Teori och praktik i förskolan Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. (Lpfö 18)
För att barnen ska utveckla förmågor som är viktiga för medborgare i ett demokratiskt samhälle behöver förskolan arbeta om, genom och för demokrati. Frågor som boken lyfter är: Hur kan arbetsformerna se ut? Vilka förmågor kan det handla om? Och vad är egentligen demokrati?
Demokrati! Jenni Nilsson Mimmi Örberg
Demokrati!
FÖRSKOLESERIEN
Demokrati! Teori och praktik i förskolan
Författarna vill med boken belysa vikten av att aktivt ta ställning för demokratin i förskolans utbildning. Stor vikt läggs på förhållningssätt och reflektion. I boken finns genomgående belysande exempel från verksamheten och frågor för diskussion i arbetslaget. Till boken finns även en studiehandledning som kostnadsfritt kan laddas ner via nok.se.
Jenni Nilsson och Mimmi Örberg är utbildade förskollärare och har tidigare arbetat som pedagogiska utvecklare i Uppsala kommun. För närvarande arbetar båda som kursledare och undervisar inom uppdragsoch förskollärarprogrammet vid Uppsala universitet. Jenni arbetar också som utvecklingsledare inom icke-diskrimineringsfrågor och Mimmi har påbörjat sin forskarutbildning med fokus på specialpedagogik.
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-45781-2
9 789127 457812
Cover_Demokrati.indd Alla sidor
Jenni Nilsson Mimmi Örberg
2020-04-17 11:11
Innehåll Inledning 4 Väck den demokrati som sover 4 Bokens upplägg 9
1. Utbildning och demokrati 10 Demokrati som begrepp 12 Demokratins idéer 12 Om dialog 16 Om inkludering 21 Utbildning om, genom och för demokrati 23
2. Ett bestående uppdrag i en rörlig värld 34 Demokratiuppdraget i lagar och styrdokument 36 Om kränkande behandling 38 Om diskriminering 39 Aktiva åtgärder 48 Krav på dokumentation 49 Främjande och förebyggande arbete 50 Arbeta i steg 55 Om plikten att anmäla 60
3. Demokrati och normer 62 Om normer och normkritik 64 Få syn på normer 68
4. Demokratiskt kvalitetsarbete 78 Tre syften för utbildning – vad går det ut på? 80 Om kvalitet 83 Tänk och tänk om – utgångspunkter för utveckling 88
5. Det räcker inte med en plan … 92 Ett utvecklingsarbete tar form 95 Möjliggörare 106
Efterord 108 Källförteckning 110
Demokrati.indd 3
2020-04-17 10:18
Inledning Väck den demokrati som sover Förskolan ingår i skolväsendet och vilar på demokratins grund. Lpfö 18 Det är meningen som inspirerade oss att skriva denna bok. För att demokratiarbetet i förskolan ska bidra till ett mer demokratiskt samhälle, menar vi att den som arbetar i förskolan kan aldrig vila i demokrati uppdraget. Vi behöver väcka demokratin, den behö ver sättas i rörelse genom att återerövra dess idéer om och om igen. Det är just det den här boken handlar om. Om hur du i din profession kan bidra till en mer demokratisk och inkluderande utbildning och där med demokratiskt och inkluderande samhälle, både här och nu och i framtiden. Under 2000talet har vi sett hur demokratin för svagats på många håll i världen. Vi lever i en tid som präglas av polarisering. I en tid där människor i både det offentliga och det privata samtalet kategoriseras och grupperas. Kategorier gör att människor delas in i Vi och De, där ”de andra” är de som är annorlunda.
4
Demokrati.indd 4
2020-04-17 10:18
5
Demokrati.indd 5
2020-04-17 10:18
2. Ett bestående uppdrag i en rörlig värld Integritet Solidaritet Jämställdhet Frihet Människolivets okränkbarhet Alla människors lika värde
Tänk att dessa ord är ditt uppdrag. Stora ord som kan och ska möjliggöra förändring. Förskolan är i centrum för många männi skors vardag, vilket innebär att du som arbetar där har en daglig arena att göra skillnad för demokratin. Det förutsätter att du har kunskap om den demokratiska värdegrunden och handlingskraft att praktisera den. I detta kapitel kommer vi att beskriva de lagar och riktlinjer som ska vara utgångs punkt i förskolans arbete med demokrati.
