9789127459533 by Smakprov Media AB

Låt eleverna använda minnet för att skriva personliga berättelser, fantasin för att skriva skönlitteratur och information till att skriva sakprosa. Undervisa i skrivstrategier och språkets uppbyggnad utifrån skrivglädje och med tydliga mål för skrivande. I Writing Power visas ett årsupplägg med effektiva minilektioner, riktlinjer för att introducera och genomföra skrivande varje vecka och information om hur man använder olika typer av skrivande beroende på innehåll och ämne. Allt för att skapa en välavvägd skrivundervisning för eleverna. Författaren har utarbetat en serie lektioner som tillsammans skapar en gedigen och konkret undervisningsgång. Här finns färdiga lektionsupplägg för både gemensamt och enskilt skrivande, arbetsblad och förslag på såväl skönlitterära texter som sakprosa att arbeta utifrån. Luta er tillbaka, spänn fast säkerhetsbältet och gör er redo för en galen resa genom ett års skrivundervisning! Vi kommer att förbereda oss lite inför resan genom att strukturera och presentera upplägget. När rutinen väl sitter reser vi vidare. Adrienne Gear är lärare, lärarutbildare och skolutvecklare i British Columbia i Kanada. Hon är en omtyckt föreläsare och författare vars läsare uppskattar hennes strukturerade och konkreta sätt att förmedla framgångsrik undervisning.

Writing Power Undervisa i gemensamt och enskilt skrivande

Undervisa i gemensamt och enskilt skrivande

Adrienne Gear

Writing Power

Adrienne Gear

Writing Power Undervisa i gemensamt och enskilt skrivande

ISBN 978-91-27-45953-3

9 789127 459533

writing Power_cover.indd Alla sidor

2021-03-22 10:31

Innehållsförteckning Väkommen till Adrienne Gears Writing Power! 4 Förord 5 Inledning 6

1. En välavvägd skrivundervisning 8 Texttyper och tankelådor 8 Delar i en välavvägd skrivundervisning 13 Att ha skrivövningar varje vecka 22

2. Att skriva med hjälp av minneslådan: personliga berättelser 29 Promenadberättelser 29 Ämnen för promenadberättelser och boktips 30 Minilektioner för promenadberättelser 31 Händelseberättelser 45 Inledande lektioner 46 Minilektioner för händelseberättelser 49 Böcker för minneslådan 55–57

3. Att skriva med hjälp av faktalådan: sakprosa 59 En presentation av att skriva sakprosa 62

Beskrivande text 67 Inledande lektion 68 Minilektioner för beskrivande text 69 Beskrivande text inom olika ämnesområden 79 Instruktioner 81 Inledande lektion: Vad? Vad? Hur? 81 Minilektioner för instruktioner 84 Instruktioner inom olika ämnen 88

writing power_textsection.indd 3

Argumenterande text 93 Inledande lektion: Vad? Varför? Varför? Varför? Vad var det nu igen? 94 Minilektioner för argumenterande text 95 Argumenterande text inom olika ämnesområden 105 Jämförande text 108 Inledande lektion 108 Minilektioner för jämförande texter 110 Jämförande texter inom olika ämnesområden 113 Förklarande text 116 Inledande lektion 116 Minilektioner för förklarande text 118 Förklarande text inom olika ämnen 120 Biografier 122 Inledande lektion: Vem? Vad? Var? När? Hur? Oj! 123 Minilektioner för biografier 124 Biografier inom olika ämnen 127 Böcker för faktalådan 132–137

4. Att skriva med hjälp av fantasilådan: berättelser 139 Inledande lektion 140 Minilektioner för berättelser 142 Böcker för fantasilådan 154–155

Slutord 156 Tack 157 Källförteckning 159

2021-03-22 15:55

Välkommen till Adrienne Gears Writing Power! handlar om undervisning. Att undervisa elever i gemensamt och enskilt skrivande som får eleverna att utifrån skrivglädje och med tydliga mål för skrivande använda skrivstrategier och språkets uppbyggnad. Adrienne Gear är verksam lärare, lärarutbildare och skolutvecklare och undervisar i skolor i British Columbia i Kanada. I boken förklarar författaren hur hon arbetar i klassrummet och hon presenterar ett väl beprövat arbetsupplägg i en serie lektioner med tillhörande arbetsblad. Arbetsbladen finns tillgängliga som extramaterial på nok.se. I undervisningen använder författaren gärna barn- och ungdomslitteratur som utgångspunkt. I denna svenska utgåva är det Sofia Malmberg som har tagit fram exempel på litteratur som är tillgänglig för lärare i svensk skola. Så här berättar hon om sitt urval. BOKEN WRITING POWER

