9789198024784

SVENSKA 3

helt enkelt Annika Nilsson & Lena Winqvist

SVENSKA 3 ANNIKA NILSSON & LENA WINQVIST NA FÖRLAG

Utgiven av NA Förlag AB, Lund www.naforlag.se © NA förlag AB Produktion: NA Förlag AB Redaktör: Salamandra HB Grafisk form & layout: Kolossal.se ISBN: 978-91-980247-8-4 Tryck: OZGraf, Polen 2015 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk, är förbjuden.

1. MUNTLIG FRAM­ STÄLLNING MED RETORISK ARBETSPROCESS

6

2. VETENSKAPLIGA TEXTER

64

3. LITTERATUR­ VETENSKAPLIG ANALYS 4. SPRÅKFÖRÄNDRING

134

224

VERKTYGSLÅDAN REFERENSER

292

REGISTER

298

274

FÖRORD Den här boken rymmer hela kursen Svenska 3.

Bokens genomgångar, exempeltexter, övningsuppgifter, slutuppgifter och betygsmatriser utgår från kursens centrala innehåll och kunskapskrav.

Boken ger dig som elev viktiga verktyg för att klara kursen. Boken ger dig som lärare allt material du behöver för att leda dina elever genom kursen. Boken gör det helt enkelt lättare att nå målen, för såväl elever som lärare.

ENKELT UPPLÄGG Det centrala innehållet är uppdelat i följande kapitel: muntlig framställning med retorisk arbetsprocess, vetenskapliga texter, litteraturvetenskaplig analys och språkförändring.

Varje kapitel innehåller teoretiska genomgångar och för att konkretisera och förtydliga teorin medföljer textutdrag av både sakprosa och skönlitterära texter. Flera av textutdragen kan läsas med hjälp av lässtrategier. Lässtrategierna presenteras i sin helhet i Verktygslådan. I verktygslådan finns också checklistor och mallar som hjälper eleven i både skriftliga och muntliga arbeten - enkla att hitta och enkla att använda.

Varje kapitel innehåller många olika övningsuppgifter som är direkt kopplade till teorin och varje kapitel avslutas med en slutuppgift som summerar kapitlets centrala innehåll. Varje slutuppgift kopplas till en betygsmatris som förtydligar vilka specifika kunskapskrav eleven tränar på. Några av slutuppgifterna tränar inför det nationella provet i Svenska 3.

Vid dessa hittar du följande symbol .

4

Förord

ENKEL ANVÄNDNING I Svenska 3 finns material för hela kursen samlad.

Väljer du att arbeta med boken från pärm till pärm täcker du in hela det centrala innehållet och du står väl rustad för det nationella provet på vårkvisten. Vill du jobba med delar av boken hittar du enkelt vilket centralt innehåll som varje kapitel går igenom.

Det går naturligtvis även att använda annan referenslitteratur än den som finns bifogad och ändå använda de flesta av bokens övnings- och slutuppgifter.

Vi hoppas på att du når dina mål genom Svenska 3 helt enkelt.

Fรถrord

5

Kapitel tv책

VETENSKAPLIGA

TEXTER

CENTRALT INNEHÅLL Viktiga generella drag som rör disposition, språk och stil i texter av vetenskaplig karaktär.

Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning, sammanfattning och källkritisk granskning.

Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet.

(GY11, Skolverket)

INLEDNING

68

TYPISKT FÖR VETENSKAPLIGA TEXTER

70

Essä – ett exempel på en vetenskaplig text

72

Pm – ett exempel på en vetenskaplig text

72

Kom i gång med hjälp av den retoriska arbetsprocessen

73

GÖR EN TYDLIG DISPOSITION

Lär dig källkritikens tumregler

90

Fyra kriterier som grillar din källa

91

SAMLA OCH SOVRA INFORMATION

90

93

CITERA OCH REFERERA

94

75

SKAPA SAMMANHANG

77

66

GRANSKA KÄLLOR KRITISKT

Textbindning – fogar samman texten till en enhet

77

Tematisk bindning

77

Referensbindningar leder vidare och skapar en röd tråd

77

Konnektivbindningar skapar sammanhang

78

SPRÅK OCH STIL I EN VETENSKAPLIG TEXT

Skriv korrekt

Mer om citatteknik

94

KÄLLHÄNVISA

Källhänvisa med Harvardsystemet

96

Källhänvisa med Oxfordsystemet

97

SKRIVA EN KÄLL­FÖRTECKNING

Litteratur

99

96

98

Övriga källor

100

80

OPPONERA

Använd precisa formuleringar och uttryck

82

Opponentens uppgift

102

Skriv sakligt

83

Respondentens uppgift

102

Variera ord, fraser och satser

84

SAMMAN­FATTNING

Vetenskapliga texter

79

101

103

TEXTER TILL ”SLUTUPPGIFT: VETENSKAPLIG TEXT”

104

Exempeltext: Därför är kakan ingen tårta!

105

Är grammatik viktigt, och måste det vara så tråkigt? 112 Den enda introduktion till grammatik som du någonsin behöver

113

Grammatik på högskolan: vad, varför, hur?

114

TEXT TILL ”SLUTUPPGIFT:

KÄLLKRITIK”

115

Till skillnad från Lukas Moodysson såg jag oacceptabla 115 handlingar från motdemonstranter

SLUTUPPGIFT: VETENSKAPLIG TEXT

SLUTUPPGIFT: KÄLLKRITIK

BETYGSMATRIS: VETENSKAPLIG TEXT/ KÄLLKRITIK ÖVNINGS­UPPGIFTER

117

118

119

121

Vetenskapliga texter

67

TYPISKT FÖR VETENSKAPLIGA TEXTER Vetenskapliga texter har flera saker gemensamt. De utgår från en frågeställning, hänvisar till källor och har en utredande ansats eftersom sändaren besvarar frågeställningen genom att resonera och diskutera.

Trots de gemensamma nämnarna kan texttypen variera. Såväl essä och pm som vetenskaplig rapport är exempel på vetenskapliga texter. Du kan likna den vetenskapliga texten vid pingis och tennis som båda är racketsporter med gemensamma drag samtidigt som de skiljer sig åt. De två textutdragen på nästa sida visar hur stilen kan skilja sig åt i vetenskapliga texter.

I det första utdraget är sändaren forskare och ­text­en är tänkt att läsas av andra forskare eller mottagare med goda ämneskunskaper. Därför innehåller texten många begrepp och fackord som är svår­begripliga för de flesta. Texten innehåller också många referenser och källhänvisningar så att innehållet ska kunna kontrolleras.

70

Vetenskapliga texter

Det andra utdraget kommer från en populärvetenskaplig tidning. Själva ordet ”populärvetenskaplig” visar att texten ska vara begriplig och intressant för en bredare läsekrets. För att väcka allmänhetens intresse krävs att textern ger en enkel beskrivning av forskningen och dess resultat på bekostnad av precision och nyanser. Textens innehåll och språk är relativt enkelt att förstå. Övning nr 1. ANALYSERA STILEN I VETENSKAPLIGA TEXTER

UTDRAG UR...

UTDRAG UR...

Språk & stil. Tidskrift för svensk språkforskning,

Språktidningen. Tidningen i en ordklass för sig,

”Relativkomplex eller pseudosamordning? Om

”Lockande namn får maten att smaka bättre”

relativsatsliknande konstruktioner utan som i

(2014)

sydsvenskt talspråk” (2012 22:2) Fiskfilé eller saftig italiensk fiskfilé? På När det gäller den variant av konstruktionen

restaurangen faller vi lätt för rätter som verkar

som har en form av vara som första finita

exotiska. Och vi tycker dessutom att de smakar

verb är situationen emellertid en annan. Här

bättre än när samma mat presenteras med

ger kilkonstruktionen inte upphov till någon

mindre lockande namn. Att kunna konsten

förändrad betydelse, vilket framgår av exempel

att ge maträtter tilltalande namn kan vara

(65). I det omfattande material som Ejskjær

avgörande i restaurangbranschen. Forskare

(1964) redovisar är det också bara vid sådana

vid Cornell University, USA, konstaterar i en

exempel som en form av vara som första finita

studie att maträtter med förföriska namn

verb som kilkonstruktion förekommer. Ejskjærs

både får oss att betala mer och uppleva att

exempel återges i (66). Vid sökningar i Syd- och

maten smakar bättre. Forskarna har studerat

västsvensk dialektbas (SVDD) har jag – som

restaurangbesökares val från 217 olika menyer.

framgår av exempel (67) – också kunnat

Rätternas namn visade sig ha stor betydelse

belägga konstruktionen med vara som första

för kundernas upplevelse av maten. Rätter

predikat.22

kryddade med positiva adjektiv – som just saftig italiensk fiskfilé – sålde 28 procent mer än en vanlig fiskfilé. Gästerna kunde också tänka sig att betala 12 procent mer för rätten med det lockande namnet.

