9789144103617

25 mm

LEDNING OCH KONTROLL PÅ VÄRDEPAPPERSMARKNADEN En grundläggande förutsättning för att värdepappersmarknaden ska fungera effektivt är att alla parter har förtroende för varandra, det vill säga att marknadens spelregler anpassas efter marknadens utveckling och att reglerna efterlevs. Den här boken syftar till att ge läsaren en bred kunskap om värdepappersmarknaden och en djupare kunskap om ledning och kontroll hos de finansiella företagen.

I boken beskrivs värdepappersmarknadens funktion och aktörer samt de lagar och regler som gäller för olika typer av finansiella företag, med en fördjupning avseende kontroll och styrning.

Dessutom ger boken grundläggande kunskaper om finansiell ekonomi och finansiella instrument.

Boken utgår från SwedSecs kunskapskrav för ledning och kontrollfunktioner inom värdepappersmarknaden och vänder sig till styrelseledamöter, verkställande direktörer, ledande befattningshavare, personer som arbetar med compliance och riskkontroll, bolagsjurister, revisorer, advokater och studenter, som söker kunskap på området.

Tillgång till en digital version av boken ingår. Den nås med hjälp av en kod på omslagets insida.

Art.nr 38741

| LEDNING OCH KONTROLL PÅ VÄRDEPAPPERSMARKNADEN

TORSTEN ÖRTENGREN (RED.)

Boken har skrivits av ett dussin experter med sammanlagt mer än 250 års erfarenhet från värdepappersmarknaden och från tillsynsfrågor gällande finansiella företag. Redaktör är Torsten Örtengren, civ.ek. med mångårig erfarenhet av rådgivning och utbildning i börs- och styrelsefrågor.

LEDNING OCH KONTROLL PÅ VÄRDEPAPPERSMARKNADEN

2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10361-7_Cover.indd 1-3

TORSTEN ÖRTENGREN (RED.)

2015-01-14 15:37

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38741 ISBN 978-91-44-10361-7 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock/autsawin uttisin Printed by Graficas Cems S.L., Spain 2015

978-91-44-10361-7_01_book.indd 2

2015-01-16 09.21

INNEHÅLL

Förord 13 Författarpresentationer 15 Förkortningar 21 1 Introduktion till värdepappersmarknaden 23 Torsten Örtengren

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5

Inledning och definitioner 23 Värdepappersmarknadens funktion 25 Värdepappersmarknadens aktörer 25 Syftet bakom regleringen av värdepappersmarknaden 27 Tillsyn och bestraffning 30

2 Normgivning och syftet med värdepappersmarknadens regelverk 33 Anders Ackebo

2.1 2.2 2.3 2.4

Allmänt om normer 33 Offentlig normgivning 33 Självreglering 37 Principer för den finansiella regleringen 41

3 Intressekonflikter 47 Åsa Kjellander

3.1 3.2 3.3 3.4

Vad är intressekonflikter? 47 Regler rörande intressekonflikter 48 När kan intressekonflikter aktualiseras? 49 Hantering av intressekonflikter 50

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 3

3

2015-01-16 09.21

Innehåll

4 Regler om incitament 53 Åsa Kjellander

4.1 4.2 4.3

Vad är incitament? 53 Regler rörande incitament 53 Hur bör institutet hantera incitament? 55

5 Anställdas och deras närståendes egna värdepappersaffärer 57 Åsa Kjellander

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.8

Varför regleras anställdas egna och deras närståendes värdepappersaffärer? 57 Regler rörande anställdas egna och deras närståendes värdepappersaffärer 58 Vilka personer omfattas? 59 Vilka värdepapper omfattas? 61 Förbud mot korttidshandel – enmånadsregeln 62 Särskilda regler för vissa personalkategorier 62 Förteckning/register 63 Ledningens ansvar och uppföljning 64

6 Marknadsmissbruk 65 Anders Ackebo

6.1 6.2 6.3

Allmänt om marknadsmissbruk 65 EU-regler om marknadsmissbruk 65 Svenska regler om marknadsmissbruk 67

7 Regler om mutor m.m. 73 Anders Ackebo

7.1 7.2 7.3

4

978-91-44-10361-7_01_book.indd 4

Allmänt om mutbrott och korruption 73 Lagstiftning 74 Institutet mot mutor (IMM) 76

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-01-16 09.21

Innehåll

8 Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 79 Anders Ackebo

8.1 8.2 8.3 8.4

Allmänt om penningtvätt och finansiering av terrorism 79 Financial Action Task Force 79 Regler för finansiella företag 80 Penningtvättslagen 81

9 Sanktioner och straff på finansmarknaden 85 Mattias Anjou

9.1 9.2 9.3 9.4

Inledning 85 Straffrättsliga sanktioner 102 Marknadsaktörernas sanktionssystem 104 SwedSec och licensiering på finansmarknaden 108

10 Bank och finansieringsrörelse 113 Björn Wendleby

10.1 10.2 10.3 10.4 10.5

Inledning 113 Grundläggande krav för tillstånd 113 Vad avses med bankrörelse respektive finansieringsrörelse? 115 Vilken verksamhet får ett kreditinstitut ägna sig åt? 116 Vilken egendom får ett kreditinstitut inneha? 117

11 Värdepappersrörelse 119 Björn Wendleby

11.1 11.2 11.3 11.4

Inledning 119 Grundläggande krav för att ett företag ska få tillstånd att driva värdepappersrörelse 120 Vilken verksamhet får ett värdepappersinstitut ägna sig åt? 122 Vilken egendom får ett värdepappersbolag inneha? 125

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 5

5

2015-01-16 09.21

Innehåll

12 Fondverksamhet 127 Anders Ackebo

12.1 12.2 12.3 12.4 12.5 12.6 12.7 12.8

Allmänt om fondverksamhet 127 Aktörerna på fondmarknaden 128 Intressekonflikter 129 EU-regler om fondverksamhet 130 Svenska regler om fondverksamhet 131 Värdepappersfonder 132 Alternativa investeringsfonder 138 Fondverksamhet i ett annat land 140

