9789127452411

s

Skriv i åk 2 med digitala verktyg och cirkelmodellen som bas

Digitala verktyg har tagit plats bredvid pennan i den första skriv-

m s j

undervisningen. Med hjälp av surfplattor och datorer utvecklas pedagogiken och det inspirerar till att förbättra undervisning och arbetssätt.

I den här boken får du följa arbetet under ett läsår i årskurs 2.

Läs om hur de digitala verktygen används av eleverna när de skriver och lär sig mer om grammatik och stavning.

Strävan är att hitta balans mellan ett för eleverna känt arbetssätt vid datorerna samtidigt som eleverna lär sig att forma bokstäver

g

h

s

elevernas förmåga att skriva olika typer av texter det andra

ö

g

R å

skolåret. Nu ges det fler tillfällen att få skriva på egen hand, även om planeringsfasen alltid sker gemensamt för att ge eleverna möjlighet att dela med sig av sina tankar, lyssna till andras och strukturera upp sitt skrivande.

och bedömning. Boken innehåller konkreta lektionsförslag och

P

d

h

med digitala verktyg och cirkelmodellen som bas

o

å o a y p k s

Ta del av hur författaren utgår från cirkelmodellen för att utveckla

visning när det gäller ämnesintegrering, skrivande, läsande

f

d

med pennan.

Författaren ger konkreta råd om hur hon organiserar sin under-

Skriv i åk 2

ö

u

g

ä jdå uo

öp

g

s

k

stödjande kopieringsunderlag.

Anna Josefsson är förstelärare och undervisar i årskurs 1–3. På sin blogg blogg.hultsfred.se/annasklassrum inspirerar och stöttar hon lärare i att skapa en fungerande skrivundervisning.

ISBN 978-91-27-45241-1

å

s

Anna Josefsson

9 789127 452411

skriv_i_ak_2_cover.indd Alla sidor

2018-10-04 14:10

Innehåll Inledning 5 1. Att planera skrivutveckling i år 2 7

De första veckorna i år 2 8

ASL och uppstart – Lennarts listor 9

Att skriva med penna 15

Boken om mig – mitt sommarlov 18

Från tal till skrift – om känslor 20

Årsplanering - med fokus på skrivandet 24

2. Grammatik, stavning och digitala verktyg 25

Vi arbetar med substantiv 25

Att skapa förförståelse 26

Ordlistor 27

Singular och plural 28

Bestämd och obestämd form 30

Arbetsblad om substantiv 30

Bygg vidare med ytterligare ordklasser 31

Vi arbetar med skrivande och stavning 31

Vokaler och konsonanter 32

Introduktion av dubbelteckning 32

Läsa ord med lång och kort vokal 33

Ordlistor 34

Ordlistor blir till meningar 35

Arbetsblad om dubbelteckning 35

Andra stavningsregler 36

3. Genrepedagogik, cirkelmodellen och digitala verktyg 37

Cirkelmodellen 37

HÖSTTERMINEN

Vi utvecklar arbetet i den beskrivande genren 40

Månen 40

Bedömning 48

Vi utvecklar arbetet i den återgivande genren 48

Vatten 48

Bedömning 56

VÅRTERMINEN

Vi utvecklar arbetet i den narrativa genren 57

Alfons 57

Bedömning 66

Introduktion av den instruerande genren 67

Jord 67

Bedömning 76

4. Nästa steg i år 3 77

STL – Skriva sig till lärande 77

Kamratrespons 78

3

Skriv_i_ak2_text_section.indd 3

2018-10-04 14:03

Fler enskilt skrivna texter 78

Fler skrivövningar med pennan 78

Fortsatt arbete med de fyra texttyperna 78

Att formulera frågor och dialoger i berättande text 79

Utveckling av elevernas datakunskap 79

Efterord 80 Kopieringsunderlag 1– 37 82 –118 Litteraturförteckning 119 Bildförteckning 120

4

Skriv_i_ak2_text_section.indd 4

2018-10-04 14:03

Kapitel 1 Att planera skrivutveckling i år 2 I år 1 och år 2 lägger vi grunden för elevernas läs- och skrivutveckling, som är så viktig för att kunna klara samtliga ämnen i skolan. Att hitta former för att göra inlärningen och kunskapsinhämtandet lustfyllt och inspirerande är lärarens utmaning. Jag planerar ofta mina arbetsområden i NO utifrån delar av det centrala innehållet i ämnet svenska, samtidigt som jag försöker tänka utifrån cirkelmodellen.

I detta kapitel kommer du att få ta del av hur jag planerar och skapar stöttning för eleverna då vi i år 2 går vidare med att lära oss läsa och skriva.

I

år 1 låg fokus i skrivandet på att med hjälp av digitala verktyg kunna formulera sig i skrift. Att hitta rätt bokstavsform för rätt bokstavsljud och

att göra sin text förståelig för läsaren. Detta var moment som kom snabbt och lätt för många elever. Ettor har ryggsäckarna fulla med bokstavsljud från förskolan och förskoleklassen, redo att packas upp och sättas ihop till ord och meningar. De måste då tillåtas att gå vidare i sin utveckling och nästa steg var att kunna skriva ord och bilda meningar med mellanrum mellan orden, använda stor bokstav och punkt. De som behövde ytterligare utmaningar fick bland annat arbeta med att bilda fler meningar, både korta och långa, där man varierar inledningen.

