9789127164741

Att väva:

Arianna Funk

Miriam Parkman

Arianna Funk

Miriam Parkman

Att väva är en bok både för dig som vill börja väva och för dig som redan väver. Med hjälp av vävnotor och skissövningar visar Arianna Funk och Miriam Parkman att handvävning kan vara både modernt och användbart. Boken är en blandning av vävteknik och konstnärlig improvisation, av brukstextilier och konst för vägg och golv.

Med författarnas hjälp lär du dig att väva – från skiss till färdig väv.

Boken innehåller cirka 20 projekt med olika vävtekniker. Till exempel fyra ryor, spännande varianter på våffelväv och ett par projekt där författarna tar sig an samma projekt men med olika slutresultat.

Utöver vävprojekten kan du också läsa om formgivning och om hur du färgar ditt eget garn.

Arianna Funk har en master i modevetenskap och examen från Hand­arbetets Vänner, där hon idag även arbetar som lärare. År 2017 fick hon sitt gesällbrev i vävning. Arianna är uppvuxen i Connecticut USA och bor numera i Stockholm.

Miriam Parkman är handvävare och textilkonstnär och föreläser regelbundet om textil och vintagemode. 2016 tog hon examen från Handarbetets Vänner. Miriam är uppvuxen i Ångermanland och bor numera i Stockholm.

Arianna Funk

Miriam Parkman

ISBN 978-91-27-16474-1

9 789127 164741

200221_att_vava_cover.indd Alla sidor

2020-02-21 11:58

200221_att_vava_inlay_final.indd 6

2020-02-21 12:02

9

Förord

12

Att börja

15

Väv en handduk steg-för-steg

39

Felsökning

43

Projekt 45 47 55 62 67 71 75 79 83 87 88 93 97 99 101 103 107

Metervara Tabletter & servetter Rölakan – tekniken Rölakan – kuddar, matta, bildväv Skyttlad kudde Rya – tekniken Ryadyna Klassisk golvrya Slitrya Flossa – tekniken Flossamatta Badrumsmatta Våffelväv – tekniken Tvättlapp Badhandduk Axelsjal Dubbelväv

111

Formgivning

123

Färgning

130

Inredningar

137

Garnkällor & böcker

138

Ordlista

200221_att_vava_inlay_final.indd 7

2020-02-21 12:02

8

200221_att_vava_inlay_final.indd 8

2020-02-21 12:02

Förord Vi gick båda två på varsitt håll och drömde om att skriva en vävbok, och när vi avslöjade det för varandra kändes det självklart att vi skulle skriva den tillsammans. Vi har gått samma vävutbildning, suttit ett par år bredvid varandra i samma ateljé och vi väver med samma utrustning. Men vad – och främst hur – vi väver som yrkesvävare är helt olika. Det finns inte bara ett sätt att väva på och det finns heller inga krav på perfektion eller regler för vilka tekniker du ska använda. Där­ emot finns det tillvägagångssätt som är vanliga och vedertagna just för att de är logiska och ger bra resultat. I ditt eget vävande kommer du att lära dig av många olika lärare och förebilder, och kanske anammar du den enas sätt att solva på och den andras sätt att dra på för att väva helt underbara verk efter eget huvud.

Vi hämtar mycket inspiration från gamla vävböcker och traditio­ nella tekniker, men tänker nytt kring bland annat färg, användnings­ område och utformning. I den här boken hittar du en fond, mot vilken du bygger ditt eget sätt att väva på. Vi bjuder på såväl färdiga projekt, som du kan följa till punkt och pricka, som avsnitt om formgivning och om att hitta sin egen stil.

ARIANNA: Vävning har funnits med i mitt liv sedan min mor bad min far om en lapptäcksram, men istället fick en vävstol i svensk tappning byggd av far och farfar. Detta var sent 80-tal i USA och jag har många varma barndomsminnen av att gå på fårfestivaler och vävträffar.

Själv valde jag först en akademisk karriär inom modehistoria och ville jobba med samlingar på museer. Men när jag flyttade till Stockholm bestämde jag mig för att ta ytterligare en examen för att skapa min egen kontext i mitt nya land. Efter mycket funderingar kom jag på att alla mina förebilder är vävare (inte så vanligt i USA), och jag ansökte då till Handarbetets Vänner. När jag började utbildningen föll allt på plats: det var vävning jag skulle hålla på med!

Främst väver jag bruksföremål och min älsklingsteknik är flossa.

Jag går igång på själva processen ”vävning” – det är teknikerna, bindningsläran, problemlösandet och vävandet som är kärnan för mig.