13 Försäkringsförmedling 143 Anders Ackebo

13.1 13.2 13.3 13.4

Allmänt om försäkringsförmedling 143 EU-regler om försäkringsförmedling 144 Svenska regler om försäkringsförmedling 144 Försäkringsförmedlingslagen 145

14 Gränsöverskridande verksamhet 151 Björn Wendleby

14.1 14.2 14.3

Inledning 151 Gränsöverskridande verksamhet inom EES 151 Gränsöverskridande verksamhet utanför EES 152

15 Kundskyddsregler 155 Lars Nordström

15.1 15.2 15.3 15.4 15.5 15.6 15.7 6

978-91-44-10361-7_01_book.indd 6

Information om finansiella instrument 155 Grundläggande regler om investeringsrådgivning 164 Information till kunder vid försäkringsförmedling 172 Skydd och förvaring av kunders medel och finansiella instrument 175 Insättningsgaranti och investerarskydd 180 Tystnadsplikt 182 Kundklagomål och reklamationer 183 © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-01-16 09.21

Innehåll

16 Flaggningsregler 185 Torsten Örtengren

16.1 16.2 16.3 16.4 16.5 16.6

Inledning 185 Gränsvärden 186 Vilka värdepapper omfattas? 187 Tidsfrister för anmälan 189 Sanktioner 190 Förändringar i flaggningsreglerna 191

17 Transaktionsrapportering 193 Joakim Strid

17.1 17.2 17.3 17.4 17.5

Inledning 193 Rapporteringspliktiga institut och transaktioner 193 Utbyte av information mellan tillsynsmyndigheter 194 Rapporteringens innehåll och tillvägagångssätt 195 Rapportering av transaktioner i OTC-derivat 195

18 Blankning och rapportering av blankningsaffärer 197 Joakim Strid

18.1 18.2 18.3 18.4 18.5 18.6

Inledning 197 Reglering av blankningar 198 Förbud mot naken blankning 199 Rapporterings- och transparensregler 200 Anmälan och offentliggöranden 201 Tillfälliga åtgärder 203

19 Finansiell ekonomi och finansiella instrument 205 Greger Wahlstedt

19.1 19.2 19.3 19.4 19.5 19.6

Sannolikheter och riskbegrepp 205 Diversifiering, korrelationer och riskaggregering 211 Aktier 226 Ränteinstrument 233 Terminsinstrument 247 Ränteswappar 254

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 7

7

2015-01-16 09.21

Innehåll

19.7 19.8

Optioner 257 Valuta- och råvarumarknaden 268

20 Penningpolitik, banker och finansmarknad 275 Niklas Frykström

20.1 20.2 20.3 20.4 20.5 20.6 20.7 20.8

Centralbanker, Riksbankens uppdrag och penningpolitiska mål 275 Vad är penningpolitik? 276 Riksbankens balansräkning 277 Valutareservens roll för finansiell stabilitet och hantering av likviditetsrisker 280 Sedlar, mynt och penningmängd 281 Interbankmarknaden 284 Bankernas balansräkningar 287 Reglering av banker, moral hazard, adverse selection och skydd för insättare 288

21 Företagens riskhantering 293 Karin Lundberg

21.1 21.2 21.3 21.4 21.5 21.6 21.7 21.8

Inledning 293 Riskaptit och risklimiter 293 Allmänt om effektiv riskhantering 294 Marknadsrisk 296 Kreditrisk 301 Motpartsrisk 305 Operativ risk 309 Likviditetsrisk 312

22 Krav på kapital och likviditet 315 Karin Lundberg

22.1 22.2 22.3 22.4 8

978-91-44-10361-7_01_book.indd 8

Inledning 315 Reglering 315 Introduktion till kapitalkrav 317 Baselöverenskommelserna 318

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-01-16 09.21

Innehåll

22.5 22.6 22.7 22.8 22.9 22.10 22.11 22.12 22.13 22.14

Kapitalkravets beståndsdelar 320 Kapitalbasen 322 Beräkningen av de riskvägda tillgångarna 323 Kostnadsrisker 326 Kapitalbedömningen inom pelare 2 326 Genomlysning enligt pelare 3 327 Bruttosoliditet 327 Stora exponeringar 328 Likviditetskrav 328 Rapportering 330

23 Corporate Governance – bolagsstyrning 331 Torsten Örtengren

23.1 23.2 23.3 23.4 23.5 23.6 23.7 23.8 23.9 23.10 23.11

Inledning 331 Bolagsstyrning i Sverige 333 Privata och publika aktiebolag 334 Bolagsstämmans roll 335 Valberedningen 336 Styrelsens roll och arbetsuppgifter 336 Styrelseutskott 338 Verkställande direktörens roll och arbetsuppgifter 339 Revisorns roll och ansvar 340 Ansvar och skadestånd 342 Styrande dokument 345

24 Övergripande krav på intern styrning och kontroll 349 Christina Strandman Ullrich

24.1 24.2 24.3 24.4 24.5 24.6 24.7

Inledning 349 COSO:s ramverk för intern styrning och kontroll 352 Styrning och kontroll av finansiella företag 354 Styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut 356 Styrning och kontroll i värdepappersbolag 361 Hantering och kontroll av operativa risker 365 Informationssäkerhet, it-verksamhet och insättningssystem 373

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 9

9

2015-01-16 09.21

Innehåll

25 Kontrollfunktionerna och internrevision 377 Christina Strandman Ullrich

25.1 25.2 25.3 25.4

Inledning 377 Riskkontrollfunktionen 383 Regelefterlevnad – compliance 386 Internrevision 389

26 Uppförandekoder och socialt ansvar (CSR) 395 Åsa Arffman

26.1 26.2 26.3 26.4 26.5 26.6

Inledning 395 ISO 26000 396 Krav på sundhet i svensk lagstiftning 401 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd gällande etiska frågor 403 Sammanfattning CSR 404 Visselblåsare 404

27 Krishantering och resolution av banker 409 Niklas Frykström

27.1 27.2 27.3 27.4 27.5

Resolution – en ny metod för att hantera banker i kris 409 Krisavvärjande åtgärder 411 Resolutionsåtgärder 412 Krishanteringprocessens tre faser 415 Finansiering av resolutionsåtgärder 416

