det?

ögner

Hetsa, uppvigla

Förvränga budskap

Innehåll som vi ska se upp med är bland annat missinformation, desinformation och konspirationsteorier.

Jämför dem med varandra.

Vilken av dem tror du kan göra mest skada i samhället?

Skapa kaos

Skapa förvirring

Diskutera Ni är fyra i klassen som ska göra ett grupparbete om ett land. Ni söker fakta i olika källor. När ni jämför, visar det sig att alla fyra har olika information.

Hur gör ni för att avgöra vad som stämmer?

K ÄLLKRITIK

PULS4–6_Samhalle.indd 27

27

2024-11-12 12:16

Folket bestämmer i Sverige Sverige är en demokrati. I skolan tränar du och dina klasskamrater demokrati genom klassråd och elevråd, och ni har säkert demokratiska omröstningar i klassen då och då.

Men vad betyder egentligen demokrati? Själva ordet demokrati betyder folkstyre. Det innebär att folket ska ha inflytande över hur landet ska styras.

Medborgare och invånare

I skolan får du och dina klasskamrater träna på demokrati.

Ordet demokrati kommer från det grekiska språket.

I Sverige är folket alla som är medborgare. En medborgare är någon som tillhör ett land, som Sverige. Det betyder att hen har speciella rättigheter, som att rösta i riksdagsvalet och ha vissa yrken. Till exempel är det bara svenska medborgare som kan bli poliser och yrkesmilitärer i Sverige.

Medborgare har lite fler rättigheter än de som bara är invånare. Invånare är någon som bor i ett land, som Sverige, men hen behöver inte vara medborgare. Hen kan vara här för att studera, arbeta eller bara bo här ett tag.

76

SÅ ST YRS SVERIGE

PULS4–6_Samhalle.indd 76

2024-11-12 12:17

Representativ och direkt demokrati I en demokrati får folket bestämma hur landet ska styras genom att rösta. Det kan göras på olika sätt.

I Sverige har vi representativ demokrati. Det betyder att vi röstar på politiker som styr landet åt oss. Det fungerar ungefär som när ni i klassen väljer en representant som är med i elevrådet. Den personen representerar klassen, alltså för fram era åsikter i olika frågor.

I en direkt demokrati fungerar det som på era klassråd i skolan. I klassen röstar ni om olika frågor, till exempel vart ni vill åka på skolresa. Då får varje elev i klassen säga sin åsikt och rösta på ett förslag, i stället för att en lärare eller föräldrarna bestämmer.

Vad tycker du? Ja eller nej?

I en direkt demokrati får alla säga vad de tycker och vara med och bestämma direkt.

Allas röster är lika mycket värda En viktig del av demokratin är att vi har allmän och lika rösträtt.

Allmän rösträtt betyder att alla vuxna som är över 18 år och som är medborgare i Sverige har rätt att rösta. Det spelar ingen roll om man är kille eller tjej, eller var man kommer ifrån.

Lika rösträtt betyder att allas röster är lika mycket värda.

Om du röstar på ett parti och din kompis röstar på ett annat, så räknas båda rösterna på samma sätt. Det här gör vårt land demokratiskt. Ett annat exempel är att ingen ska få veta vad någon annan röstar på.

Sverige är en monarki Monark är ett gammalt ord för kung eller drottning. I en monarki är en kung eller drottning statschef. Det går inte att rösta på vem som ska vara monark. Det är en titel som går i arv till det äldsta barnet.

I Sverige har statschefen ingen politisk makt. Hen är bara en representant för Sverige och en symbol för landet.

Ett land där statschefen är en vald president kallas för republik.

SÅ ST YRS SVERIGE

PULS4–6_Samhalle.indd 77

77

2024-11-12 12:17

Regionerna Regioner har samma geografiska gränser som länen.

Regionens valda politiker samlas i det som kallas regionfullmäktige.

Regionerna har egna pengar som de ansvarar för. De bestämmer hur mycket skatt invånarna ska betala till regionen och hur skattepengarna ska fördelas. Att fördela skattepengar betyder att man bestämmer hur pengarna ska delas upp mellan till exempel olika delar av sjukvården.

De 21 regionerna ansvarar bland annat för hälso- och sjukvård, tandvård, en del kultur och kollektivtrafiken i regionen. Kollektivtrafik är olika sätt att resa tillsammans i någon form av fordon, till exempel buss, spårvagn eller tunnelbana.

Sveriges regioner Regionerna ansvarar för kollektivtrafiken.

80 SÅ ST YRS SVERIGE

PULS4–6_Samhalle.indd 80

2024-11-12 12:17

Kommunerna I varje region finns ett antal kommuner. Kommunens uppgift är bland annat att sköta förskola, skola, äldrevård, vatten och avlopp, idrottsplatser och bibliotek.

Totalt finns det 290 kommuner. Det är stor skillnad mellan dem, till exempel hur stora de är till ytan och hur många invånare de har. Därför är det bra att kommunerna har självstyre i vissa frågor. Självstyre innebär att de själva får bestämma sådant som gäller just där, som var det ska byggas en ny förskola eller om man ska stänga en fritidsgård.

