Rum för aktivt lärande – att skapa utvecklande lärmiljöer
Emma Widegren
Med enkla och tydliga metoder kan du som lärare utveckla elevernas lärande, tydliggöra lärprocesser och skapa en lugnare arbetsmiljö. Rum för aktivt lärande visar hur miljön samspelar med undervisning och lärande, och ger både ett teoretiskt underlag och praktiska tips på hur du kan utveckla elevernas lärmiljöer. Rummets möblering och utformning styr i mångt och mycket vilka arbetssätt som är tillgängliga och vilka olika arbetsmetoder vi väljer att låta eleverna möta. Med kunskap om hur lärmiljöer utformas kan både vår syn på undervisning och vårt sätt att se på lärande utvecklas. Det behöver inte handla om att kasta ut möbler och köpa nytt, det går att förändra lärmiljöer med små medel och befintligt material. Målet är att skapa tillgängliga lärmiljöer som utvecklar alla barn. Boken behandlar den pedagogiska och den fysiska lärmiljön och innehåller skisser över olika sätt att utforma ett klassrum. Boken tar även upp ljud, ljus och luft i klassrumsmiljön samt skolans utemiljö, skolgården. Rum för aktivt lärande vänder sig främst till lärare i förskoleklass till årskurs tre, men kan med fördel även läsas av personal inom fritidshemmet.
Rum för aktivt lärande
Rum för aktivt lärande
AN
Alternativa Assisterande teknik och lärverktyg lärverktyg DR
A UP
PL AG AN
Alternativa lärverktyg
Läs- och skrivundervisning – arbeta framgångsrikt utifrån Teachers College Reading and Writing Project
Digitalt stöd för elevens språk-, läs- och skrivutveckling
Anna Månsson Nylund Lisa Molin
Erica Eklöf Johanna Kristensson
Emma Widegren är förskollärare och lärare för F–åk 6 och har lång erfarenhet av arbete inom förskola och skola. Emma är även förstelärare i att utveckla lärmiljöer med elevaktivitet i fokus. Läs mer om Emma på wideung.se.
Input-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. Böckerna är avsedda att fungera som handböcker i den konkreta klassrumssituationen. Fler Input-titlar hittar du på nok.se/input. ISBN 978-91-27-45944-1
Emma Widegren
9 789127 459441
Rum för aktivt lärande_cover.indd Alla sidor
2021-12-03 14:32
INNEHÅLL 1. Pedagogisk lärmiljö – om undervisning, lärande och struktur Vad innebär pedagogisk lärmiljö? Visuellt stöd Rummets signaler Från det lilla barnets kroppsuppfattning till rumslig förståelse Om lärande och effektiv undervisning Barn lär av att lyckas Exekutiva funktioner Vi lär tillsammans Kommunikation, samspel och lärande Att skapa studiero Raster, pauser och avbrott – om puls, avslappning och återhämtning
2. Elevaktiva lärmiljöer – om fysisk lärmiljö, rummets egenskaper och arbetsmiljö
8 8 12 13 16 18 21 23 24 26 27 32
36 36 38
Fysisk lärmiljö Inkluderande lärmiljöer Förutsättningar och behov – om anpassning, utveckling och att ta ansvar för sitt lärande 41 Rummets olika arenor 42 Reflektioner kring klassrummets möblering 45 Rum för rörelse 51 Klassrummets förvaring 56 Korridorer 60
3. Klassrummets möblering – förslag och inspiration Presentation av åtta klassrum Klassrum 1 – med möjlighet att arbeta i halvklass Klassrum 2 – tre grupper samt enskilda platser
65 66 69 71
6
Rum för aktivt lärande_inlaga.indd 6
2021-12-03 14:46
Klassrum 3 – enskilda arbetsplatser längs vägg samt tre grupper Klassrum 4 – med grupper, ett kompisbord samt enskilda arbetsplatser Klassrum 5 – whiteboard på långsida samt tre grupper längs rummets väggar Klassrum 6 – med trappa och grupper längs rummets väggar Klassrum 7 – större grupparbetsplats samt mindre grupper runt rummets väggar Klassrum 8 – med två mindre trappor, grupper samt enskilda arbetsstationer Hur ser det ut i mitt klassrum?