Några ord från skolbibliotekarien … När jag har valt ut de titlar som ska finnas med som rekommenderad litteratur har jag sökt efter kvalitativa böcker som kan väcka barns och ungas intresse för läsning. Det kan handla såväl om språkbehandling och illustrationer som ämnesval, ofta i kombination med varandra. Jag har prioriterat titlar som finns tillgängliga både på många folk- eller skolbibliotek och i bokhandeln. Jag som har gjort litteratururvalet heter Sofia Malmberg. Sedan en tid tillbaka har jag en tjänst som produktägare för skolbibliotekstjänster på Bibliotekstjänst (BTJ), men jag har dessförinnan arbetat länge som både som samordnare för skolbibliotek och som skolbibliotekarie. Jag föreläser om hur skolbiblioteks funktionen kan utgöra en del av skolans arbete för att öka elevernas målupp fyllelse och jag har skrivit ett flertal böcker med samma tema. Min förhoppning är att du utifrån de böcker jag rekommenderat ska kunna inspirera eleverna till läsning och samtal om litteratur, gärna i samarbete med din skolbibliotekarie.

Sofia Malmberg

4 WRITING POWER

writing power_textsection.indd 4

2021-03-22 15:55

Förord att jag skulle skriva böcker för lärare. Jag trivs bättre när jag står framför en skolklass och undervisar än när jag sitter framför en dator och skriver. Men ändå har det blivit så att jag, med några års mellanrum, har fortsatt att skriva nya böcker för lärare. I samband med skrivandet har jag fått möjlighet att utveckla mitt sätt att tänka om olika aspekter av läs- och skrivförmåga och dela med mig till andra lärare av vad jag har lärt mig i klassrummet. Det visar sig att jag älskar att undervisa andra lärare lika mycket som jag älskar att undervisa elever. De två aktiviteterna går hand i hand för mig: Jag kan inte stå i ett klassrum och förklara för andra lärare hur man ska undervisa barn om jag inte har egen erfarenhet av det. Jag lär ut och sedan delar jag med mig av mina metoder. Mina år som lärare och mina upplevelser av att lära elever att läsa, skriva, tänka, hitta sin röst, hitta sin passion och hitta glädjen i läs- och skrivkunskap när de sitter framför ett tomt pappersark med en penna i handen, eller framför en bok, har på ett organiskt sätt omvandlats till text och föreläsningar som riktar sig till lärare över hela världen. Många lärare säger att de är tacksamma över att ha fått närvara vid en av mina workshops, men jag menar allvar när jag säger att det är jag som är tacksam. Jag får göra det jag älskar att göra och dessutom dela med mig av det till andra. Många av de centrala idéerna i den här boken liknar de som jag har lagt fram i mina tidigare böcker om skrivundervisning, men det som jag vill åstadkomma här är att hjälpa lärare att presentera olika texttyper och genrer inom ramen för en effektiv skrivundervisning som sträcker sig över ett år. Vi presenterar ett brett spektrum av läsgenrer för våra elever under ett läsår – från skönlitteratur till sakprosa, från mysterieböcker till äventyrsböcker – och vi bör göra samma sak i vår skrivundervisning. Lärarnas huvudsakliga utmaning har alltid varit att hinna med allt. Hur kan vi hjälpa våra elever att utvecklas till självsäkra, kompetenta skribenter, medan vi samtidigt lär dem att skriva inom olika genrer för olika syften, på bara tio månader? Jag hoppas att den här boken ska visa hur det kan gå till! Luta er tillbaka, spänn fast säkerhetsbältet och gör er redo för en galen resa genom ett års skrivundervisning! Vi kommer att förbereda oss lite inför resan genom att strukturera och presentera upplägget. När rutinen väl sitter reser vi vidare. Vi kommer att göra tre, större uppehåll längs vägen, vid tre olika text genrer. Dessutom kommer vi att göra flera mindre utstickare, i naturskön miljö, till olika minilektioner och uppslag med boktips. Det blir förhoppningsvis en glädjefylld resa som är lätt att hänga med på och en som du och dina elever kan njuta av lika mycket som jag har gjort. JAG PL ANERADE ALDRIG

Jag hade tänkt ge ut en andra upplaga av Writing Power, men mitt sätt att tänka kring effektiv skrivundervisning och utvärdering har utvecklats så mycket att det kändes som om det skulle passa bättre i en ny bok som kombinerar Writing Power och Nonfiction Writing Power (Svensk titel: Att skriva faktatexter), och som utvecklar dem båda. / Den svenska utgåvan Writing Power, som du nu håller i din hand, heter i original Powerful Writing Structures. Däremot har Adrienne Gear tidigare utkommit med en bok, som inte finns översatt till svenska, som heter just Writing Power. En titel som vi nu använder oss av till denna utgåva i stället. / (Reds. anm.)

