9789127141452

U SOM ARBETAR

i äldre- och demensvården kan möta

personer som uppträder oroligt, rastlöst eller aggressivt. De kanske visar rädsla, hör röster eller bara sitter i en vrå utan att vilja kommunicera. I dagens äldreomsorg finns många boende som har personlighets- och beteendeförändringar, ofta beroende på demenssjukdom. Hur kan du förstå och möta dem på ett effektivt och professionellt sätt?

Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog med mångårig erfarenhet av rådgivning och utbildning om hantering av problem-

äldrevården kan förebyggas och hanteras. Metoderna som beskrivs utgår från personcentrerad vård och förhållningssättet lågaffektivt bemötande. Det handlar bland annat om att förmedla trygghet och skapa en lugn miljö. Det gäller också att utgå ifrån personen i stället för den diagnos personen har.

Utifrån vardagsexempel lyfter författarna fram situationer som de flesta säkert känner igen sig i. De ger konkreta tips och

skapande beteenden utifrån lågaffektiva

i slutet av boken finns studiematerial som kan användas som

metoder. Iben Ljungmann är leg. psykolog

diskussionsunderlag i arbetslaget eller i studiesyfte.

vid Demenscentret Pilehuset i Köpenhamn.

Charlotte Agger är psykiatrisjuksköterska vid samma center.

Boken riktar sig till alla som arbetar inom äldre- och demensvården, till exempel undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och läkare, samt studerande till dessa yrken. Den är också användbar för närstående.

ISBN 978-91-27-14145-2

Beteendeproblem i äldrevården

Foto: Carola Björk

Denna bok förmedlar hur problemskapande beteenden i

Hejlskov Elvén • Agger • Ljungmann

D

Bo Hejlskov Elvén Charlotte Agger Iben Ljungmann »Det finns en tendens att se ett beteendeproblem som att det är personen med beteendet som har problem när vi inte vet hur vi ska

hantera ett visst beteende. Om vi ska vara effektiva måste vi därför inse att det är vi, när vi saknar metoder att hantera beteendet på, som har problem.«

Beteendeproblem I ÄLDREVÅRDEN Att förstå och möta

9 789127 141452

Beteendeproblem_äldre_omslag_gk.indd 1-5

2015-04-21 16:47

Beteende_채ldrev책rd_inlaga.indd 2

2015-04-19 19:24

Innehåll Inledning 7 Första delen

1. Ta alltid reda på vem det är som har problem 18 2. Människor som kan uppföra sig gör det 24 3. Människor gör det som ger ­mest ­mening i varje ­situation 38 4. Den som tar ansvar kan påverka 48 5. Personer med demens lär inte längre 58 6. Man måste ha självkontroll för att kunna samarbeta 70 7. Alla gör vad de kan för att bevara självkontrollen 76 8. Affekt smittar 82 9. Konflikter består av lösningar

och Pedagogiska n ­ ederlag kräver en handlingsplan 88 0. Pedagogik och omsorg är att ställa rätt krav 1 på ett sätt som fungerar 94 11. Att leda är att samarbeta 104 Andra delen

Vi sysslar med ­service och r­ eparationer och behöver bra verktyg och metoder 116 Exempel från vardagen 122 Närstående är också personer 144 Uteslut alltid att det kan vara något somatiskt 152 EXTRAMATERIAL

Demensformer 162 Personcentrerad omvårdnad 168 Studiematerial 174 Referenser 182

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 5

2015-04-19 19:24

Beteende_채ldrev책rd_inlaga.indd 6

2015-04-19 19:24

Inledning Det är svårt att spå. Särskilt om framtiden. Men något vet vi: Statistiska centralbyrån uppskattar att antalet människor över 80 år kommer att öka med 45 procent mellan 2020 och 2030. Vi vet också att ju äldre vi blir, desto större är risken att få en demenssjukdom. Därför kommer troligen allt fler människor drabbas av demens i framtiden.

Vidare vet vi att antalet vårdplatser på äldreboenden i hela Norden har minskat kraftigt de senaste åren, samtidigt som det som tidigare kallades långvården inte längre finns. Denna utveckling har inneburit att äldrevår­ den har förändrats markant. I dag har de boende på äldreboenden så stora fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar att de inte klarar vardagen på egen hand, trots maximal hemtjänst och distriktssjukvård.