Hantverket, definierat som behärskande av teknik och material, är det jag värdesätter och fokuserar på i mitt skapande.

9

200221_att_vava_inlay_final.indd 9

2020-02-21 12:02

Att väva:

Förord

Arianna Funk & Miriam Parkman

MIRIAM: Så länge jag kan minnas har det textila materialet haft en väldigt stor och viktig betydelse för mig. Bland mina tidigaste minnen finns den plågsamma känslan av att ha på mig något i en färg eller form som jag inte gillade. Båda mina föräldrar jobbar inom svenska kyrkan och under min uppväxt hängde jag ofta i sakristian efter gudstjänsten och tittade på när pappa hängde in stola och mässhake bland de andra kyrkotextilierna. Färgerna och guldbroderierna minns jag lika tydligt som doften av kall sten och stearinljus, liksom kyrk­ kaffe med saft och långpannekaka bland furumöbler och handvävda, broderade gardiner och dukar. Så fort Erikshjälpen hade öppet skulle vi dit, och mamma köpte högvis med gammalt handvävt sänglinne för fem och sju kronor styck. Jag började handla kläder på second hand i högstadiet och har sedan dess samlat på kläder och saker från 1930–1960-talen. När jag några år efter studenten hittade till Hand­ arbetets Vänner var det som en pollett som trillade ner – i vävningen kunde jag få ut allt jag hade i huvudet.

Jag ser varpen som ett omålat papper att fylla med den magiska ekvationen att en tråd bara är en tråd, men tillsammans en enhet. En väv kan vara dekorativ och filosofisk på samma gång, lika ursprungligt som framtida. Det är mäktigt!

Jag gör ofta skisser i kollage till mina mattor. Här är skissen till min allra första flossamatta som syns i bilden på sidan 8. /Arianna

10

200221_att_vava_inlay_final.indd 10

2020-02-21 12:02

Att väva:

Förord

Arianna Funk & Miriam Parkman

Skiss gjord med vattenlösliga kritor föreställande kaktusar, agaves, majsfält och soldränkta dalar i Oaxaca, Mexiko. Först tänkt som förlaga till bildväven på föregående uppslag – läs mer om varför det inte blev så i formgivningskapitlet! /Miriam

11

200221_att_vava_inlay_final.indd 11

2020-02-21 12:02

14

200221_att_vava_inlay_final.indd 14

2020-02-21 12:02

Väv en handduk steg-för-steg Första projektet vi ska väva är en handduk i oliksidig kypert med bomull i både varp och inslag. För att handduken ska få bra uppsugningsförmåga, bli slitstark och lagom tjock har jag valt Ekelunds ekologiska bomull i tjocklek 8/2 och i två olika färger, så att du kan testa både rutigt och randigt och se hur varp- och inslagsfärger möts i bindningen. Det blir 5 ränder orange (#225) och 4 ränder benvit (#1218). 50 x 70 cm är ett bra standardmått för handdukar. Bomull drar ihop sig en del, så låt handduken mäta 54 x 75 cm i vävstolen för att kompensera indragningen.

RÄKNA UT VARPEN Jag har vävt med det här garnet tidigare och vet att en rimlig varp­ täthet är 10 tr/cm. Det vill säga, för en handduk som är 54 cm bred i vävstolen behövs 540 trådar i varpen.

Trådantal = varptäthet x bredd i vävstolen

Räkna ut varptätheten för ett garn som du inte har vävt med tidigare: Linda garnet runt en linjal så att garnet täcker en hel cm när varven läggs tätt intill varandra. Räkna antal lindningar. För tuskaft, räkna med ungefär hälften så många trådar/cm i varptäthet. Det vill säga, om du till exempel får 12 lindningar ska du ha 6 tr/cm i varptäthet.

Väver du kypert som är mellanfast, ta ⅔ så många trådar (8 tr i vårt exempel). För satin och lösare bindningar, ta ¾ så många trådar (9 tr i vårt exempel). Får du ett decimaltal, runda av uppåt. Jag föredrar tätare vävar och brukar lägga till en tråd.

För att räkna ut varplängden räknar vi först ut hur mycket vi vill väva: TYG

225 CM

(3 X HANDDUK, 75 CM LÅNGA INK FÅLL) PROV

20 CM

TOTALT

245 CM

VÄVLÄNGD

245 CM

INVÄVNING 5 %

12 CM

EFFSINGAR, FRAMKNYTNING OSV

100 CM

TOTALT

357 CM

Varplängden blir alltså 357 cm och vi rundar av till 360 cm.

