Vilka material och sammanhang har de yngsta barnen i förskolan rätt att möta och utforska? Hur kan progressionen i det fortsatta arbetet se ut? Genom att intressera oss för materialens egenskaper, materialitet och deras påverkan och inverkan kan vi börja upptäcka barnens förståelse för sin omvärld. Vi ser hur barnen skapar relationer, hur de tar sig an materialen, hur de komponerar, lägger till, skapar nya arrangemang och lär tillsammans. Boken är praktiknära och fylld med konkreta exempel som ger stöd och verktyg i det viktiga arbetet tillsammans med barnen. Den ger såväl ämneskunskap som materialkunskap genom de tre hållbarhetsperspektiven – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bokens sista kapitel går igenom hur olika material kan utmana de yngsta barnen och stötta pedagogerna i arbetet med att utmana och vidareutveckla varje barns förmågor och färdigheter. Genomgående finns frågor för reflektion och diskussion i arbetslaget. Till boken finns också en studiehandledning som kostnadsfritt kan laddas ner som extramaterial på nok.se.
Material och materialitet Gunilla Essén Leicy Olsborn Björby
Material och materialitet
FÖRSKOLESERIEN
Material och materialitet Hållbar utbildning för de yngsta
Gunilla Essén är förskollärare, grundskollärare, pedagogista och föreläsare. Leicy Olsborn Björby är konstnär, ateljerista och föreläsare. Författarna har tidigare skrivit böckerna Systematiskt kvalitetsarbete och Pedagogisk dokumentation.
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-45945-8
Gunilla Essén Leicy Olsborn Björby
9 789127 459458
Materialitet och materialitet_cover.indd Alla sidor
2021-04-22 11:59
Innehåll Bakgrund 4 Inledning 5
1. Vilka material har de allra yngsta barnen rätt till? 9 Material och läroplanen 9 Val av material 12 Reflektionens betydelse 13 Att klä på materialet ett hur 15 Från hur till varför 18
2. Varje material bär på en berättelse 21
5. Utbildningsmiljö för de yngsta 56 Trygghet och omsorg 61 Val och introduktion 63 Form och yta 66 Ljus och belysning 67 Att arbeta med begrepp 68 Variation 69 Detaljer 69 Begränsningar 70
6. Hållbarhet och progression 72 Kombinera material 73
Materialitet 24
Beställningar och ställningstaganden 74
Material, medium, materialitet 29
Dokumentationens betydelse 75
Sinnen, samspel och balans 33 Kroppens betydelse 35
3. Vardagsmaterial och tilläggsmaterial 37 Två nya begrepp 40 Att utforska vardagliga situationer 42 Att utmana det barnen visar intresse för 44
4. Förmågor och färdigheter 46
7. Viktiga tilläggsmaterial 76 Pennor 78 Papper 86 Lera 94 Speglar 104 Tyg och textil 110 Böcker 118 Färg 125 Naturmaterial 135 Vardagsteknik och digitala möjligheter 141
Sammanflätade begrepp 48
Avslutande ord 148
Förmågor och läroplanen 50
Inspiration för vidare arbete 149
Utbildning med de yngsta barnen 53
Litteraturlista 150
material_och_materalitet_textsection.indd 3
2021-04-23 09:11
1. Vilka material har de allra yngsta barnen rätt till? genom vårt arbete och i våra möten med pedagoger och rektorer har vi upplevt att det finns ett stort behov av att fördjupa den egna medvetenheten och kompetensen just vad gäller olika material i förskolan. Många ”vet”, i ryggmärgen, vilka material vi brukar eller ”bör” ha i arbetet med de yngsta barnen, eller så använder vi de material som finns tillgängliga av gammal vana. Men hur säkerställer vi att våra material verkligen stödjer, utmanar och utvecklar de yngsta barnen kopplat till uppdraget? Vilka förmågor och färdigheter ska förskolan erbjuda barnen att fördjupa och utveckla under deras allra första år på förskolan? Hur kan våra miljöer och material hjälpa oss? Förskolan ska vara ett komplement till hemmet, inte erbjuda samma sak – men hur gör vi då?
