9789127762282

ESS I SVENSKA

ESSens 8

ESS I SVENSKA

fjärde generationen

fjärde generationen

FĂśr grundskolans senare del

Malin Nordberg

Malin Nordberg

ESS I SVENSKA

ESSens 8 är en kombinerad lärobok och studiebok fÜr elever i ür 8 som vill uppnü betyget godkänd.

I ESSens 8 ďŹ nns svenskämnets viktigaste delar: lärobokstext under bl.a. rubrikerna Läsa, Tala, Skriva, Litteratur och SprĂĽkträning varvas med olika slags uppgifter.

ESS i svenska Lärobok 8 ESS i svenska Studiebok 8 ESS i svenska Antologi 8 ESS i svenska Lärarbok 8 ESS i svenska Öva lätt 8 ESS i svenska Klassisk läsebok ESS i svenska Litteraturhistoria

♌ ESSens 8

ESSens 8 ingür i läromedelspaketet ESS i svenska, ett heltäckande läromedel som fÜr varje skolür omfattar grundbÜckerna Lärobok, Studiebok, Antologi och Lärarbok. I serien ingür även studiebÜckerna Öva lätt och ESSens, en litteraturhistoria och era antologier.

27-76215-2 27-76216-9 27-76217-6 27-76218-3 27-76207-6 27-76231-2 27-76230-5

Mer information om ESS i svenska ďŹ nns pĂĽ www.nok.se/laromedel Vissa titlar inom denna serie ďŹ nns inlästa som ljudbĂścker och kan beställas hos Inläsningstjänst, www.inlasningstjanst.se *4#/

ESSens 8

Innehåll LÄSA

5

Att läsa och återge det viktiga Att läsa mellan raderna Att läsa kritiskt

5 8 11

TALA

16

Vad kännetecknar en god talare? 16 Talare har olika syften 18 Att tala i olika yrken 25

SKRIVA

27

Vad är en novell?

Skrivprocessen Författa din egen novell Referera Att skriva dikt

27 37 37 44 47

LITTERATUR

50

Ungt liv

50 50 54 59 60 63 66 67 69 69 70 72 73 76 76 77 80

Barnaliv Läsuppdrag: En komikers uppväxt

Mod och rädsla Vad är ungdomar rädda för?

Vad är mod?

Bildspråk Sagt om mod och rädsla

Kärlek och relationer Kärlek – en inspirationskälla Fler tankar om kärlek och relationer Kärlekens bildspråk Liknelser

Två klassiker Upplysningen Daniel Defoe Jonathan Swift

Svenska 1700-talsklassiker

Erik Gustaf Geijer Esaias Tegnér

84 84 94 99 100 100 101

SPRÅKTRÄNING

103

Ordkunskap

103 103 104 105 111 112 112 113 116 117 117 118 119 120 122 122 124 125 125 126 126 129 131 136 137 137 140

Carl Michael Bellman Anna Maria Lenngren

Romantiken Svenska 1800-talsklassiker

Testa dig själv Ständigt nya ord Släktord Rätt och fel – vanliga uttryck i svenskan

Skrivregler Stor eller liten bokstav?

Skiljetecken Att återge samtal – skriva dialog Avstavning Att dela in en text i stycken Testa dig själv Att skriva ihop eller isär?

Förkortningar

Rättstavning Testa dig själv Några vanliga och ovanliga ord

Formlära Ordklasser Nya hyllor, nya underavdelningar Pronomen Räkneord Adverb Prepositioner

Satslära Satsdelar Vi bygger på med fler satsdelar

3

Förord Svenskämnet är rikt och komplext, och det är en utmaning att anpassa svårighetsgraden inom ramen för de olika momenten till respektive årskurs och betygsnivå. I takt med allt högre krav på tydliggörande av målen och individanpassad undervisning, växer behovet av läromedel som presenterar stoff och arbetssätt på olika nivåer, så att läraren får stöd i arbetet med såväl grundkurs som fördjupning. Med komponenten ESSens erbjuder läromedelsserien ESS i svenska detta.

