9789147092888

FiLoSofi Filosofi är avsedd för kurserna i filosofi på gymnasieskolan.

Boken lyfter fram den filosofiska diskussionen som det väsentliga i ämnet. De klassiska frågorna

levander westman

levander westman

får stort utrymme, men en stor tonvikt läggs vid vill fördjupa sig i samtida filosofi finns även ett temakapitel som tar upp djurens rätt, idrott och filosofi, politisk filosofi, rätten att döda samt feminism.

Till den tredje upplagan har det tillkommit ett

FiLoSofi

1900-talets filosofiska diskussioner. För dem som

kapitel om estetik.

Martin Levander och Jan-Erik Westman har även skrivit Filosofiska övningar och sammanställt antologin Filosofins värld.

FiLoSofi Martin Levander jan-erik Westman

Best.nr 47-09288-8 Tryck.nr 47-09288-8

Filosofi omslag.indd 1

ingen .. la utan e ra n ­akti vite

t

09-06-29 08.55.00

Innehåll

Bruksanvisning

11

1. Filosofi och språk

13

Ett filosofiskt samtal 13 Semantik 14 Sakpåståenden och värdesatser 14 Kan värdesatser vara sanna? 16 Vaghet, mångtydighet och tolkning 18 Precisering 19 Definitioner 21

Argumentation 23 Krav på argument 23 Argumentknep 25

2. Kunskap, sanning, vetenskap

33

Vad är kunskap? 33 Goda skäl för kunskap?

Slutsatser 39

34

Vad är sanning? 41 Från information till kunskap 42 Information eller kunskap?

46

Vad är vetenskap? 47 Kan man bevisa en teori?

Filosofi inlaga.indd 3

48

09-07-13 10.22.36

3. Hur bör man leva och handla?

53

Vad är moral och etik? 53 Ett typiskt moralproblem

54

Två slags moral 56 Effektetikerns problem 56 Pliktetikerns problem 58 Ett exempel 60

Sinnelaget 61 Antikens gentlemän 62 Dygdetik 63

Epikuréer och stoiker 65 Epikurismen – en form av hedonism 65 Hedonismen i dag 68 Lust för dig eller mig eller alla? 69 Stoicismen – en pliktetik 70 Stoikerna och de mänskliga rättigheterna 73 Stoisk idag? 74

Utilitarismen 75 Största möjliga lycka för största möjliga antal En pluralistisk variant 76 Utilitarismens problem 78 Preferensutilitarismen 82 Utilitarismens betydelse 83

75

Kant: Plikten framför allt! 84 Ett kategoriskt imperativ 84 En plikt att följa regler … 87 En moral byggd på rättigheter 88

Vårdetik 90 Etiska aspekter 91 Moraliskt ansvar 91

Vad är metaetik? 94 Exempel på metaetik

Filosofi inlaga.indd 4

94

09-07-13 10.22.36

4. Har livet mening?

99

Existens och meningsfullhet 99 Existentialismen 101 Han nästan bleknade vid kafébordet …

Motstånd och frihet 102 Pierre är inte där! 103 Gud är död 104 Dömd till frihet och ansvar 105 Ångest och självbedrägeri 106 Livets mening 107 Måste vi inte ha någon moral? 107 Är vi verkligen fria? 108 Sartres betydelse 109

101

Nietzsche och övermänniskan 110 Nietzschebilden är omstridd 110 Gud är död 111 Dionysos och Apollon 112 Övermänniskan 112 Viljan till makt – bortom ont och gott Nietzsches inflytande 115

114

Kierkegaards Enten – Eller 116 Begreppet ångest 117 Tre livssätt 118 Fem värden att leva för 120

5. Tillämpningar och fördjupningar

123

Feminism 123 Politisk feminism 124 Varför är män och kvinnor olika? 126 Könet som social konstruktion 128 Genusforskning 130

Djur och natur 132 Ekosofi 132 Djurens rätt? 136

Filosofi inlaga.indd 5

09-07-13 10.22.36

Ett rättvist samhälle 139 Ett amerikanskt dilemma 139 Rawls – den ursprungliga positionen Lika friheter för alla 141 Jämlikhet – om inte … 141 Konsekvenser av Rawls teori 142 Nozicks minimalstat 144 Det legitima innehavet 146 Gemenskapare 147