28 Ersättningsregler 419 Åsa Arffman

28.1 28.2 28.3 28.4 28.5

10

978-91-44-10361-7_01_book.indd 10

Inledning 419 Riskhantering 420 Tak för rörlig ersättning 421 Finansinspektionens föreskrifter om ersättningssystem 422 Anställda vars arbetsuppgifter kan ha väsentlig inverkan på företagets risknivå – ”risktagare” 428

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-01-16 09.21

Innehåll

28.6 28.7 28.8 28.9

Ersättningens struktur 432 Uppskjuten ersättning 434 Riktlinjer från Esma 437 Sammanfattning 442

29 Outsourcing 443 Christina Strandman Ullrich

29.1 29.2 29.3

Inledning 443 Regelverket om outsourcing för kreditinstitut 444 Regler om outsourcing för värdepappersinstitut och för värdepappersrörelse som bedrivs av ett kreditinstitut 447

Källförteckning 449 Sakregister 457

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 11

11

2015-01-16 09.21

978-91-44-10361-7_01_book.indd 12

2015-01-16 09.21

FÖRORD

Den här boken har skrivits av ett dussin experter med sammanlagt mer än 250 års erfarenhet från värdepappersmarknaden och tillsynsfrågor gällande finansiella företag. Syftet med boken är att läsaren ska få både en bred och i vissa delar en djup kunskap om vad en person som arbetar som styrelse­ledamot, verkställande direktör, ledande befattningshavare eller i en kontrollfunktion måste känna till, förstå eller kunna tillämpa i sin arbetsutövning. Boken vänder sig även till studenter, ägare, bolagsjurister, revisorer, advokater och andra rådgivare som söker kunskap på området.

Boken utgår från SwedSecs kunskapskrav för ledning och kontroll­ funktioner inom värdepappersmarknaden och det har varit författarnas ambition att inom sina respektive specialistområden bidra med den kunskap som behövs för en licenstagare inom detta område.

Regelverk ändras fortlöpande, och i denna utgåva har författarna utgått från gällande lagar och regler som trätt i kraft fram till i dag. Om förslag till framtida ändringar är kända, har det kommenterats.

Jag vill tacka alla som medverkat till bokens tillkomst. Ingen nämnd och ingen glömd! Om det är någon som har kommentarer, tips eller förslag till förbättringar inför eventuellt kommande upplagor så tar jag tacksamt emot dem på torsten.ortengren@gmail.com.

Vasshammar, december 2014 Torsten Örtengren

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 13

13

2015-01-16 09.21

978-91-44-10361-7_01_book.indd 14

2015-01-16 09.21

FÖRFAT TARPRESENTATIONER

Anders Ackebo tog sin jur.kand. vid Uppsala universitet och tjänstgjorde sedermera som hovrättsassessor vid Svea hovrätt. Han arbetar för närvarande som Senior Counsel och advokat vid Setterwalls Advokatbyrå. Dit kom han närmast från en befattning som chef för noterings- och över­vaknings­ funktionerna vid börserna inom Nasdaq Nordic under åren 2001–2008.

Dessförinnan var han under åren 1996–2001 Global Compliance Officer inom SEB-koncernen, med ett övergripande ansvar för compliance- och värdepappersfrågor. Innan han kom till SEB arbetade han som enhetschef vid Finansinspektionen, till att börja med inom värdepappersområdet och därefter på försäkringssidan. Arbetet här bestod dels i att ge nya tillstånd i enlighet med krav som var föranledda av införlivandet av nya EU-direktiv i svensk rätt, dels i tillsyn över banker och värdepappersbolag. Han har också arbetat som jurist vid Svenska Bankföreningen, rättssakkunnig i Finansdepartementet och som föredragande hos Riksdagens ombudsmän, JO. Därutöver har han under ett stort antal år varit föreläsare i skilda ämnen vid de juridiska fakulteterna i Uppsala och Stockholm. Han är också ledamot i Aktiemarknadsnämnden samt ordförande i Aktietorgets disciplinnämnd. Åsa Arffman är bankjurist på Svenska Bankföreningen med särskild inriktning på bolagsrätt samt frågor rörande compliance, lagstiftningen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och krishantering.

Hon har tidigare bl.a. varit verksam vid Finansinspektionen som jurist och senare som chef på Rättsavdelningen och kammarrättsassessor i Kammarrätten i Sundsvall.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 15

15

2015-01-16 09.21

Författarpresentationer

Mattias Anjou är advokat och delägare på Hammarsköld & Co, där han främst biträder banker, värdepappersbolag och andra finansiella företag med näringsrättsliga och affärsjuridiska frågor. Han arbetade mellan 2009 och 2013 på Finansinspektionen, där han var rättsavdelningschef på verksamhetsområdet Marknader. Avdelningen ansvarade för tillstånd, regelgivning och sanktioner inom ramen för de regelverk som gäller för värdepappers­ institut och aktiemarknaden. Han har bl.a. erfarenhet av implementering av nya EU-direktiv och förordningar samt har vid ett flertal tillfällen deltagit i lagstiftningsarbete. Han var under 2012 och 2013 ledamot i ESMA:s Investor Protection and Intermediaries Standing Committee och utsågs som sak­ kunnig i marknadsmissbruksutredningen som lämnade sitt betänkande i juni 2014 (SOU 2013:11). Innan han kom till Finansinspektionen 2009 arbetade han som bolagsjurist på en investmentbank. Mellan 1999 och 2006 arbetade han på advokatbyrå med inriktning på bank- och finansrätt, börsrätt och företagsförvärv. Han har en jur.kand. från Lunds universitet och en mastersexamen från King’s College London med inriktning på internationell finansiell juridik.

