9789127458505 by Smakprov Media AB

Psykologi Levanders Psykologi 1 med nyskrivna kapitel och aktuella teman visar hur psykologiämnet kan hjälpa eleverna att förstå sin samtid. Konstbilder och foton väcker tankar och inbjuder till samtal. Språk, rubriker och struktur har bearbetats för att stötta läsningen och uppmuntra till jämförelser och resonemang.

Uppgifter och centrala begrepp • Varje kapitel inleds med det centrala innehållet i punktform och avslutas

med resonerande uppgifter att pröva innehållet på. • Genom kapitlen finns kontinuerligt uppgifter som stöttar eleverna att sammanfatta och resonera kring innehållet samt att använda egna erfarenheter för att få ihop teori och praktik. • Centrala begrepp är tydligt markerade och förklaras både i texten och i separat ordlista.

Extramaterial på nok.se/levanderspsykologi

Fördjupande texter • Ordlista med centrala begrepp Introduktionsfilmer till perspektiven • Quiz Fallbeskrivningar med kommentarer Lärarstöd med lektionsförslag och övningar

ISBN 978-91-27-45850-5

9 789127 458505

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_omslag.indd 3

CORNELIA SABELSTRÖM LEVANDER MARTIN LEVANDER • LISA LEVANDER

Levanders Psykologi 1 ger läsaren både bredd och djup i sina nya kunskaper. Några utgångspunkter är särskilt centrala: Genom att jämföra och värdera olika psykologiska perspektiv introduceras ett granskande sätt att tänka kring psykologi. Boken inbjuder till reflektion över egna erfarenheter och på så sätt kopplas psykologiämnet till både individen och omvärlden. En annan utgångspunkt är arvet och miljöns betydelse, liksom hur samhällets utveckling kan förstås utifrån en psykologisk synvinkel. Så klart finns kapitel om hälsa och ohälsa kvar samt hur psykiska svårigheter kan behandlas, men nu i aktuell form.

Psykologi 1

Att förstå människan och samtiden

LEVANDERS

Psykologi CORNELIA SABELSTRÖM LEVANDER MARTIN LEVANDER • LISA LEVANDER

1 2020-12-22 14:52

Psykologi

1 Vad är psykologi?

2 Psykodynamiskt perspektiv

3 Beteendeperspektiv

4 Kognitivt perspektiv

5 Biologiskt perspektiv

6 Socialpsykologi – en introduktion

120

7 Vår omoderna hjärna

142

8 Drivkrafter framåt – om behov, känslor och annat som styr oss

162

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 4

2020-12-23 09:16

9 Gruppen, samhället och individen 184 10 Hälsa, trender och förändring

212

11 Att vara i kris

234

12 Stress och återhämtning

248

270

Bildförteckning

272

Extramaterial på nok.se/levanderspsykologi • • • • • •

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 5

Ordlista med centrala begrepp Introduktionsfilmer till perspektiven Quiz Fördjupande texter Fallbeskrivningar med kommentarer Lärarstöd med lektionsförslag och övningar

2020-12-23 09:16

KAPITEL 10

Hälsa, trender och förändring Mår unga sämre idag? Relationer i en digital värld Att vilja vara perfekt Ett meningsfullt liv ger god hälsa Motivation att förändra sig

att ungdomar mår dåligt, nu mer än förr. Är det tuffare att vara ung idag? Har livets utmaningar blivit större eller är unga idag inte tillräckligt rustade att möta dem? I kapitlet undersöks om hemmasittande, jakten på det perfekta livet och det ständiga jämförandet med andra, kan förklara ungas ohälsa. Har de som uppnår ett långt liv och god hälsa levt sunt hela livet eller beror hälsan också på om du tycker livet är meningsfullt? Du får många råd om hur du bör leva, men det är inte enkelt att skapa hållbara förändringar. Vilka psykologiska processer kan hjälpa dig att hålla uppe din motivation? ET SÄGS OFTA I MEDIERNA

Är hälsa frihet från smärta, eller mer än så? ”Den lilla hjorten” av Frida Kahlo. 212