140

Får man döda? 150 Utilitarismens syn på dödsstraff 152 En pliktetisk syn på dödsstraff 154 En rättighetsteoretisk syn på dödsstraff 155 Moralsyn och synen på dödande 156

Idrott och filosofi 158

6. Kunskap och verklighet

163

De första frågorna 163 Allting flyter 164 På jakt efter ”urämnet” 165 De fyra elementen 166 Atomteorin 168

Sokrates 170 Barnmorsketeorin 171 Att tömma giftbägaren 172

Platon 174 Idéläran 174 Platons politiska utopi 178 Platons betydelse 179 Självkritik 180

Aristoteles 181 Är världen styrd av ett ändamål? 182 Aristoteles och eftervärlden 183

Filosofi inlaga.indd 6

09-07-13 10.22.37

Descartes kontra Locke 184 Vad är kunskap: empirism eller rationalism?

Medfödda idéer finns! 185 Själen är en tom tavla! 189 Lockes kunskapsteori 191

184

Den subjektiva idealismen – en återvändsgränd? 192 Berkeley

192

Finns det orsaker? Hume och Kant 196 Humes empirism 196 Jaget är ett flöde 197 Orsaker som ”fasta förbindelser”…

Kant vaknar 199

197

Är historien determinerad? Marx och Hegel 202 Hegel: anden finner sig själv! 202 Marx vänder Hegel upp och ner 203 Historisk materialism 204 Den ideologiska överbyggnaden 204 Ett barn av sin tid 205 Kritik av materialismen 207

Är verkligheten determinerad? 209 Osäkerhetsrelationen 210 Determinism och förutsägbarhet 211 Vad består verkligheten av? 213 Senare teorier om medvetande och materia

214

Fenomenologi: att gå till sakerna själva 217 Att ladda världen med betydelse Vad är ett jag? 218 Tysk fenomenologi 218

217

Analytisk filosofi 219 Wittgenstein om filosofins uppgift 220 Tractatus 222 Återkomsten 223

Postmodernism 226 Sammanfattning: kunskap och verklighet 230

Filosofi inlaga.indd 7

09-07-13 10.22.37

7. Logik

233

Vad är logik? 233 – Elementärt, min käre Watson.

235

Aristoteles 236 Satslogik 237 Det logiska språket 237 Formalisering 238 Naturlig deduktion 240 Logiska mönster 241 Vem sköt Holmes? 243 Kan vi lita på premisserna?

Nyttan av logik 247

245

Tabellmetoden – en demonstration 249 Tautologier, kontradiktioner och syntetiska satser Att kontrollera slutledningar 254

8. Vetenskapsfilosofi

252

259

Att testa hypoteser 260 Är verifiering möjlig? 261 Är falsifiering möjlig? 263 Hypotesprövning inom medicinen

264

Den logiska empirismen 267 Prövbarhetskravet 268 Andra krav på en hypotes 269 Falsifiera – inte verifiera! 272 Är psykoanalysen vetenskaplig? 274 Lagar kan aldrig bevisas vara sanna! 275 Normal och revolutionerande vetenskap 277 Paradigm 277 Normalvetenskap 278 Vetenskapliga revolutioner 279 Slutsatser av paradigmteorin 280

Filosofi inlaga.indd 8

09-07-13 10.22.37

Världen måste förstås, inte bara iakttas 282 Den hermeneutiska skolan 282 Hur ska vi förstå de andra? 283

Kritisk teori 285 Olika slags kunskap

285

Orsaksförklaringar 286 Orsaker som förutsägelser 286 Historiska förklaringar 288 Tillräckliga och nödvändiga villkor Mills metoder 293

9. Estetik

292

297

En konstsensation 297

Estetiska teorier 299 Institutionsteorin 299 Konst som avbildning 300 Konst ger kunskap 301 I betraktarens öga 301 Kants estetik 302 Konstfilosofin som konst 303

Modernismen 304 Alla teorier har fel 305 Konst är konst 306 Originalitet och självständighet 307 Register 309

Filosofi inlaga.indd 9

09-07-13 10.22.37

Det innebär en ständig kamp mellan olika politiska ståndpunkter om vilken betydelse som är den ”rätta”.

