23
Den mest inträngande forskningsinsatsen står Bo Vahlne för i doktorsavhandlingen Nyinredningen av Rosersbergs slott 1797–1818 – en ikonologisk studie (1988). Där görs en ingående beskrivning av inredningarna från denna period med tyngdpunkten lagd på tolkning av symbolspråket, vilket speglar hertig Karls engagemang som landets ledande frimurare. Ny forskning rörande parken presenterades i Magnus Olaussons avhandling Den Engelska parken i Sverige under gustaviansk tid (1993). Rosersberg gjordes även känt för en internationell läsekrets genom Neoclassicism in the North – Swedish furniture and interiors 1770–1850 (1990), författad av Håkan Groth och rikt illustrerad av Fritz von der Schulenburg. Därtill har en skrift som rör Hedvig Elisabet Charlottas stora sängkammare samt en beståndskatalog över slottets konstsamling utgivits i Kungl. Husgerådskammarens respektive Nationalmuseums regi. Den nu föreliggande boken har, liksom övriga böcker i denna serie, översiktliga och kronologiskt upplagda kapitel om arkitekturen, inredningarna och parken. Dessa har kompletterats med fördjupningsavsnitt som mer ingående behandlar ämnen som är värda att särskilt lyftas fram, till exempel frimurarsymboliken, teatern och textilierna. Mångfalden av originaltextilier från Karl xiii:s och Karl xiv Johans tid saknar motstycke även i ett internationellt perspektiv. För att ge en bild av hur slottet fungerade som kunglig miljö skildrar ett kapitel hovlivet. En idag okänd men under sin samtid ofta anlitad dekorationsmålare och tapetfabrikant presenteras i ett annat. Karl xiii:s samlingar av böcker och konst har också givits en mer ingående beskrivning. Naturligtvis är flera andra infallsvinklar tänkbara – Rosersberg med sin långa och skiftande historia kommer även i framtiden att inspirera till nya studier och skildringar. Under arbetets gång har också en rad nya fakta framkommit. Det har bland annat medfört att tidigare antaganden om Rehns medverkan redan under Bromans tid på 1750-talet har kunnat vederläggas. Rosersberg är det kungliga slott där nyantikens interiörkonst från 1800-talets första decennier bäst kan studeras. Där finner man det inredningsideal som motsvarar den franska directoirestilen, vilken föregick empiren. Men Karl Johan-tidens utvecklade empirestil från 1820-talet återfinns också i flera rum. När Svenska Slöjdföreningen år 1900 ordnade den storstilade »Carl xiv Johans utställning« i Konstakademiens lokaler utgjorde Rosersberg jämte Rosendal den främsta källan. Hela interiörer byggdes upp med material hämtat från de båda slotten. Man gjorde inga regelrätta rekonstruktioner Den västra trädgårdsgrottan under Junoflygeln, med trädgårdsmöbler efter modell av K. F. Schinkel. Dessa fick sin plats här under änkedrottning Desiderias tid.
Rosersbergs slott – en introduktion