15

200221_att_vava_inlay_final.indd 15

2020-02-21 12:02

Att väva:

Väv en handduk steg-för-steg

Arianna Funk

Varpen läggs in i vävstolen. Snörena på bakbommens käpp måste tas med i beräkningen när man sprider ut varpen på käppen.

24

200221_att_vava_inlay_final.indd 24

2020-02-21 12:03

Att väva:

Väv en handduk steg-för-steg

Arianna Funk

INFÖR PÅDRAGNING Inför pådragningen lägger du varpen i vävstolen så att den är cen­ trerad, jämn och lätt att dra på. Helst har du en medhjälpare, men det funkar utan också. Det är bra om du knyter några trådar runt den övre tvärslån längst bak så att skälspröten har något att hänga i under tiden. Sätt skeden i slagbommen med skälspröten bak och låt varpflätorna hänga över bröstbommen så länge. Vissa rullar eller hissar upp skaften och solven så att de inte är i vägen, men jag skjuter solven åt sidan och gör plats så att varpen fritt kan dras på genom skaften. Dra försiktigt skälspröten bakåt och häng dem i trådarna så länge. Du kanske måste knyta upp en omknytning i varpflätan framför skeden så att den når hela vägen. Trä käppen från garnbommen genom öglan på slutet av skälet och fördela varpen över den beräknade bredden (se bilden bredvid). Det blir enklare om du har en hjälpreda som håller i varpflätorna, om du sätter vikter på dem eller om du virar dem runt bröstbommen så du får lite motstånd när du fördelar. Se till så att: käppen sitter rakt i snörena, att snörena löper rakt upp från garnbommen till käppen, att varpen har rätt bredd enligt vävnotan, att varptrådarna är jämnt fördelade på käppen över bredden och löper rakt från skeden samt att varpen är centrerad.

Samla några bomspröt eller tjockt papper som är bredare än ditt projekt och hämta åtminstone en person som hjälper dig att dra på!

25

200221_att_vava_inlay_final.indd 25

2020-02-21 12:03

54

200221_att_vava_inlay_final.indd 54

2020-02-21 12:03

Rölakan Till skillnad från skyttlade vävar är rölakan en plockad teknik. Istället för skyttel använder man händerna direkt i varpen och lägger in olika inslag i samma skäl. Det kan vara geometriskt perfekt med exakt räknade trådar eller medvetet oplanerat. Med variation i inslag och färger kan oräkneliga effekter uppnås.

Rölakan är en uråldrig teknik med anor och arv från mänsklig­ hetens allra tidigaste civilisationer. I Sverige sägs namnet härstamma från ”rygglakan”, alltså den typ av väggbonad (i norra Sverige ofta kallad ”rana”) som isolerade från kylig luft som trängde in mellan stockarna i timmerhusen. Mattor och åkdynor med avancerade och detaljerade rölakansmönster finns bevarade från 1700- och 1800-talen från främst södra och sydvästra Sverige, men även från spridda platser över hela landet. I Oaxaca tittade de frågande på mig när jag frågade vad tekniken kallades där, det var ju bara ”La tecnica”.

Dock hjälpte det mig enormt under min praktik att visa några av mina rölakansprover från skolan – det jag ännu inte kunde uttrycka på spanska kunde jag istället visa i väv.

Jag älskar rölakan och inspireras gärna av såväl skånska åkdynor i ”blixtrölakan” som nordamerikanska ”eye-dazzlers”. Ytterligare ex­ empel finns i Mellanöstern och Nordafrika. Det är fascinerande hur en och samma teknik kan lägga grunden för en så stor och bred variation, samtidigt som det så tydligt hör ihop.

TEKNIK Rölakan kan göras i rut- eller diagonalteknik. Jag jobbar främst med diagonalrölakan, där principen är att man flyttar alla inslag minst 1 varptråd framåt i ena skälet och tillbaka utan att korsa 1 varptråd i andra skälet. Detta skapar en successiv förflyttning i form av en dia­ gonal. En väv med turkos bakgrund och ett mönsterinslag i gult skulle bestå av tre inslag i varje skäl, så kallade tussar: en turkos tuss på var­ dera sida om den gula. Så länge de tre tussarna flyttas åt samma håll växer den gula linjen i det turkosa fältet. När man plötsligt byter håll, det vill säga flyttar en varptråd i ”tillbaka”-skälet, bryts linjen och en blixt, vigg eller sicksack börjar ta form.

ROMB En romb börjar som en spets i en sänkt och en höjd varptråd, med två andra tussar på vardera sida.