UPPGIFTER

1. Föreslå några preciseringar av ”Det måste löna sig att arbeta” och ”Meningen med livet är att leva det.”

2. Försök att formulera en rimlig precisering av reglerna för att få arbetslöshetsersättning. Formulera regler som du tycker skulle vara rimliga om du blev arbetslös.

Definitioner Ett sätt att visa vad man menar är att göra en definition. En fysiklärare behöver definiera begrepp som ”massa” och ”kraft”.

En lärare i ekonomi eller samhällskunskap måste förklara ordet ”deflation”. En elev som skriver en längre uppsats om ”Fascismens rötter” måste definiera ”fascism”. Definitioner behövs i många sammanhang.

Den enklaste formen av definitioner är den lexikaliska. Den innebär att man helt enkelt förklarar hur ett ord används i ett visst språk. ”Luguber betyder dyster”, säger jag när jag slagit upp ”luguber” i en ordbok. Man gör också lexikaliska definitioner när man översätter: ”Shrewd betyder listig.” Det viktiga kravet på en lexikalisk definition är att den ska vara sann. Den måste ge en korrekt rapport om språkbruket.

Ibland vill man göra en tillfällig avgränsning av ett begrepp. En elev som ska skriva ett arbete om ungdomars nöjesvanor på sin hemort kan då inleda med en s.k. stipulativ definition: Med ”ungdomar” avser jag (i det här sammanhanget) alla personer mellan 15 och 20 år.

Av praktiska skäl gör författaren en (godtycklig) avgränsning, så filosofi och språk

Filosofi inlaga.indd 21

21

09-07-13 10.22.42

att den som läser arbetet förstår vilka ungdomar som avses just i det här fallet. En stipulativ definition kan därför inte vara sann eller falsk, utan är mer eller mindre ”lämplig”.

Ibland vill man ange ”de väsentliga kännetecknen” hos ett begrepp. Sådana definitioner kallas ibland för explikativa (förklarande), eftersom de bygger på en sorts analys eller förklaring av de begrepp man ska definiera: Orientering = idrottsgren i okänd terräng där den tävlande med hjälp av karta och kompass ska finna utplacerade kontroller.

Kunskap = övertygelse som är sann och man har goda skäl för.

Speciellt i vetenskapliga sammanhang bör en explikativ definition vara så exakt som möjligt. Men ibland kan man göra sig skyldig till definitionsfel. För att ta ett enkelt men tydligt exempel: Far = en människa som har minst ett barn.

Här är felet att det som står till höger om likhetstecknet omfattar en alltför stor mängd. Då säger man att definitionen är för vid.

Men en definition kan också vara för trång: Far = en man som har minst en dotter.

Det finns ju söner också!

En definition kan dessutom vara både för vid och för trång på samma gång! Hur skulle det se ut i detta fall?

UPPGIFTER

1. Försök formulera en lexikalisk, en stipulativ och en explikativ definition av ”gymnasium”.

2. Var finns egentligen betydelsen av ett ord? I våra huvuden eller någon annanstans? Läs Peter Gärdenfors text i Filosofins värld. Där tar han upp två olika teorier om hur ord och betydelse hänger ihop.

22

Filosofi inlaga.indd 22

09-07-13 10.22.42

Argumentation Krav på argument Den ståndpunkt man argumenterar för eller mot kallas ofta för tes. De skäl man för fram för (eller mot) tesen kallas kort och gott för argument. För att ett argument ska vara bra måste det uppfylla två viktiga krav. Om argumentet är ett sakpåstående ska det vara sant eller sannolikt, om det är en värdering ska den vara ”rimlig”.

Men det räcker inte att ett argument är sant eller rimligt, det måste också ha med saken att göra, med andra ord vara relevant.

Ett argument som inte stöder tesen blir då irrelevant, oavsett om det är sant eller inte. filosofi och språk

Filosofi inlaga.indd 23

23

09-07-13 10.22.43

Bilden föreställer en s.k. ouchi-illusion Om du rör dina ögon över bilden tycks cirkeln i mitten flyta i förhållande till bakgrunden.