Adrienne Gear

writing power_textsection.indd 5

2021-03-22 15:55

1. En välavvägd skrivundervisning Texttyper och tankelådor Det är svårt att baka kakor utan ett recept. Man kan gissa hur mycket mjöl och bakpulver som behövs, hur varm ugnen ska vara och hur länge kakorna ska stå i ugnen, men om man inte har de exakta instruktionerna är det inte så troligt att kakorna blir bra. De påminner kanske om kakor och du har kanske använt fin choklad och riktigt smör i dem, men de kommer nog inte att se så aptitliga ut eller smaka så värst gott. Precis så är det med skrivande – om man inte har receptet och inte vet hur man ska gå till väga är det troligt att texten inte blir så bra. Du har kanske använt en del fina ord, några imponerande litterära grepp och använt stor bokstav och satt punkt på rätt plats, men texten står sig inte. Ni förstår vart jag vill komma. Det är svårt att baka utan ett recept – det är svårt att skriva utan att känna till sin texttyp. Textstruktur är nyckeln till en lyckad text. Varje text som skrivs, oavsett om det är ett argumenterande brev, en berättelse eller en komparativ studie, har sin alldeles egna struktur. Jag hör ofta hur mina vänner, som har barn i mellan- eller högstadieåldern, säger att deras barn har svårt att göra sin läxa eftersom de inte vet hur de ska skriva sin uppsats, berättelse eller sammanfattning. Troligtvis ligger deras svårigheter inte i att de inte har något att säga, utan i att de inte vet hur de ska strukturera sina tankar. Under ett läsår förväntas elever klara av att producera en stor mängd olika typer av texter – från argumenterande till beskrivande, från sammanfattande till jämförande. Men hur många av oss lär egentligen eleverna om hur viktigt det är att känna till själva strukturen för varje genre? När man känner till strukturen, stommen eller ramen för en textgenre blir det lättare att organisera sina idéer och det blir lättare att ”fylla i” det som behövs. Vi skriver på olika sätt för olika syften. I en välavvägd skrivundervisning möter eleverna en mängd olika typer av skrivande under årets gång. Utförlig undervisning i struktur, språk och särdrag inom en viss genre förekommer och eleverna får många tillfällen att öva. Elever i låg- och mellanstadiet bör få möjlighet att lära sig att skriva personliga narrativ och personliga återberättelser. Det finns två kategorier i den här genren, sakprosa (här ingår flera kategorier som beskrivning, instruktion och argumentation) och skönlitteratur (bara en kategori). Varje genre har sin egen form, sitt språk och sina tillvägagångssätt. De olika typerna av skrivande ska därför naturligtvis inte läras ut under enbart en separat skrivlektion, utan läras ut, modelleras och övas på ett flertal olika ämnen, under flera månader.

8 WRITING POWER

writing power_textsection.indd 8

2021-03-22 15:55

Att skriva med hjälp av tankelådor har blivit min metod för att hjälpa elever förstå olika typer av skrivande och jag tänkte att det skulle vara ett användbart sätt att strukturera mitt läsundervisningsprogram (som sträcker sig över ett läsår). Med avstamp i ”hjärnkontorets” tre tankelådor – minneslådan, faktalådan och fantasilådan – lägger jag upp en plan för under vilken period vi ska fokusera på respektive typ av skrivande. Ni får välja i vilken ordning ni vill lära ut dem, men det finns en tanke bakom mitt upplägg. Jag gillar att inleda läsåret med att fokusera på skrivande utifrån minneslådan (personliga narrativ), eftersom jag på så sätt kan lära känna mina elever genom deras skrivande. Det är dessutom en passande struktur tillsammans med vilken jag kan introducera en mängd litterära koncept (ordval, liknelse, bildspråk) under minilektioner. De böcker ur min lista med boktips som jag använder vid skrivande utifrån minneslådan fungerar dessutom bra för att lära ut strategin för att göra kopplingar, som jag ofta gör i början av läsåret. Skrivande utifrån faktalådan (sakprosa) innehåller flera olika kategorier, som beskrivning, instruktion, argumentation, jämförelse, förklaring och biografi. Var och en av dessa kan lätt kopplas till era ämnen. Jag rekommenderar att du som lärare bara väljer två sakprosakategorier per läsår för att eleverna ska få många tillfällen att öva och koppla den här typen av skrivande till det ämne ni arbetar med. Jag presenterar gärna skrivande utifrån fantasilådan, det vill säga skönlitteratur – den mest utmanande typen av skrivande att lära ut och att behärska – mot slutet av läsåret. Då har eleverna utvecklat sin skrivförmåga och sin teknik och är redo för nya litterära koncept som karaktärsutveckling och handlingsutveckling.