Boende på äldreboenden behöver därför i dag långt mer fysisk och psy­ kisk omsorg än tidigare. Samtidigt har komplexiteten i deras svårigheter ökat markant eftersom alla äldre, oavsett tillstånd, förväntas kunna bo på äldreboende. I en kartläggning av Köpenhamns kommun bedömde man att 60–80 procent av dem som bodde på vanliga äldreboenden hade de­ mens eller demensliknande symtom. Detta innebär att alla som arbetar inom äldrevården måste hantera de eventuella beteendeproblem hos äldre som ofta är en följd av demens, det är en del av jobbet. En del av jobbet som kräver särskild kompetens.

Samtidigt har vårt synsätt på alla som behöver omsorg förändrats. I dag är nyckelorden att de ska ha självbestämmande och känna värdighet.

Därför kräver arbete i äldreomsorgen i dag specialkunskap och särskild  | 7

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 7

2015-04-19 19:24

kompetens. Och eftersom vi kan säkra specifik kompetens när det till ex­ empel gäller hygien och sårvård, bör vi också kunna se till att personalen i äldrevården har specifik kompetens som gör att de kan förstå och han­ tera de beteenden som kan finnas vid demenssjukdomar.

När vi som författat den här boken pratar med personal som jobbar i äldrevården berättar de om personer med demens som har beteendepro­ blem, som till exempel vägrar hjälp kring sin personliga hygien, ropar, spottar, ger slag och glåpord. Personalen tvingas då ta till metoder som tillrättavisningar, att skicka in personen i fråga på rummet, ge lugnande mediciner eller använda sig av fysiska interventioner, som att lägga ner personen på golvet, köra iväg hen i sin rullstol eller föra bort hen med tvång. Detta gör förstås att de i sådana situationer känner sig maktlösa.

När vi har observerat sådana här svåra omsorgssituationer har vi dock sett att även många äldre, bland annat personer med demens i äldre- och demensomsorgen, verkar maktlösa inför den situation de befinner sig i.

De ger uttryck för att de inte vill att andra bestämmer över dem och att personalen utövar det som i den personcentrerade omvårdnaden kallas förstörande omsorg. Detta kommer vi att återkomma till.

Om de som arbetar i äldre- och demensomsorgen inte ändrar sitt för­ hållningssätt och sin förståelse för denna problematik, kommer den här typen av omsorg att bli allt tyngre och allt dyrare. Därför är en bok som denna nödvändig.

All den maktlöshet som vi i vårt arbete ser hos både personal och många äldre har gjort att vi alltid letar efter den känslan när vi handleder personal i äldre- och demensomsorgen. Orsaken är att vi anser att just maktlöshet är det absolut mest ödeläggande för människor, oavsett om det handlar om personal eller äldre på ett äldreboende eller äldre med stöd i sitt eget hem.

För äldre är det lätt att förstå att maktlösheten är förödande. De kan inte påverka sin situation, de upplever sig vara i personalens eller sjukdo­ 8 | inledning

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 8

2015-04-19 19:24

mens våld och livet upplevs som att det bara flyter med strömmen. Deras maktlöshet ökar i takt med att deras förmågor minskar. Från att ha varit någon som klarat sig själv, kanske fostrat sina barn och deltagit i samhäl­ let som alla andra, har de blivit beroende av andra. De kanske till och med ser framför sig hur deras beroende kommer att öka i framtiden.

Men maktlösheten är precis lika förödande för personalen. Maktlös personal blir ofta konfronterande och krävande. De kan bli cyniska och uppgivna och det kan ibland gå så pass långt att de försöker undvika de personer de har till uppgift att ta hand om. De sitter hellre på kontoret eller i personalrummet än är närvarande för de äldre som bor där.

Men allra värst är nog maktlösheten i själva systemet, den delade maktlöshet som både äldre och personal känner. I stället för att den han­ teras som ett gemensamt problem är det snarare så att motsatsförhållan­ det mellan äldre och personal förstärks. Detta kan leda till en stämning av ömsesidig misstro mellan de båda grupperna, med ett hårt tilltal och ­ibland våld som resultat. Från äldre som har demens, i form av slag och sparkar. Från personalen i form av maktutövande för att få in de äldre till deras rum, eller i värsta fall i form av fysiska fasthållningar.