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 212

2020-12-23 09:18

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 213

2020-12-23 09:18

Svåra livsfrågor eller psykisk ohälsa Vissa menar att barn och unga vuxna mår sämre idag än tidigare. Statistiken visar att fler söker vård för att de mår dåligt och att allt fler får psykiatriska diagnoser, det vill säga uppvisar tecken på psykisk ohälsa. Framför allt är det fler som söker hjälp för ångest, oro och nedstämdhet än tidigare, särskilt unga kvinnor. Panikångest, självskadebeteenden, social fobi och ätstörningsproblematik är några former av ångest och nedstämdhet som är vanliga bland unga. Att barn och unga söker mer psykiatrisk vård idag kan bero på att vi talar mer om psykisk ohälsa, att det inte längre är något vi förväntas hålla för oss själva. Det kan också bero på förändringar i samhället, att det blivit tuffare för barn och unga vuxna. Samtidigt är det naturligt att känna mycket och kanske må dåligt under tonåren och i tidigt vuxenliv. Kanske är det i den här fasen i livet som vi människor funderar allra mest över vilka vi är. Mycket i livet känns osäkert och skrämmande, vilket inte är så konstigt. Att gå från barndom till att bli tonåring och sedan vuxen är påfrestande för de allra flesta. Det ställs helt andra krav på dig i den här åldern än tidigare. Skolarbetet blir mer krävande samtidigt som du kanske får ta mer ansvar hemma. Kroppen och psyket genomgår stora förändringar, och kompisar och kärleksrelationer blir allt viktigare. Hur ska du orka med allt när det är så mycket på en gång? Det efterlängtade, att bli äldre, har ett pris. När förmågan att reflektera (noga tänka igenom något) utvecklas, börjar de flesta fundera mer på sin identitet, sina relationer och sin framtid. Det är under tonåren och som ung vuxen du fokuserar allra mest på dig själv: vem du är och vill bli. Om du frågar äldre syskon, kusiner eller bekanta mellan 20 och 30 år, kommer nog många tala om högstadiet som en svår period. Berättelserna om gymnasieåren skiljer sig troligen mer åt. Vissa uppfattar den perioden som tung, därför att det uppstår så många tankar om identitet, om livet och om döden. Men ungdomstiden kan också vara en socialt utvecklande period där du börjar prova på ett vuxnare liv och umgås med andra på nya sätt. Många njuter av att själva få bestämma allt mer och göra nya erfarenheter. Att utforska sin identitet genom 214

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 214

2020-12-23 09:18

kläder, intressen och i relationer kan också vara spännande och lustfyllt. Hur just du upplever din tonårstid påverkas så klart av om du hittar ett sammanhang som passar dig, eller inte. Även hur lätt det är att förena skolans värld och utmaningar med den du är, eller vill vara, har betydelse.

Den svåra vägen till vuxenlivet Vägen till vuxenlivet var på 1900-talet mer utstakad än den är idag. Det fanns inte lika många valmöjligheter. De flesta började arbeta tidigt och bildade familj. Det var vanligt att arbeta på samma arbetsplats hela livet. Att vara ung idag beskrivs istället ofta som en härlig tid med obegränsad frihet, då du kan göra vad du vill. Samtidigt är det en otrygg period med många val och förändringar. Kanske vill du flytta hemifrån men hittar ingenstans att bo. Kanske verkar det som att alla andra ska göra spännande saker, som du inte vågar eller har möjlighet att göra. Den fullständiga friheten har trots allt begränsningar. När du väl är framme vid något av det du hoppats på; får ett jobb, kommer in på en utbildning eller flyttar hemifrån, innebär förändringen också stora utmaningar som kan kännas skrämmande. Den bild av framtiden som möter dig i media är samtidigt fylld av katastrofer, såsom klimatkris, ekonomiskt sammanbrott och världskrig, men du förväntas ändå vara positiv.

När tunga känslor tar över Det finns olika sätt att se på varför många tonåringar och unga vuxna mår dåligt. Att gå från barndom till vuxenliv kan innebära att du oftare än tidigare känner dig ledsen, orolig och kanske ensam. Det händer så mycket och det finns inga säkra svar att få. Oron och grubblerierna kan ses som en naturlig del av att vara just ung vuxen, av att ta sig igenom en utmanande livsfas (period i livet). Ibland blir dock lidandet för stort. Det är inte längre en livsfas som ska passeras, utan har kommit att handla om psykisk ohälsa där ångest och nedstämdhet tar över. Då kan det behövas professionell hjälp. Kanske är det omvärlden som uppfattar att grubblerierna eller oron blivit större än vanligt, blivit något som inte går att klara på egen hand. 215

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 215

2020-12-23 09:18

Eller så söker individen själv hjälp. Forskningen visar att det är viktigt att unga med psykisk ohälsa, till exempel depression, får hjälp tidigt. Annars riskerar de att hamna efter i skolan och i livet i allmänhet, och risken ökar för fler depressioner senare i livet. Det är inte helt enkelt att se eller känna skillnaden mellan grubblerier kring livet, och nedstämdhet eller ångest som uttryck för allvarlig psykisk ohälsa. Den viktiga skillnaden är kanske om du alltid känner dig nere och grubblar över livet eller om det också finns utrymme för stunder av glädje och social samvaro.

UPPGIFTER 1

Uppfattar du att unga mår sämre idag än tidigare? Vad beror det i så fall på, enligt dig? Motivera ditt ställningstagande.

Hur ser du på gymnasietiden – är det en livsfas med kriser? Är det en annorlunda tid jämfört med hur du mådde och tänkte på högstadiet? Varför är det så? Eller är det inte så?

Har det blivit svårare att klara livsfasen ”ungdom” nu än tidigare? Vad beror det i så fall på? Är utmaningarna större eller är unga sämre rustade att klara övergången till vuxenlivet?

216

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 216

2020-12-23 09:18

Samhällsförändringar och ungas ohälsa Det finns många olika förklaringar till varför fler unga upplever att de lider av psykisk ohälsa. Vissa forskare tror att förklaringarna finns i förändringar som skett i samhället på 2000-talet.