Material och läroplanen I Lpfö 18, vårt styrdokument, finns inga specifika material omnämnda. Den nämner inte vilka material barnen har rätt till eller vilka material som stödjer barns utveckling och lärande bäst. Ingenstans står det att vi ska ha kaplastavar, att barnen har rätt till pärlor, lego eller duplo. Det står ingenstans att vi ska måla med temperafärger, ha mini-röris eller låga bord. Det står inget om soffor, gardiner eller valtavlor.
9
material_och_materalitet_textsection.indd 9
2021-04-23 09:11
Hur vi möblerar, vilka material vi väljer i vår utbildning och undervisning, bestäms av oss, vi som arbetar i förskolan. Det är därför vi behöver vara noga med att tolka läroplanen och samtidigt göra oss medvetna om hur det vi tolkar, väljer och tar ställning för, påverkar möjligheten att utföra vårt uppdrag. Hur det påverkar barnens möjlighet till utveckling och det livslånga lärandet. Förskolans uppdrag har sedan de första barnkrubborna, småbarnsskolorna och barnträdgårdarna startades i Sverige utvecklats och förändrats med tiden. Många tankar och teorier har under åren påverkat vad vi valt att fylla förskolans miljöer med. I början skulle förskolan vara en plats som påminde om hemmet och fyllas med material som också fanns där. Från det gick vi till en annan sorts norm, förskolan skulle nu i stället vara en plats som kompletterade hemmet och inte alls vara likt. Barnen skulle få möjlighet att möta material som de kanske inte mötte hemma. I dagens läroplan har även barn- och kunskapssyn förtyd ligats. Barnen ska inte längre ses som tomma kärl som ska f yllas och formas med vuxnas erfarenheter och kunskaper, utan som människor, med egna erfarenheter och kunskaper.
10
material_och_materalitet_textsection.indd 10
2021-04-23 09:11
I relation med oss pedagoger, i relation till miljö och material, till sammanhang och intresse, har de rätt att leka, lära och utvecklas utifrån sina egna förmågor. Förskolan ska stimulera barnens kreativitet, nyfiken het och självkänsla. Barnen ska få möjlighet att förundras och utveckla sin förmåga att utforska, kommunicera och reflektera. Utbildningen ska stimulera barnen till att ta initiativ och ansvar samt ge dem möjlighet att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Utbild ningen ska uppmuntra och utmana barnen att pröva sina egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Lpfö 18 (s. 10)
Miljö och material påverkas av våra egna kunskaper, intressen, vårt förhållningssätt och vår kunskapssyn. De val vi gör styrs ofta av de normer vi har med oss, våra erfarenheter eller den inspiration vi fått från andra, av olika filosofier eller teorier vi påverkats av och så vidare. Våra val styrs också alltför ofta av företag, bloggare och inspiratörer som på olika sätt påverkar oss genom till exempel tilltalande bilder i kataloger och på olika konton. Här behöver vi påminna oss om att dessa företag eller privatpersoner inte styrs av läroplanen, de har inte i uppdrag att säkerställa att alla mål uppnås eller att barnen får möjlighet att leva och lära på det sätt som beskrivs. De styrs i stället av försäljningssiffror, ekonomi, följare, likes och påverkas ofta även av samhällets syn på barn och samhällets bild av förskolan. Därför behöver vi ta ställning till varför vi ska ha de material vi har och hur vi tänker att de kommer att stödja och utmana barnen i utbildningen och u ndervisningen. Det är pedagogernas ansvar.
11
material_och_materalitet_textsection.indd 11
2021-04-23 09:11
Val av material Så vilka material ska vi välja? Det är en fråga vi ofta brukar få. Tyvärr finns det inte ett självklart svar, utan som vi i tidigare böcker har skrivit om är varje verksamhet unik och därför bör också varje svar formuleras utifrån och inifrån den egna verksamheten. Så för att hitta svar behöver vi börja i en annan fråga: Vilka material anser vi att de yngsta barnen har rätt att möta i förskolan? Hur blir barnen kompetenta i våra miljöer? Vilka material hjälper till? Övningen i marginalen har vi många gånger gjort tillsammans med pedagoger och listorna brukar bli långa, allt från vatten och klossar till närvarande vuxna, väskor, lärplattor och klädnypor. När vi börjar skriva ned alla material och tittar runt i våra miljöer, inser vi ofta hur mycket material vi egentligen har. Under vidare reflektioner brukar listorna väcka många samtal. Hur mycket material har vi egentligen? Är det bra? Att bara börja på förskolan är en stor omställning för många barn. Att träffa andra, vara i en stor grupp, att lära känna sig själva i en ny miljö, att lämna sina föräldrar, syskon, sitt hem.