I år 2 tar vi nu ännu ett steg i vårt skrivande och siktar mot nya, centrala innehåll:

• • • •

en läslig handstil stavningsregler för vanligt förekommande ord personbeskrivningar i berättande texter instruerande texter

7

Skriv_i_ak2_text_section.indd 7

2018-10-04 14:03

Bedömning Jag har valt att fortsätta bedöma mina elever i år 2 med hjälp av bedömningsstödet i svenska och svenska som andraspråk, även om det bara är obligatoriskt för år 1. För mig är det ett bra stöd för att se hur elevernas arbete fortskrider, när de behöver extra stöd eller extra utmaningar. Med detta arbete hoppas jag kunna pricka av flera avstämningspunkter i elevernas skrivutveckling enligt bedömningsstödets kolumn B och C. Jag använder mig av mina egna skrivuppgifter i arbetet med skrivandet och stämmer av med jämna mellanrum mot bedömningsstödet.

Bedömningsportalen: https://bp.skolverket. se/web/bs_gr_ grgrsve01_1-3/ information

De första veckorna i år 2 De första veckorna i år 2 handlar mycket om att känna igen sig och repetera det som vi tidigare har lärt oss och komma igång med samma arbetssätt. Men det handlar också om att känna att nu bygger vi på, nu tar vi nya steg, nu börjar vi på något nytt! Eleverna är hungriga på att sätta igång med skolarbetet efter ett långt, skönt sommarlov.

Jag väljer därför att starta upp arbetet i år 2 kring en skönlitterär bok, Lennarts listor av Barbara Bottner, Gerald Kruglik och Olof Landström.

Arbetssättet är vant för eleverna och vi kommer snabbt igång med såväl läsandet som skrivandet, men även med samtal kring text. Vi arbetar också vidare med en läslära där berättelsen finns i tre olika nivåer.

För att få känna att vi även börjar med något nytt, startar vi upp formandet av bokstäver. Även detta blir en slags repetition av bokstäver, bokstavsljud och bokstavsformer. Ett arbete som är viktigt för de elever som har fått kämpa med att lära sig läsa i år 1. De får nu en repetition och ytterligare möjlighet att befästa bokstavsljuden kopplade till bokstavsformen och samtidigt knyta det till en rörelse.

Vi plockar även fram ”Boken om mig” som vi påbörjade i år 1 och tittar igenom den. Det är roligt för eleverna att se hur lite de skrev i början av första året och hur texterna har förändrats över tid. Det är dags att skriva sin första text i år 2 och klistra in i boken. När vi jobbar med ”Boken om mig” skriver eleverna alltid på egen hand vid datorerna. Förarbetet inför dessa texter är därför alltid viktigt, så att man inte lämnar eleverna utan stöd i sitt skrivande.

Jag har valt att låta den första skrivuppgiften för ”Boken om mig” handla om sommaren.

Arbetet följs sedan upp av att vi så småningom arbetar med texter och bilder om känslor.

Vi får på detta sätt en bra grund att stå på och jobba vidare med resten av terminen. Här följer en närmare presentation av uppstarten i år 2.

8

Skriv_i_ak2_text_section.indd 8

2018-10-04 14:03

Skriv

i åk 1

g och a verkty bas digital som med odellen cirkelm

första an i den er id penn bredv och dator ttra tagit plats av surfplattor g har att förbä hjälp la verkty erar till en. Med Digita det inspir isning nderv en och skrivu gogik rs 1. i årsku klas peda arbetssätt. utvec r ett läsår ng och när deras et unde eleverna undervisni ds av följa arbet till text. använ får du n gen vidare att här boke la verkty mening och I den digita llen för mode r det av, ord, hur de Läs om från cirkel typer av texte från bokst utgår nde går olika taren skriva skriva förfat ga att av hur rTa del rnas förmå sin unde kla eleve iserar utvec organ ret. och hon skolå mning första om hur lag de, bedö eta råd nsförs ger konkr nde, läsan eta lektio taren skriva Förfat åller konkr det gäller n inneh g när . Boke visnin rering nderlag. sinteg ringsu ämne nde kopie blogg På sin och stödja s 1–3. i att årskur lärare visar i r hon stötta och under erar och lärare förste rum inspir . son är sklass Josefs isning /anna Anna nderv red.se skrivu .hultsf rande blogg en funge skapa

8 7-44971-

ISBN 978-91-2

91 9 78

r.indd

k_1_cove

skriv_i_a

Skriv_i_ak2_text_section.indd 9

497 27 4

18

Alla sidor

2018-10-04 14:03

September

Oktober

Årsplanering – med fokus på skrivandet Augusti Bokstavsformande

November December

Fokus på stödord i tankekartan. Gå från

Beskrivande genren utifrån tankekarta

händelser i kronologisk ordning i en text med

Fokus på att kunna återberätta en upplevelse med

Återgivande genren utifrån frågeord och tidsord

Fokus på att repetera och stärka sambandet mellan bokstavsljud och bokstavsform, och att träna upp en läslig handstil.