32

Filosofi inlaga.indd 32

09-07-13 10.22.50

2. Kunskap, sanning, vetenskap Menar du och jag samma sak med kunskap? Hur vet man att något är sant? Kan man ”veta” något som inte är sant? Kan man egentligen veta något säkert? I det här kapitlet börjar vi en diskussion om sanning och kunskap. Vi kommer inte att kunna lösa alla problemen, men kanske komma en bit på vägen. (Mer om kunskap och vetenskap kan man läsa i kapitlen 6 och 8.)

STARTUPPGIFT

Diskutera vad man normalt lägger in i ordet kunskap, ta fram olika exempel som visar hur ordet används.

Vad är kunskap?

Det finns praktisk kunskap: man vet hur man gör när man syr, snickrar, byter en glödlampa etc. Det finns kunskap som är ett slags färdighet: att kunna simma, dansa, cykla, spela fotboll eller stå på händer.

Men det finns också kunskap, som handlar om att man vet hur något är och kan ange skälen till det. Vi kan kalla det för teoretisk kunskap. Skolor och universitet sysslar mest med sådan kunskap.

Det finns också mer eller mindre tyst kunskap: en erfaren läkare kanske kan komma fram till vad som plågar en patient bara genom att prata med honom. Ibland kallas det också för intuition och man gissar att det är en delvis omedveten process. Små, fina signaler uppfattas och tolkas och plötsligt förstår man, fast man inte vet riktigt hur det gått till. Denna s.k. tysta kunskap skiljer sig från den renodlat teoretiska genom att man ofta inte kan ange 33

Filosofi inlaga.indd 33

09-07-13 10.22.52

En vanlig variant av den pragmatiska sanningsteorin säger att de teorier som fungerar i praktiken, eller som fungerar bäst, är sanna.

Det betyder att Newtons teorier är sanna i den meningen att man kunde bygga ångmaskiner och broar med deras hjälp. Einsteins teorier är sanna så länge de kan användas till att utforska rymden och Freuds så länge man får människor att må bättre med deras hjälp!

Idag talas också ibland om en konstruktivistisk syn på kunskapen – speciellt inom samhällsvetenskaperna. Man ser där kunskap som ett slags mänsklig konstruktion som inte i sig är en avbild av verkligheten. Teorin har sina rötter hos filosofen Kant (se kap.

6), som menade att vi människor alltid är begränsade av vår egna sinnen och vår egen begreppsbildning. Vi konstruerar ”bilder av världen” men kan egentligen aldrig veta hur ”världen i sig” ser ut.

Det som är ”sant” är alltså i viss mån en konstruktion, skapad av både sinnena och förnuftet.

Det kan verka som om korrespondensteorin är den som bäst stämmer med vår spontana uppfattning. Betyder det att den också är bäst?

UPPGIFT

Diskutera för- och nackdelar med de olika sanningsteorierna. Vilken förefaller lämpligast? Går de att kombinera?

Från information till kunskap Ibland sägs att vi lever i ett informationssamhälle, och det stämmer om man menar ett samhälle som översvämmas av information.

Men lever vi också i ett kunskapssamhälle? Betyder information och kunskap samma sak? Är bara viss (”säker”) information kun42

Filosofi inlaga.indd 42

09-07-13 10.22.55

skap? Eller är det så att information är ”råmaterialet” som man i bästa fall kan vaska fram kunskap ur?

Svaren på frågorna beror på hur vi definierar begreppen, och det kan göras på olika sätt. Språkbruket varierar mycket här. I förra kapitlet beskrevs bl.a. explikativa (förklarande) definitioner.

Vi ska göra ett försök att reda ut skillnaden mellan information och kunskap med hjälp av sådana definitioner.

Kunskap definierar vi först som ett eller flera sakpåståenden, som man är övertygad om är sanna (eller mycket sannolika) på grund av goda skäl. De goda skälen är de som vi har räknat upp här ovan. Information är påståenden som ännu inte kontrollerats, helt enkelt uppgifter som har kommit någonstans ifrån.