Vetenskapliga texter

71

SKAPA SAMMANHANG TEXTBINDNING – FOGAR SAMMAN TEXTEN TILL EN ENHET Den som läser din text förväntar sig att den ska hänga ihop. Tankar och idéer ska flöda smidigt genom hela texten utan störande hack och avbrott. Nya ämnen eller tankar som plötsligt dyker upp förvirrar och irriterar. Det som skrivs på ett ställe i texten ska läsaren kunna koppla till något som skrivits tidigare.

Ett sätt att skapa sammanhang är att jobba med textbindning. Textbindning fogar samman delarna, ungefär som cement fogar samman enskilda tegelstenar. Men cementet fogar också samman rader av tegelstenar till större enheter. På samma sätt sammanfogar textbindningen ord i en mening och den krokar även ihop meningar med varandra eller får stycken att hänga ihop. Med hjälp av textbindning skapar du sammanhang och ett bättre flyt än om textens olika delar ligger som utspridda tegelstenar.

Du kan skapa sammanhang i en text på olika sätt.

Dags att kika närmare på tematisk bindning, referens­ bindning och konnektivbindning.

TEMATISK BINDNING Tematisk bindning är en sorts textbindning som bygger på att du växlar mellan känd och okänd information i texten. Presentera först den kända informationen för att sedan presentera den nya informationen. Det som är känt presenteras i början av satsen och kallas för tema och det okända, det nya, kallas för rema. Detta kallas tema-rema-principen.

REFERENSBINDNINGAR LEDER VIDARE OCH SKAPAR EN RÖD TRÅD När man ska hitta det viktigaste i en text brukar ett knep vara att leta efter nyckelord som upprepas. I en text som handlar om återvinning upprepas med stor sannolikhet just ordet ”återvinning”, och i en text om betyg upprepas ordet ”betyg”. Upprepningen skapar en slags röd tråd i texten. Den pekar ut och syftar på något. Detta kallas referensbindning.

En referensbindning består av en referent, det vill säga ett substantiv eller pronomen. I barnböcker är det lätt att hitta referenten eftersom innehållet är enkelt. Första gången referenten presenteras ska den stå i obestämd form ”boll”, sedan i bestämd form ”bollen”.

Lilla Anna har en boll. Under bollen ligger Anna.

Referenten kan byggas ut med attribut som beskriver referenten: Lilla Annas stora boll är gul.

Ofta är det effektivt att ge mycket information om en referent första gången den nämns så att läsaren ska kunna bilda sig en uppfattning om den. För att inte trötta ut läsaren genom att upprepa samma referent flera gånger brukar man variera orden för referenten.

Lennart Elmevik, professor i nordiska språk är nöjd med de nya lokalerna. Elmevik menar att skolan nu har föreläsningssalar och språklaboratorier. Särskilt glad är han över det gemensamma språkbiblioteket.

Flickan pussade grodan. Grodan förvandlades till en prins. Prinsen och flickan levde lyckliga i alla sina dagar.

Det som är remat i en sats, blir temat i nästa sats.

Vetenskapliga texter

77

KONNEKTIVBINDNINGAR SKAPAR SAMMANHANG Det finns andra bindningar som klistrar ihop texten.

Ett exempel på detta är konnektivbindningar. Det är små ord som visar läsaren hur texten ska tolkas.

Konnektivbindningar är relativt vanliga i argumenterande och utredande texter och visar till exempel på motsatser och orsaker. Tänk på att använda konnektivbindningar när du skriver. Var också uppmärksam när du läser igenom din text. Vilka bindningar hittar du? Behöver du lägga till fler för att skapa tydligare sammanhang?

TEXTBINDNINGSTIPS • Överordning Ersätt flera olika begrepp med ett överordnat begrepp som omfattar alla de olika begreppen. ›› Symmetrifel, särskrivning och satsradning var vanligt förekommande i texten som bedömdes. Språkfelen visade sig också ...

• Motsatsförhållande

Konnektivbindningar • Motsatsförhållanden: men, dock, trots att, ändå • Orsaksförhållanden: eftersom, därför, följaktligen, så att, om, för att ›› Grammatikerna menade att eftersom man ändå alltid måste sätta ut subjektet, så behövde man inte dessutom böja verbet efter subjektet. ›› Men det finns inga vetenskapliga bevis för att hjärnan hos personer som mist syn och hörsel utvecklas så att den blir bättre på att känna, smaka och lukta. Övning nr 2. RINGA IN REFERENTEN Övning nr 3. RINGA IN KONNEKTIVBINDNINGARNA Övning nr 4. FÖRBÄTTRA TEXTBINDNINGEN

78

Vetenskapliga texter

Skapa sammanhang genom att uttrycka ett motsatsförhållande. ›› Särskrivning är ett relativt känt språkfel.

Ett mer okänt språkfel är symmetrifel.

• Fråga och svar Avsluta ett stycke med att ställa en fråga och inled nästa stycke med att besvara frågan. ›› Flera studier påvisar att särskrivningarna har ökat. Kan svaret bakom ökningen finnas i skolans värld?

SPRÅK OCH STIL I EN VETENSKAPLIG TEXT Nu är det äntligen dags att slå in språket i vackra paket, elocutio (se s. 31). Att använda en passande stil och ett passande språk är som att välja rätt kläder till rätt tillfälle. Man skulle kunna jämföra stilen i en vetenskaplig text med att bära en kostym. Det innebär alltså att språket är mer formellt än i exempelvis en blogg.

När du skriver en vetenskaplig text ska du skriva korrekt, precist, sakligt och varierat. Det innebär att det är innehållet i den vetenskapliga texten som ska framhävas, inte personen som skriver. Språket ska ha en formell ton.

STILDRAG I VETENSKAPLIG TEXT I den vänstra kolumnen ser du vad som kännetecknar språk och stil i en vetenskaplig text. Den högra kolumnen uttrycker i stället motsatser till vad som kännetecknar språk och stil i en vetenskaplig text. Ibland kan ”motsatsord” göra det lättare att förstå stilen i en text.

korrekt, felfritt

inkorrekt, felaktigt

precist, exakt

allmänt, vagt

sakligt, objektivt

partiskt, subjektivt

varierat, omväxlande

enformigt, utan omväxling

Vetenskapliga texter

79

SKRIV KORREKT Att språket är korrekt är en förutsättning för att du ska kunna skapa en formell ton. Det innebär att du ska följa skrivregler och använda skriftspråkliga ord som ”de” och ”dem” i stället för det talspråkliga ”dom”. ”Kollade” och ”medans” är också exempel på tal­ språkliga ord som du ska undvika. Dina meningar ska alltså vara grammatiskt korrekta, och du ska använda skiljetecken enligt gällande skrivregler.

Det finns en viktig poäng med att skriva korrekt.

Ofta tappar läsare förtroendet för en text redan vid två stavfel. Språkfel irriterar och fördröjer läsningen och minskar läsarens motivation. Därför är det väldigt viktigt att ”dammsuga” texten efter språkfel, till exempel satsradningar, syftningsfel, särskrivningar, symmetrifel och ofullständiga meningar. Var vaksam på de språkfel som du själv brukar göra när skriver. Leta efter dem. Var noggrann. Överdrivet noggrann. Övning nr 5. HITTA SPRÅKFEL

80

Vetenskapliga texter

Se upp för vanliga språkfel!