• Utgår från skönlitteratur, skapar ordlistor och korta

meningar med mellanrum, stor bokstav och punkt.

Repetera arbetssätt med skrivandet i fokus texter i par.

stödord till meningar med mellanrum, stor där man använder sig av ämnesspecifika ord

bokstav och punkt. Få en röd tråd i sin text

• Utgår från känslor och samtal för att skapa individuella texter.

Fokus på att lära sig använda rätt ordformer i

Substantiv

muntliga och skriftliga sammanhang.

Fokus på att lära sig använda rätt ordformer i olika

Verb

och begrepp.

olika muntliga och skriftliga sammanhang.

Narrativa genren utifrån fyrfältaren

och instruktioner i rätt ordning så att andra förstår och

Fokus på att kunna skriva en instruktion med materiallista

Instruerande genren

Jullov

April Maj Juni

Fokus på att utöka sina berättelser med beskrivningar av huvudperson och miljö,

kan följa instruktionen. Eleverna lär sig hur tab-tangenten

Januari Februari Mars

men även med känslor kopplade till huvudpersonen genom berättelsen. Samtidigt

fungerar.

använder sig av ämnesspecifika ord och begrepp.

mellanrum, stor bokstav och punkt. Få en röd tråd i sin text där man

Fokus på stödord i sexfältaren. Gå från stödord till meningar med

Beskrivande genren utifrån sexfältaren

få till en röd tråd i berättelsen med en inledning, problem, lösning och slut.

Dubbelteckning Fokus på att lära sig stavningsregler, både som hjälp för läsandet och skrivandet

2018-10-04 14:03

Skriv_i_ak2_text_section.indd 24

där datorn blir vårt verktyg för skrivandet så att fokus för eleverna blir innehåll och struktur i skrivandet.

Adjektiv

Fokus på att lära sig använda rätt ordformer i olika muntliga och skriftliga sammanhang.

24

Kapitel 2

Grammatik, stavning och digitala verktyg En tydlig handstil och läsliga texter på datorn är viktiga formaspekter på språket, men även språkets struktur behöver tränas upp. Enligt läroplanen ska alla elever få undervisning i grammatik och stavning.

Vetskapen om att man behärskar dessa delar av språket kan öka elevernas språkliga trygghet och lust att uttrycka sig.

”Genom undervisningen ska eleverna

U

ges möjlighet att

nder hela år 1 har vi bara flödat vad gäller vårt skrivande. Målet har varit att sporra till intresse att skriva och våga tro på att man kan.

Det främsta målet för eleverna har varit att kunna skriva ord som läsaren har kunnat tyda, att få ihop ord till meningar. Utmaningen har varit att kunna

utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i

skriva meningar med variation, stor bokstav och punkt. De allra flesta i år 1

olika sammanhang

klarade detta galant då vi ägnade det mycket tid. I år 2 tar vi skrivandet vidare

och för skilda syften.

och börjar lära oss lite grundläggande grammatik och stavningsregler.

Undervisningen ska bidra till att eleverna

Vi arbetar med substantiv Den grammatik jag vill att eleverna lär sig i år 2 är de tre vanligaste ordklasserna: substantiv, adjektiv och verb. Jag väljer då att använda mig av datorn som

erövrar kunskaper om modersmålets uppbyggnad och blir medvetna om modersmålets

skrivverktyg för att återigen lägga fokus på innehållet. Vi kommer att använda

betydelse för det

oss av det för eleverna välkända arbetssättet med ordlistor och meningar.

egna lärandet i olika skolämnen.”

Jag kommer här att beskriva vårt arbete med substantiv, som man sedan kan

Lgr 2011/18

applicera på de andra ordklasserna.

25

Skriv_i_ak2_text_section.indd 25

2018-10-04 14:03

Lektion 4 – 5: Ordlistor Med hjälp av EPA börjar vi som vanligt med att repetera föregående lektion och själva syftet med vårt arbete. Det kan låta enformigt och tjatigt, men på detta sätt ger vi alla elever en chans att snappa upp kompisarnas förklaringar och kunna göra dem till sina egna.

Samma lappar som lektionen innan delas ut. Eleverna får som tidigare börja med att läsa igenom orden och träna på lång och kort vokal. I dag ska eleverna ge sig ut på jakt efter ord med korta vokaler och skriva dem i en ordlista som sedan klipps ut, klistras in i skrivboken och därefter illustreras. Kommer de på egna ord får de gärna utöka listan.

Nästa lektion kommer att se likadan ut, men då ska de hitta orden med långa vokaler. Dessa lektioner är ett sätt att få eleverna att sätta ord på sina tankar och bättre förstå reglerna kring lång och kort vokal. Det är ett sätt att träna deras stavning och se till att rätt antal konsonanter hamnar på skärmen.

Det finns två avsnitt till av ”Livet i bokstavslandet” som kan kopplas till detta arbetsområde, avsnitten ”Glass” och ”Klockan”. De tar upp dubbelteckning och att dubbelteckning av k inte blir kk utan ck. Utifrån dessa program kan man samla ännu fler ord till gemensamma eller enskilda ordlistor.