Den olyckliga smartphone-generationen? Forskning som Jean M. Twenge gjort på ungdomars hälsa i USA, har fått vissa forskare att dra slutsatsen att dagens ungdomar har sämre psykisk hälsa på grund av att de är uppvuxna med smarta telefoner och sociala medier. Hon har analyserat resultat från enkätstudier (som bygger på att deltagare besvarar frågor i ett formulär) med amerikanska ungdomar. Dessa visar att ungdomar födda efter 1995 inte träffar vänner lika ofta som tidigare generationer, och att de läser och arbetar mindre. Istället är de hemma och surfar på sociala medier. De amerikanska ungdomarna som lägger mycket tid på mobilen, datorn och surfplattan mår sämre psykiskt, än de som inte gör det. Tonåringarna som ofta använder sociala medier men mer sällan träffar vänner, känner sig enligt forskningen mer ensamma. Men det betyder förstås inte att skärmarna måste vara orsaken till att unga mår dåligt. Det kan också vara så att de som mår dåligt distraherar sig genom att surfa och använda sociala medier. När tonåringar väl träffas, till exempel på fest, visas det upp i sociala medier. Den som sitter hemma med telefonen känner sig då ensam och utanför, har Twenge sett i sin forskning. Flickor använder sociala medier mest och är också de som känner sig mest utanför i de amerikanska undersökningarna. Samtidigt har internet och sociala medier gjort det lättare för unga idag att få kontakt med andra som delar samma intresse och hitta nya vänner. Vi vet ännu inte tillräckligt om hur internet och sociala medier påverkar våra sociala vanor. Vi har inte heller lärt oss hur vi ska använda dem för att må så bra som möjligt.

217

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 217

2020-12-23 09:18

Längtan efter att vara felfri Sevil är 22 år och studerar till ingenjör. Hon tar sina studier på största allvar; redan när hon började på gymnasiet hade hon bestämt sig för att plugga vidare. Sevil går upp tidigt varje morgon för att göra sig i ordning inför skoldagen. Hon är mycket noga med att inte ett enda hårstrå ligger fel innan hon går hemifrån, annars tänker hon på det hela dagen. Numera tar hon alltid en extra tidig buss på morgonen. En gång var nämligen bussen försenad och när Sevil sent kom in i föreläsningssalen tittade läraren på henne, varpå Sevil började svettas intensivt och fick ont i magen. Det vill Sevil aldrig vara med om igen. En dag på biblioteket där Sevil brukar sitta till stängningsdags, kommer en klasskompis förbi. Sevil uttrycker sin förtvivlan: ”Jag är så himla stressad, jag fattar inte hur man ska göra de här uträkningarna på sidan 25!”. Hennes kompis tittar lite undrande på henne. ”Men du hörde väl att läraren sa att den sortens tal antagligen inte kommer på tentan?” Men Sevil vågar inte ta några chanser. Vad ska hennes vänner och familj tycka om Sevil inte får högsta betyg på tentan?

Exemplet med Sevil visar hur hela livet kan bli en jakt på att vara felfri. Hur alla tankar och handlingar får det som mål. Personer som ständigt strävar efter perfektion kallas ofta för perfektionister. Perfektionism är inte en diagnos utan ett personlighetsdrag, som kan leda till psykisk ohälsa. Typiskt för perfektionister är att de ställer höga krav på sig själva, och tror att andra ställer lika höga krav på dem. De tenderar att tvivla på att de gjort saker på rätt sätt och oroar sig för att göra misstag. Många är också väldigt ordningsamma, de försöker ha full kontroll. Självklart har många av oss sådana här drag – vi vill undvika kritik och vi påverkas av bilder av lyckade människor i reklam och sociala medier. Men det är skillnad på att alltid, i varje situation, tänka och handla utifrån rädslan att inte vara perfekt, och att göra det ibland. En perfektionist drabbas också av starkare oro och ångest när den perfekta fasaden spricker ett kort tag. Perfektionism kan beskrivas som en strävan efter att vara perfekt för att försöka undvika eller minimera jobbiga känslor av skam och skuld. Men perfektionism kan också riktas mot andra och alltså handla om att ställa orimligt höga krav på andra människor och kritisera eller se ner på personer som visar upp sina fel och brister. Det råder delade meningar om perfektionism är ett personlighetsdrag som vi mer eller mindre föds med. Däremot finns det inget tvivel 218

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 218

2020-12-23 09:18

om att det är påfrestande att alltid försöka vara helt felfri – det är ju att leva med ett mål som är omöjligt att nå. Personer som pressar sig för att vara perfekta, brukar också ha mer ångest och oro än de som inte ställer så höga krav på sig själva. Begreppet perfektionism kommer ursprungligen från psykodynamisk teori. Karen Horney beskrev på 50-talet perfektionism som ”måstenas tyranni” och såg perfektionism som en variant av en neurotisk personlighet. Hon menade att det inte fanns något positivt med perfektionism. En teoretiker som var samtida med Horney var Alfred Adler. Han menade att strävan efter perfektion är en naturlig drivkraft i livet, men som går för långt för vissa personer och då skapar problem och lidande.

