Issuu on Google+

Rosersbergs slott Huvudredaktör Ursula Sjöberg · Fotografier Lennart Durehed


2


3

De Kungliga Slotten

Rosersbergs slott Huvudredaktör Ursula Sjöberg · Fotografier Lennart Durehed

Byggförlaget · Kultur

Rosersbergs slott – en introduktion


4


5

s. 14 Introduktion fredric bedoire

28 Oxenstiernornas Rosersberg andreas heymowski

86 Rosersberg – ett kungligt lustslott 1760–1860 ursula sjöberg

124 Inredningarna 1775–1860 bo vahlne

246 Ordensmästarens hieroglyfer på Rosersberg ursula sjöberg

258 Hertig Karl – bibliofil och konstsamlare ursula sjöberg

268 »Utsökt sköna damasker« – Rosersbergs sidentyger ursula sjöberg

280 Adam Petter Holmberg – en mångsidig dekorationsmålare magnus olausson

288 Lustträdgård och park petter ålander

330 Hovteatern angela rundquist

338 Hovlivet på Rosersberg andreas heymowski

352 Rosersberg efter 1860 – skola och byggnadsminne 384 Noter och källor · 398 Litteratur · 400 Bildkällor · 402 Register 407 Om författarna · 408 Om de kungliga slotten · 409 Regentlängd

Rosersbergs slott – en introduktion


6


7

Rosersbergs slott – en introduktion


8

Planer över Rosersbergs slott

1 2 3 4 5 6 7 8 9

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25

6

2

5

4

14

11

13

12

1 3

9 7

8

18

21 20 19

översta våningen Övre drabantsalen Hoglandssalen (Marmorsalen, Amiralsalen) Audiensrummet (Orange-gula salongen) Biljarden (Divanen) Arbetsrummet (Gröna kabinettet) Biblioteket Blå salongen (Tavelrummet) Karl Johans sängkammare Garderob (Minnesrummet)

mellanvåningen Nedre drabantsalen Matsalen Gula förmaket Karl xiii:s blå kabinett Karl xiii:s sängkammare Rådsförmaket Konseljrummet Röda salongen Gröna förmaket ( Hedvig Elisabet Charlottas stora sängkammare) Blå kabinettet Hedvig Elisabet Charlottas lilla sängkammare Kammarfruarnas rum Hedvig Elisabet Charlottas toilette Desiderias sängkammare (Hedvig Elisabet Charlottas skrivkabinett) Kronprinsvåningen Riksmarskalkens rum

bottenvåningen 26 Vestibulen 27 Slottets nuvarande entré 28 Slottskapellet (Bengt Oxenstiernas galleri, Tekniska salen) 29 Junotemplet (Bengt Oxenstiernas matsal, Karl xiii:s frukostrum) 30 Junosalongen (Karl xiii:s biljard och tavelgalleri) 31 Överhovmästarinnans sängkammare 32 Överhovmästarinnans förmak 30–32 Oicersmäss och sällskapsrum under skoltiden

0

10

20

30

40

50 m

16

15

10 17

22

23

24 25

29 30 28 31 27

26

32

N


9

Rosersbergs slott från nordost. Litografi av Ulrik Thersner 1824.

Rosersbergs slott – en introduktion


10

Rosersbergs slott med omgivningar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46

Slottet Junoflygeln Kyrkflygeln Kavaljersflygeln Frökenflygeln (Fruntimmersflygeln) Köksflygeln Teaterflygeln Slottsterrassen (Hoglandsterrassen) Övre borggården Nedre borggården Slottsstallet Vagnshuset (vedbod) Stora pelousen Lilla Rundeln Stora Rundeln Stora lindgången Teatern (Lövteatern) Gungan Lindgång Gamla orangeriparterren (berså och gräsplan) Smedsritningen Lilla Hasselbacken Kungens ritning Trucbanan Labyrinten Alkärret Stora dammen Stora diket (senare kallat Husarbäcken) Fiskargången Stora Hasselbacken Fruktträdgården Köksträdgården Stora Avenuen Stora Allén Ridbanan Bro över Husarbäcken Kungsgården Drottninghuset Persikohuset Tvättstugan Källarbacken Pensionärshemmet Smedsbyggnaden Trädgårdsmästarbostaden Parkvillan Backgården