ESSens innehåller just det som namnet antyder – kärnan av svenskämnet. Med utgångspunkt från grundboken ESS Lärobok och med lokala kursplaner och betygskriterier som stöd, har ESSens kommit till – en bok som tar upp de moment som krävs för att nå uppnåendemålen/betyget godkänt i svenska. Eleven och läraren ska genom arbetet med ESSens vara garanterade grunden för respektive årskurs.

ESSens är en kombinerad läro- och studiebok, och är tänkt att vara elevens huvudbok. Eftersom upplägget följer övriga ESS-böcker kan arbete med dessa ske parallellt i samma grupp. Varje kapitel kan behandlas som en fristående del, vilket innebär att ESSens givetvis även fungerar

4

som ett komplement till andra läromedel.

ESSens vänder sig direkt till eleven, har en tydlig struktur och fungerar därför väl vid enskilt arbete. På grund av utrymmet gör övningarna inte anspråk på att vara en helhetslösning vad det gäller färdighetsträning, men de återkommande elevutvärderingarna i varje kapitel ska ge en fingervisning om vad eleven behöver träna mer på (avslutningsvis kan eleven gärna göra en tillbakablick på hela boken och reflektera över de olika målen, som grund för en repetition av grundkursen).

Strävan har varit att förankra uppgifterna i elevens egen föreställningsvärld för att skapa ett meningsfullt innehåll. Eleven får fördjupa sig i några uppgifter inom respektive område, i stället för att kortfattat arbeta med ett bredare stoff, vilket snarare kan bli förvirrande och otillfredsställande för den elev som behöver mer tid till sitt arbete.

I arbetet med ESSens har jag samarbetat med Ewa Wåhlin Börjeson som fungerat som pedagogisk rådgivare.

Malin Nordberg Stockholm 2008

Läsa

Läsa I det här kapitlet kommer du att arbeta med djupläsning. Du får träna på att återge det väsentliga i en text, att läsa mellan raderna och att läsa kritiskt.

Att kunna läsa, vad innebär det?

Ju säkrare du blir på att läsa, desto mer utvecklar du olika strategier – olika tillvägagångssätt – för hur du läser. Beroende på vad du vill med läsningen kan du antingen sökläsa, för att söka efter en speciell information, översiktsläsa, för att skaffa dig en överblick av vad en text handlar om, eller djupläsa, för att kunna ta till dig allt i texten.

Att läsa och återge det viktiga ATT FÖRSTÅ OCH MINNAS DET SOM ÄR VIKTIGT

När du arbetar med en text som du har i läxa måste du kunna gå in på djupet i texten för att förstå vad som är viktigt – vad som är väsentligt i informationen. Detta är en färdighet som du övar upp. Du måste läsa mycket och lita till din förmåga att se vad som är det viktigaste.

I ESSens 7 läste du om studieteknik, och hur du kan hjälpa din hjärna att komma ihåg det väsentliga i en text. Du behöver kanske stryka under nyckelord och nyckelmeningar och sedan sammanfatta med egna ord, så informationen fastnar ordentligt.

Att bara läsa igenom en text räcker alltså inte för att lära sig innehållet i den. Dessutom är det så att vi alla minns olika.

Efter en första genomläsning av en text skiljer sig intrycket från en person till en annan – vi minns olika detaljer. Det krävs att man läser en text ”på djupet” för att man ska kunna ta till sig all intressant information i den. Läs om hur minnet fungerar i artikeln på nästa sida!

LÄSA

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

5

TA L A · S K R I VA

TA L A · S K R I VA

Varje dag surrar och blippar det i hjärnan av starka signaler. Det är precis som det ska. Utan det där surrandet fungerar inte minnet.

Och det använder vi, hela tiden: för att gå, stå, tänka och prata.

”Var la jag nu den där bollen?”

Känner du igen situationen? Ibland minns man så bra, så bra. Och ibland verkar det som om man får leta hur länge som helst bland hjärnans alla skrymslen för att plocka fram den rätta minnesbilden.

Hur vi minns är både enkelt och krångligt: Säg att du ser en röd cykel. I samma ögonblick går en signal från ögat till hjärnan. På det sättet ”vet” hjärnan att den har sett en röd cykel.

Ju starkare signalen är, desto mer minns vi.