Alla inblandade hamnar lätt i sådana här situationerna när deras bete­ enden och metoder inte fungerar som tänkt. Det är maktlöshetens allra värsta konsekvens.

Ökad kunskap och effektiv, professionell hantering Den här boken har som huvudsyfte att öka kunskapen hos dig som arbe­ tar i äldre- och demensvården om olika beteendeproblem, så att du kan hantera dem på ett effektivt, professionellt och säkert sätt. Genom att du lär dig förstå den här typen av beteenden och de metoder som beskrivs i boken kan du tillsammans med dina kollegor förändra er gemensamma vardag i positiv riktning. inledning | 9

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 9

2015-04-19 19:24

Det handlar framför allt om att du tittar på ditt eget beteende och de sätt du själv hanterar svåra situationer på. Forskning har visat att föränd­ ring av vårt eget beteende är det absolut mest effektiva sättet att hantera andras beteende på.

Äldre- och demensomsorgens viktigaste uppgift Äldre- och demensomsorgens viktigaste uppdrag är att se till att äldre personer som behöver stöd i vardagen får det, så att de kan leva ett så fullvärdigt liv som möjligt. Har de demens innebär dock de beteendepro­ blem som kan uppträda att uppdraget blir svårare för personalen. För att hantera det så enkelt och smidigt som möjligt bör personalen därför kon­ centrera sig på sin primära funktion. Uppdraget är alltså inte att fostra de personer som har demens eller lära dem att uppföra sig. Uppdraget är i stället att hantera och förebygga deras negativa beteenden så att de kan ha ett fungerande liv. Helst på ett sätt som inte tar för mycket tid, energi eller plats. Det är inte personen med demens som ska ha i uppdrag att uppföra sig, utan det är personalen som ska ha i uppdrag att skapa en kontext som gör att de här personernas vardag fungerar.

Det är just det denna bok handlar om. Hur du som arbetar i äldre- och demensomsorgen kan tänka, agera och bemöta personer med demens, oavsett om de bor på ett äldreboende eller i sitt eget hem. Och hur du kan göra det på ett sätt som innebär att du tar ansvar för att alla äldre som har demens kan upprätthålla ett fungerande liv med självbestämmande och möjlighet att ta ansvar för sina handlingar.

Demenssjukdomar Varje gång man pratar om demens är det viktigt att påpeka att demens inte yttrar sig likadant hos alla. Det finns olika typer av demens som får 10 | inledning

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 10

2015-04-19 19:24

olika konsekvenser för den drabbades beteende. I en bok som denna, om beteendeproblem, är det extra viktigt att vara medveten om vilka typer av demens som finns och hur de yttrar sig. Därför finns det i bokens extra­ material (sidan 162) en genomgång av de fyra vanligaste demensformer­ na: alzheimerdemens, vaskulär demens, frontotemporal demens och lewykroppsdemens (Lewy Body Demens). Utöver dessa finns det en mängd andra sällsynta demensformer och det är inte ovanligt att en per­ son har mer än en demenssjukdom samtidigt.

De situationer som du kommer att läsa om i boken är verkliga (anony­ miserade) och hämtade från vardagen på olika demens- och äldreboen­ den. I situationerna har vi avsiktligt inte specificerat vilken typ av demens personerna har. Vår utgångspunkt är just att det inte är demensdiagnosen i sig som ska avgöra vilket förhållningssätt personalen väljer. Det ska i stället vara ett personcentrerat förhållningssätt som är avgörande, där varje enskild persons resurser och förmågor, svårigheter, intressen, bete­ endemönster och sätt att reagera på identifieras när personen i fråga är i olika grader av affekt. För att du ska få en generell förståelse för vilka kognitiva svårigheter och symtom olika typer av demens kan orsaka, så att du kan känna igen dem i vardagen och få en förståelse för en viss per­ sons beteende, rekommenderar vi därför att du, innan du läser vidare, tar en snabb titt på de olika demensformerna i extramaterialet. Det kan till exempel vara bra att veta att personer med en viss typ av demens kan få hallucinationer, så att de inte felaktigt medicineras med antipsykotisk medicin som inte har effekt på hallucinationer vid lewykroppsdemens.