Niklas Frykström är ekonomie doktor och i dag verksam som senior ekonom på Sveriges riksbank, där han huvudsakligen arbetar med bankreglering, finansiell policy och analys. Han är också ordförande (co-chair) i Baselkommitténs Working Group on Disclosure och medlem i deras Accounting Experts Group. Han har tidigare arbetat som senior advisor på avdelningen för informationsövervakning på Nasdaq Stockholm och som lärare och forskare på företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Åsa Kjellander är sedan många år verksam som advokat och fristående konsult inom kapitalmarknadsområdet med särskild inriktning på rådgivning till banker, värdepappersbolag, fondförvaltare och börser rörande finansiella tillståndsfrågor, compliancefrågor, verksamhetsstyrning och intern kontroll samt värdepappers- och fondrätt. Hon har också varit verksam som bolagsjurist och Compliance Officer vid institut under Finansinspektionens tillsyn och har även anlitats som föreläsare inom området, bl.a. inom ramen för SwedSecs rådgivarlicens. Hon har en jur. kand. från Uppsala universitet och har även varit fiskal vid Svea hovrätt.

16

978-91-44-10361-7_01_book.indd 16

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-01-16 09.21

Författarpresentationer

Karin Lundberg är rådgivare på Finansinspektionen och medlem i Baselkommitténs Supervision and Implementation Group. I sin befattning utvecklar hon Finansinspektionens policy inom kapitalområdet. Hon har tidigare innehaft flera olika tjänster på Finansinspektionen, som bland annat handläggare och expert inom kapitaltäckning och interna kreditrisk­modeller.

Hon inledde sin karriär som finanskonsult på Ernst & Young och hon har även arbetat inom Swedbanks riskkontroll, bland annat som chef för kredit­ portfölj­analys. Hon har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm med inriktning mot finansiell ekonomi.

Lars Nordström är managementkonsult och mångårig föreläsare om värde­ pappers­handel för rådgivare, mäklare och andra som önskar licens hos SwedSec. Han har lång erfarenhet av värdepappershandelns utveckling när det gäller finansiella instrument, handel och regelverk. Som direktör i Svenska Fondhandlareföreningen verkade han som branschföreträdare för bankernas och värdepappersbolagens handel med värdepapper under tjugo år. Dess­ förinnan hade han ledande befattningar i Handelsbanken och SKF. Under ett par år arbetade han även på Fondhandlareföreningens syster­organisation LIBA i London med flera EU-direktiv, bl.a. MiFID och MAD. Christina Strandman Ullrich är sedan 2009 arbetande styrelseordförande i Compliance Forum, en ideell förening och ett nätverk för Compliance Officers­i främst finansiella företag. Hon blev jur.kand. i Stockholm, fil.kand. i Uppsala och assessor vid Svea hovrätt. År 2011 publicerade hon boken ­Compliance – roll, organisation, ansvar, uppgifter (Jure Förlag). Under åren 2001–2008 var hon Group Compliance Officer i SEB med ansvar för att koordinera och rapportera compliancefrågor inom SEB-koncernen. Hon har under tre år arbetat på Finansinspektionen som chef för tillstånds- och rättsenheten inom Kreditmarknadsavdelningen och under sex år på Finansdepartementet som rättssakkunnig på bankenheten. Hon är också sedan många år en van föredragshållare inom complianceområdet.

Joakim Strid är övervakningschef för Nasdaq Nordic. Övervakningsfunktionen på Nasdaq Nordic har som övergripande uppdrag att värna marknadsplatsernas integritet genom att upprätthålla en effektiv, rättvis och balanserad reglering, verka för sund och ordnad handel på lika villkor samt © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 17

17

2015-01-16 09.21

Författarpresentationer

i övrigt värna marknadsaktörernas och investerarnas förtroende för dess marknader. Den består av emittentövervakning och handelsövervakning.

Dess medarbetare hanterar noteringsärenden, övervakar att emittenter och börsmedlemmar efterlever marknadsplatsernas regelverk samt identifierar och rapporterar företeelser som utgör misstänkt marknadsmissbruk.

Innan han år 2005 anställdes av Nasdaq har han arbetat som Compliance Officer­för Tredje AP-fonden och dessförinnan som Compliance Officer och Middle Office-chef för Nordea Securities. Han är ledamot av Aktiemarknads­ nämnden samt av Nasdaq Stockholms Bolagskommitté.

Greger Wahlstedt är i dag ansvarig för ränteförvaltningen hos Allra Asset Management och bedriver parallellt konsultverksamhet inom finansiell ekonomi. Han har arbetat drygt 30 år på de finansiella marknaderna. Han har en gedigen erfarenhet som chef för stora kapitalförvaltningsenheter, 14 år som chef för Handelsbankens ränteförvaltning och tillgångsallokering, samt senast chef för Investeringsenheten på Riksbanken som ansvarig för förvaltningen av guld- och valutareserven. Ursprungligen är han national­ ekonom, men har också arbetat som kvantanalytiker samt Senior Sales inom derivatprodukter, fonder, och Private Banking på Handelsbanken. Han är en uppskattad utbildare inom nationalekonomi, räntemarknad och ränteprodukter, vid bl.a. SFF. Sedan några år tillbaka är han underkonsult till Finanskompetens och utbildar bl.a. placeringsrådgivare i ekonomi, finansiella marknader och portföljteori inför SwedSecs Rådgivarlicens. Han har en MBA från Manchester Business School och en CEFA (Certified European Financial Analyst) från Handelshögskolan i Stockholm. Han är sedan 15 år tillbaka medlem i kreditmarknadsgruppen inom Sveriges Finansanalytikers Förening – SFF. Björn Wendleby är advokat, med särskild inriktning på börs- och värdepappersrätt samt bank- och finansrätt. Han arbetade till en början som domstolsjurist. Efter förordnande som hovrättsassessor vid Svea hovrätt 1994 arbetade han 1994–1998 som jurist på Finansinspektionen och som jurist på SEB 1998–2000, varefter han bl.a. varit vd för ABG Sundal Collier AB och bedrivit egen verksamhet. Han har författat flera lagkommentarer och var 2004–2005 särskild utredare med uppdraget att se över frågor som rör lagstiftningen om prospekt.