Så här är det: Hjärnan består av en massa celler, däribland nervceller. De har kontakt med varandra genom nervtrådar. När signaler skickas mellan nervcellerna bildas kemiska ämnen. Hur stark signalen blir beror på hur många ämnen som bildas.

Hur vi lagrar minnen vet alltså forskarna ganska väl. Däremot är det ännu en gåta hur vi gör för att plocka fram minnena ur hjärnan.

En liten nyfödd bebis har inget utvecklat minne.

Från det att vi är 2–3 år blir minnet starkare.

– Då börjar man veta vem man själv är. Man har också börjat lära sig ett språk. Båda sakerna är viktiga för minnet, säger Sven-Åke Christianson, som är professor i psykologi.

Hjärnan utvecklas fram till puberteten. Under den tiden är vi som bäst på att lära oss nya saker.

Som språk, till exempel. Man kan lära sig ett språk bra när man är 70 år. Men för att lära sig det perfekt måste man ha börjat före 20 års ålder.

6

Många äldre får problem med minnet. Ofta minns de det som hänt för länge sedan – som när de var barn – bättre än det som hände igår. Forskarna tror att det beror på att minnen från barndomen är bättre lagrade i hjärnan och därför är lättare att ta fram.

Ibland, till exempel efter en olycka, kan människor drabbas av minnesförlust. Ta en som ramlat av en häst och fått en kraftig hjärnskakning. Hon kan vakna upp utan att först minnas något av ritten.

– Då är det händelseminnet som drabbas, säger Sven-Åke Christianson. Men den människan kan ändå minnas vad hon heter och hur man pratar.

Alla minns vi olika. Två personer som exempelvis har varit på samma ställe kan minnas helt olika saker. Den ena minns färgen på gungorna, den andra hur gott saften smakade.

– Minnet består av både fakta och sådant vi själva hittat på. Vi är inga tomma datorer. Saker som vi tidigare har varit med om kan också påverka hur vi ser på nya saker, säger Sven-Åke Christianson.

Alla som läst den här texten kommer också att minnas helt olika saker. Vad minns du? av Per Johansson, KP december 2001

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

LÄSA

1. Vad minns du efter att ha läst artikeln en gång? Skriv tre saker som du kommer ihåg tydligt! Jämför med några kamrater.

Minns ni olika?

2. a. Läs igenom artikeln en gång till! Vilken huvudrubrik tycker du passar? Skriv ditt förslag på den översta blankraden! b. Läs varje stycke noggrant och hitta på en lämplig underrubrik till vart och ett av dem. Skriv på raderna ovanför respektive stycke! c. Sammanfatta innehållet i artikeln med dina egna ord!

3. Formulera några frågor till artikeln, t.ex. Hur fungerar en människas språkinlärning? Låt en kamrat besvara frågorna!

4. Arbeta i grupp. Berätta om ert allra första minne! Hur gamla var ni och vad minns ni?

LÄSA

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

7

Att läsa mellan raderna Ibland vill en författare att läsaren ska tänka till själv och ”lägga ihop ett och ett”, som det heter. Författaren vill att du ska förstå ett budskap utan att det sägs rakt ut. Det är typiskt för t.ex. deckare, där små, små detaljer avslöjar vem som är den skyldige. Du måste läsa mellan raderna för att förstå vad författaren är ute efter.

TA L A · S K R I VA

Vad är det i berättelsen om Pia som inte sägs rent ut?

En dag med Pia Som vanligt kom bussen klockan halv åtta. Pia, 14 år, hann fram till hållplatsen just som den skulle starta. Mamma hade tvingat upp henne ur sängen och sedan föst i väg henne hemifrån.

Malin och Peter på sätet längst fram var fördjupade i en bok men tittade upp och hejade på Pia. Malin sa något om ”Jättesvårt”. Pia svarade inte. Hon satte sig längst bak och tittade hela tiden ut genom fönstret.

Så reste sig Pia plötsligt och steg av en hållplats före den vanliga. Hon gick planlöst omkring i köpcentret och tittade i skyltfönstren.

Så öppnades Bloms konditori. Pia gick in och beställde en läsk. Hon satte sig och bläddrade i

8

veckotidningarna. Sen såg hon på klockan – 10.45 – och lämnade snabbt konditoriet.