Först genom att man lär sig förstå en dement persons specifika svårig­ heter kan man få en känsla för vad som skulle kunna fungera när man träffar den här personen nästa gång. Till exempel kan beteendet att kissa i en blomkruka i dagrummet vara ett resultat av olika hjärnskador. Det kan bero på att personen på grund av frontala skador struntar i var hen kissar. Men det kan också bero på att personen på grund av alzheimerde­ inledning | 11

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 11

2015-04-19 19:24

mens misstolkar omgivningarna och uppfattar blomman som en toalett eller ett träd i trädgården där hen kan kissa. Dessutom kan en mer gene­ rell förståelse för de olika demensformerna ge några idéer till möjliga pe­ dagogiska lösningar. Till personer med frontotemporal demens kan man till exempel mycket väl rakt och lugnt berätta var de ska kissa i stället.

Medan man med personer med alzheimerdemens måste vara mycket var­ sam med att påpeka fel och brister eftersom de faktiskt skulle skämmas.

Och du vill förstås inte att någon ska skämmas. Det är helt grundläggan­ de i personcentrerad omvårdnad.

Personcentrerad omvårdnad I takt med att vården av äldre gick från äldreboenden för ganska friska äldre och långvård för sjuka och äldre med demens, till dagens äldreom­ sorg där alla som tar emot stöd på ett eller annat sätt har funktionsned­ sättningar, utvecklade man i Storbritannien ett sätt att tänka inom äldre­ omsorgen som kallas person centered care, personcentrerad omvårdnad.

Huvuddragen i förhållningssättet utvecklades av den brittiske psykolo­ gen Tom Kitwood och har sedan använts och vidareutvecklats runt om i världen. Det har till och med spridit sig till andra områden, såsom förloss­ ningsvård och allmän omvårdnad. Tom Kitwoods huvudpoäng är att per­ sonen kommer före diagnosen. Man måste i första hand se till personen och inte till den diagnos personen har.

Tanken är i grunden allmänmänsklig, vi är ju alla människor och bör inte ses på som omsorgsobjekt. Tom Kitwood upptäckte att individer som blir behandlade som personer uppför sig som personer i högre utsträck­ ning än om de hade behandlats som omsorgsobjekt. Det betyder att om­ sorgspersonalens sätt att bedriva omsorg på har en avgörande effekt på hur en person med demens påverkas av sin sjukdom.

Kitwood beskriver att en omsorg som fyller fem grundläggande psyko­ 12 | inledning

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 12

2015-04-19 19:24

logiska behov gör att en person med demens kan hantera sin sjukdom bättre och därmed behålla en högre funktionsnivå längre. De fem grund­ läggande behoven är: ff

Tröst :

Att personen med demens får tröst i form av ömhet, närhet,

lindring av ångest och sorg, tillförsikt och en känsla av trygghet som kommer från att det finns en medmänniska i närheten. Att personalen håller ihop helheten när det är risk för kollaps. När personen förlorar sin självkontroll får personalen inte förlora sin, utan de ska stödja ­personen att återta kontrollen. ff

Anknytning :

Att personen med demens knyter an med andra så att

hen kan känna sig säker på att vara uppskattad, oberoende av det egna kaoset. »De gillar mig fortfarande, även när jag har en dålig dag.« Att personalen utgår från personens upplevelser och erkänner dem. ff

Inkludering :

Att personen med demens känner att hen är en del av

gemenskapen och av ett större sammanhang där upplevelsen är ­baserad på att gruppen skulle klara sig sämre om personen inte vore med. f f Meningsfull sysselsättning: Att personen med demens har en me­ ningsfull sysselsättning som bygger på hens förmågor och livshistoria och att hen är med i livsprocesserna och de vardagliga aktiviteterna. ff

Identitet :

Att personen med demens har en identitet, vet vem hen

är och kan »berätta« sin livshistoria. Rätten att bli sedd och hörd samt att bli tagen på allvar.

Men det finns också vård som är förödande och som påskyndar sjuk­ domsförlopp. Som ofta resulterar i beteendeproblem. Tom Kitwood har inledning | 13

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 13

2015-04-19 19:24

identifierat 17 områden för detta som granskas i detalj i bokens extrama­ terial (sidan 170). Det är områden där vården inte är baserad på indivi­ dens identitet, resurser och förmåga att agera som en självständig och social människa.