r Powe The

ne Con

Läs mer om strategin för att göra kopplingar i Reading Power (Natur & Kultur, 2019).

Personligt narrativ

Sakprosa

Skönlitteratur

Poesi

Minneslådan

Faktalådan

Fantasilådan

Alla är möjliga

Promenadberättelse: ämne/detalj/detalj/ detalj

Berättelser: plats/karaktär /problem/lösning/slut

Händelseberättelse: början/mitten/slut

Beskrivande Instruerande Argumenterande Jämförande Förklarande Biografi

Fri vers Namndikt Lista Limerick Konkret Sonett

Förslag på skrivmetod

intressanta detaljer ordval mening som får läsaren på kroken effektiva slut sinnesintryck

Utmärkande språk

övergångsord ordval

övergångsord intressanta faktafraser jämförande ord argumenterande ord instruktionsord tips

Tankelåda Strukturer

struktur särdrag övergångar effektiva inledningar effektiva slut röst

karaktärsutveckling dialog övergångar handlingsutveckling

övergångsord sinnesintryck röst

liknelse/metafor/ personifiering ordval sinnesintryck

rim upprepning rytm

writing power_textsection.indd 9

2021-03-22 15:55

Poesi Även om undervisningsupplägg för att skriva poesi inte ingår i den här boken kan man skriva poesi om vad som helst: minnen, fakta och påhittade saker. Jag brukar se till att väva in poesi i undervisningen om alla de tre tankelådorna.

Lärare brukar antingen älska att undervisa om poesi eller så gör de inte det. Antingen så undviker de det och ”hinner inte med det”, eller så ser de till att det blir ett återkommande tema under hela läsåret. Jag anser att poesi är ett sätt att läsa, skriva, tala och hylla språket. Det finns inget bättre sätt att lära ut struktur, språk och skrivandets hantverk än genom poesi. Jag uppmanar dig att hitta sätt att väva in poesi i din skrivundervisning under hela året och att dela glädjen som ligger i poetiskt språk med dina elever. Jag väljer ofta ut ett tydligt exempel för att lära ut en specifik poesistruktur eller litterär teknik. När du introducerar en dikt föreslår jag att du skriver den på ett stort pappersark för att eleverna ska kunna se diktens form och visuellt få möjlighet att identifiera utmärkande drag, som ord som rimmar eller ord/fraser som upprepas. Det är viktigt att dina elever får chansen att möta poesi och diskutera de utmärkande dragen för den här texttypen. När ni har läst ett antal dikter högt, spåna tillsammans kring vilka de utmärkande dragen för poesi är och skapa en översikt tillsammans. Poesi … kan handla om vad som helst har oftast ganska korta rader har en unik form innehåller minst ett av de tre R:n – rim, repetition och rytm avslutas ofta med en överraskning har en titel kan vara allvarlig eller komisk kan uttrycka viktiga personliga känslor.

Att introducera skrivande med hjälp av tankelådor Konceptet ”tankelådor” fick sin upprinnelse i samband med att jag undervisade en elev för många år sedan. Jag erkänner att när den här eleven räckte upp handen undvek jag att möta hans blick. Hans idéer var påhittiga och kreativa, men ofta låg de långt ifrån det som lektionen handlade om. Jag ville hitta ett sätt att styra hans tänkande, på ett varsamt sätt, utan att blockera hans kreativitet. Då kom jag på konceptet ”tankelådor”. Jag förklarade för eleven att vår hjärna samlar våra tankar och idéer i tre olika ”lådor”: i en låda ligger våra erfarenheter och minnen; i en låda ligger fakta och information; och i en tredje låda ligger vår fantasi. Beroende på vad vi läser eller lär oss kan vi hitta tankar i våra tankelådor som hjälper oss att förstå och göra kopplingar. Om vi läser en berättelse om vänskap kan vi gå till vår minneslåda, om vi läser om vulkaner kan vi gå till vår faktalåda. Jag sa till min elev att han ofta verkade vända sig till sin fantasilåda och att den uppenbarligen innehöll en massa fantastiska, påhittiga tankar. Jag påpekade att han ibland behövde vända sig till sina andra lådor. Några dagar senare sade han till mig: ”Fröken, du vet den där fantasilådan? Jag tror att jag bor där.” 10 WRITING POWER