34

Skriv_i_ak2_text_section.indd 34

2018-10-04 14:03

Kapitel 3 Genrepedagogik, cirkelmodellen och digitala verktyg Enligt läroplanen ska alla elever i grundskolan få undervisning om skrivstrategier, det vill säga hur man skriver olika slags texter, hur man bygger upp dem och hur texttypens språk ser ut. I år 1 – 3 ska undervisningen behandla texter där ord och bild samspelar, såsom rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Eleverna ska t.ex. lära sig hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning, men där ska även ingå personbeskrivningar. Eleverna ska även möta beskrivande och instruerande texter.

N

är det handlar om undervisning i skrivstrategier, är rekommendationen att utgå från ett ämnesövergripande arbetssätt. Min undervisning i NO

grundar sig i att arbeta kring olika texttyper och få med så mycket centralt innehåll som möjligt i detta arbete och gärna från flera ämnen. Då jag undervisar främst i svenska, matematik och NO är mina arbetsområden ofta

Cirkelmodellen var aktuell även i år 1, så eleverna känner igen modellen och hela arbetssättet.

sammanlänkade i dessa tre ämnen. För att kunna ge mina elever strategier

Nu blir det med hjälp

för att kunna skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska

av cirkelmodellen

uppbyggnad och språkliga drag, planerar jag och jobbar utifrån cirkelmodellen.

repetition och utveckling av skrivandet, till

Cirkelmodellen

att börja med i den beskrivande genren.

Cirkelmodellen är en metod som fokuserar på skrivandet. Den bygger på att läraren till en början modellerar och leder arbetet med en ny texttyp eller genre för att så småningom stegvis ge eleverna mer och mer utrymme att testa och arbeta självständigt, med olika stödstrukturer som hjälp. Med hjälp av cirkelmodellen får eleverna verktyg som kan hjälpa dem att nå målen och lära sig skriva olika slags texter.

37

Skriv_i_ak2_text_section.indd 37

2018-10-04 14:03

För mig har modellen även blivit ett verktyg i min planering. Ett sätt att stämma av att jag får med mig elevernas förförståelse in i arbetsområdet och kan bygga upp deras kunskap kring ämne och texttyp utifrån det. Och att jag ger dem rätt stödstrukturer och modeller för att träna skrivandet, för att så småningom självständigt kunna skriva en text.

Cirkelmodellen är uppbyggd i fyra steg eller faser: Fas 1 – Bygga upp kunskap om ämnesområdet I den första fasen ligger fokus på texternas innehåll. Eleverna ska få med sig så mycket kunskap som möjligt om ämnet så att de sedan kan skriva om det.

I min planering börjar jag med att fundera över vilken kunskap det är jag vill att eleverna ska ha fått då de har arbetat klart med området.

• • • • • • •

Repetition av cirkelmodellens faser ur boken Skriv i åk 1.

Vilka ord och begrepp vill jag att de ska förstå och kunna använda sig av i såväl talat som skrivet språk?

Hur bygger jag upp lektioner för att nå denna kunskap?

Hur många lektioner och vilket innehåll behöver de ha?

Vad kan eleverna redan innan?

Vad vill eleverna ta reda på inom detta område?

Vilka filmer ska vi se?

Vilka undersökningar kan vi själva göra för att skaffa oss kunskapen?

När jag har funderat över detta och samlat in elevernas tankar och idéer sätter jag mig ner och gör mina första lektionsplaneringar som blir grunden för fas 1.

Fas 2 – Studera texter inom genren för att få förebilder I den andra fasen handlar det om att göra eleverna bekanta med den texttyp eleverna i slutet av arbetsområdet själva ska kunna skriva. Här är det såväl textens form som funktion som ligger i fokus. Vi hittar mönster och delar som finns i texten. I min planering funderar jag över:

• • • •

Vilken genre passar detta arbetsområde?

Vilka texter kan vi läsa för att både lära om ämnesstoffet och om genren?

Hur presenterar jag en ny sorts text?

Vilka delar vill jag göra eleverna uppmärksamma på ingår i en sådan text?

Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken Britt Johansson &

Här tar jag hjälp av Låt språket bära, som är en utmärkt uppslagsbok när det

Anniqa Sandell Ring

kommer till genrer och deras uppbyggnad.

38

Skriv_i_ak2_text_section.indd 38

2018-10-04 14:03

Fas 3 – Skriva en gemensam text I den tredje fasen skriver eleverna och jag tillsammans en gemensam text.

Eleverna får en modell att följa. I samtalet, medan texten tar form, får jag tillfälle att visa eleverna hur texten byggs upp. Vi får nu hjälp av de mönster vi tidigare har hittat och de delar vi lärt oss ska ingå i texten. När jag planerar mitt arbetsområde funderar jag över:

• • •

Vilka mallar kan eleverna använda som stöd för att så småningom kunna skriva den här typen av text på egen hand?

Vad vill jag göra eleverna uppmärksamma på när vi skriver tillsammans, som kan hjälpa dem när de sedan skriver själva?