Att arbeta personcentrerat med personer med demens kräver ett stän­ digt engagemang. Det är lätt hänt att man som personal fastnar i en vilja att »uppfostra«, även om man vet att uppfostran bygger på lärande och att demens faktiskt betyder att man inte är så bra på att lära längre.

Personcentrerad omvårdnad och lågaffektiv pedagogik Den här bokens utgångspunkt är att skapa en koppling mellan person­ centrerade omvårdnadsmetoder och lågaffektiv pedagogik (en metod för hantering av beteendeproblem som bäst beskrivs i de principer som utgör bokens olika kapitel), eftersom de två metoderna, eller pedagogiska syste­ men, kompletterar varandra. Det är lättare att arbeta personcentrerat om man har praktiska metoder att hantera problembeteendena med, och det är lättare att arbeta med lågaffektiv pedagogik om man har en personcen­ trerad omvårdnadskultur.

Vi som har skrivit den här boken arbetar på olika sätt med lågaffektiv pedagogik och personcentrerad omvårdnad. I Bo Hejlskov Elvéns arbete som psykolog är lågaffektiv pedagogik centralt, och i Charlotte Agger och Iben Ljungmanns arbete som ledare av ett demenscenter är det centralt att arbeta personcentrerat.

Att läsa denna bok Den här bokens syfte är att skapa en öppenhet som kan göra upp med begrepp som »sunt förnuft« och »personkemi« (uttryck som de flesta av oss bara använder när vi inte kan argumentera för det vi faktiskt gör) och 14 | inledning

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 14

2015-04-19 19:24

leda till att du som arbetar i äldreomsorgen, och framför allt med perso­ ner med demens, i stället försöker tänka och agera på ett annorlunda och mer hänsynsfullt, mer respektfullt och effektivare sätt. Men det kräver både flexibilitet och öppenhet.

Bokens första del är indelad i elva kapitel som vart och ett handlar om en princip som exemplifieras med minst en situation hämtad från verklig­ heten. Principerna baseras på forskning om just hantering av beteende­ problem. Några av dem ligger mycket långt från hur vi människor van­ ligtvis tänker. Men eftersom du har valt att läsa den här boken är det förmodligen för att de principer du brukar stödja dig på har visat sig vara otillräckliga. Vi diskuterar också situationerna och personalens handlan­ de utifrån principerna.

Den andra delen består av fallstudier från verkliga händelser mellan äldre och personal där vi tittar lite bredare på de olika situationerna mot bakgrund av de principer som den första delen beskriver. Detta kan fun­ gera som en hjälp att förstå vad som händer och utifrån detta kan sedan möjliga strategier formuleras. Tanken är att du som arbetar i äldrevården och äldreomsorgen genom detta ska få praktiska metoder och ett förhåll­ ningssätt att utgå från i din vardag på Sveriges äldre- och demensboen­ den. För vi är övertygade om att du ofta träffar på situationer som de vi beskriver.

I boken har vi, när det skulle kunna stå »han eller hon« valt att skriva hen. Det är av praktiska skäl eftersom texten blir lättare att läsa då. Vi­ dare skriver vi äldre, även om vi oftast menar personer med demens oav­ sett ålder. Och på grund av det står det äldrevård och demensvård lite löst här och var även om vi är medvetna om att personer med demens finns inom en mängd verksamheter. Vi menar förstås alla verksamheter där personer med demens finns. Det skulle bara göra boken svår att läsa om vi skulle vara alldeles korrekta hela tiden. I stället för att fylla boken med fotnoter har vi valt att samla särskilda referenstexter som redogör för den inledning | 15

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 15

2015-04-19 19:24

forskning och de teorier som boken bygger på, kapitel för kapitel. Även det för att öka läsbarheten. Referenstexterna hittar du i extramaterialet i slutet av boken (sidan 182). Där finns det också ett studiematerial för varje princip som du kan använda som underlag för gruppdiskussioner i arbetslaget. Studiematerialet består av tolv gruppsamtal. Varje samtal be­ räknas ta en kvart till en halvtimme och lämpar sig väl att läggas sist i samband med veckans personalmöte eller liknande.

Vi vill avslutningsvis tacka Teresa Elvén för det stora arbetet med att översätta texten till svenska och Susan Elvén för hjälp med en sista språk­ koll.