SATSRADNING

SÄRSKRIVNING

Hon blev full i skratt, hon kastade huvudet bakåt,

Esraa var en ljus hårig flicka.

gjorde sig redo att frusta ut ett skratt, hon exploderade i det högsta skrattet någonsin.

Ibland blir resultaten av särskrivningar mest komiska men ibland skapar särskrivningar problem då

Flera huvudsatser står i en mening utan någon

betydelsen ändras.

konjunktion: ”och”, ”fast”, ”men”, ”eller”.

Esraa var en ljushårig flicka.

Hon blev full i skratt. Hon kastade huvudet bakåt och gjorde sig redo att frusta ut ett skratt. Hon exploderade i det högsta skrattet någonsin.

SYMMETRIFEL Zirko hade vunnit på grund av sina programmeringskunskaper och att han var kreativ.

SYFTNINGSFEL Jag fick julklappar av pappa som låg under granen.

Olika grammatiska konstruktioner står på varsin sida av konjunktionen ”och”, i det här fallet en nominalfras

”Som” syftar på ordet innan, i det här fallet, ”pappa”.

och en bisats.

Rolig pappa som ligger under granen.

Zirko hade vunnit på grund av sina programmeringsPappa gav mig julklappar som låg under granen.

kunskaper och sin kreativitet.

OFULLSTÄNDIG MENING Eftersom Pontus blev arg.

En bisats kan inte stå själv utan någon huvudsats.

Eftersom Pontus blev arg blev jag rädd.

Vetenskapliga texter

81

ANVÄND PRECISA FORMULERINGAR OCH UTTRYCK Tänk dig att någon skriver en text om byxor. Olika läsare får olika föreställningar om byxor. En läsare tänker kanske på korta byxor, andra på långa, vida, tajta, röda, blommiga, rutiga eller pösiga. Men om sändaren skriver ”Lee blåjeans Bootcut” har han eller hon preciserat, och de flesta läsare får en och samma bild av vad som beskrivs. Att använda precisa formuleringar och uttryck kan jämföras med att ge läsarna en så entydig och exakt bild som möjligt.

Vag formulering

Precis formulering

kaka

kanelbulle

mat

ravioli

djur

svart bondkatt

språkfel

särskrivning

skiljetecken

semikolon

Ett motsatsord till precist är vagt. Vaga formuleringar och uttryck är oklara och otydliga och kan uppfattas olika. Hur lite hår krävs för att vara ”skallig” eller hur många träd är en ”dunge”? Vem räknas som ”ungdom” och vad innebär ”frihet”? Om ett recept inte skulle innehålla precisa formuleringar och uttryck skulle det vara ganska svårt att följa instruktionen, eller hur?

82

Vetenskapliga texter

Pannkakor Blanda mjöl och salt i en hög skål eller tillbringare.

Tillsätt hälften av mjölken och vispa till en jämn smet.

Häll sedan i resten av mjölken.

Vispa sist i äggen.

Eftersom vetenskapliga experiment och undersökningar ska kunna förstås och granskas måste varje led i forskningen beskrivas så precist som möjligt. Du måste tydligt och klart förklara hur du har kommit fram till dina resultat. Övning nr 6. MARKERA VAGA FORMULERINGAR OCH UTTRYCK Övning nr 7. PRECISERA PAJEN Övning nr 8. PRECISERA MERA

TEXTER TILL ”SLUTUPPGIFT: VETENSKAPLIG TEXT” Här följer fyra vetenskapliga texter. Den första texten ”Därför är kakan ingen tårta!” är en exempeltext som visar vad som är typiskt för vetenskapliga texter.

De övriga tre texterna är kopplade till kapitlets slutuppgift. För att bättre förstå innehållet i texterna kan du använda dig av lässtrategier (se s. 283 i Verktygslådan).

104

Vetenskapliga texter

Innan du börjar läsa ska du aktivera din förförståelse (spåkulan) för att lyfta fram dina förkunskaper i ämnet. (Behöver du repetera lässtrategierna, gå till Verktygslådan på s. 283.)

Fundera också över vad du som läsare kan förvänta dig av texttypen: Den första texten är hämtad från den populär­ vetenskapliga tidskriften Språktidningen som riktar sig till en språkintresserad läsare. Läsaren kan förvänta sig att innehållet handlar om språk och att det är så pass förenklat att det förstås av de flesta.

Språket bör också vara relativt enkelt, formellt, korrekt, precist och sakligt. Begrepp och typiska fackord bör förekomma och förklaras. Eftersom texten ska fånga läsaren kan språket även tänkas bjuda på mer lekfulla inslag och läsartilltal.

Texten bör bära på utredande drag genom att den besvarar en fråga.

EXEMPELTEXT: DÄRFÖR ÄR KAKAN INGEN TÅRTA! Vad skiljer en tårta från en kaka? En skulptur från en staty? Det är förstås viktiga distinktioner för fackexperten. Men de är viktigare för dig i vardagen än du anar.

Sandfång, würm, kerna, dräggöl, klusil, slutstycke.

Det är typiska termer. De förknippas kanske mest med sina respektive yrkesgrupper, och utmärks av att man inte begriper dem.

Men termer är vanliga i alla sammanhang. Att tänka sig en seglare utan seglingens speciella terminologi är svårt, liksom yogautövaren, hästälskaren, hobbyodlaren och schackspelaren utan sina respektive termer. Heavy metal-fantasten talar lika självklart om black metal, death metal, doom metal och thrash metal som hemmasnickaren om fogsvans, figursåg, bågsåg och geringssåg.

Och vad vore fotbollen utan sin, just det, term offside?

– Så fort vi har specialkunnande har vi också ett speciellt ordförråd, säger Anna-Lena Bucher, vd för Terminologicentrum, TNC. Men ibland är de termer vi själva använder så självklara för oss att vi inte tänker på att de är just termer, inte vanliga ord som alla känner till och förstår.

Den korta ingressen fångar läsaren genom att ställa frågor som introducerar textens tema ”språkliga distinktioner”.

Skribenten väver in mottagaren genom ett ”du-tilltal”. ”Men de är viktigare för dig i vardagen än du anar”. Därmed förväntar sig läsaren att få svar på något denne ännu inte vet.

n Texten innehåller flera verb i passiv sats: ”används, definieras, förknippas, utmärks, sammanfattas och skrivs”. Passiva verb behöver ingen agent.

(Läs mer om passiva verb på s. 83.)

”Men” visar på en form av motsats och genom detta knyts stycket ihop med stycket innan.

(Se Textbindningstips s. 78.) Referenten ”termer” hamnar i meningens fundament. Följande referenter binder ihop stycket: ”termer”, ”seglingens speciella terminologi” och ”sina respektive termer”.

Språket blir specifikt genom de exempel som ges, här om heavy metal: ”black metal, death metal, doom metal och trash metal”. Exempel ges också på olika sågar: ”fogsvans, figursåg, bågsåg och geringssåg”.

n Textens första källa uttalar sig om ”termer”. Att låta vd:n för TNC uttala sig ger en viss tyngd då denne förväntas vara insatt i ämnet.

Vetenskapliga texter

105

ÖVNING NR 2. RINGA IN REFERENTEN

ÖVNING NR 3. RINGA IN KONNEKTIVBINDNINGAR

Läs de olika textutdragen nedan. Sök efter de viktigaste referenterna i varje text. En ledtråd: oftast inleder skribenten med det viktigaste i en mening, meningens tema.

När du är klar med övningarna, jämför dina svar med din bänkkamrats. Har ni ringat in samma referenter? Om inte, diskutera med varandra.

Läs texten nedan och ringa in alla konnektivbindningar som du hittar.

a) Kommunikation är en process för att överföra information från en punkt till en annan.

Vanligtvis ses kommunikation som en tvåvägsprocess där det sker ett utbyte av tankar, åsikter eller information, oavsett om det sker via tal, skrift eller tecken. Deltagarna har ofta någon slags överenskommelse om mål, orsak och form för kommunikationen.

(Wikipedia.se ”Kommunikation”) b) Bakterier är sociala varelser som jagar i flock.