18

978-91-44-10361-7_01_book.indd 18

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-01-16 09.21

Författarpresentationer

Torsten Örtengren är civilekonom och har en MBA från Handelshögskolan i Stockholm. Han är i dag verksam som rådgivare vid börsintroduktioner och M&A på Arkios. Han har utbildat fler än 6 000 styrelseledamöter och ledande befattningshavare i börs- och styrelsefrågor. Sedan 2007 är han samman­kallande i StyrelseAkademiens börsbolagskommitté och är ackrediterad lärare för StyrelseAkademiens utbildningar. Han arbetar idag även som aktiv styrelseledamot. Han var under 2002–2009 chef för notering och bolagsövervakning på Nasdaq Stockholm, där han även var engagerad i uppdateringen och harmoniseringen av börsens regelverk samt framtagandet koden för bolagsstyrning. Han har mångårig erfarenhet som rådgivare inom corporate finance från bl.a. Danske Bank och Aragon Fond­ kommission, samt har som rådgivare medverkat i ett hundratal transaktioner såsom börsintroduktioner, emissioner och M&A. Han var även sakkunnig i Prospektutredningen 2004–2005, samt sekreterare i Stockholmsbörsens bolagskommitté 2002–2009. Han har tidigare varit redaktör och delförfattare till boken Börsrätt.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 19

19

2015-01-16 09.21

978-91-44-10361-7_01_book.indd 20

2015-01-16 09.21

FÖRKORTNINGAR

ABL AIF AnmL

Aktiebolagslag (2005:551) Alternative Investment Fund Lag (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument ARN Allmänna reklamationsnämnden CAPM Capital Asset Pricing Model CCP Central Counterparty Clearing CDS Credit Default Swap CML Capital Market Line COSO The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission DAL Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler DDM Dividend Discount Model Eba Europeiska bankmyndigheten ECB Europeiska centralbanken EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EG Europeiska Gemenskapen ENF Etiska nämnden för fondmarknadsföring Esma European Securties and Markets Authority ESRB Europeiska systemrisknämnden EU Europeiska Unionen FATF Financial Action Task Force FFFS Finansinspektionens föreskrifter FKK Finanskriskommittén FRN Floating Rate Note GRI Global Reporting Initiative IAA The Institute of Internal Auditors © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 21

21

2015-01-16 09.21

Förkortningar

ICC IMD IMM IPPF ISO KIID LAIF LBF LFR LGD LIBOR LHF LKF LUA

International Chamber of Commerce Insurance Mediation Directive Institutet mot mutor International Professional Practices Framework Internationella standardiseringsorganisationen Key Investor Information Document Lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter Loss Given Default London Interbank Offered Rate Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument Lag (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument Lag (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktie­ marknaden LVF Lag (2004:46) om värdepappersfonder NBK Näringslivets Börskommitté MAD Market Abuse Directive MiFID Markets in Financial Instruments Directive MPT Modern Portfolio Theory MTF Multilateral Trading Facility NAV Net Asset Value NGM Nordic Growth Market NSFR Net Stable Funding Ratio OTC Over-the-counter (off exchange trading) PD Probability of Default PEP Politically Exposed Persons PUL Personuppgiftslag (1998:204) Sfm Svenska försäkringsförmedlares förening SFS Svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredningar STIBOR Stockholm Interbank Offered Rate TE Tracking Error UCITS Undertakings for the Collective Investment in Transferable Securities VaR Value at Risk VpmL Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden 22

978-91-44-10361-7_01_book.indd 22

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-01-16 09.21

KAPITEL 1

Introduktion till värdepappersmarknaden Tor st e n Ört e ngr e n

1.1 Inledning och definitioner Värdepappersmarknadens utveckling påverkar oss alla: direkt genom utvecklingen av vårt sparande i olika former, pensioner och försäkringar; indirekt genom att hela samhällsekonomin påverkar både ägares och statens styrning i deras strävan att försöka följa eller styra dess utveckling.

Tiotusentals personer arbetar med sådant som har med värdepappers­ handeln att göra eller i den industri som finns runt handeln. Gigantiska belopp placeras och omfördelas i olika värdepapper dagligen. Framgångssagor, kriser, misslyckanden, kreativitet och skandaler blir rubriker i media.

Den tekniska utvecklingen gör att hastigheten på marknaden ökar.

En grundläggande förutsättning för att värdepappersmarknaden ska fungera effektivt är att alla parter har förtroende för varandra, dvs. att marknadens spelregler anpassas efter marknadens utveckling och att de efterlevs. Den här boken syftar till att ge läsaren en bred kunskap om värde­ pappersmarknaden och en djupare kunskap om ledning och kontroll hos de finansiella företagen.

Värdepappersmarknaden utgörs av ett antal marknader där det sker handel med olika slag av finansiella instrument. Definitionsmässigt avses med värdepappersmarknaden handel på reglerad marknad eller annan organiserad marknadsplats eller genom någon som yrkesmässigt bedriver värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (VpmL).

Värdepappersmarknaden kan delas in i aktiemarknad, ränte­marknad och derivatmarknad.

Med begreppet ”värdepapper” avses ett bevis för en laglig rätt till något slags värde som avfattats på ett papper.1 I och med digitaliseringen av värde1 I en vid betydelse är även t.ex. sedlar, frimärken och testamenten värdepapper.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 23

23

2015-01-16 09.21

Torsten Örtengren

pappersmarknaden infördes i samband med skattereformen 1990/91 begreppet ”finansiellt instrument” för att få ett samlingsnamn för värdepapper som inkluderade både sådana i pappersform och kontobaserade (elektroniska).

Egentligen skulle vi nu för tiden säga ”marknaden för finansiella instrument” i stället för värdepappersmarknaden, men då borde även begrepp som värdepappersinstitut, värdepappersbolag, värdepappersrörelse m.fl. ändras.

Det är därför troligt att vi framöver kommer att leva vidare med begreppet värdepapper i alla dessa sammanhang, även om det fysiska värdepappret sedan länge spelat ut sin roll på värdepappersmarknaden.