Vilka utmaningar kan jag ge de elever som behöver verktyg för att ta sina texter ett steg längre?

Fas 4 – Skriva en individuell text I den fjärde fasen är tanken att eleverna ska kunna ta med sig sin kunskap om ämnesstoffet som de har samlat på sig i fas 1, och om genren som de har fått i fas 2 och 3, och själva skriva en text.

Modellen är formad i en cirkel, fyra steg som aldrig avslutas utan som snurrar vidare och återkommer, breddar och fördjupar kunskapen om olika texttyper i olika arbetsområden. Jag måste hela tiden bedöma mina elever för att se var de befinner sig i sin inlärning kring text och därmed hela tiden förändra min undervisning för att passa in i en ny cykel i modellen, i en ny undervisningssituation kring en texttyp.

39

Skriv_i_ak2_text_section.indd 39

2018-10-04 14:03

Höstterminen – Vi utvecklar arbetet i den beskrivande genren Månen Beskrivande genren – Genom detta arbetsområde tränas följande i SV och NO Centralt innehåll SV:

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter texters form och innehåll.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

• Handstil och att skriva på datorn.

• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn och hur deras innehåll kan organiseras.

• Texter som kombinerar ord och bild.

• Språkliga strategier för att minnas och lära.

• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

Centralt innehåll NO:

• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra.

• Månens olika faser.

• Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Kunskapskrav SV:

• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.

• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt skriva ord som eleven ofta själv använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

• Eleven kan söka information i någon anvisad källa och återger då

grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter.

• Texten innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp, som används så att innehållet klart och tydligt framgår.

• Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

40

Skriv_i_ak2_text_section.indd 40

2018-10-04 14:03

NO:

• Eleven kan samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

• Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra.

I år 1 skrev vi många faktatexter om djur och växter och använde oss då av sexfältaren för att få struktur på vårt skrivande. På det sättet lärde sig eleverna vilka delar en faktatext skulle innehålla och fick stöd i att få en röd tråd i sitt skrivande. När vi nu återkommer till att skriva faktatexter i år 2 lär vi oss en ny stödstruktur då vi använder oss av tankekartan och samtal som stöd för att

Kopieringsunderlag Sexfältare, se kopieringsunderlag sidorna 115–116.

bygga upp en faktatext. I år 2 har vi arbetsområden som handlar om månen, solen och stjärnorna, om vatten och även om jord. Vårt arbete med delar av dessa områden kommer ni att kunna följa här i boken.

När jag bygger upp mina NO-områden planerar jag alltid utifrån cirkelmodellen. Jag vill i min första fas bygga på det eleverna redan vet om området, utöka deras nyfikenhet och intresse för ämnet, och därigenom bygga upp nya kunskaper. Därefter börjar vi närma oss någon typ av text som kommer att genomsyra den språkliga aspekten i arbetsområdet, t.ex. en faktatext, en återberättande text eller en instruktion. Sedan lär vi oss olika stödstrukturer som hjälp för att skapa egna liknande texter, först tillsammans och senare på egen hand. I år 1 jobbade vi mycket två och två och de texter vi skrev då var övervägande skrivna i par. I år 2 försöker jag hitta tillfällen då eleverna även får skriva på egen hand, för att få mer utmaningar och ta fler steg mot att nå målen i år 3. För att alla elever ska känna sig bekväma i att skriva på egen hand krävs mycket förberedande arbete, där eleverna får möjlighet att uttrycka sig, lyssna och sedan uttrycka sig på nytt.

41

Skriv_i_ak2_text_section.indd 41

2018-10-04 14:03

Planeringsmall för cirkelmodellen Arbetsområde månen, solen och stjärnorna Beskrivande genre utifrån tankekarta

Fas 1 - Bygga upp kunskap om ämnesområdet

En planeringsmall för

• Vad kan vi redan? Faktatext utifrån tankekarta.

lag på sidan 112.

cirkelmodellen finns som kopieringsunder-

• Bilder. Vad ser vi?

• Vilka frågor har vi?

• Hur lär vi oss mer?

• Filmer.

• Big bang.

Fas 4 - Skriva en individuell text

Fas 2 - Studera texter inom genren för att få förebilder

• Faktatext på datorn.

• En faktatext om månen/solen som vi jobbar med från flera infallsvinklar: experter, lucktexter, nyckelord, tanke karta.

• Läsa skönlitteratur om månen/solen, se likheter och skillnader, plocka ut faktameningar och skönlitterära meningar.

Fas 3 - Skriva en gemensam text • Göra om nyckelord till faktameningar om månen/solen som repetition.

Språkmål

Artkännedom

begrepp

• Stjärnbilder.

• Tankekarta.

• Nyckelord. struktur

• Stor bokstav, punkt.

• Meningsbyggnad.

• Röd tråd i texten.

• Hur månen rör sig kring jorden.

• Månens faser.

• Hur jorden rör sig kring solen.

• Årstiderna.

42

Skriv_i_ak2_text_section.indd 42

2018-10-04 14:03

Lektion 1: Vilka förkunskaper finns – vilka frågor väcks?

