Drömmen om lyx ledde till missbruk För ett år sedan drömde hon om storvinsten och om en tjusig swimmingpool i trädgården. I dag kämpar tvåbarnsmamman Evelina för att inte drabbas av återfall och börja spela igen.
Bildtext in här som berättar om personen ifråga.
– Jag kunde inte låta bli. Jag var bara tvungen att spela, spela, spela. Det var som ett gift. Evelina tittar med intensiv blick på mig när hon uttalar orden. Hon är 39 år och bor ett i litet samhälle i Mellansverige tillsammans med man och två barn. På ytan lever Evelina, som hon själv uttrycker det, ”ett vanligt Svensson-liv med villa, hund och bil”. Ett liv fyllt av vardagligheter som dagishämtning, veckohandling och matlagning och där fredagsmyset med hela familjen är en av veckans höjdpunkter. Men under allt det vanliga döljer sig Evelinas stora hemlighet. Den som hon inte vill att någon ska få veta. Ändå vill hon berätta. – Jag vet att det finns fler som har det som jag, säger hon allvarligt och häller upp kaffe. Vi sitter i Evelinas bulldoftande kök och talar om det som hon tycker är så ”sjukt pinsamt att prata om”. Det där som från början var så oskyldigt men som snart blev ett måste, ett begär, ett gift. Evelina är nämligen en av de tusentals kvinnor och män som varje år drabbas av spelberoende. – Jag har nog inte fattat det än, att det är det jag lider av. Men det är väl en del av sjukdomen, att inte förstå. Det är svårt att tro att tjejen med de ekorrpigga ögonen på andra sidan köksbordet är fast i ett spelberoende. För mig är sinnebilden av en spelmissbrukare snarare en ung man som sitter och spelar poker på nätet eller som satsar sina sista slantar på en häst med löjligt höga odds. Men Evelina tror
8 – FIXA TEXTEN!
Fixa texten! 2 inlaga.12.16.indd 8
09-12-21 15.36.14