Olika sorters jakt på felfrihet Perfektionism kan visa sig på olika sätt. Perfektionistisk strävan handlar om ambitiösa beteenden – individen vill vara helt perfekt och låter det styra livet. Perfektionistisk oro visar sig istället i tankar om att vara tillräckligt bra i andras ögon. Då är du starkt övertygad om att andra kräver att du ska vara perfekt. Enligt forskningen verkar det vara mer skadligt att oroa sig för att duga i andras ögon, det vill säg perfektionistisk oro, än att sträva efter att vara felfri. En stereotyp bild av en perfektionist är kanske en hårt tränande balettdansös som aldrig äter skräpmat och har varje hårstrå på plats. Visst finns det perfektionister som också ser sin hälsa som ett område i livet som måste vara perfekt, men faktum är att perfektionister snarare verkar leva rätt osunt. Det är stressigt att alltid försöka vara felfri, och stress är inte hälsosamt. Dessutom blir det svårt att hinna med ett hälsosamt liv med träning, sömn och avkopplande fritid, när allt du gör och visar måste vara felfritt.

Perfektionism hos unga Forskning gjord på ungdomar i USA, England och Kanada visar att sedan slutet på 1980-talet har perfektionism ökat hos unga: framför allt verkar unga uppleva en starkare förväntan från omgivningen idag. Kraven på felfrihet gäller sådant som utseende, social status och prestationer både i skolan och på fritiden. Idealet säger att en ungdom ska 219

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 219

2020-12-23 09:18

vara så många saker: attraktiv, ha många vänner och helst en kärleksrelation, vara duktig i skolan och dessutom gärna vara väldigt bra på något fritidsintresse också. Kanske är upplevelsen av höga krav och det ständiga flödet av ”perfekta människor” i reklam, sociala medier och andra informationskanaler en förklaring till att unga mår sämre idag. Men varför upplevs egentligen kraven som större än förr? En teori är att det västerländska samhället blivit mer individualistiskt och

220

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 220

2020-12-23 09:18

prestationsinriktat. Som ung på 1970-talet upplevdes pressen att bli framgångsrik inte lika starkt, eftersom individen mer såg sig som en del av en grupp, exempelvis en politisk grupp eller en musikrörelse. Idag mäts individens värde mer i de egna framgångarna, vilket hörs i uttryck som ”att vårda sitt personliga varumärke” eller ”sälja sig själv”. Och prestationerna handlar inte bara om att göra en karriär inom sitt yrke, utan också att uppnå ”det perfekta livet” – åtminstone ska det framstå så inför andra.

Att jämföra sig med andra När vi ställer stora krav på oss själva beror det ofta på att vi jämför oss med andra och vill vara lika bra som dem (eller bättre!). En stor skillnad på dagens samhälle och samhället innan den digitala revolutionen, är de sociala medierna. Idag kan du jämföra dig med andra hela tiden och inom nästan alla områden. Vad du har på dig, vad du gör på sommarlovet eller vad du äter till frukost. Men sociala medier ger en skev bild av andras liv, eftersom det oftast bara är en lyckad bild som visas upp. Idag kan du också jämföra dig med kända personer som delar med sig av sitt inte så vardagliga liv. Många menar att det är de här jämförelserna, som alltid finns en knapptryckning bort, som gör oss missnöjda med oss själva.

UPPGIFTER 4

Tänker du att hemmasittande (sociala medier istället för att träffas öga mot öga, dataspelande istället för fritidsintressen utanför hemmet och skolk istället för skolgång) är en förklaring till psykisk ohälsa bland ungdomar? Vad talar för en sådan ståndpunkt? Vad talar emot?

Vad är perfektionism och varför kan det leda till psykisk ohälsa? Redogör för några förklaringar till varför unga idag verkar plågas mer av egna krav på perfektion än tidigare.

Finns det något positivt med perfektionistisk strävan, att ha en hög ambitionsnivå i allt du gör? Vilka nackdelar finns det?

Vad kan vara en förklaring till att jämförandet med andra får människor att må dåligt, tänker du? Är det värre för ungdomar än för andra? Varför eller varför inte?

221

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 221

2020-12-23 09:18

Vad är då god hälsa? Hur skulle du beskriva god hälsa? Är det att inte ha någon sjukdom eller att aldrig känna ångest? Är hälsa bara avsaknaden av dåliga ting? År 1948 skrev Världshälsoorganisationen (WHO) följande definition av hälsa: ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning. Aaron Antonovsky var en israelisk sociolog som under andra hälften av 1900-talet förde fram nya tankar om vad hälsa egentligen är. Han hade i flera år studerat vad som gör människor sjuka, tills han ställde sig den motsatta tanken: Vad gör att människor är friska? I slutet av 1960-talet studerade Antonovsky kvinnor i klimakteriet. Av studien framgick att de kvinnor som tidigare i livet hade utsatts för extrema påfrestningar hade sämre hälsa. En sådan påfrestning var att ha överlevt koncentrationsläger, och de flesta av dessa kvinnor hade betydligt sämre hälsa än kvinnor som inte suttit i koncentrationsläger. Men en tredjedel av kvinnorna från koncentrationsläger hade klarat sig lika bra som de andra kvinnorna i studien. Hur kunde detta komma sig? Antonovsky kom fram till att det som skapar och bibehåller hälsa (trots påfrestningar i livet) är en känsla av sammanhang, vilket brukar förkortas KASAM. KASAM bygger framför allt på tre saker: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Att uppleva livet som meningsfullt är enligt teorin viktigast. Begriplighet handlar om att du kan förstå din livssituation, och hanterbarhet innebär att du tror att du kan påverka den. Motsatsen är att uppleva livet som kaotiskt, oförutsägbart och obegripligt, och att det inte går att göra något åt. Då blir det också svårt att känna att livet är meningsfullt och hanterbart, och att känna att du är en del av ett sammanhang. En viktig upptäckt som Antonovsky gjorde då han intervjuade överlevarna från förintelsen, var att kvinnorna med god hälsa beskrev att de var behövda av människor i sin omgivning. Att känna sig behövd har stor betydelse för hur meningsfullt livet känns, menade Antonovsky. Att ägna sig åt att hjälpa andra genom till exempel volontärarbete har också i andra studier visat sig vara förknippat med ett längre, friskare liv och större välmående. 222