29

25

23 24 27

28

22

21

26

N

36

34 0

100

200

300 m


11

15 40

19

14 18

16

13

17

32

30

31 20

33

2

8

3

39

37 1 4

5 38 35

9

6

7

41 11

42

12

10 44 43 45

46

Rosersbergs slott – en introduktion


12


13

Rosersbergs slott – en introduktion


14

Rosersbergs slott – en introduktion

Rosersbergs slott med sina vita byggnader och vidsträckta park ligger några mil norr om Stockholm, vid en av Mälarens många vikar. Det är kanske det kungliga slott som har förblivit mest okänt för en större allmänhet, trots att många har kommit att vistas där under sin utbildning vid Infanteriets skjutskola, Civilförsvarsskolan eller Räddningsverkets skola som i följd varit förlagda på slottet. Något av det som gör Rosersbergs slott så unikt än idag är de enastående väl bevarade interiörerna. De senaste etthundrafemtio åren har praktiskt taget inga förändringar gjorts i huvudvåningarnas fasta inredning. Eftersom slottet inte har fungerat som kunglig bostad under hela denna tidsrymd har det också undgått moderniseringar i tidens smak, något som skulle ha inneburit nytapetseringar och ommålningar. Om vi med fantasins hjälp kan föreställa oss färgrika mattor på golven, generöst draperade fönstergardiner och sidenklädda möbler ser vi rummen ungefär som de var vid drottning Desiderias död 1860. Dessutom är några av interiörerna närmast oförändrade sedan Karl xiii:s tid. Det slott som dagens besökare möter är visserligen märkt av årens gång – möbler har skingrats, väggarnas siden har blekts och i stället för mattor ser man nu, med enstaka undantag, de nakna golvtiljorna – men rummen har bevarat en sällsam tidsprägel och karaktär. I likhet med de kungliga lustslotten Ulriksdal och Tullgarn uppfördes Rosersbergs slott ursprungligen för en privatperson tillhörande den svenska högadeln. Vid 1756 års riksdag föreslogs att prins Karl, den näst äldste av kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrikas söner, skulle få nyttja en av kungsgårdarna i Stockholms närhet. Då ingen av dessa befanns vara tillräckligt ståndsmässig, »nog beqwämlig«, genomfördes 1762 ett byte med den närliggande Löfstaholms kungsgård, som i stället fick status av adligt säteri. Den nya kungsgården Rosersberg överläts således till den snart Gula förmaket, inrett för hertig Karl och Hedvig Elisabet Charlotta, är ett av de många välbevarade rummen på Rosersberg.


15

Rosersbergs slott – en introduktion


16

Bytesbrevet är bundet i sidenband med sigill och prins Karls spegelmonogram.

jortonårige prins Karls disposition. Det var en magnifik anläggning den unge prinsen fick ta emot, men dess glansdagar var sedan länge över. Byggherre till det äldsta Rosersberg var greve Gabriel Bengtsson Oxenstierna, som påbörjade slottsbygget 1634. Han gav slottet dess namn efter moderns familjenamn Tre Rosor. Femtio år senare, i sonen, kanslipresidenten Bengt Oxenstiernas ägo, omvandlades renässansslottet med Nicodemus Tessin d. y:s hjälp till en praktfull fransk-italiensk barockbyggnad omgiven av en av landets mest påkostade och beundrade trädgårdsanläggningar. I detta skick, men i gradvis förfall, kvarstod slottet fram till 1700talets mitt, då det förvärvades av friherre Erland Broman, nyutnämnd president i Kommerskollegium och närstående det kungliga hovet. Hans tid som ägare varade endast ett decennium och det var med hans samtycke, men efter hans död, som bytet med Löfstaholms kungsgård genomfördes. Strax efter hertig Karls giftermål 1774 med prinsessan Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp igångsattes en ombyggnad av slottet. Den inbegrep exteriören men gällde framför allt en fullständig omgestaltning av interiören efter ritningar av arkitekten Jean Eric Rehn. Med förhållandevis enkla medel anpassades barockslottet till 1700-talets stilideal. Det utseende slottet har idag, både utoch invändigt, är emellertid resultatet av Gustaf af Silléns insatser som arkitekt i nära samarbete med hertigen själv under 1800-talets första decennier. Rosersberg erhöll alla de rumsfunktioner som man kunde begära av ett lustslott – där fanns, förutom bostadsrum, ett stort bibliotek, tavelgallerier, biljardsal, teater och rustkammare. Hertigens ambitioner att förbättra och förnya inskränkte sig dock inte till själva slottet och omgivande byggnader. Trädgården var vid övertagandet en gammal och ålderdomlig anläggning. Ny forskning kan här visa på hertigens passionerade engagemang och följsamhet mot samtida ideal i Sverige. Även hertigens vänner och närstående inom hovet var arkitekturdilettanter som bidrog med ritningar och råd till trädgårdens förskönande. Inte minst hertiginnan var engagerad i denna sak. De första förändringarna var i konservativ riktning, men så småningom gjorde nya intryck sig gällande och en vidsträckt engelsk park anlades med trädplanteringar, trädgårdspaviljonger, grottor och eremitage. Trots att det mesta av detta har försvunnit och stora delar av trädgården och parken idag är förvuxen och förvildad, ger spåren ändå en föreställning om parkens tidigare utseende. Kung Adolf Fredrik undertecknade den 3 augusti 1762 dokumentet som bekräftar bytet av Löfstaholms kungsgård mot Rosersberg för prins Karls räkning.