Vi har tidigare på terminen haft ett arbetsområde som handlat om kraft och rörelser i lek. Då vi har pratat mycket om jordens dragningskraft har intresset kring hur dragningskraften fungerar ute i rymden väckts. Vi tar oss därför ut

De arbetsområden som jag kommer att plocka delar ur är mer

till månen och passar på att lära oss mer om den, då vi ändå är ”på plats”.

omfångsrika i min

Med denna inledning på lektionen gör jag en tankekarta tillsammans med

undervisning, men

eleverna, där vi skriver upp allt de redan kan om månen. Ett tips är att skriva

jag väljer här att en-

tankekartan på en whiteboard och fota det ni skriver för att kunna återkom-

bart ta med de delar

ma till texten, eller att skriva på ett blädderblock. Vi fortsätter sedan med att

som är direkt kopp-

skriva upp de frågor och funderingar som kommer upp. Det finns också en del oklarheter, saker eleverna tror att de vet, men vid frågor inte riktigt kan förklara eller vet hur det hänger ihop. Även detta skrivs upp för att vi ska komma ihåg att ta reda på och reda ut under resans gång.

lade till skrivandet.

Vill du läsa mer om arbetsområdena i sin helhet kan du leta dig fram till min blogg, ”Annas klassrum”,

Då vi har gjort detta skriver eleverna två och två en text på datorerna om

där fler lektioner

månen, utifrån den tankekarta vi har gjort tillsammans. Denna text är

finns beskrivna.

representativ för vad eleverna redan kunde om månen, innan vi startade upp arbetsområdet, och sparas till senare arbete. De får sedan rita en bild av hur de tror att månen ser ut.

Lektion 2: Vi utgår från en bild Med hjälp av projektorn och Google visar jag en bild på månen för eleverna.

Eleverna får parvis prata ihop sig om vad de ser på bilden – färger, former

43

Skriv_i_ak2_text_section.indd 43

2018-10-04 14:03

osv. Vi pratar sedan om det tillsammans och försöker hitta ord för hur månen ser ut. Vi enas om ord som: rund, grå, svart, vit, fläckig. Dessa ord får plats på vår tankekarta från föregående lektion. Vi ser även en film om big bang och hur allt skapades.

Lektion 3: Expertgrupper För att lära oss mer om månen är det nu dags att läsa en faktatext. Men jag vill ta det stegvis framåt och låta eleverna sakta bygga upp kunskap kring månen, innan vi läser hela den text jag har hittat. Jag delar därför in eleverna i grupper om tre elever. Jag ger sedan varje grupp en liten kort bit av texten.

I en del grupper innehåller texten endast tre meningar, medan den i andra grupper är cirka åtta meningar lång. Eleverna får nu i uppgift att tillsammans läsa sin lilla text flera gånger tills de har fått upp flyt i läsningen. När jag delade upp eleverna visste jag vilka grupper jag skulle behöva ge mer stöd än andra.

Då alla grupper är överens om att de kan läsa sin text med flyt får de nästa uppgift. Vad är det i deras lilla text som är viktigt? Vilken fakta om månen gömmer sig i deras text? När samtliga grupper är klara får de i uppgift att dela upp sin fakta mellan sig. Alla ska kunna berätta något viktigt om månen för klassen.

Då alla grupper har fått förbereda sig en stund tar jag fram en grupp i taget vid tavlan. De får inte ha några lappar med sig. Med egna ord ska de var och en berätta något viktigt de har lärt sig om månen. De får på så sätt ta över min roll som lärare. De har hela tiden varit medvetna om att de andra grupperna i klassrummet läst en annan text och har därför inte en aning om vad de andra grupperna lärt sig om månen. Varje grupp är experter på olika saker om månen. Spännande!

Varje grupp som redovisar gör det på största allvar. En eller två enkla meningar var, som alla berättar något viktigt om månen. Jag skriver upp ett stödord/ nyckelord på tavlan för varje sak vi lär oss. Det är spännande att lyssna på kamraterna och lära av varandra. Tavlan blir full av viktiga ord om månen.

Då alla har fått redovisa går jag igenom stödorden på tavlan och återberättar elevernas fakta genom att sätta in varje stödord i en mening om månen.

Lektion 4: Från stödord – till mening – till text Nästa NO-lektion finns alla stödorden på tavlan. Jag har nu skrivit ut dem på stora papper och gjort dem till skyltar som jag kan flytta runt på tavlan.

Vi läser igenom alla stödord och eleverna får en uppgift av mig att diskutera.

Vilka ord hör ihop? Vilka ord handlar om samma sak? Vi använder oss av EPA där alla får en stund att tänka själva, sedan två och två och slutligen alla

44

Skriv_i_ak2_text_section.indd 44

2018-10-04 14:03

tillsammans. När vi diskuterar gemensamt flyttar vi runt skyltarna på tavlan och försöker få de ord som vi tycker hör ihop placerade på samma ställe. När vi är nöjda med resultatet går vi igenom orden på nytt och tillsammans sätter vi in orden i meningar som handlar om månen. Det blir som en liten faktatext! upptäcker eleverna. Med hjälp av projektorn förstorar jag upp en text på tavlan där vissa ord fattas, en så kallad lucktext. Tillsammans läser vi texten och försöker komma på vilka ord som saknas. Det är samma text som jag så småningom vill att eleverna ska kunna läsa själva, samma text som eleverna har fått jobba med i sina expertgrupper. Det vill säga – orden som fattas är våra stödord. Vi plockar in våra skyltar på rätt plats i texten.