4. Lärmiljöer i förskoleklass Läroplanen i det fysiska rummet Arena för lek och utforskande Att skapa tillgänglighet i lärmiljöer
73 75 77 79 81 83 84 86 86 92 94
5. Ljud, ljus och luft i klassrummet
98 Ljud 98 Konkreta tips för att förbättra ljudmiljön 102 Ljus och visuell miljö 104 Konkreta tips för att förbättra ljuset och den visuella miljön 108 Luft 110 Konkreta tips för att förbättra luftmiljön 113
6. Skolgården – en pedagogisk utemiljö Påverkan på den fysiska utvecklingen Påverkan på den sociala utvecklingen Att signalera omsorg om utemiljön Hur kan vi utveckla vår skolgård?
114 115 116 118 119
Fotnoter 122 Referenslista 124 7
Rum för aktivt lärande_inlaga.indd 7
2021-12-03 14:46
1. Pedagogisk lärmiljö – om undervisning, lärande och struktur Barn och vuxna mår bra av att omgivningen och verksamheten är begriplig, meningsfull och hanterbar, det är en framgångsfaktor för lärande och en grundförutsättning för att utveckling ska ske. De anpassningar som är nödvändiga för en del barn i klassen är anpassningar som många elever mår väldigt bra av. I en klass med 25 elever kan flera elever ha behov av anpassningar och i stället för att anpassa efter varje individ med visuellt stöd, stödstrukturer, timetimer, skärmar, hörselkåpor och så vidare, finns det alltså en stor vinst i att arbeta tillgängligt med hela elevgruppen. Eftersom alla mår bra av tydliggörande pedagogik minskar behoven av individuella anpassningar när gruppen får tillgång till dessa verktyg. Det är förstås ändå fortsatt viktigt att se över vilka förutsättningar och unika behov de olika eleverna har, så att dessa kan mötas.
Vad innebär pedagogisk lärmiljö? Den pedagogiska lärmiljön omfattas av allt ifrån undervisningens form och innehåll till kompensatoriska hjälpmedel eller kognitiva hjälpverktyg, men även pedagogernas olika kunskaper, förhållningsoch arbetssätt, lektions- och stödstrukturer samt varierande lärverktyg. Det handlar även om ditt förhållningssätt som pedagog, vilken miljö och typ av relationer som byggs i klassrummet – hur du använder dig själv som verktyg för att ge instruktioner, hur du möter eleverna, anpassar kommunikation och information för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisning och utvecklas.
Form och innehåll Undervisningens form och innehåll handlar om vilket stoff ni arbetar med och vilka metoder och arbetssätt ni använder. Arbetar eleverna enskilt, i par eller i grupp? Är det en aktivitet där fysisk rörelse ingår?
8
Rum för aktivt lärande_inlaga.indd 8
2021-12-03 14:46
Vilka sinnen är inblandade? Förstärks innehållet med till exempel filmklipp, bilder, ljudupptagning eller skapande uppgift? Är ni inomeller utomhus? Arbetar ni med kooperativa strukturer, arbetsbok, spel eller laborativt material?
Förhållnings- och arbetssätt Förhållnings- och arbetssätt är allt det du gör i din verksamhet för att möta alla olika elevers unika behov. Det är allt ifrån att ge den tid och det utrymme som krävs för att fullfölja en uppgift, att arbeta med visuellt stöd, stödstrukturer, aktivt modellerande för att ge förebilder och exempel, till alternativa sätt för kommunikation, konkret och laborativt material och inte minst närvaro, engagemang och bemötande. Det handlar om den atmosfär som finns i gruppen och hur förhållningssättet mot eleverna utvecklar och stöttar dem. Det är i mötet med varje elev – när vi ser eleven, elevens behov och har förmåga att stötta elevens utveckling – som denna process synliggörs.
Lektions- och stödstrukturer Lektions- och stödstrukturer tydliggör lektionens upplägg och innehåll. En tydlig och återkommande lektionsstruktur underlättar för elever som behöver förutsägbarhet och ramar, det avlastar arbetsminnet och hjälper eleverna att sortera lektionens innehåll. Genom att tydliggöra målet för lektionen, och det långsiktiga målet kopplat till ett eventuellt tema, ger du även eleven möjlighet att knyta an till tidigare upplevelser och erfarenheter. Det blir en återkoppling och tillbakablick som knyter an till det ni tidigare har arbetat med. En gemensam genomgång som tydligt visar innehåll och moment, förstärker också det eleverna har hört genom det visuella stödet. Genomgången bör svara på frågorna: vad ska jag göra och med vem? Vad gör jag när jag är färdig? Mål bör vara mätbara, konkreta och tydligt avgränsade om de ska kunna checkas av efter en lektion, men givetvis kan inte alla lektioner ha denna typ av mål. Många gånger är det färdighetsträning som kräver upprepade tillfällen för att befästas. Utgångspass eller exitticket i olika former kan användas för att se hur eventuella mål har nåtts, och om vi behöver arbeta vidare med något moment.