Hon småsprang till stadsparken, där hon satte sig längst bort på en bänk bakom en häck.

Klockan 12 gick hon tillbaka till centrum och köpte en hamburgare. Hon lyssnade på några skivor i musikaffären och gick sedan över torget till en second hand-affär, där hon provade ett par trasiga men tuffa jeans och en topp. Klockan 2 gick hon hem. Hon kom fram ungefär samtidigt med bussen.

Hemma igen märkte hon hur hungrig hon var.

När hon bredde sig ett par smörgåsar, ringde telefonen. Pia svarade inte.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

LÄSA

1. Vad läser du mellan raderna? a. Vad verkar Malin och Peter diskutera?

b. Varför stiger Pia av en hållplats före den vanliga?

c. Vad gör Pia 10.45. Varför?

d. Varför går hon hem just klockan 2?

e. Hur kommer det sig att Pia inte svarar i telefonen?

2. Vilken rubrik tycker du skulle kunna vara ett tydligare alternativ i stället för ”En dag med Pia”? Jämför era förslag i klassen.

3. Arbeta i grupp. Det finns ingenting skrivet i texten om vad Pia tycker och tänker, eller hur hon känner sig. Diskutera var och hur man kan lägga till Pias tankar och känslor i texten, så att läsaren får en större förståelse för varför hon agerar som hon gör. Berätta om era förslag för klassen.

LÄSA

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

9

TA L A · S K R I VA

Vad är det för ett underligt folk som beskrivs i följande texter?

Sagan om ett underligt folk A

C

Det var en gång en ung afrikan, som under ett år besökt ett land på norra halvklotet. ”Det var ett väldigt exotiskt land med djurälskande invånare”, började han sin berättelse vid återkomsten till sin hemby. ”Några dagar under början av solperioden dyrkade de med stor iver sina fjäderfän. De smyckade sina hem med hönsfjädrar och bilder av kycklingar, de förtärde ägg i olika konsistens, de klädde ut sina barn, tände eldar och smällde raketer. Det var något slags ond gudom de försökte skrämma bort.

Det hemskaste hände mig när nätterna var som allra längst. En natt öppnades min dörr och en mängd kvinnor i vita, fotsida klädnader trängde in.

En kvinna hade ljus kring sitt hår och allesammans sjöng om hästar och talade om katter. I detta land var det sällan jag hörde någon tala om sin gud.

Men jag fick vara med och se när de firade den stora grisfesten. De anrättade grisen på många sätt, och när de på första dagens afton hade ätit – då kom deras gud.

B

D

Senare på året, när solen, som de alla dyrkade, stod högt på himlen, klädde de en stång med blad och blommor och reste den mot skyn. Sedan dansade de runt stången och sjöng sitt hemlands vemodiga sånger. Jag minns särskilt hur de härmade grodornas rörelser och ljud. När kvällarna blev mörkare flockade sig människorna kring enkla ljuslågor. Nu hade de vuxna haklappar och små mössor på sig. De djur de nu hyllade, var små dyra skaldjur, som de åt tillsammans med de starka drycker, som detta folk älskar.

Ja, de sade ju aldrig att det var så, men jag förstod nog. Han liknade vår gamle medicinman – med mask framför ansiktet och med underliga kläder.

Han hade dyrbara gåvor med sig till människorna, som då blev glada och lyckliga. Sedan försvann han igen. De sade att han brukade komma till dem en gång om året. Det är ett mycket underligt och exotiskt folk.”

1. Vilket är det underliga folket?

2. Vad handlar de fyra styckena egentligen om?

10

a.

c.

b.

d.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

LÄSA

S g d U

Att läsa kritiskt En skildring som består av värderingar och personliga tyckanden kallas subjektiv. En framställning som enbart består av fakta, som är saklig, kallas objektiv.

Studera tabellen nedan. En subjektiv framställning kan bestå av positivt laddade ord och uttryck som ”beundransvärd” och ”att hon vågade”. Men den kan också präglas av negativt laddade ord som ”göra sig märkvärdig”, ”låtsades” och ”talar obegriplig tyska”.