Kommunfullmäktige är kommunens riksdag Kommunens motsvarighet till riksdagen är kommunfullmäktige.

Det är en grupp valda politiker som bestämmer viktiga saker för kommunen, bland annat hur mycket skatt invånarna ska betala till kommunen och vad pengarna ska användas till.

Kommun­fullmäktige har möten ungefär en gång i månaden. Vem som helst får komma och lyssna.

Men det är bara ledamöterna, alltså de valda politikerna, som får prata. Därför har många kommuner medborgarmöten där alla i kommunen får tycka till om olika frågor. Ibland finns det också barn- och ungdomsråd, där barn och unga är med och diskuterar och kommer med förslag.

Sveriges kommuner

Kommunfullmäktiges sammanträdesrum i Kiruna stadshus.

SÅ ST YRS SVERIGE 81

PULS4–6_Samhalle.indd 81

2024-11-12 12:17

EU-flaggan.

EU:s parlament i Strasbourg i Frankrike.

EU – Europeiska unionen Sverige är medlem i EU, Europeiska unionen. Det är en stor grupp av länder i Europa som har bestämt sig för att samarbeta och hjälpa varandra för att göra saker bättre för sina invånare.

Länderna samarbetar genom att bestämma gemensamma lagar.

Det handlar mest om handel, jordbruk och miljöfrågor.

Så styrs EU • EU-kommissionen är ungefär som en regering. Den består •

• • •

av en politiker från varje EU-land. Det är kommissionen som föreslår nya lagar och ser till att de följs.

Europaparlamentet är som EU:s riksdag. Där sitter 720 ledamöter från alla EU-länder. Ledamöterna representerar medborgarna. De diskuterar och röstar om lagar som föreslås av EU-kommissionen.

Ministerrådet är olika ministrar från varje EU-land.

De fattar beslut om EU:s lagar, oftast tillsammans med Europaparlamentet.

EU-domstolen ser till att lagarna följs och löser tvister mellan EU-länderna.

Europeiska rådet består av EU-ländernas stats- och regeringschefer. De bestämmer riktlinjer för EU.

De här fem delarna arbetar tillsammans för att fatta beslut som påverkar alla som bor i EU-länderna.

82

Flera av EU-länderna har en gemensam valuta, euro. Valuta är de pengar som används i ett land. I Sverige har vi kvar vår egen valuta, svenska kronor.

SÅ ST YRS SVERIGE

PULS4–6_Samhalle.indd 82

2024-11-12 12:17

Nato Nato är en grupp länder i Europa som samarbetar med USA och Kanada. Syftet är att förhindra krig. Länderna i Nato har nämligen lovat varandra att de ska hjälpas åt om något av dem blir attackerat. De hoppas att det ska göra att ingen vågar attackera ett Nato-land.

Nato samtalar också med länder som inte är medlemmar, för att hjälpa till att lösa konflikter.

Så styrs Nato

Nato-flaggan.

Nato bildades 1949.

Sverige blev medlem i Nato 2024

Nato har sitt högkvarter i Bryssel i Belgien. Där har varje land en arbetsgrupp, som leds av en person som utses av det landets regering. Dessutom träffas ländernas utrikesministrar och försvarsministrar två gånger om året. Vartannat år träffas även stats- och regeringscheferna. När Nato fattar beslut måste alla medlemsländer vara överens.

Natoländerna i Europa är blåmarkerade.

Nato står för North Atlantic Treaty Organization.

Det betyder Nordatlantiska fördragsorganisationen.

Ett fördrag är ett annat ord för ett avtal.

SÅ ST YRS SVERIGE

PULS4–6_Samhalle.indd 83

83

2024-11-12 12:17

PULS • Samhälle åk 4–6

Samhälle åk 4 –6

Karin Nygårds • Anna-Lena Stålnacke

PULS Samhälle täcker kursplanens centrala innehåll i samhällskunskap för årskurserna 4–6 i läroplanen Lgr22.

I boken får du lära dig vad samhällskunskap är och varför du läser det i skolan. Boken hjälper dig att få en djupare förståelse för hur samhället fungerar. Du får också möjlighet att utforska viktiga ämnen som politik, ekonomi, mänskliga rättigheter, lag och rätt samt media.

Faktatexterna varvas med fördjupningar och reportage om olika samhällsfrågor. I varje kapitel finns även frågor för reflektion och samtal. Centrala begrepp förklaras direkt i texten och finns samlade i en ordlista i slutet av boken.

Samhälle

PULS Samhälle består av:

Samhälle åk 4–6

Samhälle

Arbetsbok

Samhälle åk 4–6

Lärarhandledning med lärarwebb

med webbövningar

Samhälle

Samhälle

åk 4–6

Arbetsbok

med webbövn

ingar

åk 4–6

åk 4–6

Grundbok

Arbetsbok med webbövningar

Lärarhandledning med lärarwebb

PULS stadieböcker finns i ämnena: Geografi, Historia, Religion, Samhälle Biologi, Fysik, Kemi, Teknik ISBN 978-91-27-46101-7

åk 4–6

9 789127 461017

PULS_4-6_samhalle_cover.indd 1,3

2024-10-29 15:28