Ett finansiellt instrument är ett slags värdebevis som inte utgör valuta och som typiskt är avsett för handel på en finansiell marknad. Begreppet finansiellt instrument definieras2 som överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, fondandelar och finansiella derivatinstrument. Överlåtbara värdepapper definieras i sin tur som värdepapper (utom betalningsmedel) som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden. Exempelvis aktier i privata bolag kan därmed inte anses vara överlåtbara enligt denna definition. Valuta- och råvarumarknaderna utgör definitionsmässigt inte delar av värdepappersmarknaden, men det finns många finansiella instrument på värdepappersmarknaden som har en valuta eller en råvara som under­ liggande tillgång. Bankmarknaden utgör en viktig del av kapitalmarknaden och har en avgörande betydelse för värdepappersmarknaden eftersom den hanterar in- och utlåning samt fungerar som betalningsförmedlare.

Definitionerna ovan och indelningen i finansmarknadens olika delmarknader är inte helt okomplicerad eller självklar i och med att olika begrepp och delmarknader som används är delvis överlappande. Låt oss därför nöja oss med att säga att finansiella instrument handlas på värdepappersmarknaden, som är en del av kapitalmarknaden.

De vanligast förekommanade formerna av värdepappershandel är handel med aktier, fondandelar, obligationer och andra räntebärande instrument, samt derivat såsom optioner, terminer och warranter. Gränserna mellan olika typer av finansiella instrument är dock inte alltid helt tydliga eftersom det ständigt skapas nya instrument som ofta är hybrider av olika slag. Ett exempel på detta är aktieindexobligationen, som normalt är en obligation

2 Bl.a. i VpmL 1 kap. 4 §.

24

978-91-44-10361-7_01_book.indd 24

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-01-16 09.21

1 Introduktion till värdepappersmarknaden

och en option vars värde är kopplat till utvecklingen av ett aktieindex, med en viss modell för beräkning av avkastningen.

1.2 Värdepappersmarknadens funktion Värdepappersmarknadens huvudsakliga syften är att se till att de som har överskott av kapital på ett enkelt och billigt sätt kan finna dem som har underskott av kapital och vice versa samt att hjälpa olika parter att hantera sina risker. Behovet av en omfördelning av kapital uppstår eftersom överskott (sparande) och behov av finansiering (underskott) i samhället är ojämnt fördelade i tid och mellan olika parter. Vissa parter är mer risk­benägna än andra, och en del har ibland inte möjlighet att bära någon risk alls. Ju fler alternativ som en investerare har, desto mer effektiv är marknaden. Stora kapitalbehov kan tillgodoses av många olika parter tillsammans och stora risker kan fördelas på flera parter. Investeraren kan välja mellan olika finansiella instrument, olika emittenter, olika marknadsplatser och olika intermediärer (kapitalförmedlare).

1.3 Värdepappersmarknadens aktörer Värdepappersmarknadens huvudsakliga aktörer är emittenter, investerare, kreditinstitut, intermediärer, marknadsplatser, clearingorganisationer och tillsynsmyndigheter.

En emittent är i vid bemärkelse en institution som ger ut (emitterar) ett värdepapper. En emittent kan t.ex. vara ett bolag som emitterar aktier, staten som emitterar statsskuldväxlar eller en bank som emitterar en warrant.

Investerare är privatpersoner, företag och organisationer som använder kapital på ett sådant sätt att någon form av avkastning förväntas i framtiden.

En typ av en investerare är investeringsfonder, vilket är ett samlingsnamn för värdepappersfonder och alternativa investeringsfonder. En investeringsfond innehåller vanligtvis en portfölj av olika värdepapper, som ägs av ett stort antal investerare. Fonden administreras av ett fondbolag, och fondens tillgångar finns hos ett förvaringsinstitut som är en bank eller ett annat kreditinstitut.

Kreditinstitut är banker och andra kreditmarknadsföretag som har Finansinspektionens tillstånd att bedriva kreditverksamhet. © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 25

25

2015-01-16 09.21

Torsten Örtengren

En intermediär betecknas i svensk lagstiftning som värdepappersinstitut, vilket är ett samlingsbegrepp för värdepappersbolag och svenska kredit­ institut (banker och kreditmarknadsföretag), som har Finansinspektionens tillstånd att driva värdepappersrörelse, samt för utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial i landet. Med begreppet värdepappersrörelse avses viss tillståndspliktig verksamhet med finansiella instrument.

Värdepappersinstituten, vars tillståndspliktiga verksamhet är reglerad bl.a. genom EU-direktiv, fungerar vanligen som intermediärer mellan aktörerna och infrastrukturen på värdepappersmarknaden. Institutens verksamhet är i huvudsak att: • fungera som intermediär för köpare och säljare av finansiella

instrument på de olika marknadsplatserna,

• tillhandahålla rådgivning och diskretionär portföljförvaltning av

finansiella instrument,

• vara rådgivare avseende finansiella instrument, och

• vara garant avseende finansiella instrument när en emittent söker

kapital på marknaden.

Ett värdepappersinstitut kan även bedriva handel med finansiella instrument för egen räkning och driva en marknadsplats (handelsplattform).

Försäkringsförmedlare är en speciell typ av aktör, som behöver Finans­ inspektionens tillstånd för att bedriva verksamhet. En försäkringsförmedlare som agerar på värdepappersmarknaden behöver ett speciellt tillstånd att förmedla och lämna investeringsrådgivning om fondandelar, vilket är en vanlig tjänst vid försäljning av kapital- och pensionsförsäkringar.

Marknadsplatserna fyller flera viktiga funktioner. För det första möjliggör marknadsplatserna att emittenterna finner investerare och kapital när de emitterar finansiella instrument (primärmarknaden) samt att investerare kan sälja sina finansiella instrument vidare till andra investerare (sekundärmarknaden). För det andra är marknadsplatserna ett nav i omfördelningen av risk mellan investerarna. En tredje funktion som marknadsplatserna fyller är att offentliggöra prissättningen av finansiella instrument genom att löpande notera intresset hos köpare och säljare samt de affärer som genomförs. Marknadsplatserna har således en central roll på värdepappersmarknaden och har därför även krav på sig att ha en övervakande funktion 26

978-91-44-10361-7_01_book.indd 26

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-01-16 09.21

1 Introduktion till värdepappersmarknaden

för sekundärmarknaden samt möjlighet att sanktionera den som inte följer marknadsplatsens regelverk.