Subjektivt

Objektivt

Positivt

Negativt

Sandra är beundransvärd. Hon gick fram till tyskarna och talade om när och varifrån tåget till Umeå gick. Att hon vågade!

Sandra, som alltid ska göra sig märkvärdig, låtsades att hon gav besked till de tyska turisterna om tåget till Umeå, men hon talar ju helt obegriplig tyska. Konstigt att de kom med tåget.

Sandra, som läst tyska i ett år, talade om för de tyska turisterna när och från vilken plattform tåget till Umeå gick.

Nästan alla texter är subjektiva. Den som skriver skildrar någonting så att läsaren förstår att författaren tycker att det som har hänt är bra eller dåligt, positivt eller negativt. Men vissa texter strävar efter att vara objektiva, t.ex. lagtexter, rapporter och vissa tidningsartiklar.

LÄSA

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

11

BÅDE FAKTA OCH VÄRDERINGAR

Mycket som vi läser och hör består av både fakta och värderingar. En framställning kan alltså vara både subjektiv och objektiv. Det är viktigt att du är medveten om detta, så att du hela tiden försöker läsa kritiskt.

Att läsa kritiskt innebär att du strävar efter att bilda dig en uppfattning om vad som är fakta och vad som är författarens egna tyckanden. Du ställer dig frågan om innehållet verkligen stämmer, och du reflekterar över om du håller med eller inte.

TA L A · S K R I VA

Här följer ett sportreferat, där en reporter återger lokalderbyt mellan AIK och IFK. Markera de meningar som är sakligt refererande, objektiva, med O, de meningar som är negativt laddade, är kritiska, med N och de meningar som är positiva med P. Samarbeta gärna i grupper. I något fall måste ni göra två markeringar vid samma mening.

Domartabbe avgjorde?

Lokalderbyt mellan AIK och IFK var samtidigt en ”bottenfinal”.

Hur matchen än slutade skulle

minst ett lag falla ur division 1, och om matchen slutade oavgjort skulle båda bli nerflyttade.

Första halvlek blev spelmässigt rena bottennappet – knappast en passning nådde rätt adress.

Men lysande undantag var målvakterna, som fångade många hårda och välriktade bollar.

Uppträdde utespelarna som tungfotade elefanter, så var burväktarna smidiga pantrar och fångade de mest omöjliga skott.

0–0 var ställningen när spelarna gick till halvtidsvila.

Men i andra halvlek bjöds det plötsligt på ett förnämligt spel, som om det var seriefinal.

Målvakterna var omutliga och av ren landslagsklass.

12

När endast fem minuter av matchen återstod

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

LÄSA

fälldes IFK:s Anita Börjesson innanför AIK:s straffområde och IFK-publiken ropade ”straff”.

Men ingen signal följde – det var årets domartabbe.

Så ljöd slutsignalen och matchresultatet blev 0–0.

Domarens inkompetens förpassade alltså IFK

till division 2.

TA L A · S K R I VA

Läs de fyra platsannonserna och gör sedan uppgifterna på nästa sida.

1. Solresor

2. Testpilot

Vill du ha en solig arbetsdag?

Kanarieöarna.

Vi på Solresor söker reseledare till itiv och Du ska vara en serviceinriktad, pos stället för i eter ligh möj ser framåt person, som ande uler stim är det att a hinder. Du ska tyck ig vikt En or. nisk män att ständigt möta nya digt stän själv ta arbe na egenskap är att kun ska vara samt att ta ett stort eget ansvar. Du till skratt. nära ha och llig tsvi stresstålig, samarbe du dessa Du är företagets ansikte utåt. Har person för rätt är du att vi er kvalifikationer ans detta jobb.

Gillar du fart och utmaningar?

3. Café Figaro Mot gastronomiska höjder!

Vi på ”Cafét” söker en chefskock.

Du ska ha stor erfarenhet av restaura ngoch nattklubbsarbete. Du är positiv och tycker att det är stimulerande och utvecklande att arbeta tillsammans i ett kreativt arbetsteam. Självklart klar ar du av att ta eget ansvar och leda gruppe n mot gastronomiska höjdpunkter.