Lektion 5: Parvis arbete med lucktexten Denna lektion börjar vi med att repetera stödorden och sätter ihop dem i grupper som hör ihop. Sedan bildar vi meningar av orden, enbart muntligt i nuläget. Sedan får eleverna arbeta parvis med lucktexten. De läser och fyller i luckorna med hjälp av stödorden på tavlan.

Lektion 6: Läsning av hela faktatexten Nästa lektion startar vi återigen med stödorden på tavlan. Nu har vi upprepat dessa stödord vid flera tillfällen, muntligt satt in dem i faktameningar om månen, därefter skriftligt satt in dem i lucktexten. Merparten av orden har med andra ord satt sig hos de flesta av eleverna. Nu är det dags att ta fram faktatexten, då alla elever har förutsättningar för att kunna läsa texten och förstå den. Det brukar bli en lätt euforisk stämning när eleverna märker att de redan kan det som står i boken, att de redan känner igen meningarna innan de har läst dem – att klura ut vilken del de har varit expert på. Tänk vad mycket vi har kunnat lära av varandra, utan att ha läst hela texten från början!

Lektion 7: Att urskilja faktameningar från berättande meningar Innan vi tar oss vidare till att själva skriva en faktatext om månen vill jag hänga kvar i och fördjupa våra kunskaper kring just faktatexter. Jag har letat fram en skönlitterär bok om månen som jag visar barnen och läser högt ur.

Precis som vanligt när vi läser en bok tillsammans är vi ”Spågummor”, ”Detektiver” och ”Cowboys” – vi förutspår, reder ut oklarheter och samman-

Kopieringsunderlag Venndiagram, se kopieringsunderlag sidan 117.

fattar boken.

Jag tar även fram vår faktatext som vi har arbetat så noga med och läser den högt för eleverna. Vad är det för olika texter? Vad har de gemensamt och vad skiljer dem åt? Vi skriver upp elevernas tankar i ett Venndiagram på tavlan.

Olika

Lika

Olika

Sedan tar jag fram dokumentkameran och visar eleverna två rubriker: skönlitteratur och fakta. Jag förklarar att de kommer få 10 meningar av mig på små pappersbitar. Av dessa är 5 meningar tagna ur vår faktatext och 5 meningar

45

Skriv_i_ak2_text_section.indd 45

2018-10-04 14:03

är tagna ur den skönlitterära texten, men alla handlar om månen. Deras uppdrag är nu att parvis komma överens och sortera meningarna under rätt rubrik. Detta är en övning som fördjupar elevernas kunskaper kring vad som är fakta och vad som inte är det, samtidigt som de tränar på att förklara och argumentera för sina åsikter tillsammans med sin kamrat.

Vi går sedan igenom en mening i taget och alla paren berättar under vilken rubrik de vill ha den och varför. Under hela diskussionen tar jag fram samma meningar och placerar under rätt rubrik under dokumentkameran, så att alla ser.

Lektion 8: Att skriva en faktatext utifrån en tankekarta Vi har nu jobbat med månen under en längre tid. Jag har berättat, visat bildspel, vi har sett filmer och fördjupat oss i en och samma faktatext, som eleverna nu är väl förtrogna med. Våra stödord har under hela arbetet funnits uppsatta tillsammans med bilden på månen jag visade i början av arbetsområdet, och allt har åkt fram och tillbaka mellan temaväggen i klassrummet och tavlan på lektionerna.

Att skriva en faktatext utifrån en tankekarta i stället för en sexfältare ställer högre krav på eleven.

I sexfältaren följer man rutorna så att

I dag finns både bilden och våra skyltar med stödord på tavlan. Jag läser upp

man får en bra

alla stödord och så grupperar vi dem efter hur de hör samman. I mitten av

struktur i sin text.

tavlan skriver jag Månen i en ring och drar streck från ringen ut till stödorden.

I tankekartan gäller

Jag har bildat en tankekarta. Att vi hela tiden har grupperat orden har varit en träning i att se vad som hör ihop.

Parvis får eleverna nu i uppgift att sätta in varje ord i en mening som handlar om månen. En övning som de har hört mig göra förut, och som vi också har

det att hitta de ord som hör samman och skriva utifrån dem innan man tar nästa grupp, och få det i rätt ordning.

gjort alla tillsammans och även två och två. En muntlig övning som blir en bro över till skrivandet.

Jag förklarar och ger muntliga exempel på meningar där jag använder mig av de ord som finns i en grupp på tankekartan, de ord som hör ihop, innan jag går vidare till nästa ordgrupp. En del elever kommer att förstå och kunna använda sig av det här utan större problem, medan andra kommer att uppleva det svårare. Detta är en utmaning för de elever som har kommit långt i sin skrivutveckling. Vi repeterar hur en mening ska skrivas, med stor bokstav och punkt, och att man ska variera sina meningar så att inte alla börjar likadant.