Tillsammans fattar de beslut om när de ska agera och de bygger ointagliga försvarsanläggningar i våra kroppar. Mördarbakerierna breder ut sig över hela världen. (Engström 2014a) c) En kanadensisk forskargrupp har i en serie experiment visat att nybildning av nervceller i den innersta delen av hjärnans hippocampus bidrar till glömska. Sådan nybildning av nervceller, neurogenesis, är som mest intensiv hos små barn - och ungar till många andra däggdjur.

De kanadensiska forskarna utsatte musungar och fullvuxna möss för den obehagliga upplevelsen att få elstötar via tassarna. Musungarna, som har en intensiv nybildning av nervceller, glömde händelsen efter en vecka. Men de fullvuxna mössen, med mindre neurogenesis, mindes upplevelsen i sex veckor. (Engström 2014b)

122

Vetenskapliga texter

Revolutionsåret 1917 föreslog den kinesiska poeten och språkforskaren Liú Bànnóng ett nytt skrivtecken för hon. I kinesiskan finns bara ”hen”, det vill säga samma pronomen användes oavsett kön. Flera av tidens intellektuella tyckte att detta ”hen” var opraktiskt när de översatte litteratur från språk som franska, ryska och engelska. Där används ju olika pronomen för ”han” och ”hon”.

Språkreformen passade in i den radikala Fjärdemajrörelsen, som bland annat bestod av revolutionären Chén Dúxiù - en av grundarna av Kinas kommunistiska parti – filosofen Hú Shì, lingvisten Qián Xuántón samt historiken Fù Sinián.

De förespråkade ”fullständigt förvästlig­ande”. Fjärde maj 1919 är datumet för studentdemonstrationerna mot att Japan skulle överta Tysklands kolonier i Shangdong på det kinesiska fastlandet. Men demonstrationerna markerade endast kulmen på en upplevelse av nationell förödmjukelse efter opiumkrigen, nederlaget mot Frankrike 1885 och mot Japan 1895. Det var en utbredd uppfattning att landet bara kunde räddas genom en snabb och genomgripande omdaning av Kinas kultur.

Typiskt nog hittade Liú Bànnóng bara på ett nytt tecken för ”hon” och inget för ”han”. Istället fick det gamla allmänna ”hen”-pronomenet, stå för ”han”.

Därmed försvann också möjligheten att enkelt och otvetydigt uttrycka betydelsen ”hen” i skrift. Båda teckenvarianterna fick i Liús tappning behålla samma uttal: ta på mandarin. I talspråket hördes alltså fortfarande ingen skillnad mellan ”hon” och ”han”.

(Eriksson 2014)

ÖVNING NR 4. FÖRBÄTTRA TEXTBINDNINGEN

ÖVNING NR 5. HITTA SPRÅKFEL

Läs igenom den ofärdiga texten nedan. Skapa tydligare sammanhang inom och mellan textens olika stycken. Använd dig av referensbindningar, konnek­ tivbindningar samt textbindningstips. Du får givetvis lägga till eller stryka ord och ändra ordföljden.

Följande exempelmeningar är autentiska meningar från elevtexter. Skriv om dem så att de blir grammatiskt korrekta. Förklara för din bänkkamrat vad du har gjort och varför.

Om du ska kunna förebygga något så trist som rasism är det bra om vi människor inser att vi har olika bakgrund. Vi är alla människor. Människor ska bedömas lika och har samma värde. Att vi ändrar synen på invandrare i hela samhället är av stor vikt. Det är fel att vi uppfostrar barn att bli främlingsfientliga genom att vi själva diskriminerar invandrare. Hade samhället haft en bättre syn på invandrare skulle barnen istället bli fostrade att få en positiv syn på invandrare.

Behaviorismen menar att alla föds som tomma tavlor, ”tabula rasa”. Vårt psyke formas av inlärning av exempelvis miljön som vi lever i. Synen på invandrare hos ett nyfött barn skulle kunna variera beroende på hur barnet uppfostras. Om barnets föräldrar uppfostrar barnet med en negativ syn på invandrare så får barnet en negativ syn på invandrare. Hindra barnen att bli rasister. Förändra föräldrarnas syn på invandrare. Få dem att förknippa invandrare med något positivt.

a) Våra barn borde inte bli påverkade av någon, de får bli va de vill så länge dom inte skada någon annan eller bryter mot lagen. b) Däremot har vi det sol klart för oss som bor i Sverige eftersom vi har möjlighet att studera och tillgång till bostäder. c) Det kan stämma delvis att unga är inte färdigutvecklade och lockas av vapen i en tidig ålder med det finns alltid barn som är även vuxna i tidig ålder och vill helst arbeta. d) Att en elev vill pröva på att vara med i armén behöver inte vara något negativt utan det borde ses från den positiva sidan, det förser den vilsna eleven med inkomst, ett yrke och att vara någonstans. e) Men egentligen har ingen av eleverna tagit sitt beslut ännu inför framtiden och vet inte egentligen vilken väg som är rätt. f) Brott mot stavfel och särskrivningar. g) Enbart på grund av att det på förpackningen ser snyggare ut att stava tomatsoppa som tomat soppa. h) Genom att ge patienten en dödlig dos som till exempel morfin.

Vetenskapliga texter

123

Kapitel TRE

Litteratur-

vetenskaplig

AnALYS

CENTRALT INNEHÅLL Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik.

Läsning av och arbete med texter, vilket inkluderar strukturering, sovring, sammanställning och sammanfattning.

Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.

Skriftlig framställning som anknyter till den vetenskapliga texttypen och som behandlar någon aspekt av svenskämnet.

(GY11, Skolverket)

INLEDNING LYRIK

Vanliga begrepp inom lyrik

139

138

139

ANALYSERA LYRIK

Rytm i lyrik

141

Versmått i lyrik

143

Ljud och klanger i lyrik

145

Bildspråk i lyrik

141

DRAMATIK

Vanliga begrepp i dramatik

154

154

ANALYSERA DRAMATIK

158

Läsa och tolka ur olika perspektiv

158

ANALYSERA ­HANDLINGEN I

ETT DRAMA

160

Utgå från en fabel

160

146

Utgå från en intrig

161

Innehåll och tema i lyrik

148

Analysera dramats handling – utanför scenen

162

Diktaren och lyrik

148

Exempel på lyrik­analys av ”Varför”

150

SLUTUPPGIFT: LYRIKANALYS

ANALYSERA KARAKTÄRER

OCH MILJÖER

163

152

Analysera med hjälp av scenanvisningar

163

Analysera med hjälp av inledande och avslutande repliker

163

ANALYSERA UPPBYGGNADEN I ETT

DRAMA

164

136

Litteraturvetenskaplig analys

Delar i ett drama

164

Exempel på dramaanalys av Fröken Julie

166

ANALYSERA EN FILM SLUTUPPGIFT: DRAMATIK­ANALYS

175

177

EPIK

178

BERÄTTARTEKNISKA GREPP – FÖRFATTARENS

VERKTYG

179

SLUTUPPGIFT: EPIKANALYS

BETYGS­MATRIS: LITTERÄR ANALYS

ÖVNINGS­UPPGIFTER

206

208

Karaktärsbeskrivningar

179

Miljöbeskrivning

181

Olika berättarperspektiv

182

Lyrik

210

Skildring av tid

184

Dramatik

213

Olika stildrag

185

Epik

216

Ordval och stil

186

Meningsbyggnad och stil

186

LITTERATUR­ VETENSKAPLIGA VERKTYG – LÄSARENS VERKTYG

210

189

Litteratursociologiskt perspektiv – samspelet mellan 189 litteratur och samhälle Intertextuellt perspektiv – texter talar med varandra 190 Exempel på epikanalys – ”Otur”

192

SAMMAN­FATTNING

Övningstext epikanalys – ”Ett beslut” ur Var det bra så?