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 222

2020-12-23 09:18

Filip slutade gymnasiet för två år sedan. När han tog studenten kände han sig fri och såg fram emot att slippa skolan, åtminstone ett tag. Han började jobba heltid på lagret där han arbetat extra under gymnasiet. Filip bodde kvar hemma och det gjorde de flesta av hans kompisar också. De umgicks nästan lika ofta som tidigare och gick ut flera kvällar i veckan. Filip trivdes med sin nyvunna frihet och att tjäna pengar. Men efter det där första året blev allt annorlunda. Många kompisar började plugga på heltid, flyttade och bytte kompisgäng. Filip själv flyttade till en liten andrahandslägenhet, eftersom han inte stod ut med att bo hemma och behandlas som ett barn. Nu tycker han att lagerjobbet är ganska ensamt och tråkigt, och när Filip jobbat klart åker han hem och spelar dataspel. Det är kul och tiden går fort. Filip har kompisar som han chattar med. Men när Filip inte spelar känner han sig ensam och uttråkad. Han sover sämre och får ofta ont i kroppen när han jobbar.

Kanske kan KASAM, känsla av sammanhang, förklara varför många unga mår dåligt? Som ung är det lätt att känna att du inte passar in någonstans, du är ju varken barn eller riktigt vuxen. Ofta är både relationer och levnadsvillkor osäkra. De sammanhang du tidigare ingått i finns inte kvar eller förändras. Möjligheten att påverka kan också vara liten.

UPPGIFTER 8 Beskriv vad känsla av sammanhang (KASAM) innebär och vad som Antonovsky ansåg skapar KASAM? Är det något du skulle vilja lägga till, som du tycker är lika viktigt för att uppnå en känsla av sammanhang? 9 Hur skulle du förklara Filips försämrade hälsa med hjälp av KASAM? 10 Hur väl tycker du att de tre begreppen meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet passar in i ditt liv? Fundera över om de påverkar din känsla av sammanhang? Vilka sammanhang ingår du i?

223

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 223

2020-12-23 09:18

Långt liv som tecken på hälsa På 1900-talet handlade hälsovården framför allt om att stoppa dödliga sjukdomar och hindra infektioner. Då var kvaliteten på sjukvården en avgörande faktor för människors livslängd. Idag har den medicinska utvecklingen och det ökade välståndet i stora delar av världen gjort att andra aspekter än sjukvård och medicin har lyfts fram som betydelsefulla för människors hälsa. I många länder är exempelvis övervikt och rökning större hälsoproblem än dödliga virus och bakterier. I de industrialiserade länderna beror många av dagens dödliga sjukdomar (som lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar) på hur människor lever och beter sig. För att förstå och hantera dessa sjukdomar räcker det inte att betrakta sjukdom utifrån biologi och medicin. Vi måste också förstå vilka psykologiska faktorer som påverkar människors levnadsvanor och deras hälsa. Därför används idag allt oftare en biopsykosocial modell för hälsa. Förutom biologiska orsaker vägs också in psykologiska orsaker (tänkande, känslor och beteende) och sociala orsaker (såsom normer, värderingar och ekonomi).

224

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 224

2020-12-23 09:18

Forskare studerar samhällen där människor lever väldigt länge, som på Sardinien och i Okinawa i Japan. Där har de funnit flera faktorer som verkar ge lång livslängd. Gener, att röra på sig i vardagen, hälsosamma matvanor, stort socialt stöd, att sova tillräckligt och inte stressa för mycket verkar vara sådana viktiga faktorer, som inte bara leder till ett längre utan också till ett friskare liv. Gemensamt för samhällen med lång livslängd är att invånarna lever ganska enkelt och ofta arbetar långa dagar med fysiskt arbete, men samtidigt inte stressar särskilt mycket. De fortsätter arbeta även som gamla. Det är en helt annan livsstil än den moderna urbana. Det sättet att leva på gör också att invånarna har en stark samhörighet och att de känner sig behövda – de har en funktion i samhället.