17

Rosersbergs slott – en introduktion


18


19

Karl, sedan 1772 titulerad hertig av Södermanland och slottets förste kunglige innehavare, är också den person som främst kommit att sätta sin prägel på slottet. Här kan man bättre än någon annanstans lära känna Karls personlighet. Bland hans intellektuella intressen intog litteratur en betydande plats, vilket manifesteras i det rymliga biblioteket även om hans böcker idag finns spridda på olika ställen. Frånsett hans moder Lovisa Ulrikas bibliotek på Drottningholm har inget av de andra lustslotten ett lika omfångsrikt biblioteksrum. På Rosersberg avtecknar sig också Karls engagemang i frimurarnas verksamhet. I egenskap av stormästare hade han inflytande bland frimurarna i hela norra Europa. Frimurarnas emblem förekommer jämsides med en för den oinvigde dold symbolik. Redan när man nalkades slottet kunde man lägga märke till hertigens högst personliga intresseinriktning. Mitt på gårdsplanen blickade en skulptur av en vinthund upp mot fasaden – och gör det än idag. I gavelfrontonen fanns tidigare ett frimurarkors på urets plats. I rum efter rum påminner maritima symboler som ankare, sjöguden Neptunus treudd och delfiner om Karls rang som storamiral alltsedan späd ålder. Louis Jean Desprez’ stora målning över slaget vid Hogland 1788, där hertigen hyllas som segrare av sina oicerare och sitt manskap, dominerar ett av rummen som helt ägnas denna sjömilitära bedrift under det svensk-ryska kriget. Vardagens bekymmer med ekonomiska problem och politiska konflikter kunde tillfälligt glömmas i teaterns värld. Hertigen, om än inte lika hängiven teaterkonsten som sin äldre bror, lät inrätta en teater i en stallflygel. Ett flitigt bruk av denna ingick som en del av hovlivet både under Karls tid och även senare under Karl xiv Johans tid. På Rosersberg umgicks hertigparet helst och oftast med sina privata vänner, men slottet var även anpassat för oiciellt bruk med paradsängkammare och en stort anlagd audienssal. När Karl övertagit kungamakten efter brorsonen Gustav iv Adolfs abdikation inreddes dessutom en konseljsal där rådet kunde samlas. Men på grund av tilltagande krämpor kom Karl som kung efter 1809 i mycket mindre utsträckning att vistas på Rosersberg. I stället utnyttjades den nu tillgängliga Hagapaviljongen som lustslott. År 1818 avled både Karl xiii och Hedvig Elisabet Charlotta och adoptivsonen Karl xiv Johan blev den nye innehavaren. Åren som följde innebar även några betydande nyinredningar, bland annat en ny sängkammare åt kungen. Efter Karl Johans död år 1844 använde Desideria Rosersberg som sitt änkesäte men därefter lämnades slottet så gott som obebott. Hertiginnan Hedvig Elisabet Charlotta i ett porträtt av Adolf Wertmüller från år 1797.

Rosersbergs slott – en introduktion

Karl xiii vid tronföljaren och arvtagaren Karl Johans porträttbyst, målad av Per Kraft d. y. 1815–16.