55

200221_att_vava_inlay_final.indd 55

2020-02-21 12:03

Att väva:

Ryaknuten steg-för-steg

Miriam Parkman

1. Tussen träs under en varptråd.

2. Tussen träs sedan över till nästa varptråd, sedan under den för att bilda en knut.

72

200221_att_vava_inlay_final.indd 72

2020-02-21 12:04

96

200221_att_vava_inlay_final.indd 96

2020-02-21 12:04

Våffelväv Jag upptäckte våffelväv tidigt på Handarbetets Vänner och det blev snabbt en favoritteknik. Sedan dess har jag gjort otaliga projekt i samma uppknytning, men med väldigt olika utseende beroende på material, varp- och inslagstäthet, slutberedning och så vidare.

Variationerna är lika befriande som utmanande.

Här delar jag med mig av tre olika projekt med samma inred­ ning. Uppknytning, solvning och trampning är samma för alla tre.

Det som skiljer dem åt är trådantal och täthet, men det är främst materialvalet som påverkar användningsområde och utseende. Lin mjuknar lite efter tvätt men behåller rutigheten, medan bomull krymper och krullar sig. Men det är ullen som gör den största estetiska resan – från luftigt och rektangulärt i vävstolen till tätt och vågigt efter ett besök i tvättmaskinen.

Jag brukar varpa denna variant av våffelväv med 4 trådar i handen, eftersom bindningen bygger på grupperingar av 8 trådar i solvningen. Om du inte har varpat med fler än 2 trådar i handen ännu – testa! Men det funkar bra med 2 trådar också.

97

200221_att_vava_inlay_final.indd 97

2020-02-21 12:04

102

200221_att_vava_inlay_final.indd 102

2020-02-21 12:04

Att väva:

Formgivning

Miriam Parkman

METOD 2. DIGITAL FRAMSTÄLLNING: Arbeta utifrån ett foto.

Pröva att manipulera det på olika sätt. Zooma in, ta en skärmdump och spara bilden. Zooma in igen och ta en ny skärmdump. Redigera kontraster, ljus, skuggor, värme och atmosfär i en app. Lägg in i ett kollage och rapportera samma bild flera gånger. Spegelvänd och vänd uppochner. Genom att testa och leka på det här sättet bearbetas bilden bortom ”det är en fin bild”, och färger, former och kompositioner som man först inte såg träder fram. Lägg till ett rutnät eller behåll skissen som den är för fri översättning.

Till ryadynan på sidan 74 inspirerades jag av konsten vid Årsta torg samt färgerna i ett modefoto från 50-talet. Med mina tombowpennor tog jag ut färgskalan och skissade på olika geometriska och abstrakta versioner, varav ingen kändes helt rätt. Istället valde jag att väva och knyta fritt. Men, i efterhand var det ändå tydligt att förarbetet – skisserna – lagt grunden för det som blev.

120

200221_att_vava_inlay_final.indd 120

2020-02-21 12:05

Att väva:

Formgivning

Miriam Parkman

Vävnotan hör också till skissarbetet!

121

200221_att_vava_inlay_final.indd 121

2020-02-21 12:05

Att väva:

Arianna Funk

Miriam Parkman

Arianna Funk

Miriam Parkman

Att väva är en bok både för dig som vill börja väva och för dig som redan väver. Med hjälp av vävnotor och skissövningar visar Arianna Funk och Miriam Parkman att handvävning kan vara både modernt och användbart. Boken är en blandning av vävteknik och konstnärlig improvisation, av brukstextilier och konst för vägg och golv.

Med författarnas hjälp lär du dig att väva – från skiss till färdig väv.

Boken innehåller cirka 20 projekt med olika vävtekniker. Till exempel fyra ryor, spännande varianter på våffelväv och ett par projekt där författarna tar sig an samma projekt men med olika slutresultat.

Utöver vävprojekten kan du också läsa om formgivning och om hur du färgar ditt eget garn.

Arianna Funk har en master i modevetenskap och examen från Hand­arbetets Vänner, där hon idag även arbetar som lärare. År 2017 fick hon sitt gesällbrev i vävning. Arianna är uppvuxen i Connecticut USA och bor numera i Stockholm.

Miriam Parkman är handvävare och textilkonstnär och föreläser regelbundet om textil och vintagemode. 2016 tog hon examen från Handarbetets Vänner. Miriam är uppvuxen i Ångermanland och bor numera i Stockholm.

Arianna Funk

Miriam Parkman

ISBN 978-91-27-16474-1

9 789127 164741

200221_att_vava_cover.indd Alla sidor

2020-02-21 11:58