203

202

Litteraturvetenskaplig analys

137

EPIK Epik (även kallat prosa) är ett ord som används om berättande litteratur som romaner, noveller och sagor. Epikens dialoger och miljöbeskrivningar liknar drama­tikens repliker och scenanvisningar. Där dramat är begränsat till sitt scenrum kan den episka berättelsen snabbt förflytta sig över tid och rum och komma ända in i människans innersta. Läsaren tar del av karaktärernas funderingar och tankar vilket ofta är en anledning till att hon eller han upplever att ”boken var bättre än filmen” när en roman har filmatiserats.

För att författaren ska kunna berätta sin historia så att den fångar läsaren använder han eller hon olika verktyg, berättartekniska grepp. Exempel på berättartekniska grepp är karaktärs- och miljöbeskriv­ ningar, berättarperspektiv och tid. De berättartekniska grepp­en hjälper inte bara författaren att fånga läsaren utan de påverkar också läsarens uppfattning av berättelsen.

När du känner till de olika berättartekniska greppen kan du fundera över hur författaren har använt olika verktyg i romanen som du läser. Du kan också fundera över varför du tror att författaren har använt verktyget på ett visst sätt och hur det påverkar din uppfattning av berättelsen.

Det finns även verktyg för dig som läsare.

Litteraturvetenskapliga verktyg kan enkelt beskrivas som olika ”läsglasögon”. Precis som du valde att läsa ett drama ur olika perspektiv kan du välja att läsa en roman eller en novell ur olika perspektiv.

Litteratursociologiskt perspektiv, genusperspektiv och intertextuellt perspektiv är tre perspektiv som du kommer att möta i det här avsnittet.

178

Litteraturvetenskaplig analys

Men innan du provar de olika läsglasögonen ska du först bekanta dig med berättartekniska begrepp (författarens verktyg). En del av dem är du redan bekant med från både lyrik- och dramatikavsnittet. De olika begreppen förklaras kortfattat i rutan här på sidan.

Om du inte känner till begreppen sedan tidigare så hittar du enkelt sidhänvisningar för utförligare förklaringar i rutan.

LITTERATURVETENSKAPLIGA BEGREPP Konflikt – den utmaning eller de problem som huvudkaraktären ställs inför.

Motiv – de möjligheter och hinder som utmanar huvudkaraktären och som driver handlingen framåt. Motiven bildar textens tema.

Tema – berättelsens grundtanke formulerad med några ord Budskap – det berättelsen säger läsaren, det vill säga det läsaren uppfattar att berättelsen vill förmedla.

Dramaturgisk modell – berättelsens struktur och uppbyggnad med anslag, presentation, fördjupning, upptrappning, klimax och avrundning.

Läs mer på s. 164–166.

Övning nr 19. MÖT NOVELLEN ”OTUR” FÖR FÖRSTA GÅNGEN

BERÄTTARTEKNISKA GREPP – FÖRFATTARENS VERKTYG Det första berättartekniska greppet som du ska lära dig att analysera är karaktärsbeskrivning. Nu ska du fundera över hur författaren beskriver karaktärerna och vad beskrivningarna får för effekt. Kanske en sparsmakad och enkel beskrivning av karaktärernas yttre leder till att du som läsare får skapa en egen bild av hur de ser ut. Kanske att författaren i just den här berättelsen vill betona karaktärernas inre eftersom det är deras tankar och idéer som utgör historiens tema och motiv. Utseendet är kanske inte så viktigt.

I mötet med en text är det läsaren som skapar sig en bild av karaktärerna genom att tolka karaktärernas handlingar, tankar och relationer med andra karaktärer. Man kan likna läsaren vid en detektiv som samlar ihop ”karaktärsledtrådar” och sätter ihop dem till en helhetsbild. Den bild som läsaren målar upp i sitt inre hänger samman med läsarens egna värderingar och erfarenheter.

KARAKTÄRSBESKRIVNINGAR Vad kännetecknar en rund karaktär?

I en berättelse utspelar sig en rad händelser. Bakom händelserna står oftast karaktärer i form av männ­ iskor men ibland har djur, skogsväsen, robotar eller andra varelser samma funktion. De karaktärer du möter i berättelser kan vara komplicerade, nyanserade och komplexa. Nästan som riktiga människor.

Då är karaktärerna runda, eller dynamiska Runda karaktärer har många egenskaper och är svåra att placera i ett fack. En rund karaktär är ofta motsägelsefull och mångsidig. Den här sortens karaktärer utvecklas under berättelsens gång och kommer ofta till insikt eller ändrar inställning.

Vad kännetecknar en platt karaktär?

En platt karaktär gestaltas endimensionellt och verkar knappt ha någon personlighet. Du hör nästan på namnet att detta är en karaktär som det inte händer så mycket med. Ofta har en platt karaktär bara en utpräglad egenskap och kan till exempel vara snål, dum, lömsk eller naiv. Man kan likna den platta karaktären vid en kuliss. Det finns inget intressant bakom kulissen. Ytan är allt. Skurkar och superhjältar är många gånger endimensionella och beskrivs rakt igenom som onda eller goda. Deras personligheter är inte särskilt intressanta utan det är snarare kampen mellan det onda och goda som skapar spänning.

Karakterisering

Karaktärer kan alltså beskrivas som runda eller platta. Nästa fråga att fundera över är hur författaren beskriver karaktärerna oavsett om de är runda eller platta. Författaren använder olika tekniker för att skildra karaktärerna, bland annat direkt eller indirekt karakterisering.

Litteraturvetenskaplig analys

179

Direkt karakterisering

Indirekt karakterisering

I en direkt karakterisering beskriver författaren vad karaktärerna gör och säger men också vad de tänker och känner. Läsaren får allt serverat. Direkt karakterisering är vanligare i äldre texter som novellen ”Fettpärlan” från 1880-talet. Här beskriver författaren, Guy de Maupassant, karaktären Cornudets egenskaper och känslor.

I en indirekt karakterisering är författaren snålare med beskrivningar. Läsaren får veta vad karaktärerna gör och säger, hur de ser ut och hur andra reagerar på deras handlingar – men författaren beskriver inte deras inre känsloliv. Därför måste du läsa mellan raderna för att förstå vad som rör sig i karaktärernas inre och varför de gör som de gör.

Han var för övrigt en mycket hygglig karl, menlös och tjänstaktig, och han hade med en ojämförlig iver sysslat med försvarets organisation. Han hade låtit gräva gropar i fälten, huggit ned alla de unga träden i de omgivande skogarna, ordnat med fällor på alla vägar, och vid fiendens annalkande drog han sig hastigt tillbaka till staden, nöjd med dessa sina förberedelser.

Karen ser på sin son och tänker på alla gånger hon har suttit mitt emot honom och sett hans käkar mala och hur hans ögon sjunker in i vila och blir svarta, som kameraögon. Hon måste vända sig bort, hon ser ut genom fönstret, det är dammigt och smutsigt. Tårstrimmigt. (ur Hennes mjukaste röst av Bengt Ohlsson) Indirekt karakterisering är ganska vanlig i moderna berättelser. Läsaren vill inte att någon berättar hur en person är eller mår utan får själv skapa sig en bild.

Tolkningen har därför allt mer hamnat på läsaren.

Det finns många ledtrådar som hjälper läsaren att tolka karaktärer, så kallade karaktärstecken: • karaktärens egna repliker • karaktärens handlingar • karaktärens yttre • miljön karaktären vistas i.

Övning nr 20. RUNDA OCH PLATTA KARAKTÄRER Övning nr 21. KARAKTÄRSTECKEN Övning nr 22. DIREKTA OCH INDIREKTA KARAKTERISERINGAR

180

Litteraturvetenskaplig analys

MILJÖBESKRIVNING Då har du klart för dig hur författaren kan skildra karaktärer. Nästa steg är att fundera över den miljö som en karaktär befinner sig i eftersom den ofta ger viktiga ledtrådar till karaktärens inre. I citatet nedan skyller prästen Gösta Berling sitt alkoholintag på den hemska miljö som han befinner sig i.

Det var nog sant, att han hade supit, men vem hade rätt att anklaga honom därför? Hade någon sett prästgården, där han skulle leva? Granskogen stod mörk och dyster tätt inpå fönstren. Fukten dröp ner genom de svarta taken, utför de mjöliga väggarna.