writing power_textsection.indd 10

2021-03-22 15:55

Minneslådan

Faktalådan

Fantasilådan

Sedan dess har jag inte bara använt konceptet tankelådor i samband med läsundervisningen och när jag har lärt ut att göra kopplingar, utan också i skrivundervisningen när jag lär ut självständigt skrivande. I början av läsåret får eleverna en tom illustration av tankelådorna (Arbetsblad 2) och jag brukar be dem att skriva ner olika idéer utifrån dem alla tre, som sedan kan fungera som ämnen att skriva om.

Tankelådor

För mer information om självständigt skrivande, se s. 19.

Arbetsblad 2

Namn:

Minneslådan

Faktalådan

Fantasilådan

Kopieringsunderlag © Adrienne Gear och Natur & Kultur Writing Power ISBN 978-91-2745953-3

Arbetsblad 2. Logga in på nok.se

1. EN VÄLAVVÄGD SKRIVUNDERVISNING

writing power_textsection.indd 11

2021-03-22 15:55

2. Att skriva med hjälp av minneslådan

Minneslådan

writing power_textsection.indd 28

Faktalådan

Fantasilådan

2021-03-22 15:55

Personliga berättelser texter som bygger på skribentens egna personliga upplevelser, minnen och känslor, sådant som jag säger finns i vår minneslåda. Eftersom skribenten använder material ur sitt eget liv, i stället för att ta reda på fakta eller utveckla romanfigurer och handlingar, tycker jag att personliga berättelser passar bra att börja med. Den ger också mig som lärare den bästa möjligheten att lägga tid på att förklara viktiga delar i skrivrutinen och lära ut skrivmetoder, som kan hjälpa eleverna under hela läsåret. Det är därför jag brukar inleda året med den här sortens texter. Jag upplever att de ämnen som vi skriver om och de böcker från listan med boktips som vi arbetar med, är desamma som jag skulle ha använt för att lära känna eleverna i början på året – det är berättelser om familj, vänskap, skola och känslor. Om du använder Reading Power fungerar de här boktipsen också bra för arbetet med strategin att göra kopplingar.

PERSONLIGA BERÄTTELSER ÄR

r Powe The

ne Con

Promenadberättelser Inom den breda genre som personlig berättelse är, har jag identifierat två subgenrer: promenadberättelser som beskriver ett personligt ämne (mig, min vän, mitt husdjur, min kultur, min skola osv.) och händelseberättelser som handlar om en personlig upplevelse som har en början, en mitt och ett slut (min skolutflykt till pumpaodlingen, när jag åkte skridskor, min födelsedagsfest osv.).

Jag brukar börja med promenadberättelser och lägger cirka sex veckor på dem innan jag går vidare till händelseberättelser, som innebär att eleverna måste lära sig en mängd helt nya metoder och tekniker för sitt skrivande.

Kort om promenadberättelser En promenadberättelse … är en berättelse där du är huvudperson. … kommer från din minneslåda. … handlar om en person, plats eller sak som du vet mycket om. … innehåller många intressanta och beskrivande ord. … innehåller ibland ord eller fraser som upprepas

Det är inte en promenadberättelse … om den beskriver problem. … om den beskriver hur tiden går, med en början, en mitt och ett slut. … om den innehåller övergångs- eller sambandsord. … om det finns påhittade figurer i den.

writing power_textsection.indd 29

2021-03-22 15:55

Bedömning Den här bedömningsmatrisen kan användas för både promenadberättelser och för händelseberättelser. Den är inte inriktad på en viss årskurs, utan innehåller bara de generella färdigheterna som jag söker efter när jag utvärderar personliga berättelser. Anpassa innehållet i bedömningsmatrisen för målen i den årskurs du undervisar i. Bedömningsmatris för personliga berättelser Beskrivning Betydelse

Texten är logisk: lätt att följa; fokuserad kring en övergripande idé; baseras på personlig erfarenhet; håller sig till ämnet.