12
material_och_materalitet_textsection.indd 12
2021-04-23 09:11
GÖRA – PRÖVA Skriv ned en lista på vilka material ni anser att de yngsta barnen i förskolan (1–2 år) har rätt till under sina första år i förskolan i sin utbild ning och undervisning, utifrån er tolkning av uppdraget i läroplanen. Arbeta först enskilt och sedan i grupp, jämför era olika anteckningar och fyll på.
REFLEKTERA Prata tillsammans om era listor. Hur mycket material ska de yngsta barnen ha egentligen? Hur mycket material behöver de? Resonera med varandra – vilka material tänker ni gör barnen kompetenta? Finns det material som inte gör det?
Reflektionens betydelse Många av våra reflektioner och frågor kanske inte leder till enkla eller snabba lösningar som vi direkt kan arbeta vidare med, men vi vill poängtera att det är i reflektionen av vår egen praktik och vår egen verksamhet som vi kan börja hitta vår egen tolkning av läroplanen. Hur stödjer våra material barnens utveckling? Hur blir våra teorier i praktiken? Blir det som vi tänkt eller sker något annat? Reflektion kopplat till förändring är en långsam men viktig process som vi behöver ge tid. Tid för att kunna ställa följdfrågor, både praktiska och teoretiska, tid för att få prova själv, tid att ta tillbaka till praktiken, prova och göra, tillsammans med barnen, tillsammans med kollegor och tid för att lyssna, lyssna, lyssna. Det är också här, när vi tillsammans börjar reflektera över vår praktik, som vi verkligen kan få syn på materialens materialitet och dess betydelse för de yngsta barnen. Varje material bär på ändlöst många möjligheter till upptäckande och utfor skande, lek och lärande. Ett material är inte bara ett material utan är och blir till i samspel med oss och med sammanhanget, därför finns oändliga möjligheter att upptäcka.
PEDAGOGREFLEKTIONER:
Lerklumpen blev en kollega – samtal och reflektioner under en nätverksträff – När vi bestämde att vi skulle använda lera som introduktionsmaterial, i stället för de vanliga materialen vi brukar erbjuda under denna period, tänkte jag att det nog skulle bli svårt. – Det är som att allt stannar upp när nya barn ska börja. Vi måste förbi det vi traditionellt tänker kring vad som ska ske under introduktions perioden. Vi måste komma ifrån ordet ”inskolning” och leran hjälpte mig med det på något sätt.
13
material_och_materalitet_textsection.indd 13
2021-04-23 09:11
Lera Lera är ett fantastiskt kommunikativt material, ett uttrycks medel som lockar till samtal och gestaltning. Det är en ren naturprodukt, ett taktilt material som ger en sensorisk upp levelse för barnen. Lera är ett föränderligt material som vi kan arbeta med på många olika sätt. Vi kan skulptera och forma den, vi kan rulla och ringla den till långa lerkorvar som vi sedan kan skulptera med. Vi kan också kavla ut den och arbeta med intryck och avtryck, eller rispa och rita i leran med hjälp av spetsiga eller trubbiga föremål. Lera i sig har förmågan att inta både en negativ och positiv form beroende på hur vi arbetar med den. Det är också ett specifikt material för en förskolekontext, eftersom det oftast inte finns tillgängligt i hemmet. Genom lera kan barnen få möjlighet att utveckla många förmågor och utbildningsområden enligt läroplanens uppdrag.
94 Lera
material_och_materalitet_textsection.indd 94
2021-04-23 09:13
Naturligt material Lera är berg som vittrat sönder genom klimatets växlingar. Vanligtvis delar man in den i lergodslera och stengodslera. Lera är en giftfri, ren naturprodukt och kan ha olika egenskaper beroende på vad det är för berg som vittrat, till exempel kan färgen och smidigheten variera. Färgen på leran beror på halten av järn, mangan eller kobolt. Det finns vit lera, även känd som kaolinlera, och röd lera. Den röda leran har sin rödaktiga färg på grund av en högre halt av järn och aluminium. I arbetet med barnen i förskolan är lergodslera ett bra val. Var noga med att det är naturlera ni köper, så att den inte innehåller andra ämnen. Lergodslera är genom sin plasticitet väldigt formbar och mjuk, vilket gör den enkel att arbeta med för barnen. Om man tar egen lera i naturen behöver den som regel rensas, eftersom det kan vara sten, rötter och andra orenheter i den.