16 | inledning

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 16

2015-04-19 19:24

Beteende_채ldrev책rd_inlaga.indd 17

2015-04-19 19:24

1

1

2 3 4 5 6 7 8 9 10

Ta alltid reda p책 vem det 채r som har problem

11

Beteende_채ldrev책rd_inlaga.indd 18

2015-04-19 19:24

Dora I mitten av april kommer Dora till ett avlastningsboende. Hon går

oroligt omkring och kommer hela tiden in på kontoret och frågar ­efter sina nycklar eftersom hon vill hem till sin lägenhet. Också denna dag vill Dora ha sina nycklar. Hon insisterar och säger mycket hotfullt till Lisa som är på kontoret: »Jag vill ha mina nycklar och om du inte ger mig dem så går jag till polisen, jag vet att du gömmer dem!« ­Därefter börjar Dora rota igenom lådor och skåp. När Lisa ber henne sluta går hon. Efter en stund ser Lisa att Dora korsar vägen utanför.

Hon är på väg hem.

19

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 19

2015-04-19 19:24

Problem och lösningar Principen »Ta alltid reda på vem det är som har problem« är enkel. I ex­ emplet om Dora slutar en besvärlig situation med att hon går iväg. För personalen är detta ett stort problem. För Dora är det en lösning. Hennes motivation för att ändra sitt beteende är minimal. Hon löser en svår situa­ tion på ett sätt som hon tycker är utmärkt. Men personalen har ett di­ lemma. Att ha ansvar för en person som inte hittar är ett enormt problem, särskilt om personen vill gå hem till sitt gamla hem.

Om personalen i den här situationen menar att det är Dora som uppvisar ett beteendeproblem blir saken besvärlig. För då kommer de att vilja få henne att ändra sitt beteende. Men Dora tycker inte att det är ett problem att hon går och har inte för avsikt att ändra sin goda lösning till en sämre.

Det handlar i stället om att Lisa och hennes kollegor måste se till att situa­ tionen inte går så långt som den gör. Deras motivation att ändra sitt bete­ ende måste vara större än Doras. De är de professionella. Dora är en person på ett avlastningsboende. Hon har dokumenterade svårigheter med att klara livet i vardagen. För att lösa situationen måste personalen först och främst, i stunden, följa efter Dora. I nästa steg är de tvungna att hitta en lösning och se till att situationen inte upprepar sig. Att låsa in Dora för att ha bättre tillsyn över henne är inte en lösning, och heller inte logiskt eller lagligt. Personalen kan inte använda tvång för att få bättre kontroll.

Lisa går efter Dora. Hon springer inte, utan går lugnt och tyst

­efter henne tills hon är ikapp. Lisa frågar: »Vad ska du göra där hem­ ma?« »Jag ska hem för där är det varmt«, svarar Dora samtidigt som hon gnuggar sina bara armar. Lisa säger: »Dora, fryser du? Vill du inte ta på dig en varm tröja? Kom så går vi in och letar rätt på en varm tröja till dig.« De går tillbaka tillsammans och hittar en tröja som Dora tar på sig. Dora sätter sig i dagrummet och ler och vinkar till Lisa när hon går tillbaka till kontoret.

20 | första delen

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 20

2015-04-19 19:24

Fredrik Fredrik kommer stampandes ut från sitt rum och skriker högt:

»Det brinner, det brinner.« Några i personalen kommer springande och konstaterar att det inte alls brinner någonstans. En undersköters­ ka, Dunja, säger till honom: »Nej, det brinner ingenstans, det finns ingen eld eller rök.« Då knuffar Fredrik undan henne och skyndar ­vidare ner i korridoren medan han fortsätter att ropa: »Det brinner, det brinner!« Dunja och några av hennes kollegor följer efter och försöker få Fredrik att sluta, men han slår mot dem och fortsätter att skrika ännu högre. När de ber honom att vara tyst tar han i ännu mer. Personalen kallar på sjuksköterskan och berättar att Fredrik är helt paranoid och att han behöver ha lugnande medicin. Sjuksköterskan går då fram till Fredrik och frågar honom: »Var brinner det någonstans?« Fredrik ­slutar skrika och säger: »I benet, i benet.« Sjuksköterskan svarar: »Har du ont i benet och vill ha något för smärtan?« Fredrik sätter sig ­tydligt lättad ner medan han säger: »Ja tack, det var bra att du kom.«

Också i Fredriks fall finns det en anledning till hans beteende. Han har ont i benet och kan inte förstå det. Hans tolkning, att det brinner, är ett resultat av hans svårigheter att sätta in sin smärta i ett sammanhang. Ef­ tersom han tror att det brinner är det logiskt att han springer efter hjälp.

