9789127458727 by Smakprov Media AB

Anna Eva Hallin Christina Reuterskiöld

Språkliga svårigheter (försenad eller avvikande språkutveckling) i förskoleåldern förekommer hos många barn och kan få stora konsekvenser för barnen i förskolans lärmiljö. Forskning visar att tidiga insatser och en språkutvecklande och språkligt tillgänglig miljö kan göra skillnad både i förskolan och för att förebygga senare svårigheter. Därför behöver pedagoger inom förskolan och föräldrar veta hur de kan upptäcka språkliga och kommunikativa svårigheter, och få en grund till hur de kan stärka språket och kommunikationen i vardagen. Boken består av två delar. Den första delen ger en bakgrund till vad språkstörning är samt vad det kan bero på. I den andra delen får du som pedagog råd och stöd för hur ni i förskolan kan lägga upp arbetet med att stötta barns språkutveckling.

VÄRT ATT VETA OM SPRÅKSTÖRNING

F Ö R S KO L E P O C K E T

VÄRT ATT VETA OM SPRÅKSTÖRNING Anna Eva Hallin Christina Reuterskiöld

Anna Eva Hallin är leg. logoped och forskare på Karolinska Institutet. Hon driver också språkforskning.se. Christina Reuterskiöld är leg. logoped i Sverige och USA och forskar och undervisar vid New York University. Fler titlar i serien hittar du på nok.se/forskolepocket Förskolepocket är lättlästa och greppbara handböcker som ger en bra introduktion till angelägna ämnen som rör förskolan. Böckerna vänder sig till pedagoger men passar alla som möter barn i förskoleåldern.

ISBN 978-91-27-45872-7

9 789127 458727

Värt att veta om Språkstörning_cover.indd Alla sidor

2021-01-29 11:21

INNEHÅLL Öka er kunskap om språkstörning! 4 DEL 1 Vad är språkstörning och vad beror det på? 7

Språk och språkutveckling 7 Tal- och språkförsening, talstörning och språkstörning 17 Samförekomst med andra funktionsnedsättningar 33 Vad beror språkstörning på? 36 DEL 2 Att stötta språkutvecklingen i förskolan 39

Ditt förhållningssätt spelar roll! 39 Skapa en kommunikationsstödjande miljö 60 Arbeta explicit med språklig medvetenhet och ordförråd 71 Underlätta samarbete och kommunikation med barnets vårdnadshavare 76 Några korta tips kring var man kan börja utvecklingsarbetet 78 Slutord – Mot språkliga möjligheter! 80 Referenser 82 Lästips och länkar 83

Värt att veta om Språkstörning_inlay.indd 3

2021-01-29 15:44

Öka er kunskap om språkstörning! Att vissa barn uppvisar avvikelser vad gäller uttal av språkljud (t.ex. säger topp för kopp) är ganska vanligt och välkänt hos pedagoger. Att en del barn inte utvecklar sin språkliga förmåga på sitt eller sina modersmål som andra barn, är generellt sett ett mindre känt fenomen. Språkstörning kan ses som ett gömt funktionshinder som kan vara lite svårare att upptäcka och kan yttra sig på många olika sätt. Ett barn kan använda ord och meningar, men kanske gör det på ett sätt som inte är effektivt. Ett annat barn kanske har svårt att sitta still och lyssna och har svårt att följa uppmaningar och ta instruktioner. Ett tredje barn verkar inte alls intresserat av att leka eller kommunicera med andra. Boken är skriven utifrån kunskap från aktuell svensk och internationell forskning kring språkstörning och den internationella definitionen av språkstörning, som tydligt skiljer mellan språkstörning och talstörning. Vi skriver alltså inte ingående om uttalssvårigheter (som kan bero på det som på svenska kallas för fonologisk språkstörning) i denna bok. Forskningen är baserad på enspråkiga barn, men många av våra förslag kring arbetet med barn med 4