Arv eller miljö? Forskarna lyckas i allt högre utsträckning kartlägga vilka gener som ökar risken för olika sjukdomar och problem. De vet också mer om vilka gener som har betydelse för vilken typ av mat och träning som passar individen bäst. Drömmen är att i framtiden kunna skräddarsy exempelvis medicinsk behandling och kost- och träningsprogram så att det passar individens genuppsättning. Men samtidigt är det inte så enkelt att våra gener bestämmer allt. Forskning visar nämligen att miljön också påverkar våra gener! Alla kroppens celler har samma genuppsättning – de har samma DNA i sig. Men cellerna har olika uppgifter – de kan till exempel vara muskelceller eller nervceller. Trots att de alltså har samma genuppsättning kan celler göra olika saker tack vare att olika gener är aktiva eller passiva i de olika cellerna. Detta kallas epigenetik. Forskare har kunnat se att genernas aktivering, om de ”slås av eller på”, påverkas av miljöfaktorer som bland annat mat, motion, medicin och stress. Alltså har miljön, hur vi lever, också betydelse för om vi blir sjuka fysiskt eller psykiskt. Detta kan kännas hoppfullt för en del, och som en börda för vissa. För det är inte helt lätt att förändra sina vanor, att behålla en förändring.

225

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 225

2020-12-23 09:18

Att förändra Kommer du på något som du har försökt att förändra? Var det du som ville förändra något, eller var det omgivningen som tyckte att du borde göra det? Hur gick du tillväga? Vad fungerade och vad fungerade inte? Bara för att vi får veta hur vi borde leva, betyder inte det att vi gör så. Och oavsett hur långt gentekniken utvecklas är det fortfarande du och jag som måste bestämma hur vi ska leva och vilka val vi gör. Du har säkert fått höra vad som är ”nyttigt” för dig ända sedan du var ett litet barn. De flesta av oss vet hur vi borde leva – äta näringsrik mat, sova tillräckligt, motionera, försöka undvika mycket stress, alkohol och tobak. Varför gör vi inte bara de här sakerna som vi vet är bra för oss? Kort sagt – varför gör vi som vi gör? 226

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 226

2020-12-23 09:18

En hälsosam personlighet? En del forskare menar att vissa av oss föds med större psykologisk sårbarhet och därför påverkas mer negativt av svåra livsomständigheter, medan andra rustats med bättre psykologiska förutsättningar. Medfödda personlighetsdrag samspelar sedan med miljön under uppväxten. Det betyder att yttre faktorer som till exempel familjerelationer, större händelser och bristande ekonomiska resurser kan påverka individens förmåga att hantera påfrestningar i både positiv och negativ riktning. Din personlighet påverkar också hur troligt det är att du utsätter dig för risker. I kapitel 14 kommer du att läsa om olika sätt att beskriva personlighetsdrag. Ett personlighetsdrag är noggrannhet – hur plikttrogen och ordningsam du är. Det här personlighetsdraget verkar innebära en minskad risk för sjukdomar, kanske för att de här personerna undviker riskfyllda situationer. Mattias har älskat bollsporter ända sedan han var liten och lekte olika bollekar med sina äldre syskon. När han började skolan fick han mycket beröm för sin bollkänsla av idrottsläraren. Han var noggrann med att träna på fotbollsövningarna de fick och åt alltid mellanmålet som föräldrarna brukade skicka med. Numera spelar han mest basket och fotboll med kompisarna. Mattias är uppvuxen i en stor familj och är van att umgås med nya personer och går gärna på fest. Vissa av hans kompisar vågar inte prata med okända personer förrän de har druckit sig berusade, men så är det inte för Mattias.

Att förändras är jobbigt Förändring är svårt och vi är ofta kluvna till att göra förändringar – de innebär ju något okänt och nytt. Att göra stora förändringar i livet kan innebära att du blir osäker på hur du kommer att klara dig och vem du är. Föreställ dig att dina kompisar inte behandlar dig schysst. Du tror att det skulle vara bättre för dig att sluta umgås med dem eftersom de får dig att må dåligt, men oroar dig samtidigt för om du kommer hitta nya kompisar. Tänk om det blir ännu värre? Eller så vill du börja träna kampsport, men drar dig för att börja eftersom du då måste stå ut med att vara nybörjare och inte veta hur du ska göra. Så länge du 227

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 227

2020-12-23 09:18

inte utsätter dig för något nytt slipper du att vara osäker eller riskera att misslyckas. För att ändå våga försöka och orka genomföra förändringar behöver vi känna oss motiverade, peppade. Ibland gör du saker utan att du känner dig motiverad: Du måste gå upp ur sängen, gå till skolan, ge katten mat. Att göra saker du inte har så stor lust med går oftast bra om det du ska göra inte är alltför jobbigt. Stora förändringar däremot, är nästan alltid jobbiga. För att du ska orka genomföra jobbiga saker krävs att du är motiverad – men hur blir du det? Du kanske har hört att motivation (viljan att styra sitt beteende mot ett visst mål) som kommer inifrån är bättre än motivation som kommer utifrån, exempelvis i form av belöningar. Belöningar kan ofta fungera bra för att öka motivationen på kort sikt. Om du får 100 kronor för att diska så kommer du nog känna dig motiverad att diska! Men om du får pengarna först om en månad, hur motiverad känner du dig då? Ett problem med livsstilsförändringar som ska leda till bättre hälsa och ökat välmående, är just det; belöningarna kommer först långt senare.