20

En ny tid tog vid och på 1870-talet flyttade infanteriets skjutskola in i slottets bottenvåning och flyglar. Sedan dess har många årskullar blivande oicerare fått sin utbildning där. År 1962 efterträddes Skjutskolan av Civilförsvarsskolan och sedan en tid är det Räddningsverket som disponerar lokalerna. Denna långa period som utbildningsplats upptar en större tidsrymd än de hundra åren av kungligt boende. Den första presentationen av Rosersberg gjordes genom Erik Dahlberghs stora planschverk Suecia Antiqua et Hodierna, ett verk som skulle göra stormakten Sveriges byggnadskonst känd för en europeisk publik. De först graverade bilderna visar slottets utseende före 1680-talet men kompletterades med gravyrer över Bengt Oxenstiernas moderniserade anläggning. Inte mindre än åtta gravyrer ägnas Rosersberg, varav sex avbildar den kanske mest påkostade och extravaganta av privata slottsträdgårdar i Sverige; ingen annan trädgård gavs så stort utrymme. Det skulle dröja mer än hundra år innan slottet fick en utförligare skildring, denna gång utan illustrationer. Bibliotekarien och konstkritikern Lorenzo Hammarsköld författade skriften Beskrifning öfver Kongl. Lustlottet Rosersberg som gavs ut anonymt 1821. Slottet hade då nyligen övertagits av Karl xiv Johan och där beskrivs de flesta rummen i slottet utöver kungsgården och parken. Hur slottet presenterade sig ytterligare åttio år senare kan man läsa om i August Hahrs framställning i De svenska kungliga lustslotten från 1899. Slottet var då sedan ett kvartssekel utbildningsplats för infanteriets skjutskola men huvudbyggnaden var i stort sett oförändrad frånsett möbleringen. De första vetenskapligt inriktade studierna svarade Nils G. Wollin för. Först publicerades boken Rosersberg (1930), som behandlar 1600-talsslottet med tonvikt på trädgården. Något år senare svarade Wollin för Rosersbergskapitlet i samlingsverket Slott och Herresäten i Sverige (1932). Sedan Hahrs tid hade ytterligare inventarier hämtats från slottet, bland annat i samband med att Rosendals slott gjordes till ett museum över Karl Johan-tiden. Boo von Malmborgs redogörelse för Rosersberg i Svenska slott och herresäten (1971) bygger i mycket på Wollins framställning. Illustrationerna visar slottet i stort sett i likadant tillstånd som fyrtio år tidigare. Från en annan utgångspunkt, nämligen Rosersberg som utbildningsplats, har Sture Lindahl i egenskap av skolchef i sin bok Rosersberg från 1974 givit en bild av hur byggnaderna fungerat som en skola för civilförsvaret, utöver rumsbeskrivningar och en sammanfattning av slottets historia.


21

Ett parti av den forna barockträdgården öster om slottet, Smedsritningen, med korsande promenadgångar.

Rosersbergs slott – en introduktion


22


23

Den mest inträngande forskningsinsatsen står Bo Vahlne för i doktorsavhandlingen Nyinredningen av Rosersbergs slott 1797–1818 – en ikonologisk studie (1988). Där görs en ingående beskrivning av inredningarna från denna period med tyngdpunkten lagd på tolkning av symbolspråket, vilket speglar hertig Karls engagemang som landets ledande frimurare. Ny forskning rörande parken presenterades i Magnus Olaussons avhandling Den Engelska parken i Sverige under gustaviansk tid (1993). Rosersberg gjordes även känt för en internationell läsekrets genom Neoclassicism in the North – Swedish furniture and interiors 1770–1850 (1990), författad av Håkan Groth och rikt illustrerad av Fritz von der Schulenburg. Därtill har en skrift som rör Hedvig Elisabet Charlottas stora sängkammare samt en beståndskatalog över slottets konstsamling utgivits i Kungl. Husgerådskammarens respektive Nationalmuseums regi. Den nu föreliggande boken har, liksom övriga böcker i denna serie, översiktliga och kronologiskt upplagda kapitel om arkitekturen, inredningarna och parken. Dessa har kompletterats med fördjupningsavsnitt som mer ingående behandlar ämnen som är värda att särskilt lyftas fram, till exempel frimurarsymboliken, teatern och textilierna. Mångfalden av originaltextilier från Karl xiii:s och Karl xiv Johans tid saknar motstycke även i ett internationellt perspektiv. För att ge en bild av hur slottet fungerade som kunglig miljö skildrar ett kapitel hovlivet. En idag okänd men under sin samtid ofta anlitad dekorationsmålare och tapetfabrikant presenteras i ett annat. Karl xiii:s samlingar av böcker och konst har också givits en mer ingående beskrivning. Naturligtvis är flera andra infallsvinklar tänkbara – Rosersberg med sin långa och skiftande historia kommer även i framtiden att inspirera till nya studier och skildringar. Under arbetets gång har också en rad nya fakta framkommit. Det har bland annat medfört att tidigare antaganden om Rehns medverkan redan under Bromans tid på 1750-talet har kunnat vederläggas. Rosersberg är det kungliga slott där nyantikens interiörkonst från 1800-talets första decennier bäst kan studeras. Där finner man det inredningsideal som motsvarar den franska directoirestilen, vilken föregick empiren. Men Karl Johan-tidens utvecklade empirestil från 1820-talet återfinns också i flera rum. När Svenska Slöjdföreningen år 1900 ordnade den storstilade »Carl xiv Johans utställning« i Konstakademiens lokaler utgjorde Rosersberg jämte Rosendal den främsta källan. Hela interiörer byggdes upp med material hämtat från de båda slotten. Man gjorde inga regelrätta rekonstruktioner Den västra trädgårdsgrottan under Junoflygeln, med trädgårdsmöbler efter modell av K. F. Schinkel. Dessa fick sin plats här under änkedrottning Desiderias tid.