Dunja och de andra i personalen förstår inte vad det handlar om, de försöker först att verklighetskorrigera Fredrik (en uppfostrande metod utan respekt för hans egen upplevelse) och när inte det fungerar anser de att han behöver medicin för att lugna sig. Fredriks springande och skri­ kande är ett problem för dem. Men för Fredrik är det en lösning. Hans problem är ju att det gör ont. Först när sjuksköterskan frågar om hans Ta alltid reda på vem det är som har problem | 21

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 21

2015-04-19 19:24

upplevelse får de andra i personalen tillgång till hans problem så att det kan lösas. Och samtidigt löses därmed personalens problem. Att förvänta sig att Fredrik ska lösa personalens problem är inte realistiskt – eller framåtriktat. Därför hjälper det inte att de ber Fredrik vara tyst eller visa honom att det inte brinner.

Denna bok handlar om hur vi som arbetar i äldreomsorgen hanterar de problem vi stöter på. Det ska dock redan från början påpekas att de pro­ blem som behandlas är de problem som vi upplever. Boken handlar alltså om vad vi kan göra för att lösa de problem vi stöter på, inte vad äldre kan göra för att lösa våra problem. De löser för det mesta sina egna problem.

Kanske inte nödvändigtvis på ett sätt som vi anser vara bra metoder, utan oftast med metoder som ger oss problem som måste lösas här och nu.

Men som personal måste vi vara medvetna om att vi har ett större ansvar än de äldre vi arbetar med – av flera anledningar. Vi är professionella. Det är inte de. Därför är det naturligtvis vi som har ansvaret. Och bara genom att ta det ansvaret kan vi lösa de problem vi möter.

Sammanfattning

Det finns en tendens att se ett beteendeproblem som att det är personen med beteendet som har problem. I verkligheten upp­ står det problem när vi inte vet hur vi ska hantera ett visst bete­ ende. Om vi ska vara effektiva måste vi därför inse att det är vi, när vi saknar metoder att hantera beteendet på, som har pro­ blem.

22 | första delen

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 22

2015-04-19 19:24

Beteende_채ldrev책rd_inlaga.indd 23

2015-04-19 19:24

1 2

2

3 4 5 6 7 8 9 10

Människor som kan uppföra sig gör det

11

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 24

2015-04-19 19:24

Erik Erik går hela tiden till kylen för att hämta mat. Personalen tycker

att detta är ett stort problem eftersom Eriks händer är smutsiga när han rotar runt bland maten. De tycker att det är oansvarigt i förhål­ lande till de andra boendes hälsa. Därför har de upprepade gånger förklarat för Erik att han inte får rota runt i kylen och de har försökt hålla honom på sitt eget rum vid matsituationerna.

Också denna dag kommer Erik och vill titta i kylen. Alice som ­arbetar och befinner sig i köket säger: »Jag kan ta mat åt dig.« Men Erik fortsätter mot kylen. Alice ställer sig då framför kylen för att ­hindra Erik att öppna den: »Nej Erik, jag har sagt till dig att du inte får öppna kylen själv.« Han ignorerar Alice, tar tag i dörren och drar till så att Alice faller. Innan hon hinner flytta sig sparkar han till henne.

Alice skriker: »Det är inte okej att du sparkar och slår, hör du vad jag säger!« Då river Erik ut allt från kylen. Alice och de andra som är i köket går därifrån och låser in sig i ett rum. Erik fortsätter med att slå omkull och kasta runt möblerna i köket. Efter en kort stund går han dock in på sitt rum.

Efteråt hålls ett möte med ledningen där personalen samstämmigt ger uttryck för att Erik inte hör hemma på avdelningen och att led­ ningen måste se till att han flyttas. Annars måste det som ett mini­ mum finnas en extra personal för Erik under alla dygnets timmar för att skydda de andra på boendet.