Varför tjat fungerar dåligt Kanske har du varit med om att en kompis försökt övertala dig att följa med ut. Du kan inte bestämma dig för vad du vill. Å ena sidan är det roligt att umgås och kanske händer det något kul ikväll, å andra sidan skulle det vara skönt att vara hemma och spela dataspel. Men när din kompis försöker övertala dig med alla argument han kan hitta på, då känner du plötsligt att du inte har någon lust alls att gå ut. Forskning har visat att människor reagerar negativt på tvång, om de upplever att deras frihet att bete sig som de vill riskerar att begränsas. De slår bakut och gör tvärtom istället. Att tvinga någon till hälsoförändringar är med andra ord en dålig väg. Likaså att överösa dem med övertygande argument, eftersom det riskerar upplevas som ett tjat som hotar den egna friheten att göra vad man vill.

228

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 228

2020-12-23 09:18

Börja med det som fungerar En metod som visat sig ha god effekt för att hjälpa människor att genomföra livsstilsförändringar kallas motiverande samtal. Från början utvecklades metoden för att hjälpa människor som var beroende av rökning, alkohol eller droger, men den används idag för många olika typer av psykologiska processser. Metoden går ut på att lyssna på klienten och försöka underlätta förändringen utan att övertyga klienten om vad hen ska göra. Tanken är att klienten själv ska komma på argumenten för en förändring, så att motivationen kommer inifrån. Terapeuten arbetar hela tiden med att uppmärksamma styrkor och positiva beteenden – oavsett hur små de är. På så sätt kan klientens bild av sig själv börja förändras. När du blir medveten om alla bra saker du redan gör och om alla kloka tankar och positiva ambitioner du har, känns det ofta mer möjligt att klara av större förändringar också.

Att tro på sig själv Det kan låta som en klyscha, men faktum är att våra tankar om oss själva har stor betydelse för om vi lyckas med förändringar eller inte. Det engelska begreppet ”self-efficacy”, tilltro till den egna förmågan, har visat sig ha stor betydelse för om vi lyckas genomföra förändringar. Begreppet myntades på 70-talet av Albert Bandura, en amerikansk psykolog som du kan läsa mer om i kapitel 6. Om du tror att du har den kapacitet som krävs för att lyckas på matteprovet, är chansen större att du känner dig motiverad att plugga och inte ger upp lika lätt när du fastnar på en svår uppgift. Om du däremot är osäker på om du kommer kunna förstå de avancerade ekvationer som ingår i provet, är risken större att du ger upp när du kör fast i studierna. Här behöver vi skilja på generellt självförtroende, alltså att tro på sin förmåga att klara av många saker i livet, och att tro på sin förmåga att klara av en specifik uppgift. Att ha ett gott självförtroende på ett generellt plan verkar inte lika viktigt när du ska klara av ett specifikt mål. Ofta hänger förstås generellt självförtroende och tilltron till specifika förmågor ihop. Men genom att bygga upp tilltro till en särskild förmåga, att du känner dig bra på en viss aktivitet, kan du stärka ditt självförtroende.

229

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 229

2020-12-23 09:18

En annan faktor som är viktig för dina chanser att lyckas genomföra saker, är hur du förklarar orsakerna till dina framgångar och misslyckanden. Vissa forskare hävdar att barn och vuxna riskerar att drabbas av hopplöshet, nedstämdhet och tappa motivation om de tror att deras tidigare misslyckanden beror på orsaker som de själva inte kan påverka. Hur de attribuerar (förklarar) händelsen påverkar hur de tolkar sin egen insats. Om det alltid upplevs som att hindren är slumpartade yttre omständigheter eller bristande egen förmåga, blir det inte meningsfullt att försöka ändra något. ”Det kommer ändå inte att gå!” Som motsats till detta talas det idag om empowerment – att ge individen en känsla av makt och hopp om att kunna påverka sitt liv. Felicia var aldrig särskilt intresserad av idrott eller bollspel. Hon försökte i mellanstadiet men misslyckades. När familjen flyttade mitt i nian tappade hon kontakten med sina kompisar och var istället hemma framför datorn, och såg i sociala medier allt som hennes gamla kompisar gjorde utan henne. Hon tränar aldrig numera, promenerar inte ens. Nu går Felicia på gymnasiet och har hittat nya vänner. De röker, så Felicia har också börjat. Hon tål inte cigaretterna så bra, eftersom hon har astma. Men det är så lätt att umgås över en cigg med kompisarna, och rökningen får Felicia att känna att hon är annorlunda nu. Felicia tror inte att hon skulle kunna sluta, även om hon bestämde sig för det. För några veckor sedan kom de på henne därhemma. Pappa blev mest arg. Han är gammal friidrottare och har alltid klagat på att Felicia inte tränar. Han pratar bara om broderns ambitiösa fotbollsträning och att Felicia håller på att dega igen för att hon inte tränar. Cigaretter ser han som början på helvetet – missbruk, lungcancer och oönskad graviditet. Kanske för att han själv slutade röka för fem år sedan. Mamma gick inte igång lika mycket, men hon har just blivit hälsofrälst och pratar bara om olika typer av fetter, vitaminer och yoga. Felicia blev först väldigt ledsen. Att de inte förstod att det inte var någon idé för henne att försöka vara en pigg tränande tjej. Hur hon än gjort har hon alltid varit klumpig och rund. Och astman gör det inte roligare att träna. Sedan blev hon arg över att hennes föräldrar skulle lägga sig i och moralisera. Fattade de inte att hon inte är någon friidrottare eller hälsofanatiker, utan klumpiga Felicia, som just nu röker.