9
Rum för aktivt lärande_inlaga.indd 9
2021-12-03 14:46
2. Elevaktiva lärmiljöer – om fysisk lärmiljö, rummets egenskaper och arbetsmiljö Genom ett medvetet förhållningssätt till lärmiljöerna omkring oss har vi möjlighet att påverka inte bara arbetssätt och lektionsupplägg, utan även arbeta med de ramar och den atmosfär som ger oss vår arbetsmiljö. Olika rum sänder ut olika förväntningar, och olika typer av möbleringar och placering av material påverkar hur vi arbetar. Genom möblering av klassrum där vi ser på dem som olika arenor, där vi skapar öppna ytor med rum i rummet och placerar material medvetet, så skapar vi miljöer där elever tar för sig och blir aktiva medskapare av verksamheten.
Fysisk lärmiljö Begreppet lärmiljö kan vara stort – här avses den fysiska omgivning som eleverna lär i. Det innebär alltså klassrum och deras respektive funktion, men också skolmiljön i stort samt utomhusmiljön. Fokus ligger på rummets funktion, utformning och hur det används för att skapa goda förutsättningar för lärande. Här omfattas bland annat klassrum, kapprum, korridorer, matsal, omklädningsrum, idrottssal, studierum, bibliotek och små grupprum. Rummets fysiska egenskaper är objektivt mätbara, vi kan beskriva rummets storlek, läge och möblering. På samma sätt kan vi beskriva färger, ljussättning, möblering, materialval, akustik och ljudmiljö. Ändå är upplevelsen av rummet subjektiv, alla som vistas i rummet har sin egen uppfattning av rummet omkring sig. Vi uppfattar färger, ljud och ljus individuellt och våra känslor och erfarenheter av rummet påverkar vår uppfattning av rummet vi befinner oss i. Rådet för arkitektur, form och design har i rapporten Vår tids skola – hur ska den byggas och Mer om rådets arbete kring skolans miljöer fastställt fyra delar som påvisar den fysiska miljöns roll i skolan. Dessa citeras på nästa sida: 36
Rum för aktivt lärande_inlaga.indd 36
2021-12-03 14:46
1. Pedagogik och rum samverkar Den fysiska miljön ska stödja, inte motverka en vald pedagogisk modell. 2. Kvaliteten i den fysiska miljön påverkar trivsel, trygghet och stimulans Att skapa miljöer ute och inne där elever och skolpersonal kan trivas och känna sig trygga och som bidrar till fysisk och psykisk stimulans är betydelsefullt för verksamheten. 3. Delaktighet och inflytande vid utformning av den fysiska miljön är mål och medel Genom att låta elever, lärare och övrig personal som befinner sig i skolan vara delaktiga i ett förändringsarbete kan man uppnå både förståelse och kunskap hos eleverna om den demokratiska processens dynamik och dessutom nå ett bättre resultat i utformningen av den fysiska miljön. 4. Skolbyggnaden som symbol i samhället Den fysiska miljön kommunicerar värden. I skolans fall handlar det om vilka värden som tillmäts barn och unga och om hur skolarbete och kunskap värderas i bred mening.
37
Rum för aktivt lärande_inlaga.indd 37
2021-12-03 14:46
3. Klassrummets möblering – förslag och inspiration Olika rum rymmer olika möjligheter och möjliggör olika arbetssätt. Här kommer ett antal skisser att presenteras, där samtliga utgår från ett klassrum på 60 m². Regler och riktlinjer för antal kvadratmeter per person saknas i dagsläget för klassrum och undervisningslokaler. Lämplig storlek och utformning för klassrum beror på flera faktorer, som vilken typ av verksamhet som bedrivs där och hur inredning, utrustning, omfattning och så vidare ser ut. I Skolöverstyrelsens normer för beräkning av lokalbehov för grundskola och integrerad särskola 1979 och Skolöverstyrelsens normer för beräkning av lokalbehov för gymnasieskola och kommunal högskola 1979 finns exempel på rummens olika storlek. För åk 1 – 3 anges att klassrummet bör vara 60 m², att klassrum för åk 4 – 6 bör vara 75 m² och för högstadiet anges 60 m².37 Uppgifternas ålder gör dock att de behöver anpassas till dagens skola och dess utformning.