Detta är mål för alla elever i år 2.

Under denna lektion skriver alla elever själva på en dator. Jag stöttar de elever som behöver hjälp att komma igång och att hålla koncentrationen uppe.

46

Skriv_i_ak2_text_section.indd 46

2018-10-04 14:03

Då skrivuppgiften är klar finns det flaskfärger och penslar att tillgå. I dag ska månen målas så som vi har lärt oss att den faktiskt ser ut, så likt som möjligt.

En teckning som förtydligar vår text om månen.

Att jag upprepar

Solen På samma sätt som jag har beskrivit ovan, arbetar jag sedan med solen. Jag väljer ut en faktatext som jag verkligen går på djupet med. Klassen delas på nytt in i expertgrupper och jag ger dem stödord/nyckelord för att skapa en gemensam tankekarta. Detta är en träning i att kunna hitta vad som är viktig fakta i en text och att plocka ut nyckelord som sedan kan fungera som stöd för

arbetssättet så tätt inpå kan verka tjatigt, men det är ett sätt att skapa kända strukturer för eleverna som de sedan på egen hand kan använda sig av.

att antingen berätta eller skriva en faktatext.

47

Skriv_i_ak2_text_section.indd 47

2018-10-04 14:04

Bedömning När vi har arbetat klart med detta arbetsområde går jag till kunskapskraven och gör en nulägesbedömning. Jag kan göra bedömningar utifrån mina observationer vid skrivtillfällena vad gäller stor bokstav, punkt och stavning. Jag kan även bedöma om eleverna klarar av att plocka ut fakta ur sin lilla bit text när vi tränade på att vara experter. Detta är ett första steg i att kunna plocka ut nyckelord ur en längre text. Jag kan sedan studera elevernas texter för att se vilka ämnesspecifika ord och begrepp de använder för att forma sin faktatext. Har faktatexten en röd tråd så att den blir lätt för läsaren att förstå? Det är som sagt svårare att forma en faktatext utifrån en tankekarta än en sexfältare. Slutligen kan jag även bedöma om eleven ritar bilder som förstärker och gör texten tydligare.

Efter ett sådant här arbete kan jag gå in och göra bedömningar i Skolverkets bedömningsstöd inom skrivandet i kolumn B, men även i kolumn C, som handlar om olika texttyper.

Inom NO-ämnet kan jag bedöma huruvida eleverna kunde beskriva solen, månen och jordens rörelser med hjälp av flirtkulor i olika storlekar och om de kunde medverka i samtal kring den skönlitteratur vi läste om månen och solen och se skillnader mellan skönlitteratur och faktatext.

Vi utvecklar arbetet i den återgivande genren Vatten Återgivande genren – Genom detta arbetsområde tränas följande i SV och NO Centralt innehåll SV:

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter texters form och innehåll.

• Strategier för att skriva olika sorters text med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

• Handstil och att skriva på datorn.

• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken.

• Att lyssna och återberätta i olika sammanhang.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn och hur deras innehåll kan organiseras.

• Texter som kombinerar ord och bild.

48

Skriv_i_ak2_text_section.indd 48

2018-10-04 14:04

Skriv_i_ak2_text_section.indd 49

2018-10-04 14:04

s

Skriv i åk 2 med digitala verktyg och cirkelmodellen som bas

Digitala verktyg har tagit plats bredvid pennan i den första skriv-

m s j

undervisningen. Med hjälp av surfplattor och datorer utvecklas pedagogiken och det inspirerar till att förbättra undervisning och arbetssätt.

I den här boken får du följa arbetet under ett läsår i årskurs 2.

Läs om hur de digitala verktygen används av eleverna när de skriver och lär sig mer om grammatik och stavning.

Strävan är att hitta balans mellan ett för eleverna känt arbetssätt vid datorerna samtidigt som eleverna lär sig att forma bokstäver

g

h

s

elevernas förmåga att skriva olika typer av texter det andra

ö

g

R å

skolåret. Nu ges det fler tillfällen att få skriva på egen hand, även om planeringsfasen alltid sker gemensamt för att ge eleverna möjlighet att dela med sig av sina tankar, lyssna till andras och strukturera upp sitt skrivande.

och bedömning. Boken innehåller konkreta lektionsförslag och

P

d

h

med digitala verktyg och cirkelmodellen som bas

o

å o a y p k s

Ta del av hur författaren utgår från cirkelmodellen för att utveckla

visning när det gäller ämnesintegrering, skrivande, läsande

f

d

med pennan.

Författaren ger konkreta råd om hur hon organiserar sin under-

Skriv i åk 2

ö

u

g

ä jdå uo

öp

g

s

k

stödjande kopieringsunderlag.

Anna Josefsson är förstelärare och undervisar i årskurs 1–3. På sin blogg blogg.hultsfred.se/annasklassrum inspirerar och stöttar hon lärare i att skapa en fungerande skrivundervisning.

ISBN 978-91-27-45241-1

å

s

Anna Josefsson

9 789127 452411

skriv_i_ak_2_cover.indd Alla sidor

2018-10-04 14:10