Värt att veta om Språkstörning_inlay.indd 4

2021-01-29 15:44

språkstörning är också bra för barn från flerspråkiga miljöer. I den första delen av boken har vi utgått från ett sätt att tänka kring kommunikativ förmåga hos barn som grundar sig i ett välkänt ramverk (Bloom & Lahey, 1978; Lahey, 1988). All information har också stöd i aktuell forskning och teorier, samt gemensam lång klinisk erfarenhet. Ramverket beskriver språkligt innehåll, språklig form och språklig användning. Det är viktigt att inte bara fokusera på den språkliga formen, det vill säga språkljud, ord och meningar. Att tänka kring hur kommunikation blir effektiv genom ett samspel av språkligt innehåll, form och användning utgör ett bra sätt att fånga olika typer av språkstörning. Det finns till exempel barn som talar flytande med fullständiga meningar, men vars samtal det ändå är svårt att förstå. Ramverket inkluderar också förspråklig utveckling, då barn kommunicerar redan innan de använder sina första ord. Vissa delar av den förspråkliga utvecklingen är viktiga för att de första orden ska komma och sedan följas av ordkombinationer och meningar. Vi beskriver hur språkinlärning sker både implicit och explicit under förskoleåldern. Genom den implicita inlärningen lär sig barn ord bara genom att höra dem användas. Explicit inlärning handlar till exempel om språklig medvetenhet i aktiviteter och lekar. Den andra delen av boken handlar om hur vi kan stötta barn med språkstörning under förskoleåldern. 5

Värt att veta om Språkstörning_inlay.indd 5

2021-01-29 15:44

Vi behandlar till exempel vuxnas förhållningssätt och hur vi kan främja kommunikation, ordinlärning, grammatisk utveckling och bädda för läs- och skrivinlärningen. Vi hoppas och tror att de strategier vi föreslår, som alla har forskningsstöd, kommer att ge vägledning och vara användbara för pedagoger och andra personalkategorier som arbetar med förskolebarn. Boken vänder sig framför allt till förskollärare, men kan också vara användbar för logopedstudenter, psykologer och andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård med inriktning mot barn, samt naturligtvis föräldrar.

Värt att veta om Språkstörning_inlay.indd 6

2021-01-29 15:44

DEL 1

VAD ÄR SPRÅKSTÖRNING OCH VAD BEROR DET PÅ?

Språk och språkutveckling För att förstå språkstörning måste vi först veta vad vi menar med språk. När vi talar om ”språk” till vardags, menar vi ofta världens olika språk. Men det räcker inte för att förstå vad språkstörning är. En mer användbar definition är att språk och vår kommunikativa förmåga är ett samspel mellan innehåll, form och användning (Bloom & Lahey, 1978; Lahey, 1988). Språkets innehåll är det vi vill uttrycka med språket. När vi kommunicerar med andra vill vi uttrycka något eller förstå vad någon annan uttrycker. Exempel är: ”Jag ska läsa” uttrycker en intention, men ”Jag åt” beskriver en avslutad aktivitet. Språket använder vi för att prata om det som inte finns direkt framför oss – annars skulle det räcka med att peka och gestikulera. Språkets form hjälper oss att kommunicera detta innehåll, och inkluderar orden vi använder och de språkljud som orden består av. Språkljuden uttalar vi genom att forma munnen och tungan när vi artikulerar. 7

Värt att veta om Språkstörning_inlay.indd 7

2021-01-29 15:44

Till formen hör också de olika ändelser vi sätter på orden, som till exempel signalerar plural eller dåtid och nutid, samt grammatiska regler, exempelvis ordföljd. ”Eva älskar Kalle” kontra ”Kalle älskar Eva” belyser ordföljdens vikt för betydelsen. Vi kan uttrycka språkets form på olika sätt – i olika modaliteter – där tal är en. Andra modaliteter är skrivet språk och tecknat språk. Andra typer av kommunikation inkluderar alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), till exempel olika symbolsystem som Bliss, Pictogram eller Picture Communication Symbols (PCS). Språkets användning hänger samman med vår sociala förmåga, också kallad ”pragmatisk förmåga”. När vi säger eller skriver något väljer vi olika ord i olika situationer, vi anpassar oss till mottagaren och håller oss till turtagningsregler. Vi skiftar mellan att fråga, påstå, informera och ge direktiv, och detta kompletterar vi med vårt kroppsspråk och minspel, röstläge och gester för att klargöra det vi vill kommunicera.