Stil

Texten engagerar: texten visar prov på viss teknik, som till exempel ordval, detaljbeskrivning, röst, bildspråk.

Form

Texten är strukturerad: meningar är grupperade (samlade i stycken); övergångsord förekommer; det finns en tydlig början, mitt och ett slut (om det är lämpligt för texten).

Skrivregler

Texten är tydlig: ofta förekommande ord är rättstavade; försök till korrekta skiljetecken och mellanrum/radbrytningar.

På väg

Utvecklar

Använder

Utökar

Ämnen för promenadberättelser och boktips

Boktips För boktips om promenad berättelser, se s. 54–55.

Barn kan skriva promenadberättelser om hur många ämnen som helst. Deras minneslådor är proppfulla med berättelser om dem själva, deras familj, vänner, deras favoritleksak, en speciell plats eller en viktig vuxen. Vi får aldrig slut på ämnen ur minneslådan. När en elev arbetar med promenadberättelser delar hen med andra ord med sig till sina läsare av intressanta detaljer om ett ämne som hen har i sin minneslåda. När jag väljer ämne för övningstexterna brukar jag välja ämnen som knyter an till de böcker jag väljer att läsa med eleverna och som finns i min lista med boktips. Böckerna förankrar mina lektioner, de ger mig ämnen och teman att diskutera och dra paralleller till och de inspirerar till bra texter. Ni kan läsa böckerna i anslutning till arbetet med övningstexterna och använda dem som ett sätt att introducera ämnet, och för att få fart på elevernas tankar och diskussioner innan de själva börjar skriva.

30 WRITING POWER

writing power_textsection.indd 30

2021-03-22 15:55

m Pro

else

rätt

be nad

Minilektioner för promenadberättelser Eftersom promenadberättelser har en enkel, rak struktur inleder jag alltså läsåret med dem. Det ger mig tid till att hålla minilektioner om flera viktiga skrivtekniker, som höjer kvaliteten i personliga berättelser (och i andra textgenrer). Jag väljer vilka minilektioner jag ska fokusera på med utgångspunkt i vilka gemensamma nämnare och problemområden som jag ser i elevernas texter i början på läsåret. Jag håller inte alla mina minilektioner på rad. Med hjälp av övningstexterna som eleverna arbetar med varje vecka, enligt formatet planering – utkast – revidering, kommer eleverna snabbt in i skrivrutinen. Jag brukar lära ut en skrivteknik eller färdighet precis innan eleverna ska påbörja sina utkast (se veckoschemat på s. 17) och sedan övar eleverna på att applicera den förmågan i sina texter under flera veckor. Så ofta som möjligt använder jag också böcker ur listan med boktips för att introducera och modellera en viss teknik.

Ordval: treskopsord Det är bara att konstatera att intressanta ord skapar en intressant text. Vi är många som snabbt kan rabbla de mest klichéartade, utslitna och tråkiga orden som vi möter i texter skrivna av barn: bra, fin, kul, dålig, arg, ledsen, saker osv. Jag använder mig ofta av metaforer när jag undervisar och ”treskopsord” är mitt sätt att hänvisa till ordval. Anledningen till att jag har valt det ordet skrev jag om i boken Att skriva faktatexter. Det är för att jag jämför ord med glass och tycker att tre skopor glass i tre olika smaker i en strut blir så mycket mer intressant än en skopa glass i en enda smak. Jag blir kort sagt inte riktigt ”mätt och belåten” på en skopa med bara en smak utan vill ha mer. Målet är alltså att fokusera på ordvalet, att använda sig av treskopsord när vi skriver, så att våra texter blir mer intressanta och ”smakrika”. Jag har hört att andra lärare kallar det för million dollar words. Men själva benämningen är förstås inte viktig, det viktiga är att du uppmuntrar eleverna att utöka sitt ordförråd och ta risker i sina ordval så att deras texter blir mer intressanta, som sagt lite mer ”smakrika”. n Inled lektionen:

Minilektioner för promenadberättelser Ordval: treskopsord (s. 31) Intressanta detaljer (s. 33) Ordning och reda-byrån (s. 37) Sinnesintryck (s. 39) Liknelser (s. 41) Personifiering (s. 43)

LEKTION 1

Skribenter, i dag ska vi prata om en viktig sak som vi skribenter kan göra för att våra texter ska bli intressanta – vi kan välja intressanta ord när vi skriver. Om en skribent använder tråkiga ord så blir berättelsen ofta tråkig och läsaren kanske somnar! (Lägg till en snarknings-ljudeffekt här om du vill.)