230

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 230

2020-12-23 09:18

231

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 231

2020-12-23 09:18

Om Felicia i exemplet ovan försöker sluta röka, men börjar igen efter några veckor, kommer hon att känna sig ännu mer hopplös och nedstämd om hon tänker att orsaken till misslyckandet är att hon har dålig karaktär. Då tänker hon kanske att det är kört, hon kommer aldrig lyckas sluta med någon dålig vana. Om Felicia istället tänker att hon faktiskt klarade av flera veckor utan att röka, men sedan trillade dit igen när det blev väldigt stressigt i skolan, blir hon antagligen inte lika deppig, och kanske gör ett nytt försök att sluta röka när det lugnat ner sig lite i skolan. I exemplet med Felicia beskrivs hennes föräldrars dömande attityd. Det är lätt att gå i den fällan när det handlar om hälsa. Är du en sämre människa om du missköter din hälsa? Bättre om du är supersmal och tränar? Ska individen själv få bestämma hur hen vill göra eller ska samhället sätta upp regler (till exempel rökförbud, sockerskatt eller tvinga den som fått livsstilssjukdomar att betala mer för sin sjukvård)? Det är viktigt att inte bli ”hälsofascist”, även ur ett psykologiskt sätt att se på hälsa. För hur vi lever våra liv och tänker att andra ska leva sina, har också en filosofisk dimension, inte bara en biologisk. Vilken människosyn ska förmedlas? Vem bestämmer vad som är rätt – och fel? För att ett hälsobudskap ska nå fram och leda till förändring måste du som mottagare tro att du kan lyckas ändra dig. Du måste hitta din motivation. Annars kommer det knappast fungera särskilt bra.

UPPGIFTER 11 I exemplet på sidan 229 verkar Mattias ha god hälsa utan att anstränga sig särskilt mycket. Vad tror du är skälen till detta? Tänk gärna både på arv och miljö och vad som förstärker beteenden. Vilka omständigheter skulle kunna få hans livsstil att förändras och hans hälsa att försämras? 12 Vad tänker du – är det bra att det finns så mycket information, råd och uppmuntran om att äta rätt och träna mycket? Vilka nackdelar kan finnas med det?

232

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 232

2020-12-23 09:18

AVSLUTANDE UPPGIFTER

Mår unga sämre idag? Utifrån vad du läst i kapitlet och hur diskussionen går i media, vad ser du som de största hoten mot ungdomars psykiska hälsa? Argumentera för dina val av de viktigaste orsakerna. Var tydlig med vilka fakta som stöder din tes, och med vad som är dina egna erfarenheter eller åsikter.

Relationer i en digital värld Ungas psykiska hälsa verkar påverkas av smartphones och sociala medier. Vilka risker eller negativa effekter går att se, enligt de forskare som hävdar detta? Resonera kring om det finns några fördelar för ungas psykiska hälsa med de nya umgängesformerna.

Att vilja vara perfekt På vilka sätt utgör perfektionism ett hot mot individens psykiska hälsa? Är det något nytt eller ett personlighetsdrag som alltid funnits hos människor? Argumentera för din ståndpunkt. Om du ser det som något nytt, varför har det dykt upp just nu? Om det alltid har funnits, hur kommer det sig att vi pratar mer om det idag än förr? Diskutera också samhällets och kulturens betydelse för vår önskan om att vara perfekta.

Ett meningsfullt liv ger god hälsa Beskriv hur ungas psykiska hälsa kan förstås med hjälp av KASAM och Antonovskys tre delbegrepp hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Resonera kring om ungdomar saknar något av detta, och vad det i så fall beror på. Diskutera vad ungdomar behöver få eller kan göra för att uppleva en känsla av sammanhang.

Motivation att förändra sig Förklara varför tjat och så kallad yttre motivation fungerar sämre än det som kallas för inre motivation. Tänk sedan ut ett exempel på när du själv lyckats förändra något. Det kan gälla en väldigt liten vana som du börjat med, eller något du slutat med. Beskriv hur du gjorde och analysera sedan varför det ledde till en förändring.

233

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_inlaga.indd 233

2020-12-23 09:18

Uppgifter och centrala begrepp • Varje kapitel inleds med det centrala innehållet i punktform och avslutas

Extramaterial på nok.se/levanderspsykologi

Fördjupande texter • Ordlista med centrala begrepp Introduktionsfilmer till perspektiven • Quiz Fallbeskrivningar med kommentarer Lärarstöd med lektionsförslag och övningar

ISBN 978-91-27-45850-5

9 789127 458505

978-91-27-45850-5-lev_psyk_del 1_omslag.indd 3

CORNELIA SABELSTRÖM LEVANDER MARTIN LEVANDER • LISA LEVANDER

Psykologi 1

Att förstå människan och samtiden

LEVANDERS

Psykologi CORNELIA SABELSTRÖM LEVANDER MARTIN LEVANDER • LISA LEVANDER

1 2020-12-22 14:52