25

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 25

2015-04-19 19:24

Förmågor, krav och förväntningar Principen »Människor som kan uppföra sig gör det« är formulerad av Ross W. Greene, en amerikansk psykolog. Principen är egentligen väldigt enkel; om en person uppför sig är det för att hen kan. Om en person inte uppför sig är det för att hen inte kan. Åtminstone inte i den aktuella situa­ tionen. I situationen med Erik måste personalen börja titta på vilka krav och förväntningar de har på hans förmågor. För varje fas som beskrivs ovan om Erik handlar det om olika komplexa och outtalade krav och förväntningar som ska uppfyllas för att han ska lyckas »uppföra sig«. De outtalade kraven och förväntningarna i denna situation är: ff Erik ska kunna känna när han är hungrig. Det är inte ovanligt att ­personer med demens förlorar den förmågan. ff Om han inte kan känna om han är hungrig ska han veta om att det närmar sig matdags. Det vet de flesta av oss antingen genom att följa klockan eller genom att minnas när vi senast åt. Erik har inte en chans att veta detta. Han kan inte längre förstå tiden eller komma ihåg när han senast åt. ff Han ska veta att kylen inte är hans, utan att den innehåller allas mat.

Erik har levt hela sitt vuxna liv i eget hus med egen kyl. Om persona­ len berättar för honom att denna kyl inte är hans kan han bara kom­ ma ihåg det i några minuter. Hans grundinställning kommer alltid vara att det är hans kylskåp och hans mat. För det är han van vid. ff Han ska acceptera att personalen bestämmer. Erik har bestämt över sig själv sedan han blev vuxen och han är ju i sitt eget hem (han bor ju på vårdboendet). Han kan bara förstå att det är personalen som ­bestämmer över kylen om han samtidigt kan komma ihåg att det inte är hans kylskåp.

26 | första delen

Beteende_äldrevård_inlaga.indd 26

2015-04-19 19:24

Beteende_채ldrev책rd_inlaga.indd 27

2015-04-19 19:24

U SOM ARBETAR

i äldre- och demensvården kan möta

personer som uppträder oroligt, rastlöst eller aggressivt. De kanske visar rädsla, hör röster eller bara sitter i en vrå utan att vilja kommunicera. I dagens äldreomsorg finns många boende som har personlighets- och beteendeförändringar, ofta beroende på demenssjukdom. Hur kan du förstå och möta dem på ett effektivt och professionellt sätt?

Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog med mångårig erfarenhet av rådgivning och utbildning om hantering av problem-

äldrevården kan förebyggas och hanteras. Metoderna som beskrivs utgår från personcentrerad vård och förhållningssättet lågaffektivt bemötande. Det handlar bland annat om att förmedla trygghet och skapa en lugn miljö. Det gäller också att utgå ifrån personen i stället för den diagnos personen har.

Utifrån vardagsexempel lyfter författarna fram situationer som de flesta säkert känner igen sig i. De ger konkreta tips och

skapande beteenden utifrån lågaffektiva

i slutet av boken finns studiematerial som kan användas som

metoder. Iben Ljungmann är leg. psykolog

diskussionsunderlag i arbetslaget eller i studiesyfte.

vid Demenscentret Pilehuset i Köpenhamn.

Charlotte Agger är psykiatrisjuksköterska vid samma center.

Boken riktar sig till alla som arbetar inom äldre- och demensvården, till exempel undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och läkare, samt studerande till dessa yrken. Den är också användbar för närstående.

ISBN 978-91-27-14145-2

Beteendeproblem i äldrevården

Foto: Carola Björk

Denna bok förmedlar hur problemskapande beteenden i

Hejlskov Elvén • Agger • Ljungmann

D

Bo Hejlskov Elvén Charlotte Agger Iben Ljungmann »Det finns en tendens att se ett beteendeproblem som att det är personen med beteendet som har problem när vi inte vet hur vi ska

hantera ett visst beteende. Om vi ska vara effektiva måste vi därför inse att det är vi, när vi saknar metoder att hantera beteendet på, som har problem.«

Beteendeproblem I ÄLDREVÅRDEN Att förstå och möta

9 789127 141452

Beteendeproblem_äldre_omslag_gk.indd 1-5

2015-04-21 16:47