n Be eleverna föreställa sig att de går till en kiosk och ställer sig i kö för att köpa

en glass. Medan de väntar tittar de på alla de olika smakerna och försöker välja vilka smaker de ska ha. Berätta för eleverna att de verkligen vill beställa en riktigt god glass, med flera olika smaker, men när det är deras tur vid kassan beställer deras mamma eller pappa bara en liten strut med en enda glasskula till dem. I stället för en stor våﬄa med tre skopor glass med smak av choklad, jordgubb och kola, får de bara en strut med en liten kula vaniljglass. De säger tack, men innerst inne hade de verkligen hoppats på en större och mer smakrik glass.

2. ATT SKRIVA MED HJÄLP AV MINNESLÅDAN

writing power_textsection.indd 31

2021-03-22 15:55

n Förklara för eleverna att du har pratat om glass, men att berättelsen egentligen

delikat

smaskig

god

handlade om deras skrivande. Berätta att ibland när du läser deras texter hoppas du verkligen på ett ord som är som en riktigt god glass med flera olika smaker, men i stället får du bara en enda smak, en som inte är så intressant. n Spåna tillsammans på vilka ord som inte är så smakrika, som alltså inte känns som treskopsord. Förslagsvis: bra, fin, kul, dålig, ledsen, arg, saker, stor, liten. Skriv upp dem på tavlan. n Be eleverna att försöka komma på några smakrika synonymer, som man kan använda i stället för orden på tavlan. Dela in klassen i mindre grupper och tilldela varje grupp ett av orden. Be dem försöka komma på ett antal treskopsord. n Ni kan skapa en översikt över de ord som eleverna kommer på. Alternativt så kan ni göra en utmaning där grupperna försöker komma på så många treskopsord de kan till varje ord och tävla mot varandra, eller så kan eleverna få skapa egna listor med treskopsord. Se mallen ”Treskopsord” (Arbetsblad 8) eller mallen för yngre skribenter (Arbetsblad 9).

Treskopsord

Arbetsblad 8

Namn:

Smakfattiga ord

Smakrika synonymer

varm

kokande, brännande, ångande

fin kall blöt kul fin

stor

dålig trött hungrig ledsen glad arg söt stor liten rädd

Arbetsblad 8. Logga in på nok.se

Kopieringsunderlag ©Adrienne Gear och Natur & Kultur Writing Power ISBN 978-91-2745953-3

Exempel på treskopsord – smakrika synonymer stor: enorm, gigantisk, massiv bra: otrolig, fantastisk, oöverträffad ledsen: upprörd, nedstämd, förstörd

Arbetsblad 9

Namn:

dålig

kul

Kopieringsunderlag © Adrienne Gear och Natur & Kultur Writing Power ISBN 978-91-2745953-3

utsökt

Arbetsblad 9. Logga in på nok.se

n Läs några av böckerna i listan med boktips (s. 54–55) under de närmaste

veckorna. n Lägg upp ett mål:

Skribenter, under de närmaste veckorna vill jag att ni försöker använda minst tre treskopsord i era övningstexter.

WRITING POWER

writing power_textsection.indd 32

2021-03-22 15:56

Böcker för minneslådan Fk–3

4–6

WRITING POWER

writing power_textsection.indd 54

2021-03-22 15:56

Fk–6

m Pro

ser

ttel

erä adb

Ordval

Intressanta detaljer

Liknelser

Personifiering

2. ATT SKRIVA MED HJÄLP AV MINNESLÅDAN

writing power_textsection.indd 55

2021-03-22 15:56

3. Att skriva med hjälp av faktalådan

Minneslådan

writing power_textsection.indd 58

Faktalådan

Fantasilådan

2021-03-22 15:56

Sakprosa olika typer av sakprosatexter, olika genrer för att dela med sig av olika sorters information för olika syften. Oavsett om du skriver ett argumenterande brev, en instruktion eller en beskrivande essä så förknippas varje genre med ett specifikt syfte, ett eget format (eller upplägg) och specifika språkliga företeelser. De flesta grundskolelärare är vana vid att arbeta med beskrivande essäer men, även om det är viktigt att eleverna lär sig den genren, behöver barn också få erfarenhet av, och tillfälle att öva på, andra genrer i låg- och mellanstadiet. Tony Stead beskriver i boken Is That A Fact? (2001) de olika sakprosagenrerna som barn borde lära sig och öva på i skolan, inklusive beskrivande text, instruktion, argumenterande text, förklarande text och biografi. I min bok Att skriva faktatexter (2016) lade jag till jämförande text, eftersom elever ofta får i uppgift att jämföra och kontrastera när de blir lite äldre. DET FINNS MÅNGA

Sakprosa: genrer och syften Genre

Vilken sorts skrivande?