Vi ska ta ett exempel som visar hur kunskap kan växa fram: Lina arbetar som journalist för en nyhetsbyrå. Just nu är hon stationerad i Thailand. På en bar kontaktas hon av en berusad man som anförtror henne att han i djungeln i östra Thailand sett beväpnade soldater som talade khmer (Kambodjas språk). De hade också fångar med sig. Mannen tror att det var rester av de fruktade Röda Khmerernas armé. Han kräver betalt för sin information och säger att han kan berätta mer, mot ytterligare betalning.

Lina vet inte vad hon ska tro. En allmän uppfattning är att alla Röda Khmerer kapitulerat eller lämnat djungeln.

Nästa dag får hon träffa mannens syster som varit med och sett mycket mer än sin bror. Hon ger detaljerade beskrivningar av soldaternas klädsel och vapen. Kvinnan talar inte engelska så hennes bror tolkar.

Om Röda Khmerer opererar i Thailand så är det en första klassens sensation, men Lina är osäker på vad som är sant. Så hon beslutar sig för att systematiskt samla in mer information och beger sig till regnskogen i östra Thailand.

Genom att fråga i byarna får hon kontakt med ytterligare några personer som säger sig ha sett främmande soldater. kunskap, sanning, vetenskap

Filosofi inlaga.indd 43

43

09-07-13 10.22.55

Pliktetikerns problem En pliktetiker bör för det första kunna tala om vilka principer han stödjer sig på, och varför han valt dem. Om han då hänvisar till Gud eller en helig bok kan man ju alltid ifrågasätta dessa auktoriteter. Pliktetikern kan också försöka formulera principer eller regler som helt enkelt tycks självklara och hoppas på att andra instämmer. En pliktetiker kan förstås argumentera för sin regel, men han får inte i första hand motivera den med att den ger ”det bästa resultatet”. I så fall är han inte längre pliktetiker utan effektetiker.

För det andra kan det hända att pliktetikerns regler krockar med varandra. Regeln att hjälpa andra kan kollidera med regeln att inte dräpa – får man exempelvis använda våld för att avvärja ett större våld? En effektetiker kan helt enkelt säga att visst våld är tillåtet om effekterna blir bättre än om man inte använder det, men så kan inte en renodlad pliktetiker resonera. Han får bara ta hänsyn till handlingen ”i sig” och får inte snegla på effekterna. Pliktetikern tvingas då söka efter ett sätt att rangordna reglerna sinsemellan.

(Det finns pliktetiker som också väger in konsekvenserna av en handling. Men de är då inte renodlade pliktetiker.)

För det tredje kan det hända att en viss pliktetik, konsekvent tillämpad, leder till konsekvenser som är så negativa att även anhängarna av pliktetiken tvekar: På det katolska Irland är aborter förbjudna i lag. Där är meningarna om det riktiga i detta delade.

Irländska kvinnor som vill göra abort brukar i tysthet resa till England, där lagstiftningen är annorlunda, och få aborten utförd där. Ett omtalat fall var då en fjortonårig flicka blivit våldtagen av sin väninnas far. Hon anmälde våldtäktsmannen och under rättegången framkom det att hon var gravid – det var en del av bevisningen. Hon ville åka till England för att få abort, men konservativa krafter sökte hindra henne att resa.

Flickans problem blev en stor politisk fråga. Irland framstod som ett efterblivet land, som tvingar våldtagna femtonåringar att 58

Filosofi inlaga.indd 58

09-07-13 10.23.05

Vilhelm Hammershøj (1864–1916). ”Interiör med sittande kvinna”,

ca 1910. Ordrugaard, Köpenhamn.

föda barn de inte vill ha. Dessutom var det tveksamt om Irland, som är EU-medlem, kunde hindra en av sina medborgare att resa in i ett annat EU-land, Storbritannien. Slutresultatet – efter domstolsutslag – blev att flickan fick åka och göra abort.

En övertygad abortmotståndare kan naturligtvis hålla fast vid sin princip och motsätta sig abort även i ett fall som detta. Men hur bör man leva och handla?