Genom att använda ztool skapas fler flexibla arbetsplatser.
65
Rum för aktivt lärande_inlaga.indd 65
2021-12-03 14:47
Presentation av åtta klassrum De åtta fiktiva klassrum som presenteras på följande sidor inreds med ett antal olika möbler, som: bord, stolar, pallar, soffor, höga och låga skåp, hurtsar och bokhyllor. Inredningen varierar i de olika klassrummen, men samtliga är möblerade med möbler som har aktuella mått inlagda. Målet har varit att skapa klassrum med: • minst 24 fasta arbetsplatser, samt med flexibla platser bestående av till exempel plats i soffa, med ztool eller på matta. • en stor öppen yta för genomgångar, redovisningar och presentationer. • ytor för rörelse, massage samt möjlighet att kunna variera sin arbetsställning till liggande. • utrymme för förvaring. • möjligheter för flexibel placering. • arbetsplatser i grupp, i par och enskilt, samt med goda möjlig heter att växla sin arbetsställning och plats vid behov. • arbetsplatser med goda möjligheter till både samarbete och enskilt arbete. Genom att använda skärmar (både golvstående och bordsskärmar) ges möjlighet till variation. Samtliga klassrumsskisser ger förslag på möblering. Där små bord har ställts i grupper kan i stället ett större bord användas. Rektangulära bord kan ersätta runda bord. Där halvmåneformade eller triangulära bord används kan dessa bytas ut mot valfri form. Bord kan ersättas med bänkar. Hurtsarna ger förvaring för elevernas egna material ifall möbleringen sker med bord – sker möbleringen med bänkar är hurtsarna i stället en utmärkt förvaring för pedagogiskt material. Förslagen vill helt enkelt erbjuda en variation på hur rummen kan användas och ge exempel på rum i rummet, en öppen yta och arbetsplatser för ett varierat antal elever. Alla möbler kan naturligtvis bytas ut mot de ni har till förfogande. Förslagen är endast ett sätt att se på rummets möjliga utformning och hur möjligheter kan skapas även med befintliga medel – att ge uppslag och förslag på hur en miljö kan utformas.
66
Rum för aktivt lärande_inlaga.indd 66
2021-12-03 14:47
68
Rum för aktivt lärande_inlaga.indd 68
2021-12-03 14:47
Klassrum 1 – med möjlighet att arbeta i halvklass Klassrum 1 är traditionellt möblerat och har med sina två större grupper möjliggjort att den ena halvan av gruppen kan arbeta med en självgående aktivitet, samtidigt som den andra halvan kan ha både genomgång och arbetsstund med läraren. Det mindre gruppbordet möjliggör att kunna låta några elever arbeta tillsammans, alternativt placera en pedagog med ett par elever som behöver extra stöd. Ståbordet som står nära whiteboardtavlan kan användas både som avlastningsyta för läraren vid genomgång, samt som arbetsplats för den elev som vill arbeta stående efter genomgång. Högskåpet står nära tavlan så att allt material finns nära till hands. Det är dock viktigt i och med denna placering att undvika visuellt stimuli som tar fokus från tavlan. Släta dörrar, täckta glasrutor alternativt välstrukturerade skåp ger minskad visuell distraktion. Vid denna möblering kan pennor och övrigt praktiskt material förvaras för gemensam användning på hurtsen, alternativt i mindre ställ på borden. För att skapa fler individuella arbetsplatser i ett klassrum med denna typ av möblering kan mindre bordsskärmar vara ett bra alternativ.
69
Rum för aktivt lärande_inlaga.indd 69
2021-12-03 14:47
Trivselregler Utforma trivselregler gemensamt i gruppen. Utforma hellre några få regler eller förhållningssätt som eleverna har möjlighet att komma ihåg och hålla, än många som blir svåra att komma ihåg. Utforma dem tydligt och förstärk dem gärna visuellt så att alla elever har möjlighet att uppfatta budskapet. Välj kärnfrågor, alltså frågor som känns viktiga att belysa och arbeta med, självklart tillsammans med barnen. Trivselregler bör utformas positivt, undvik att skriva ”vi ska inte slåss eller bråka” eller ”spring inte inomhus”. Skriv hellre ”vi samarbetar och hjälper varandra” och ”gå inomhus” eftersom budskapet blir tydligare och lättare att ta till sig utan negationer.