34
Demokrati.indd 34
2020-04-17 10:18
35
Demokrati.indd 35
2020-04-17 10:18
Demokratiuppdraget i lagar och styrdokument Den demokratiska värdegrunden skrivs fram på första sidan i läroplanen: Förskolan ingår i skolväsendet och vilar på demokratins grund. Av skollagen (2010:800) framgår att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveck ling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbild ningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demo kratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mel lan kvinnor och män, flickor och pojkar samt solidaritet mellan människor. Lpfö 18, s. 5
Dessa formuleringar har sin utgångspunkt i Sveriges grundlag, där det under 2 § (RF 1974:152, kap. 1) slås fast att: Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden …
36
Demokrati.indd 36
2020-04-17 10:18
I samband med den demokratiska värdegrunden i förskolans läroplan skrivs ett förbud fram mot diskriminering och krän kande behandling. Detta skrivs i direkt anslutning, för att motverkande av diskriminering och kränkande behandling är beroende av ett starkt och medvetet värdegrundsarbete. Ett starkt och medvetet värdegrundsarbete är i sin tur inte möjligt om det inte pågår ett aktivt förebyggande och främjande arbete, som utgår från diskrimineringsgrunderna. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Lpfö 18, s. 5
De sju diskrimineringsgrunderna Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder
Uppdraget att motverka diskriminering och kränkande behandling har sitt ursprung i två lagar. Icke-diskriminerings uppdraget regleras av diskrimineringslagen (SFS 2008:567), som sedan januari 2017 har breddats till att omfatta alla sju diskrimineringsgrunderna med aktiva åtgärder. Förbud mot kränkande behandling regleras av skollagen (SFS 2010:800). Dessa lagar har därmed ett gemensamt syfte och det är att skydda barnen. Varje förskola har ett uppdrag att motverka diskrimine ring och kränkande behandling genom både främjande och före byggande arbete. Enligt skollagen ska det årligen tas fram en plan för hur utbildningen motverkar kränkande behandling och enligt diskrimineringslagen ska arbetet bedrivas kontinuerligt och dokumenteras fortlöpande. Dessa uppdrag kombineras ofta i ett gemensamt dokument som revideras någon gång under läsåret.
37
Demokrati.indd 37
2020-04-17 10:18
Skollagen
Diskrimineringslagen
• Skydd mot kränkande behandling
• Skydd mot diskriminering
• Ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever
• Ett aktivt främjande och förebyggande arbete för att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund
• Varje år ska en plan upprättas med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever
• Ubildningsanordnare ska dokumentera sitt arbete med aktiva åtgärder
REFLEKTION • Vilka kunskaper om den demokratiska värdegrunden finns i vårt arbetslag? Hur vill vi utveckla vår kunskap – är det någon del vi vill fördjupa oss inom först? • Hur konkretiserar vi dessa värderingar i vår praktik? Finns det något demokratiskt värde vi arbetar mer eller mindre med? Varför är det så?
Om kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträ dande som kränker någons värdighet. Kränkande behandling kan vara fysisk eller verbal. Det kan exempelvis handla om hot, förlöjligande, utfrysning, nedsättande ord. Enligt skollagen är det förbjudet att kränka ett barn och alla som arbetar inom
38
Demokrati.indd 38
2020-04-17 10:18
utbildning har en skyldighet att anmäla om ett barn upplever sig ha blivit kränkt eller om personalen misstänker att så har skett. Huruvida en handling upplevs som kränkande varierar från person till person. Det finns alltså inget facit på vad som är kränkande eller inte, det måste avgöras från fall till fall.
REFLEKTION • Reflektera över definitionen om kränkande behandling: ”att kränka någons värdighet”. Hur tolkar vi det? • På vilka olika sätt kan barn uttrycka att de känner sig kränkta?
Om diskriminering Att skyddas mot diskriminering är en mänsklig rättighet. Enligt Artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är alla människor födda fria och lika i värde och rättigheter. Ickediskrimineringsprincipen är även en av barn konventionens huvudprinciper. Diskrimineringslagen i Sverige syftar till att värna om allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor (Karlsson 2009, s. 16). Lagen förbjuder sex former av diskriminering (SFS 2008:567, 2014:958, 1 kap. 4 §): • Direkt diskriminering är att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, och att missgynnandet har samband med någon av de sju diskri mineringsgrunderna.
39
Demokrati.indd 39
2020-04-17 10:18
• Indirekt diskriminering. Diskriminering kan även vara
indirekt. Då sker missgynnandet genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller en rutin, som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna vissa personer av ett visst kön, etnicitet etc.
• Bristande tillgänglighet innebär att en person med en
funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
Former av diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Bristande tillgänglighet Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktioner att diskriminera
• Trakasserier. Med trakasserier menas kränkande behandling som har koppling till diskrimineringsgrunderna.
• Sexuella trakasserier. Om trakasserier är av sexuell natur kallas dessa för sexuella trakasserier.
• Instruktioner att diskriminera är till exempel när någon ger en order eller instruerar någon som är i beroendeställning, till exempel en anställd, att diskriminera någon annan.
Av dessa sex former kan barn utsätta varandra för trakasserier och sexuella trakasserier. De övriga kan endast de vuxna på för skolan utsätta barnen för. Begreppet diskriminering brukar ofta användas om olika typer av orättvis behandling, där någon gör åtskillnad mellan olika människor. För att något ska räknas som diskriminering i lagens mening måste det handla om en av de former som beskrivs i lagen samt inom ett av de samhällsområden där lagen gäller, exempelvis inom utbildning. Diskrimineringslagen reglerar inte det som händer mellan privatpersoner. Det finns däremot andra lagar och regler som sätter gränser för till exempel ageranden mellan privatpersoner (Vad är diskriminering?, do.se).