Behövdes det inte brännvin för att kunna hålla modet uppe, när den vanskötta jorden inte ville ge bröd nog för att hålla hungern fjärran?

(ur Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf)

Fundera på hur författaren använder miljöbeskrivningar för att låta läsaren komma i rätt stämning eller för att förmedla en bild av en karaktär. I följande utdrag ur ”Den gula tapeten” av Charlotte Perkins Gilman låter författaren en kvinna bli besatt av en tapet. Författaren får läsaren att förstå kvinnans känslor och förvirring och senare galenskap genom miljön som hon vistas i men framförallt genom hur hon betraktar den gula tapeten: Målningen och tapeterna ser ut som om en pojk­ skola hade använt rummet. Tapeten är bortriven i stora sjok kring hela huvudändan av min säng, nästan så långt jag kan nå, och på en stor fläck på andra sidan rummet längst ner. Jag har aldrig sett någon värre tapet i hela mitt liv. Ett sånt där oroligt, brokigt mönster som begår alla tänkbara konstnär­ liga försyndelser. Det är tillräckligt intetsägande

för att förvirra ögat när man följer det med blicken och tillräckligt distinkt för att hela tiden irritera och mana till studium, och när man följer det med blicken och tillräckligt distinkt för att hela tiden irritera och mana till studium – störtar sig ut i oberäkneliga vinklar, och förgör sig själva i maka­ lösa motsägelser. Färgen är motbjudande, nästan vämjelig; en förtärande smutsgul färg, egendomligt blekt av det långsamt vikande solljuset. Det är en matt på samma gång gräll orange på en del ställen, en kväljande svavelgul nyans på andra.

För att förmedla en så tydlig bild som möjligt använder en skicklig författare fler sinnesintryck än synen.

Läsaren får då en upplevelse av hur det ser ut, luktar, hörs, känns och kanske smakar.

De skyndade ut ur kontoret, Hap först och Stu sist. Hap, Tommy och Norm kom fram samtidigt till bilen. De kände bensinlukt och hörde det långsamma, klockliknande tickandet från Chevans svalnande motor: Hap öppnade dörren på förar­ sidan, och mannen bakom ratten föll ut som en säck med smutskläder. ”Herre-Gud”, utbrast Norm – han skrek nästan. Han vände sig bort, höll om sin omfångsrika mage och kräktes. Det berodde inte på mannen som hade ramlat ur (Hap hade fångat upp honom skickligt innan han slog i asfalten), utan på lukten som strömmade ut ur bilen, en vämjelig stank som var en blandning av blod, exkrementer, spyor och förruttnelse. Det var en otäckt mustig lukt av sjukdom och död. (ur Pestens tid av Stephen King i översättning av Lennart Olofsson) Övning nr 23. VILKA LEDTRÅDAR FÅR DU AV MILJÖN?

Litteraturvetenskaplig analys

181

OLIKA BERÄTTARPERSPEKTIV Alla romaner och noveller har en berättare.

Berättaren kan beskrivas som den som återger och för fram historien. Jaså författaren, tänker du.

Nej. Berättare och författare är inte samma sak.

Författaren är den som har skrivit texten. Om du skulle skriva en novell som handlar om en femåring med hemliga superkrafter och använda perspektivet jagberättare så är det ju inte du som berättar historien. Det är femåringen som är berättaren: Jag önskar att dagisfröknarna hade frågat mig. Jag kan bära de tunga lådorna. Jag är starkare än alla här, allihop.

Ett exempel på detta är novellen ”Kappan” av Nikolaj Gogol. I novellen visar sig jagberättaren redan i anslaget ”Rätt nyligen sägs det ha kommit en skrivelse från en polismästare, från vilken stad minns jag inte …”. Även om jagberättaren inte deltar i historien så är han tydligt närvarande genom hela historien och både tilltalar läsaren ”kanske tycks det läsaren lite udda” och kommenterar det som sker ”Det låg något besynnerligt i dessa ord och i rösten som uttalat dem.”

Här ger jagberättaren också uttryck för en värdering genom det värdeladdade ordet ”besynnerligt”.

Allvetande berättare

Jagberättare

Jagberättaren kan själv uppleva historien som han eller hon berättar. I romanen Flyga drake berättar huvudkaraktären Amir om sin komplicerade vänskap med Hassan. Berättelsen färgas och begränsas av Amirs perspektiv. Hade Hassan berättat samma historia hade den förmodligen sett annorlunda ut.

Efter det blev Hassan en utkantsfigur i mitt liv. Jag såg till att vi träffades så sällan som möjligt, jag planerade mitt liv på det sättet. För när han var med försvann allt syre ur rummet. Mitt bröst snör­ des ihop och jag fick inte luft; jag bara stod där och flämtade i min egen lilla luftlösa atmosfärsbubbla.

Men det kan också vara så att jagberättaren inte är berättelsens huvudkaraktär. Då kan jagberättaren skildra vad som händer andra karaktärer som är mitt uppe i händelserna och själv befinna sig på ett visst avstånd från historien. Det kan till och med vara så att jagberättare inte alls kan kopplas till någon av historiens karaktärer. Berättandet sker då nästan utifrån, bortom eller över själva historien.

182

Litteraturvetenskaplig analys

En historia kan också berättas av en allvetande berättare som inte är kopplad till ett ”jag” utan i stället en ”han” eller ”hon”. Till skillnad från jagberättaren i Flyga drake kan den allvetande berättaren förflytta sig in och ut i olika karaktärers medvetande. Berättaren kan välja att endast avslöja huvudkaraktärens inre eller berätta vad flera karaktärer känner och tänker.

Ibland kan det till och med vara så att den allvetande berättaren vet mer än vad karaktärerna gör. Ädle herrar, behagar det er att lyssna till en vacker saga om kärlek och död! Den handlar om Tristan och drottning Isolde. Lyssna då till berättelsen om hur de på samma dag dog därav, han genom henne, hon genom honom. (ur Tristan och Isolde av Joseph Bédier i översättning av Lorenz von Numers) Även den allvetande berättaren kan befinna sig på olika avstånd, precis som jagberättaren. Ibland kan du kanske få en känsla av att den allvetande berättaren sitter bredvid dig i din läsfåtölj och nästan talar till dig.

Berättaren ”hörs” genom att han eller hon kommenterar och uttrycker sina värderingar om det som berättas.

Man kan tycka att han kunde ha bestämt sig tidigare och att han kunde ha varit karl nog att meddela omgivningen sitt beslut. Men Allan Karlsson hade aldrig grubblat för länge på saker och ting. (ur Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson) I utdraget ovan värderar berättaren Allans beslut och Allan beskrivs som en fegis genom det värdeladdade uttrycket ”karl nog”.

Men den allvetande berättaren kan också vara betydligt mer osynlig. Berättarrösten registrerar lågmält och sakligt vad som händer nästan utan att lämna spår efter sig:

Oavsett om historien skildras av en jagberättare eller en allvetande berättare så kan berättaren själv befinna sig nära eller långt ifrån berättelsens händelser.

Berättarens röst kan också vara mer eller mindre närvarande. En berättarröst som sakligt registrerar det som händer och som står långt ifrån händelserna kan tyckas berätta en mer objektiv och sann historia än den som själv för sin talan mitt i händelsernas centrum. Övning nr 24. DISKUTERA BERÄTTARPERSPEKTIVET

Den unga änkan gick fram till hålet och kastade ned en blomma, sedan kom Björn, Johan och Leif i tur och ordning.

Som i en stumfilm långt borta.

Hon såg att hennes äldste pojke, Björn, började gråta och dolde sitt grimaserande ansikte i hän­ derna. Hur gärna hon än har velat rusa fram och hålla om honom kunde hon inget göra. Hon stod där bakom tallen med händerna i kappfickorna, utan en min, andades kall luft ned i lungorna.