LÄSA

Flygvapnet söker en testpilot till nya JAS Falken 103. Vi söker dig som gillar utmaningar, fart och snabba beslut.

Du ska vara självständig, stresstålig och kun na hålla flera bollar i luften samtidigt. Du ska vara en bra samarbetspartner som bidrar till en god laganda, och du måste kunna rätt a dig efter beslut och direktiv från ledningen.

4. Dagsnyheterna Grävande journalister sökes!

Sveriges hottaste dagstidning behöver förstärkning av några skitbra skribenter inom områdena sport, nyheter, ekonomi och kultur.

Du har tidigare erfarenheter av branschen eller koll på annat sätt. Förutom att vara en duktig skribent har du schyssta kunskaper inom ditt område. Du har förmågan att väcka intresse hos läsaren samt har initiativförmåga och brains nog att hitta nya infallsvinklar i olika reportage.

Arbetet kan stundtals vara apstressigt och kräver att medarbetarna kan jobba under tidspress med en soft attityd. Snackar du främmande språk är det en fördel.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

13

1. a. Arbetsgivarna söker personer med de rätta egenskaperna och därför är annonserna på s.13 fullmatade med positivt värdeladdade ord, som självständig och ser möjligheter.

Vilka fler exempel hittar du i de tre första annonserna?

Stryk under! b. Välj ut några av orden och skriv dem i den vänstra spalten.

Skriv sedan negativa motsatser i den högra spalten!

POSITIVA ORD

NEGATIVA ORD

2. Den fjärde annonsen skiljer sig lite från de övriga, eftersom det där har smugit sig in en del ord som har en alldeles för låg stilnivå – en nivå som hör hemma i talspråket. Vilka ord tycker du inte passar in i sammanhanget? Stryk under! Skriv sedan om texten med ett bättre ordval i din skrivbok.

3. Sök något av jobben! Skriv ett personligt brev där du talar om varför just du är perfekt för det här arbetet. ”Sälj” dig själv med de egenskaper de söker, och mer därtill!

14

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

LÄSA

4. Leta fram en kärlekssång och skriv om den till motsatsen – en hatsång – genom att ändra de positiva orden till negativa!

EN KÄRLEKSDIKT

EN HATDIKT

Utvärdering

I det här kapitlet har du arbetat med djupläsning. Känner du dig säker på de olika momenten, eller är det något du behöver repetera?

Fundera och markera sedan med kryss hur säker du känner dig.

Inte alls säker

Mindre säker

Ganska säker

Säker

Att läsa och återge det väsentliga Att läsa mellan raderna Att läsa kritiskt

LÄSA

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

15

ESS I SVENSKA

ESSens 8

ESS I SVENSKA

fjärde generationen

fjärde generationen

FĂśr grundskolans senare del

Malin Nordberg

Malin Nordberg

ESS I SVENSKA

ESSens 8 är en kombinerad lärobok och studiebok fÜr elever i ür 8 som vill uppnü betyget godkänd.

I ESSens 8 ďŹ nns svenskämnets viktigaste delar: lärobokstext under bl.a. rubrikerna Läsa, Tala, Skriva, Litteratur och SprĂĽkträning varvas med olika slags uppgifter.

ESS i svenska Lärobok 8 ESS i svenska Studiebok 8 ESS i svenska Antologi 8 ESS i svenska Lärarbok 8 ESS i svenska Öva lätt 8 ESS i svenska Klassisk läsebok ESS i svenska Litteraturhistoria

♌ ESSens 8

ESSens 8 ingür i läromedelspaketet ESS i svenska, ett heltäckande läromedel som fÜr varje skolür omfattar grundbÜckerna Lärobok, Studiebok, Antologi och Lärarbok. I serien ingür även studiebÜckerna Öva lätt och ESSens, en litteraturhistoria och era antologier.

27-76215-2 27-76216-9 27-76217-6 27-76218-3 27-76207-6 27-76231-2 27-76230-5

Mer information om ESS i svenska ďŹ nns pĂĽ www.nok.se/laromedel Vissa titlar inom denna serie ďŹ nns inlästa som ljudbĂścker och kan beställas hos Inläsningstjänst, www.inlasningstjanst.se *4#/

ESSens 8