40
Demokrati.indd 40
2020-04-17 10:18
Diskrimineringsgrunderna I Sverige har det lagstiftats om sju skyddade diskriminerings grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions nedsättning, sexuell läggning och ålder (SFS 2008:567, 2014:958, 1 kap. 1 §). Här kan du läsa mer om lagens definitioner: Kön Begreppet kön syftar till de juridiska könen som i Sverige (än så länge) är kvinna och man. Även de som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden (Skyddade diskrimineringsgrunder, do.se). Med juridiskt kön menas det kön som står registrerat i folkbokföringen, i pass eller legitimation. Alla barn som föds i Sverige tilldelas ett av två juridiska kön. Frågan om att införa ett tredje juridiskt kön i Sverige drivs av flera partier under skri vande stund. Länder som har fler än två juridiska kön är exem pelvis Indien, Australien, Nepal, Sydafrika och Tyskland.
REFLEKTION • Hur pratar jag om kön med barnen? Hur bejakar jag många olika sätt att vara ett barn/flicka/pojke genom både ord, handling, material? • Hur möjliggör jag att barnen får utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter, oavsett könstillhörighet? • Hur utmanar och inspirerar jag barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar?
41
Demokrati.indd 41
2020-04-17 10:18
Efterord Frågan om vilka kunskaper som behövs är evigt aktuell i talet om utbildning, precis som frågan om vad samhället behöver för att överleva som en hållbar demokrati. Det finns inte ett fast och beständigt svar på dessa frågor. Eftersom demokratin präg las av frihet och mångfald är den i ständig förändring, vilket gör den skör, bräcklig och bortom kontroll. Det är något som vi som arbetar inom utbildning behöver vara medvetna om och förhålla oss till. För att utbildningen ska kunna bidra till ett jämlikt samhälle där alla människor har makt och möjlighet att forma sina liv och samhället, behöver vi kontinuerligt ställa grundläggande frågor om utbildningens syfte och om dess roll för demokratin. Vi har både ett ansvar och en möjlighet att bidra till att de barn vi möter varje dag får möta demokrati och därmed kan vara med och bygga ett demokratiskt samhälle, nu och i framtiden. Där har du och dina kollegor en avgörande roll! Första steget är att våga prova, börja göra och tänka om det du gör. Filosofen Peter Kemp skrev att när vi talar om utbildningens syfte i kunskapssamhället handlar det ofta om att barnen ska få med sig kunskaper så att de klarar sig i världen, men att ytterli gare en fråga som behöver ställas är hur barnen med sina kun skaper kan bidra till att välden klarar sig (2005, s. 35). Vi har med denna bok försökt att inspirera till hur vi i för skolan kan arbeta om, genom och för demokrati. När varje barn får kunskapa om, genom och för demokratin kan de med sin kunskap bidra till att världen, och dess demokrati, klarar sig.
108
Demokrati.indd 108
2020-04-17 10:18
109
Demokrati.indd 109
2020-04-17 10:18
Teori och praktik i förskolan Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. (Lpfö 18)
För att barnen ska utveckla förmågor som är viktiga för medborgare i ett demokratiskt samhälle behöver förskolan arbeta om, genom och för demokrati. Frågor som boken lyfter är: Hur kan arbetsformerna se ut? Vilka förmågor kan det handla om? Och vad är egentligen demokrati?
Demokrati! Jenni Nilsson Mimmi Örberg
Demokrati!
FÖRSKOLESERIEN
Demokrati! Teori och praktik i förskolan
Författarna vill med boken belysa vikten av att aktivt ta ställning för demokratin i förskolans utbildning. Stor vikt läggs på förhållningssätt och reflektion. I boken finns genomgående belysande exempel från verksamheten och frågor för diskussion i arbetslaget. Till boken finns även en studiehandledning som kostnadsfritt kan laddas ner via nok.se.
Jenni Nilsson och Mimmi Örberg är utbildade förskollärare och har tidigare arbetat som pedagogiska utvecklare i Uppsala kommun. För närvarande arbetar båda som kursledare och undervisar inom uppdragsoch förskollärarprogrammet vid Uppsala universitet. Jenni arbetar också som utvecklingsledare inom icke-diskrimineringsfrågor och Mimmi har påbörjat sin forskarutbildning med fokus på specialpedagogik.
FÖRSKOLESERIEN inspirerar till nya arbetssätt och metoder i det dagliga arbetet på förskolan. Serien fortbildar verksamma pedagoger och ger tips och idéer som främjar barnens utveckling och lärande. ISBN 978-91-27-45781-2
9 789127 457812
Cover_Demokrati.indd Alla sidor
Jenni Nilsson Mimmi Örberg
2020-04-17 11:11