Björn hann aldrig bevisa för fadern att han på allvar dög någonting till, han hade slutat med drogerna, han hade börjat studera, han var en riktig människa /.../. (ur Frestelsernas berg av Jonas Gardell )

Litteraturvetenskaplig analys

183

EXEMPEL PÅ EPIKANALYS – ”OTUR” I novellen ”Otur” ur Giftas (1886) skildrar August Strindberg ett par som nyss gift sig och hur deras äktenskap utvecklar sig. Börja med att läsa hela novellen för att få en helhetsbild av berättelsen. I nästa steg ska du läsa kommentarerna.

Kommentarerna ger ingen fullständig analys utan är exempel på hur du kan analysera en novell med hjälp av berättartekniska grepp och litteraturvetenskapliga verktyg.

192

Litteraturvetenskaplig analys

Otur

– Du kan tänka dig hur delikat det skall vara att bo tillsammans med ett fruntimmer för hela livet, när knappt två kamrater hålla ut ett par terminer. Och karlarne ha ju ändå mest samma vanor och okynnen.

Se dig för, innan du väljer och lär känna din fästmö, innan du gifter dig!

Så brukade den gamle farbrodern predika för den unga brorsonen, men vad hjälpte det? Mannen väljer icke sin hustru, ty det valet, det naturliga urvalet, det gör sig i de flesta fall själv.

Och så träffade han den rätta! Det var en grann flicka på tjugotvå år. Hon hade varit giftasfärdig vid sjutton, och hade suttit i fem år och väntat på att bli befriad från hemmets tvång, mammas käx och systrarnes gnat.

Och så kom han, räddaren, riddaren. Riddaren var grosshandlare, och hade ärvt en gammal god affär vid Skeppsbron. Han hade lugna, stilla vanor och längtade bara att få sätta bo och komma i ro. Han var skapad till att bli den allra bästa och snällaste äkta man. Och så gifte de sig!

Han hade ställt det i ordning och räknat ut det så bra allting och de skulle bli så lyckliga.

Nå! Dagen efter bröllopet var det ingen reda med någonting, ty då voro de på middag hos föräldrarne.

Men dagen därpå! Han skulle vara på kontoret klockan nio.

– Vi dricka ju kaffe klockan åtta, sa han åt hustrun.

Hon svarade visst ja, ty hon var så sömnig.

Han steg upp halv åtta och såg efter att kaffebordet dukades, och så ställde han en blomkruka framför hennes plats, och så tände han på spriten till ägg­ kokaren. Så gick han in i sängkammaren.

– Opp, liten, nu är kaffet färdigt, sade han.

Men hon vände sig åt väggen och sa, att hon ville sova litet till.

Dramaturgisk modell: Anslaget ger läsaren en känsla av att novellen kommer att behandla svårigheter inom ett äktenskap.

n Tema: Redan i anslaget nämns novellens tema, olyckligt äktenskap.

Indirekt karakterisering: Kvinnan beskrivs som passiv, någon som längtar bort från något men inte gör något aktivt.

Indirekt karakterisering: Mannen presenteras som en lugn, trofast människa som gjord för äktenskap, som längtar till något. Han är aktiv när han kommer till henne.

Berättarperspektiv: Den allvetande berättaren gör sig synlig genom att kommentera grosshandlarens handlande med värdeladdade ord. Grosshandlaren hade räknat ut det ”så bra allting”, och dagen efter bröllopet var det ”ingen reda med någonting”.

Utropstecken ger intryck av att berättarrösten är engagerad: ”Nå!”, ”Men dagen därpå!”

n Berättarperspektiv n Tid n Tema, motiv, budskap

n Karaktärsbeskrivning n Miljöbeskrivning n Dramaturgisk modell

Litteraturvetenskaplig analys

193

– Hm! Han skulle vänta till halv nio. Så kom han igen.

– Det var märkvärdigt, att du inte kan låta mig sova! Drick kaffe, du, jag får nog sen.

Han blev ledsen, men beslöt att vänta. Det var tråkigt i alla fall, ty han skulle på kontoret till morgonposten. Men det blev desto roligare sen. En liten tête-à-tête vid kaffebordet hade alltid ingått i hans beräkningar om huslig sällhet.

Klockan halv tio vågade han ett nytt försök. Men nu var det ändå märkvärdigare, att hon inte fick sova.

Hon var van att få sova så länge hon ville, och hon hoppades att han icke ville uppfostra henne. Varför hade han icke druckit kaffe? Vad hindrade honom?

Hon ville ha kaffe sängen när hon vaknade, men sin sömn ville hon ha i fred.

Då blev han ledsen, men hade intet att invända.

Och när han nu satt där ensam med sitt kaffe, tyckte han, att han var ungkarl som förut. Och han var glad när han gick till kontoret.

Om middagen var all mat avredd i socker. Han avskydde sött i maten, men ville icke göra henne ledsen. Emellertid frågade han sig för, om det var efter hennes eller köksans önskan. Det var efter hennes, ty hon var van vid det i sitt hem. Sallaten var lagad med grädde, ägg och socker. Han framkastade en ny fråga om hon icke föredrog den lagad med olja. Nej, hon tålde icke olja. Men man kunde ju laga särskilt med olja åt honom. Inte ville han bråka, det var inte värt alls. Det fick vara som det var.

Efter maten brukade han dricka kaffe, men hon var förbjuden av läkaren att dricka kaffe. Han fick sitta ensam med sin kaffekopp. Skulle han läsa tidningen för henne? Det var en intressant artikel om Irländska rörelsen.

– Hu, nej, hon ville inte höra något ohyggligt.

194

Litteraturvetenskaplig analys

Genusperspektiv: Kvinnan bryter mot det förväntade mönstret. På denna tid var det förväntade att kvinnan steg upp tidigt och förberedde frukost åt sin man som skulle till jobbet.

Motiv: Äktenskapet kan till slut beskrivas som olyckligt. Äktenskapet utmanas delvis av att makarna har så olika syn på exempelvis matlagning, kaffe, rökning, litteratur, teater, sommarnöje, jakt, fiske och ridning – det vill säga livets goda.

Makarnas olika inställningar ger berättelsen bränsle och driver handlingen framåt.

Så tände han en cigarr. En god Havannacigarr, som han köpt direkt från Bremen. Stor uppståndelse!

– Röker du?

– Naturligtvis. Visste du inte det?

– Nej! Min far ansåg det alltid osnyggt att röka, och jag blir sjuk av tobakslukten.

Han lade bort cigarren på bordskanten och såg med smärta hur den förkolnade till en fin läcker aska, vit som vadd. På aftonen ville han läsa högt. Vad för slag? Dickens! Nej hon tålde inte engelska och engelska författare. Hade han något franskt. Nej, han avskydde allt som kom från Frankrike.

– Skada det!

Och så måste han ut på baler, supéer, och på teater.

Det senare plågade honom mest, ty han såg nog, att skådespelet i salongen var intressantare än det på scenen. Och så fick man icke talas vid, icke hålla varandra i hand, ännu mindre kyssas.

De skulle så fram på våren ha sommarnöje. Han röstade för Mälaren, ty där var han uppfödd, men hon kunde icke bo vid Mälaren, ty hon hade fått frossan där, och så togo de ett ställe vid Saltsjön. Han älskade fiske och jakt och hade en segelbåt. Det var hans tre lidelser i livet, och med dem reparerade han under den korta sommaren vad han i hälsa förlorat om vintern.

Första söndagsmorgon han var ute på landet, steg han upp klockan fem, tog matsäck, fiskredskap och en karl med sig. Och vad det smakade att få röka en pipa, en riktig god rotpipa med birdseye och dra opp abborrar.

Och så kom han hem strålande glad klockan tolv. Han skyndade genast att kyssa sin hustru, men hon stötte honom tillbaka. Han luktade rå fisk och tobak. Att en bildad man kunde finna nöje i en sådan simpel sysselsättning. Och så hade hon fått vänta med frukosten.

Indirekt karakterisering: Läsaren inser att makarna har helt olika intressen i livet. Läsaren förstår också att mannen har ett stort behov av närhet med kvinnan, ett behov som inte tillgodoses.

Indirekt karakterisering: När läsaren får reda på mannens intressen förstår läsaren att mannen är en man som älskar att vara ute i naturen och har svårt med den tid på året då han inte får vistas i naturen.