Rosersbergs slott – en introduktion


24

Ett av rummen på Konstakademiens Karl xiv Johan-utställning år 1900 med möbler och inredningsdetaljer, som dörrar och kakelugnsattrapper, hämtade från Rosersbergs slott.

utan blandade delar av fast inredning och möbler med andra inlånade möbler. Den bärande idén var att visa kvintessensen av Karl Johantidens formspråk, men där förekom även inslag från Rosersberg som hör till ett tidigare skede. Denna överflyttning av lustslottens miljöer till huvudstaden bidrog säkert till att öka kunskapen om både tiden och dess smakideal. Man kan se utställningen som en förstudie till Rosendals museum, det museum över Karl Johan och tidens inredningskonst som invigdes på Rosendals slott år 1913. Det var dock först under 1920-talet som nyantikens och empirens formspråk kom att spela en viktig roll i den samtida arkitekturen. Den tidiga nyklassicismen, den gustavianska stilen, har varit särskilt uppmärksammad och uppskattad under hela 1900-talet. Först under de senaste decennierna har intresset återigen väckts för det tidiga 1800-talets och empirens stramare och mer renodlat antikiserande formspråk i möbler, inredningar och konsthantverk. Både i Sverige och utomlands har detta kommit till uttryck i större utställningar och översiktsverk. Det är slutligen vår förhoppning att denna bok kan ge förutsättningar för en ökad förståelse för Rosersbergs slotts egenart med dess mångskiftande historia, dess byggnader och unikt bevarade interiörer. redaktionen


25

Kakelugnen i Arbetsrummet tjänar som sockel till Eric Gustaf Göthes gipsskulptur av Karl xiii, en liten version av statyn i Kungsträdgården. Följande uppslag: Karta över Rosersberg av Pär Alfving 1773. Rosersbergs slott – en introduktion


26


27

Rosersbergs slott – en introduktion


Rosersbergs slott – ett monument över nyklassicismens inredningskonst

Byggförlaget · Kultur

Rosersbergs slott i Uppland är internationellt uppmärksammat för sina unikt väl bevarade inredningar i nyklassicism. Ändå är Rosersberg kanske det kungliga lustslott som förblivit mest okänt för en större allmänhet. Slottet upphörde att vara bostad för den kungliga familjen 1860 och kom efter det att främst tjäna som militär utbildningsplats. Rosersberg blev kungligt lustslott först 1762 när det ställdes till hertig Karls disposition. Byggherre till det äldsta Rosersberg var greve Gabriel Bengtsson Oxenstierna som 1634 hade påbörjat slottsbygget. Vid 1600-talets slut omvandlades det gamla renässansslottet till en praktfull anläggning i fransk-italiensk barockklassicism. På 1770-talet genomgick slottet en första ombyggnad för hertig Karl och hertiginnan Hedvig Elisabet Charlotta, genomförd under ledning av Jean Eric Rehn. Många av de interiörer vi möter på dagens Rosersberg har emellertid Gustaf af Sillén som upphovsman, som i nära samarbete med hertigen själv gestaltade det tidiga 1800talets strängare nyklassicistiska ideal. De utsökta inredningarna och den rika textila utsmyckningen har några av tidens skickligaste hantverkare som upphovsmän. Hertig Karls engagemang i frimurarnas verksamhet avtecknar sig också på Rosersberg, i såväl inredningarnas rika symbolspråk som parkens nu försvunna paviljonger och eremitage. Här ges en utförlig presentation av Rosersbergs slott – dess byggnadshistoria, inredningar, samlingar och trädgård. Nya perspektiv på slottets inredningshistoria, parkanläggningen, hovlivet under Karl xiii:s och Karl xiv Johans tid samt den militära epoken presenteras av några av våra främsta experter. I nytagna fotografier av Lennart Durehed och med ett stort bildmaterial bestående av ritningar, kartor och historiska framställningar förmedlas en rik och mångskiftande bild av ett av vårt lands främsta byggnadsverk.


9789179882587