Skyltar kan skapas med hjälp av exempelvis programmet Inprint (kräver licens).
96
Rum för aktivt lärande_inlaga.indd 96
2021-12-03 14:47
FRÅGOR ATT REFLEKTERA ÖVER • Vilken typ av lekar ser vi i vår verksamhet? • Vilka förutsättningar ger vi för eleverna att utveckla sin lek? • Vilka olika lekmiljöer erbjuder vi, och vilka har vi möjlighet att utveckla? • Kan vi erbjuda rekvisita i en befintlig miljö för att utveckla eller förändra den? • Vad leker eleverna i de olika miljöerna? • Vilka elever väljer de olika miljöerna? • Har vi ett normmedvetet förhållningssätt där vi möter alla elever? • Har vi lekmiljöer som möter allas behov, intressen och förutsättningar? • Vilken tid får leken ta? Ges det utrymme för både elevinitierad och styrd lek? • När leken behöver pausas, städas allt bort eller sparas något? Varför? • Hur kan eleverna utveckla sin kommunikativa förmåga i de lekmiljöer vi erbjuder? • Hur kan eleverna utveckla sin kreativitet i de lekmiljöer vi erbjuder? • Hur kan eleverna utveckla sin problemlösningsförmåga i de lekmiljöer vi erbjuder? • Hur kan eleverna utveckla sin samarbetsförmåga i de lekmiljöer vi erbjuder? • Hur kan eleverna gå in och ur olika roller och testa olika identiteter i de lekmiljöer vi erbjuder? • Hur deltar pedagogerna i barnens lek?
97
Rum för aktivt lärande_inlaga.indd 97
2021-12-03 14:47
Rum för aktivt lärande – att skapa utvecklande lärmiljöer
Emma Widegren
Med enkla och tydliga metoder kan du som lärare utveckla elevernas lärande, tydliggöra lärprocesser och skapa en lugnare arbetsmiljö. Rum för aktivt lärande visar hur miljön samspelar med undervisning och lärande, och ger både ett teoretiskt underlag och praktiska tips på hur du kan utveckla elevernas lärmiljöer. Rummets möblering och utformning styr i mångt och mycket vilka arbetssätt som är tillgängliga och vilka olika arbetsmetoder vi väljer att låta eleverna möta. Med kunskap om hur lärmiljöer utformas kan både vår syn på undervisning och vårt sätt att se på lärande utvecklas. Det behöver inte handla om att kasta ut möbler och köpa nytt, det går att förändra lärmiljöer med små medel och befintligt material. Målet är att skapa tillgängliga lärmiljöer som utvecklar alla barn. Boken behandlar den pedagogiska och den fysiska lärmiljön och innehåller skisser över olika sätt att utforma ett klassrum. Boken tar även upp ljud, ljus och luft i klassrumsmiljön samt skolans utemiljö, skolgården. Rum för aktivt lärande vänder sig främst till lärare i förskoleklass till årskurs tre, men kan med fördel även läsas av personal inom fritidshemmet.
Rum för aktivt lärande
Rum för aktivt lärande
AN
Alternativa Assisterande teknik och lärverktyg lärverktyg DR
A UP
PL AG AN
Alternativa lärverktyg
Läs- och skrivundervisning – arbeta framgångsrikt utifrån Teachers College Reading and Writing Project
Digitalt stöd för elevens språk-, läs- och skrivutveckling
Anna Månsson Nylund Lisa Molin
Erica Eklöf Johanna Kristensson
Emma Widegren är förskollärare och lärare för F–åk 6 och har lång erfarenhet av arbete inom förskola och skola. Emma är även förstelärare i att utveckla lärmiljöer med elevaktivitet i fokus. Läs mer om Emma på wideung.se.
Input-serien inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga skolarbetet. Böckerna är avsedda att fungera som handböcker i den konkreta klassrumssituationen. Fler Input-titlar hittar du på nok.se/input. ISBN 978-91-27-45944-1
Emma Widegren
9 789127 459441
Rum för aktivt lärande_cover.indd Alla sidor
2021-12-03 14:32