Indirekt karakterisering: Genom kvinnans handlingar kan läsaren mellan raderna förstå att hon ogillar det mannen gillar. Dessutom är hon inte glad för att han är glad utan sur för att hon har fått vänta.

Litteraturvetenskaplig analys

195

Katten fick så många abborrar han orkade med och resten kastades bort.

På middagen skulle hon nog bli god igen, ty han hade en överraskning åt henne. De gingo i parken och kommo ner till båtbryggan. Där låg en fin blekingseka, och en karl klädd till båtsman stod med hatten i hand för att segla herrskapet.

– Seglar du? Är det din båt?

– Ja visst, min vän, svarade han med stolthet.

– Och det har du inte tält om för mig! Jag tillåter aldrig att du seglar. Du måste lova mig, Ernst, att aldrig segla. Hör du det! Om du älskar mig!

Ernst måste lova, ehuru han tvekade i valet mellan onåd och sin högsta förnöjelse.

Jag har haft en brinnande otur, tänkte han. Och så gingo de i parken och hade tråkigt. Men frun skickade efter grannar på eftermiddagen; och då kommo löjtnanter och häradshövdingar, och de sutto på verandan och talade om teater och musik; och herr Ernst fick gå och snoppa deras cigarrer och bjuda tändstickor och fylla i punschglasen, så att när kvällen kom, var han trött som en kypare. Och när han försökte blanda sig i samtalet, fick han alltid en replik, som han icke kunde svara på, ty de voro så kvicka de unga herrarne. Och han tyckte att han varit källarmästare en hel eftermiddag och att hans hem varit en krog.

På hösten märktes spår av blivande barnskap.

Frun blev ond, ond på sin man, på sig själv. Men hon snörde sig och gick ut i världen ända i det längsta.

De två sista månaderna var hon rasande. Detta skulle aldrig få hända mer! Han måste läsa franska romaner, som kväljde honom, och draga hem några närmare vänner, som kunde muntra frun. Och huset var alldeles fullt med vänner.

Så föddes barnet. Hon ville icke ge själv naturligtvis, ty sedan kunde man icke gå dekolleterad. När

196

Litteraturvetenskaplig analys

Indirekt karakterisering: Repliken visar att kvinnan utnyttjar mannens kärlek. Han får inte göra det han älskar mest för då älskar han inte henne. Hon visar sig egoistisk och läsaren förstår att hon inte bryr sig om vad mannen tycker.

Stil: Tre meningar inleds med ”och” vilket bildar en anafor. Upprepningen av ”och” samt de långa meningarna som radar upp alla de händelser som Ernst stått ut med förstärker bilden av hur uttråkad och missnöjd han är över äktenskapet.

I det här stycket är stilen ”utsmyckad” med långa meningar av huvudsatser och bisatser.

Tid: Tempot ökar. Nio månader förflyter under bara ett par rader. Detta får graviditeten att framstå som oviktig för berättelsen.

EPIK ÖVNING NR 19. MÖT NOVELLEN ”OTUR FÖR FÖRSTA GÅNGEN a) Aktivera din förförståelse innan du börjar läsa.

Vad tror du att novellen kommer att handla om?

Vad vet du om genren novell som kan hjälpa dig att förstå texten? Vad vet du om Strindbergs författarskap? b) Läs novellen med hjälp av lässtrategierna i Verktygslådan på s. 283. Läs med pennan i handen så att du är noga med att hitta oklarheter. Se till att du använder alla strategier: frågetecknet, förstoringsglaset, summatecknet och ankaret. c) Beskriv novellens huvudkonflikt. d) Vilka motiv hittar du i novellen? Hitta stöd för motiven genom att förankra din tolkning eller dina slutsatser i novelltexten. e) Vilket tema tycker du att novellen har? Hitta stöd för ditt svar genom att förankra din tolkning i novelltexten. f) Vilket är novellens budskap? Förklara hur du tänker. Var i texten hittar du stöd för din tolkning? g) Vad får du veta i anslaget? Vilken händelse är början på upptrappningen? Vad händer i klimax?

Hur ser avrundningen ut?

216

Litteraturvetenskaplig analys

ÖVNING NR 20. RUNDA OCH PLATTA KARAKTÄRER Nedan följer en lista på karaktärer som du förmodligen känner till. Diskutera i par om ni anser att karaktären är rund eller platt. Motivera era svar och diskutera i klassen om ni har kommit fram till samma slutsats.

• Bamse – världens starkaste björn • Pippi Långstrump • Joakim von Anka • Katniss Everdeen (Hungerspelen) • Homer Simpson • Harry Potter • James Bond

ÖVNING NR 21, KARAKTÄRSTECKEN Arbeta två och två. Fundera över vilka karaktärstecken du stöter på i texten nedan. Markera dem och kommentera hur de beskriver karaktärerna.

Nicholas gav Obinze en kostym till vigseln. ”Det är en fin italiensk kostym”, sade han. ”Den är för liten till mig så den borde passa dig. ”Byxorna var stora och bylsade sig när Obinze drog åt livremmen, men jackan var också stor och dolde det anskrämliga tygknippet i midjan. Inte för att det gjorde honom något. Han var så fokuserad på att ro den här dagen i hamn, på att börja sitt nya liv, att han skulle ha draperat underlivet i blöjor om så hade erfordrats.

Han och Iloba sammanstrålade med Cleotilde nära Civic Centre. Hon stod under ett träd med sina vänner, ett vitt band höll håret från ansiktet och ögonen var inramade av en kraftigt markerad svart kajallinje; hon såg äldre ut, sexigare. Den elfen­ bensvita klänningen stramade över höfterna. ”Jag hade ingen riktig finklänning” hade hon ursäktande sagt när hon ringde honom för att säga att hon inte hade något som såg övertygande brudmässigt ut.

Han hade betalt för klänningen. Hon kramade om honom. Hon såg nervös ut och han försökte avleda sin egen nervositet med att tänka på dem båda efter vigseln, på att han om knappt en timma skulle vara fri att gå med lugnare steg på alla Englands gator, och fri att kyssa henne.

ÖVNING NR 22, DIREKTA OCH INDIREKTA KARAKTERISERINGAR Läs följande utdrag ur Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie och fundera över om karakteriseringen är direkt eller indirekt. Motivera din analys.

Efter Kayodes fest höll sig Ginika på sin kant; en knölig tafatthet växte fram mellan dem.

– Du vet, jag trodde inte det skulle bli på det sättet, sade Ifemelu till henne.

– Ifemelu, det var dig han tittade på från första bör­ jan, sade Ginika och sedan, för att visa att hon tog det hela med en klackspark retades hon med Ifemelu för att ha stulit hennes kille utan att ens försöka.

Hennes glättighet var forcerad, hon bredde på för tjockt, och Ifemelu kände sig tyngd av skuld och av längtan att överkompensera. Det verkade helt fel att hennes nära vän Ginika, vackra, behagliga, populära Ginika, som hon aldrig grälat med, var tvungen att spela oberörd, men hon lyckades inte kväva klangen av vemod i rösten varje gång Obinze kom på tal.

– Ifem, har du tid med oss idag eller är det bara Obinze som gäller? kunde hon fråga.

(ur Americanha av Chimamanda Ngozi Adichi i översättning av Ragnar Strömberg)

Litteraturvetenskaplig analys

217

Den här boken rymmer hela kursen Svenska 3. Genomgångar, exempel­texter, övningar och betygsmatriser utgår från kursens centrala innehåll, kunskapskrav och det nationella provet.

Teori kopplas till övningsuppgifter och stor vikt läggs på verktyg för att skriva vetenskapliga texter och analysera litteratur. Den muntliga och skriftliga framställningen får stort stöd av den retoriska arbetsprocessen och tydliga exempel i form av texter och illustrativa förklaringar.

• Vill du vara säker på att du får med alla delar i kursen?

• Vill du finna inspirerande övningar till ett visst kunskapskrav?

• Vill du öva särskilt inför Nationella Prov?

Då hittar du enkelt det du behöver i Svenska 3 och vi hoppas att du får en trevlig resa på vägen mot dina mål.

www.naforlag.se