En clearingorganisation ser till så att parternas (köparens och säljarens) åtaganden och förpliktelser fullgörs på avtalat sätt. Detta innebär i praktiken att de sörjer för att leverans av finansiella instrument och betalning sker simultant, dvs. att rätt värdepapper levereras från rätt säljare till rätt köpare i rätt tid och att detta sker endast under förutsättning att rätt likvidbelopp i rätt valuta betalas av rätt köpare till rätt säljare i rätt tid. En clearingorganisation kan bedriva central motpartsclearing, dvs. gå in som central motpart och vara säljare till alla köpare och köpare till alla säljare. Som central motpart tar clearingorganisationen på sig den motpartsrisk som uppstår vid handel med aktie-, ränte- och råvaruderivat samt repor. För att kunna ta på sig risken som central motpart kräver clearingorganisationen in säkerheter från parterna, t.ex. i form av aktier, obligationer eller kontanter. Säkerheterna beräknas genom en uppskattning av kostnaden för att neutralisera varje position.

Tillsynsmyndigheter har fått en central roll på värdepappersmarknaden i takt med den ökade regleringen. Finansinspektionen och Riksbanken är de två myndigheter som främst ansvarar för tillsynen på detta område i Sverige.

Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över företagen som verkar på de finansiella marknaderna och på marknadsplatserna. Riksbanken och Finansinspektionen analyserar och övervakar löpande stabiliteten i det finansiella systemet som helhet. Huvudansvaret ligger på Finansinspektionen. Detta innebär att Finansinspektionen har ett ansvar för att vidta åtgärder som kan motverka obalanser på kreditmarknaden.

1.4 Syftet bakom regleringen av värdepappersmarknaden Att kapitalförsörjning och riskfördelning fungerar är en samhällskritisk funktion. Alla marknader styrs i grunden av utbud och efterfrågan, men för att investerarna ska ha förtroende för värdepappersmarknaden måste den även vara rättvis och trygg, dvs. det måste finnas säkra tekniska system, marknaden ska vara transparent, alla aktörer ska ha få tillgång till samma information samtidigt och kunna agera på lika villkor, etc. Om investerarna saknar förtroende för värdepappersmarknaden blir risken hög eller ”felprissatt”, vilket leder till att viljan att investera sjunker. Detta hindrar omfördelningen av kapital och skapar en ineffektivitet som i extremfallet kan leda © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 27

27

2015-01-16 09.21

Torsten Örtengren

till en samhällsekonomisk stagnation. Om priset på risk tvärtom sjunker, minskar företagens, hushållens och myndigheternas kostnad för kapital. Det finns med andra ord ett stort intresse i ett samhälleligt perspektiv att ha en effektiv värdepappersmarknad som åtnjuter ett högt förtroende.

Marknaden fungerar i praktiken dock inte alltid enligt de teoretiska modellerna p.g.a. ofullständig konkurrens eller informationsasymmetrier (marknadsimperfektioner). Ett exempel på detta kan vara en investerare som ska ”flagga” vid ändring i sitt aktieinnehav, men glömmer att göra det: allteftersom informationen om investerarens försäljning sprider sig på marknaden, faller aktiekursen.

Med jämna mellanrum inträffar även skandaler av olika slag på marknaden (marknadsmisslyckanden), som t.ex. bedrägerier, mutbrott och insiderbrott. Intressekonflikter inom ett värdepappersinstitut eller mellan institutet och dess kunder kan t.ex. bero på utformningen av ett incitamentsprogram eller att anställdas ersättningar inte hanterats på ett önskvärt sätt. För att ett instituts kunder inte ska känna oro för att anställda utnyttjar information som de får i sitt jobb finns regler som begränsar anställdas egna och deras närståendes värdepappersaffärer. Slutligen finns alla parters stora skräck – att systemen helt enkelt kraschar.

EU:s målsättning att effektivisera den europeiska finansmarknaden genom en harmonisering av regelverken innebär att konkurrensen på värde­pappersmarknaden kan öka. Den som har fått tillstånd att bedriva viss finansiell verksamhet i ett land inom EES kan, utan att behöva söka tillstånd, etablera verksamhet i andra länder. Detta kan göras exempelvis genom att etablera en filial eller bedriva gränsöverskridande verksamhet.

Det är inte helt ovanligt att viss verksamhet hos en aktör outsourcas till en annan part. Det finns speciella regler för detta; den grundläggande principen är att hela ansvaret för den utlagda verksamheten alltid blir kvar hos uppdragsgivaren.

Det finansiella systemet kan användas vid penningtvätt och för att finansiera terrorism. För att bekämpa detta och för att skydda stabiliteten i det finansiella systemet finns speciella förordningar, lagar och föreskrifter med åtföljande tillsynsorgan.

Det finns sedan 2014 nya krav för att bedriva värdepappersverksamhet med avseende på kapital och likviditet. De s.k. Baselöverenskommelserna har genomförts i både europeisk och svensk rätt. Reglerna syftar till att företagen 28

978-91-44-10361-7_01_book.indd 28

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-01-16 09.21

1 Introduktion till värdepappersmarknaden

ska ha tillräckligt med kapital och likviditet med hänsyn till den ”faktiska” risken. En avgörande betydelse för bedömning av risk finns i hur olika typer av risker definieras och mäts. Den senaste revideringen av reglerna på detta område kom i kölvattnet efter finanskrisen 2008/09. Nya regler för krishantering och resolution av banker samt blankning är också en följd av den senaste finanskrisen.

Ansvaret för finansiell stabilitet i Sverige delas mellan Riksbanken, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. Det yttersta ansvaret har regeringen och riksdagen. Ändringar i penningpolitik, lagstiftning och instruktioner till myndigheterna reglerar och styr värdepappersmarknaden.

Värdepappersmarknadens aktörer har ett otal kopplingar till varandra.

Om en aktör fallerar p.g.a. bristande förtroende efter exempelvis en skandal eller systemkrasch kan det innebära följdeffekter för andra aktörer, som i sin tur vid ett fallissemang skulle kunna innebära följdeffekter för andra osv.