Filosofi inlaga.indd 59

59

09-07-13 10.23.09

Idrott och filosofi De senaste åren har allt fler filosofer intresserat sig för idrott, en del kallar sig t.o.m. för idrottsfilosofer. Varje år hålls konferenser kring idrottsfilosofi runt om i världen och det finns flera föreningar och tidskrifter, t.ex. den engelska Sport, Ethics and Philosophy. En del filosofer har varit kritiska och menar att begreppet idrottsfilosofi egentligen inte finns. Det är bara fråga om att tillämpa de traditionella filosofiska teorierna på ett ”nytt” ämnesområde. I så fall kan man peka på att redan Platon är den förste idrottsfilosofen när han i Staten anser att unga kvinnor och män bör idrotta tillsammans. Det har en fostrande betydelse, inte minst i händelse av krig. Sådana militaristiska ideal inom idrotten har funnits långt in i modern tid – även hos oss.

Vad finns det då för något som är värt att filosofera över när det gäller idrott?

Vi har värderingsproblemet: Varför är det bättre att hoppa 2.50 än att hoppa 2.40? Varför hyllar vi den som springer aningen fortare än en annan? Finns det inte ett slags elitism inbyggd i kampen om resultaten? Och är inte den elitismen skadlig? Jo, så är det, menar en del, t.ex., filosofen Torbjörn Tännsjö.

Bakom vår beundran för vinnaren finns en nedvärdering av förloraren, ett slags förakt för de svaga, som många av oss har, om än omedvetet. Idrotten stärker också en form av skadlig nationalism som vi redan har för mycket av. Man kan sammanfatta kritiken och säga att elitidrotten stärker negativa tendenser hos människor.

Nej, så är det inte alls, menar författaren Per-Olof Enquist, som själv var en duktig höjdhoppare på sin tid. Idrotten står istället för värderingar som är mycket positiva, menar han. Inom idrotten finns inget förakt för svaghet. Där finns istället rättvisa – det är resultaten: centimetrar, sekunder, antal mål – som räknas.

Dessutom tar man hänsyn till olikheter: kvinnliga toppstjärnor får mycket mer beundran än medelgoda manliga – även om de 158

Filosofi inlaga.indd 158

09-07-13 10.24.26

Pojkar som boxas, fresk från Thera, ca 1500 f.Kr. tillämpningar och fördjupningar

Filosofi inlaga.indd 159

159

09-07-13 10.24.30

296

Filosofi inlaga.indd 296

09-07-13 10.27.17

9. Estetik Sedan lång tid tillbaka räknas estetiken som en underavdelning till filosofin. Ordets ursprungliga betydelse är ”varseblivning” eller ”sinnlig uppfattning” (av grekiskans aisthesis). Vad är konst?

Hur har konstbegreppet vuxit fram och förändrats över tiden?

Sådana frågor hör till ämnet estetik som studerar olika konster, deras likheter och olikheter, hur de skapas och upplevs, hur de bedöms och värderas. En traditionell definition är ”vetenskapen om det sköna i natur och konst”. Det här kapitlet kommer att rikta in sig på en diskussion om begreppet konst. Fundera en stund på dessa två oförenliga ståndpunkter - båda har sina anhängare.

Vilken verkar rimligast?

1. Allt kan vara konst.

2. Det går att avgränsa vad som är konst. Frågan är hur?

En konstsensation År 2004 fick Moderna museet i Stockholm en ovanlig donation.

Det var en rysk tavla, ganska skamfilad, som legat hoprullad och gömd under många år. Så småningom smugglades tavlan ut ur dåvarande Sovjetunionen av en svensk författare, som flera år senare överlämnade den till museet. Där fick man göra en omsorgsfull konservering av de två färger som fanns på tavlan innan det var dags att hänga upp den på väggen.

Hela världens konstpublik har anledning att glädjas, menade Lars Nittve, museets chef. Han trodde att konstvänner och forskare skulle vallfärda till Stockholm för att se den märkliga målningen.

Men hur ser den ut? Vem hade skapat den? Åtskilliga människor har numera sett ”Suprematistisk komposition”, en svart kvadrat, Den brittiske konstnären Banksys målningar

hittar man på gator, torg, husväggar, men även på muren mellan Israel och Palestina. Själv betraktar han inte sina verk som konst.