INNEHÅLL

FORM

ANVÄNDNING

Värt att veta om Språkstörning_inlay.indd 8

2021-01-29 15:44

Dessa tre delar – innehåll, form och användning – samspelar ständigt när vi språkar och alla tre delarna behövs. Här är ett exempel – ett barn säger: "Nalle äta", medan hen leker med en nalle och ett leksakskök. Här är det språkliga innehållet en aktivitet (äta) som utförs av en specifik aktör (nallen). Den språkliga formen som barnet använder är de två orden nalle och äta. Barnets yttrande är uttalat som en kommentar under leken. Det är inte en fråga eller ett försök att få den vuxne att göra något eller ge barnet något. Den språkliga användningen är helt enkelt att kommentera. Samspelet mellan form, innehåll och användning utvecklas över tid. En treåring kan titta på sin mamma, sträcka sig efter en flaska med vatten och säga: ”Mamma, jag vill ha vatten.” Vid 10 månaders ålder gjorde barnet samma sak, det vill säga kommunicerade om vattenflaskan (språkligt innehåll). Då tittade hen på flaskan, på sin mamma och så tillbaka på flaskan, sträckte ut armen mot den och sa: ”vava”. I båda fallen var avsikten att få den vuxne att utföra en handling (hjälpa hen att få vattenflaskan), det vill säga styra någons beteende (användning). Skillnaden är att som treåring kan barnet formulera en tydlig mening (språklig form), som mamman kan förstå även om hon är i ett annat rum. Med begränsad tillgång till språklig form använder sig barnet av en form som en vuxen kanske, eller kanske inte förstår (vava). Situationen blir dock helt begriplig om man kan följa barnets blick och se gesterna (sträcka sig mot flaskan). 9

Värt att veta om Språkstörning_inlay.indd 9

2021-01-29 15:44

Kommunikation innan de första orden Eftersom det inte finns någon konventionell språklig form innan det går att uppfatta igenkännbara ord, så får vi tänka i termer av beteenden som är förstadier till språkligt innehåll, språklig form och språklig användning. Förstadier till språkligt innehåll inkluderar beteenden som visar att barnet lär sig saker och ting om objekt och händelser i omvärlden. Här vill vi se att barnet fixerar blicken på objekt som rör sig och senare söker efter bollen som rullar in under soffan (objektspermanens), undersöker objekt med händer och mun och observerar den vuxnes användning av saker och ting. Gradvis börjar barnet imitera hur vuxna använder saker, till exempel att äta med en sked och dricka från en kopp. Senare provar barnet dessa handlingar i låtsaslek och matar dockan med en sked. Förstadier till språklig form inkluderar beteenden som visar att det lilla barnet håller på att göra sig redo att producera tal. Först kommer skrik och gnyenden, men gradvis kan man höra att barnet ligger och provar olika vokalljud som aaaa eller oooo med olika tonlägen. Gradvis kommer jollret med långa sekvenser av konsonant- och vokalkombinationer, som bababababa eller mamamamama. Mot slutet av det första levnadsåret brukar de första orden komma och de består ofta av en kortare version av detta, såsom mamma eller baba (kanske barnets ord för ett välkänt föremål eller person). Ett annat vanligt tidigt ord är dä för där. Men det varierar 10

Värt att veta om Språkstörning_inlay.indd 10

2021-01-29 15:44

Anna Eva Hallin Christina Reuterskiöld

VÄRT ATT VETA OM SPRÅKSTÖRNING

F Ö R S KO L E P O C K E T

VÄRT ATT VETA OM SPRÅKSTÖRNING Anna Eva Hallin Christina Reuterskiöld

ISBN 978-91-27-45872-7

9 789127 458727

Värt att veta om Språkstörning_cover.indd Alla sidor

2021-01-29 11:21