Lagstiftaren har därför infört speciella regler för såväl konsumentskydd som för att förhindra att enskilda aktörers fallissemang leder till att hela marknaden kraschar. Även värdepappersmarknadens aktörer har ett stort intresse av att marknaden fungerar på ett sunt sätt, och därför finns en omfattande självreglering. I Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden har nio huvudmän samlat näringslivets självreglering i en gemensam organisation som innefattar Aktiemarknadsnämnden, Rådet för finansiell rapportering och Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

Styrelsen i ett aktiebolag ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta formella ansvar finns preciserat med detaljer i lagar och föreskrifter. Styrelsen har emellertid ett ännu större ansvar, nämligen att på aktieägarnas uppdrag vårda bolagets värde. Det handlar om en hållbar utveckling med ett socialt, miljömässigt och etiskt ansvarstagande gentemot samhället i stort. Det betyder att bolaget måste bedriva en sund verksamhet och att styrelsen ansvarar för att bolaget inte utnyttjar områden som ännu inte reglerats, som skulle kunna påverka bolagets värde negativt. Hittills har självregleringen spelat en stor roll när det gäller uppförandekoder och socialt ansvar, men trenden är tydlig: att även detta område införlivas alltmer i de formella regelverken, främst via EU. Sammantaget finns det alltså många anledningar till att värdepappersmarknaden omgärdas med många regler. Värdepappersinstitut, marknadsplatser och clearingorganisationer har därför mycket höga krav på sig när © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 29

29

2015-01-16 09.21

Torsten Örtengren

det gäller såväl styrelsens som ledningens interna kontroll avseende regel­ efterlevnad, riskkontroll, internrevision, informationsgivning, IT-system och före­tagets finansiella stabilitet. Marknaden utvecklas ständigt och vi kan tyvärr vara lika säkra på att vi inte har sett vare sig den sista skandalen eller den sista finanskrisen, som att det kommer att komma fler nya regler för att värde­pappersmarknaden över tiden ska fungera på bästa möjliga sätt. Det grundläggande syftet bakom regleringen av värdepappersmarknaden är att säkerställa alla parters förtroende för varandra och därigenom erhålla en så effektiv marknad som möjligt, vilket därmed gynnar samhällsutvecklingen.

1.5 Tillsyn och bestraffning För att ett regelverk ska fylla sin funktion krävs dels att det bedrivs en tillsyn och dels att den som bryter mot regelverket kan drabbas av en kännbar påföljd. I Sverige har Finansinspektionen utsetts som behörig myndighet när det gäller tillsyn, regelgivning och tillståndsprövning för finansiella marknader och finansiella företag. I sin verksamhet utför inspektionen ägar- och ledningsprövning samt följer upp krav på kapital och rapportering.

Marknadsplatserna är ålagda att bedriva en övervakning, och som ett led i tillsynen har värdepappersinstitut en rapporteringsplikt avseende genomförda transaktioner för egen och för kunds räkning.

Finansinspektionen beskriver på sin hemsida sitt huvudsakliga uppdrag enligt följande: Finansinspektionen är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Vårt uppdrag från allmänheten – riksdag och regering – är att bidra till ett stabilt finansiellt system som präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.

Finansinspektionen utövar tillsyn över cirka 2 000 finansiella företag och 900 utländska finansiella företag med verksamhet i Sverige. Finansinspektionens verksamhet finansieras i princip genom tillsynsavgifter från de finansiella företagen samt genom tillståndsavgifter. Finansinspektionen kan i sin tillsyn fatta beslut om administrativa sanktioner för fysiska och juridiska personer.

Om ett brott mot en bestämmelse i lag eller annan författning sker, kan 30

978-91-44-10361-7_01_book.indd 30

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

2015-01-16 09.21

1 Introduktion till värdepappersmarknaden

det medföra straffrättsliga sanktioner i form av böter eller fängelse. En sådan process hanteras av polis, åklagare och domstol. Ekonomisk brottslighet utreds av Ekobrottsmyndigheten, som är en åklagarmyndighet. Inom ramen för självregleringen har marknadsplatserna och SwedSec egna disciplinnämndsförfaranden för brott mot gällande regelverk.

© F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

978-91-44-10361-7_01_book.indd 31

31

2015-01-16 09.21

25 mm

LEDNING OCH KONTROLL PÅ VÄRDEPAPPERSMARKNADEN En grundläggande förutsättning för att värdepappersmarknaden ska fungera effektivt är att alla parter har förtroende för varandra, det vill säga att marknadens spelregler anpassas efter marknadens utveckling och att reglerna efterlevs. Den här boken syftar till att ge läsaren en bred kunskap om värdepappersmarknaden och en djupare kunskap om ledning och kontroll hos de finansiella företagen.

I boken beskrivs värdepappersmarknadens funktion och aktörer samt de lagar och regler som gäller för olika typer av finansiella företag, med en fördjupning avseende kontroll och styrning.

Dessutom ger boken grundläggande kunskaper om finansiell ekonomi och finansiella instrument.

Boken utgår från SwedSecs kunskapskrav för ledning och kontrollfunktioner inom värdepappersmarknaden och vänder sig till styrelseledamöter, verkställande direktörer, ledande befattningshavare, personer som arbetar med compliance och riskkontroll, bolagsjurister, revisorer, advokater och studenter, som söker kunskap på området.

Tillgång till en digital version av boken ingår. Den nås med hjälp av en kod på omslagets insida.

Art.nr 38741

| LEDNING OCH KONTROLL PÅ VÄRDEPAPPERSMARKNADEN

TORSTEN ÖRTENGREN (RED.)

Boken har skrivits av ett dussin experter med sammanlagt mer än 250 års erfarenhet från värdepappersmarknaden och från tillsynsfrågor gällande finansiella företag. Redaktör är Torsten Örtengren, civ.ek. med mångårig erfarenhet av rådgivning och utbildning i börs- och styrelsefrågor.

LEDNING OCH KONTROLL PÅ VÄRDEPAPPERSMARKNADEN

2:a uppl.

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10361-7_Cover.indd 1-3

TORSTEN ÖRTENGREN (RED.)

2015-01-14 15:37