Filosofi inlaga.indd 297

297

09-07-13 10.27.17

Bildförteckning © Afp/Scanpix 102 Akg-images/Scanpix 55 Athens National Archaeological Museum © 1990 Scala, Florence 159 Berglund Jocke/Scanpix 136 Billgren Ernst omslag, 38, 277 Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 98-99, 113, 187, 190, 221, 225, 232, 275 Charmet J-L/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 049

Naples, Museo Nazionale © Photo Scala, Florence 175 Nasa/Esa/S Beckwith, STScl and the HUDF Team 162 National Library of Medicine/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 266 Norenlind Nils-Johan/Tiofoto/NordicPhotos 129 Norrköpings Konstmuseum 68 Olivo Gabriele/Epa/Scanpix 119

Dahlström Jan Håkan/Bildhuset/Scanpix 143

© Photo CNAC/MNAM Dist. RMN © Christian Bahier/Philippe Migeat/Réunion des Musées Nationaux/RMN/IBL Bildbyrå 308

Det Nationalhistoriske Museum på Frederiksborg, Hillerød 92

Prado Madrid © 2008 White Images/Scala, Florence 77

Epstein Lars/Scanpix 298

Saget Joej/Afp/Scanpix 23

Florence, Tribuna di Galileo © Photo Scala, Florence 262

Science Photo Library/IBL Bildbyrå 32

Friedland Robert Dr/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 215

Sjöberg Bildbyrå 234, 245, 270,

Cornelius Eric/Nationalmuseum, Stockholm 289

Gripenholm Ulf 248 Heritage/Scanpix 212 Hulton Archive/Getty Images 126 IBL Bildbyrå 206 Klemp Pernille/Ordrupgaard 59 Lessing Erich/IBL Bildbyrå 73 LSH/Skoklosters slott 12 Mary Evans/IBL Bildbyrå 293 McConnico John/The New York Times/Scanpix 121 Mehau Kulyk/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 259 Munich, Alte Pinakothek © Photo Scala, Florence 66

Semmelweiss museum, Budapest 265 Superstock/GreatShots/NordicPhotos 151 Tang Ray/Rex Features/IBL Bildbyrå 296 Tate Gallery Picture Library 279 The Art Archive 133 The National Portrait Gallery, London 124 Upi Photo/Scanpix 44 Vatican Logge © 1990 Photo Scala, Florence 182 Vatican, Stanza della Segnatura © Photo Scala, Florence 167 Värmlands museum 134 Zefa/Sjöberg Bildbyrå 52 Zentrum Paul Klee, Bern 284

317

Filosofi inlaga.indd 317

09-07-13 10.27.26

ISBN 978-91-47-09288-8 © Martin Levander, Jan-Erik Westman och Liber AB redaktion: Thomas Johansson formgivning: Birgitta Dahlkild omslag: Eva Jerkeman omslagsbild: ”Änder på besök”, av Ernst Billgren. © Ernst Billgren/BUS 2009 produktion: Thomas Sjösten

Tredje upplagan 1 Repro: Printing Malmö AB Tryck: Kina 2009

kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för ­undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan ­upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08–690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08–690 93 30, fax 08–690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Filosofi inlaga.indd 2

09-07-13 10.22.36

FiLoSofi Filosofi är avsedd för kurserna i filosofi på gymnasieskolan.

Boken lyfter fram den filosofiska diskussionen som det väsentliga i ämnet. De klassiska frågorna

levander westman

levander westman

får stort utrymme, men en stor tonvikt läggs vid vill fördjupa sig i samtida filosofi finns även ett temakapitel som tar upp djurens rätt, idrott och filosofi, politisk filosofi, rätten att döda samt feminism.

Till den tredje upplagan har det tillkommit ett

FiLoSofi

1900-talets filosofiska diskussioner. För dem som

kapitel om estetik.

Martin Levander och Jan-Erik Westman har även skrivit Filosofiska övningar och sammanställt antologin Filosofins värld.

FiLoSofi Martin Levander jan-erik Westman

Best.nr 47-09288-8 Tryck.nr 47-09288-8

Filosofi omslag.indd 1

ingen .. la utan e ra n ­akti vite

t

09-06-29 08.55.00