Syfte

Beskrivande text

Allt om-skrivande

Att ge läsaren fakta och information om ett ämne.

Instruktion

Hur-skrivande

Att ge läsaren steg-för-steg-instruktioner om hur man gör något eller uppnår ett visst mål.

Argumenterande text

Övertyga mig-skrivande

Att påverka eller förändra läsarens tankar eller agerande.

Jämförande text

Lika/Olika-skrivande

Att beskriva likheter ( jämföra) och olikheter (kontrastera) mellan två eller fler saker för läsaren.

Förklarande text

Hur? Varför?-skrivande

Att förklara för läsaren hur eller varför något händer, vanligen i naturen.

Biografi

Vem är det?-skrivande

Att sammanfatta, krono logiskt, de viktigaste händelserna i en persons liv.

Som jag förklarade i boken Att skriva faktatexter är tanken inte att en lärare ska lära ut alla sex sakprosagenrer under ett läsår. Jag föreslår att man lägger upp en plan för att fokusera på två olika genrer per årskurs och kopplar genrerna till två ämnen som man fokuserar på. På så sätt kommer eleverna att ha fått möta och öva på olika textgenrer innan de går vidare till högstadiet och gymnasiet.

writing power_textsection.indd 59

2021-03-22 15:56

4. Att skriva med hjälp av fantasilådan

Minneslådan

writing power_textsection.indd 138

Faktalådan

Fantasilådan

2021-03-22 15:57

Berättelser som många tror, att det är lätt att skriva berättelser och att det är en förmåga som bäst lämpar sig att lära ut i lågstadiet. I själva verket är det den mest komplexa textgenren både att lära ut och att producera. Vi kanske skriver brev, listor och instruktioner varje dag, men hur många av oss skrev en berättelse när vi vaknade i morse? Barn älskar tanken på att använda sin fantasi för att skriva en egen berättelse och de påbörjar oftast arbetet med goda intentioner, men om de inte får någon stöttning tappar de vanligtvis sugen när de inser att de inte vet hur de ska lösa sina problem eller avsluta sina berättelser. Kom ihåg att det är stor skillnad mellan att ”ge eleverna i uppgift” att skriva berättelser och att lära ut hur man skriver berättelser. Att lära ut hur man skriver berättelser kan ta flera veckor och innebär att man måste arbeta med bland annat minilektionerna karaktärsutveckling, handling och dialog. Unga skribenter behöver stöttning när de lär sig om den här komplexa genren. De behöver guidning, undervisning, tips och uppmuntran. Mitt råd för den som lär ut hur man skriver berättelser är att man bör ta det långsamt. Jag föreslår att man lägger mycket tid på att arbeta med planering. Det är också bra om man arbetar med att planera och skriva berättelsen vid flera tillfällen. I själva undervisningen kan man fokusera på planering, på ett särdrag i texten eller på en skrivteknik åt gången, medan eleverna utvecklar sin berättelse. DET ÄR INTE SANT,

Jag brukar arbeta med berättel ser kopplade till fantasilådan senare under läsåret när eleverna har fått lite bättre självförtroende som skribenter, när de har en förståelse för konceptet textstruktur och när de har lärt sig och kan använda några olika skrivtekniker.

Kort om att skriva berättelser En berättelse (som inte är kopplad till ett personligt narrativ) … har sitt ursprung i din fantasilåda. … innehåller karaktärer och utspelar sig på en specifik plats. … har en början, en mitt och ett slut. … innehåller ett problem och en upplösning. … innehåller dialog. … ”går framåt” och innehåller sambandsord.

Det är inte en berättelse … om den beskriver fakta om ett ämne. … om den bara beskriver en sak.

writing power_textsection.indd 139

139

2021-03-22 15:57

Writing Power Undervisa i gemensamt och enskilt skrivande

Undervisa i gemensamt och enskilt skrivande

Adrienne Gear

Writing Power

Adrienne Gear

Writing Power Undervisa i gemensamt och enskilt skrivande

ISBN 978-91-27-45953-3

9 789127 459533

writing Power_cover.indd Alla sidor

2021-03-22 10:31