Lera för att bygga, rulla, skrapa, rispa, fästa …
Ett första möte med lera
95
material_och_materalitet_textsection.indd 95
2021-04-23 09:13
Lera och läroplanen
Att gå, balansera och hoppa på lera erbjuder andra upplevelser än att arbeta med händerna.
Lera har många olika användningsområden – den är formbar, föränderlig och utmanar fantasin. I mötet med leran erbjuds möjlighet till samspel, kommunikation och problemlösning genom ord men också genom handlingar. Med fokus på kommunikation och språkutveckling kan leran hjälpa till att konkretisera begrepp som exempelvis: tung, lätt, (vikt), hård, mjuk, stor, liten, lång, kort, (längd), mycket, lite (volym) blöt, torr, varm, kall, kladdig, geggig. I mötet med lera får barnen också möjlighet att uppleva kontraster och göra jämförelser. De kommer även att konkret arbeta med former, antal, prepositioner, lägesord, matematiska begrepp, konstruktionsbegrepp, proportioner, vinklar, skuggor och så vidare, beroende på vilket fokus vi väljer att ha i arbetet med barnen och hur vi väljer att presentera materialet.
96 Lera
material_och_materalitet_textsection.indd 96
2021-04-23 09:13
Att ta ut leran i snön om den börjar bli hård eller tråkig väcker den till liv igen och skapar nya upptäckter.
En miljö för att utforska lera på olika sätt.
För att skapa inbjudande miljöer som lockar till lek och utforskande behöver vi planera för hur vi vill att materialet ska användas samt på vilket sätt vi vill att barnen ska möta materialet. Genom att till exempel erbjuda lera på golvet skapar vi möjlighet för barnen att uppleva och möta leran med hela sin kropp, med hjälp av sin vikt, sina fötter. Om vi presenterar leran i form av en stor klump på ett bord, kommer den att ge möjlighet till ett annat utforskande och lärande, och erbjuder vi ”lera” genom en app på lärplattan, finns det andra dimensioner att upptäcka.
Appen Pottery eller forger är bra digitala program för att undersöka ”lera” genom fler medier.
97
material_och_materalitet_textsection.indd 97
2021-04-23 09:13
Vilka material och sammanhang har de yngsta barnen i förskolan rätt att möta och utforska? Hur kan progressionen i det fortsatta arbetet se ut? Genom att intressera oss för materialens egenskaper, materialitet och deras påverkan och inverkan kan vi börja upptäcka barnens förståelse för sin omvärld. Vi ser hur barnen skapar relationer, hur de tar sig an materialen, hur de komponerar, lägger till, skapar nya arrangemang och lär tillsammans. Boken är praktiknära och fylld med konkreta exempel som ger stöd och verktyg i det viktiga arbetet tillsammans med barnen. Den ger såväl ämneskunskap som materialkunskap genom de tre hållbarhetsperspektiven – ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Bokens sista kapitel går igenom hur olika material kan utmana de yngsta barnen och stötta pedagogerna i arbetet med att utmana och vidareutveckla varje barns förmågor och färdigheter. Genomgående finns frågor för reflektion och diskussion i arbetslaget. Till boken finns också en studiehandledning som kostnadsfritt kan laddas ner som extramaterial på nok.se.
Material och materialitet Gunilla Essén Leicy Olsborn Björby
Material och materialitet
FÖRSKOLESERIEN
Material och materialitet Hållbar utbildning för de yngsta
Gunilla Essén är förskollärare, grundskollärare, pedagogista och föreläsare. Leicy Olsborn Björby är konstnär, ateljerista och föreläsare. Författarna har tidigare skrivit böckerna Systematiskt kvalitetsarbete och Pedagogisk dokumentation.
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-45945-8
Gunilla Essén Leicy Olsborn Björby
9 789127 459458
Materialitet och materialitet_cover.indd Alla sidor
2021-04-22 11:59