Page 1

TOVE PHILLIPS

Pedagogiskt ledarskap

Pedagogiskt ledarskap ANDRA UPPLAGAN

TOVE PHILLIPS

TOVE PHILLIPS

Ser du dig själv som en ledartyp? Vad är det egentligen som gör vissa människor till bra ledare? Hur kan man planera aktiviteter som passar alla i gruppen?

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen pedagogiskt ledarskap, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Pedagogiskt ledarskap

Den här boken är för dig som studerar pedagogiskt ledarskap eller helt enkelt vill lära dig mer om vad det innebär att vara en ledare. Pedagogiskt ledarskap tar upp allt ifrån olika ledarskaps- och organisationsteorier till konflikthantering och hur man arbetar praktiskt för att bli en bra ledare. Detta är den andra upplagan av Pedagogiskt ledarskap och den innehåller uppdaterad och omarbetad information. Det finns även fördjupningsuppslag med samtida forskning och tematiska övningar som kan användas i de beröringspunkter som finns med andra kurser.

ANDRA UPPLAGAN

Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

ISBN: 978-91-40-69421-8

9 789140 694218

40694218.2.1_PED_omslag.indd Alla sidor

2017-06-26 12:35


Innehåll 1. Teorier om ledarskap ...........................................................6 Att leda..................................................................................................................................... 8 Ledarens funktion ..............................................................................................................12 Pedagogik .............................................................................................................................12 Inlärning..................................................................................................................................31 Behov och motivation.......................................................................................................37 Organisation.......................................................................................... ...............................42 Sammanfattning .................................................................................................................53

2. Ledarens betydelse ............................................................ 57 Ledaregenskaper................................................................................................................ 58 Faktorer som påverkar ledarskapet................................................ ............................ 67 Det sociala sammanhanget............................................................................................ 76 Ledaren och individen...................................................................................................... 84 Ledaren och gruppen....................................................................................................... 91 Bli en bättre ledare............................................................................................................ 97 Sammanfattning...............................................................................................................101

3. Ledarskap och genus .......................................................105 Genus och könsroller..................................................................................................... 106 Manligt och kvinnligt ledarskap ................................................................................ 112 Lika möjligheter till ledarskap?................................................................................... 118 Att leda jämställt............................................................................................................. 122 Sammanfattning...............................................................................................................127

4

40694218.2.1.indb 4

2017-06-27 08:01


4. Konflikter ..........................................................................131 Vad är en konflikt?...........................................................................................................132 Ledarens ansvar..................................................................... ...........................................137 Förebygga konflikter ..................................................................................................... 138 Att upptäcka konflikter...................................................................... ........................... 140 Hantera konflikter............................................................................................................142 Utvärdera konflikter........................................................................................................149 Mobbning........................................................................................................................... 150 Sammanfattning...............................................................................................................163

5. Planera, genomföra och utvärdera ...............................167 Syfte, mål och planering .............................................................................................. 168 Med målgruppen i fokus ...............................................................................................176 Att genomföra aktiviteter........................................................................................... 180 Dokumentation ............................................................................................................... 183 Utvärdering........................................................................................................................187 Arbetsmiljö........................................................................................... ..............................192 Entreprenörskap ..............................................................................................................199 Sammanfattning ............................................................................................................. 203

6. Interaktion och kommunikation.....................................207 Interaktion. ....................................................................................................................... 208 Kommunikation ............................................................................................................... 212 Faktorer som påverkar ..................................................................................................215 Sammanfattning ............................... ...............................................................................219 Ordlista .............................................................................................................................. 238 Index.....................................................................................................................................239 Bildförteckning ................................................................................................................240

5

40694218.2.1.indb 5

2017-06-27 08:01


1 Teorier om ledarskap Det här kapitlet tar upp olika teorier som rör ledarskap, pedagogik och organisation. Det förklarar alltså den teoretiska sidan av ledarskapet. I detta kapitel får du lära dig om:

* Ledarskap * Ledarens funktion * Pedagogik * Inlärning * Behov och motivation * Organisation

DISKUTERA

· FUNDERA PÅ

1. Har du någonsin varit i en ledarroll? Hur gick det? 2. Vilken åldersgrupp tror du är svårast att leda och varför? 3. Varför tror du Alva har svårt att få elevernas respekt? 4. Hur tycker du att Alvas handledare ska hjälpa Alva? 5. Skulle du kunna tänka dig att ha ett yrke där du är i en ledarroll? Varför/varför inte?

Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Ledarskap och organisationer utifrån olika teorier”

6

40694218.2.1.indb 6

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Alva går tredje året på Barn- och fritidsprogrammet. Just nu gör hon praktik i grundskolan, i årskurs fem. Hennes handledare är idrottslärare, så Alva har fått medverka på ett stort antal idrottslektioner. Hon tycker det är ganska kul, men är förvånad över hur tuffa och uppkäftiga elvaåringarna kan vara. När det är dags för henne själv att planera och genomföra en lektion är hon mycket nervös. Alva ska ha en lektion i amerikansk fotboll, något som hon själv tycker är kul. Hon börjar med att berätta om sportens historia och spridning i världen. Nervositeten gör att hon pratar snabbt och hon känner hur kinderna hettar. Några av tjejerna i klassen fnissar. När hon delar in klassen i lag är det några killar som börjar jaga varandra. Alva ropar på dem, men det tar en stund innan hon har

samlat ihop alla och fått deras uppmärksamhet. Hon ska nu berätta om reglerna och står framför gruppen med elever med en boll i handen. Hennes handledare hjälper till för att visa hur man passar och tar emot bollen, men Alva tappar den och snubblar. – Bra jobbat! säger en av klassens skojare med tillgjord röst. Tjejerna fnissar. Alva låtsas som ingenting, utan fortsätter att berätta om reglerna. Hon märker att några av tjejerna inte lyssnar, utan står och pratar om något annat. – Kom igen nu tjejer, säger Alva. Hon försöker låta tuff, men rösten sviktar. – Kom igen nu tjejer, piper en av killarna i gruppen och fnissar. Alva känner en klump i halsen och märker hur det börjar vattnas i ögonen.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 7

7

2017-06-27 08:01


Att leda Människan är ett flockdjur och nästan alla flockar behöver ledare. Den som leder flocken är den som bestämmer vad man ska göra och hur man ska göra det. Det är också ledaren som har ansvar för flocken, dels för dess resultat, dels för dess välmående.

Vad är ledarskap? Ledarskap är utförandet av de uppgifter som en ledare inom exempelvis en stat, organisation, arbetsplats eller familj har hand om. Ibland sköts ledarskapet av en person, ibland av flera. Den eller de som befinner sig i ledningen är nästan alltid de som har högst status och befinner sig högst upp i gruppens hierarki. Ett av ledarskapets syften är att organisera och vägleda gruppen mot olika mål och med goda resultat. Ett annat är att skapa sammanhållning i gruppen och ge stöd åt de enskilda individerna. Ledarskap handlar också om egenskaper och personlighet. De flesta av oss har en inre bild av hur en ledare ska vara, men bilden varierar beroende på våra erfarenheter och alla de olika ledare vi mött under våra liv.

8

40694218.2.1.indb 8

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Formellt ledarskap Formellt ledarskap innebär att ledaren fått sin roll genom beslut. Det kan till exempel vara en ordförande i en förening, en chef på ett företag, en lärare i en klass eller ett lands statsminister. Det formella ledarskapet innehåller bestämda uppgifter, som ofta finns beskrivna i lagar, stadgar eller anställningsavtal. Den formella ledaren har makt, status och ofta fler privilegier än andra, exempelvis genom högre lön. Den har också ett mycket större ansvar. Rektorn på en skola har många ansvarsområden, allt ifrån att verksamheten följer nationella mål och riktlinjer till att det inte förekommer mobbning eller annan kränkande behandling på skolan.

Informellt ledarskap Informellt ledarskap uppstår inte genom beslut, utan genom socialt samspel. I de flesta grupper finns det någon som har ledarrollen. Det är sällan något som uttalas i ord, eller ens diskuteras bland gruppens medlemmar. Det ”bara blir” så. Den informella ledaren har heller inga bestämda uppgifter. I en kamratgrupp har kanske ledaren mest att säga till om, men det finns inga formella krav på att den ska utföra något särskilt. I dokusåpor och andra sociala experiment kan man se hur det går till när vissa människor blir ledare. Det är ofta människor som har synpunkter om mycket, men också ser till att saker blir utförda. De verkar ha ett behov av att organisera och skapa ordning. Om resten av gruppen tycker att de gör ett bra jobb, så accepterar de ofta deras roll som ledare. Ibland är det många som vill vara ledare och då kan det bli konflikt. I slutändan brukar det vara den som har flest anhängare som får ledarrollen.

formell – något som följer vissa former eller regler stadgar – formella regler, exempelvis som styr en förenings verksamhet privilegium – fördel, förmån informell – spontan, ledig, avspänd, något som inte behöver hålla sig till vissa former

Äventyr i vildmarken – vem tar ledningen?

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 9

9

2017-06-27 08:01


Ledarskapsteorier Det finns många teorier som rör ledarskap. Teorierna har olika perspektiv och fokuserar alltså på olika aspekter av ledarskapet:

Personlighet. Egenskaper och identitet som gör en person till en framgångsrik ledare.

Funktion. Utövande och organisation av ledarskap genom beteende och handling.

Symbol. En symbol för struktur, makt, mål och meningsfullhet i t.ex. ett samhälle, en organisation eller ett idrottslag.

Arv eller miljö Flera ledarskapsteorier ägnar sig åt frågan om huruvida ledaregenskaper är medfödda eller inte. The Great Man Theory var en ledarskapsteori som blev populär under 1900-talets första hälft. Dess huvudtanke är att ledaregenskaper är medfödda, något man kom fram till genom att jämföra egenskaper hos ledare och icke-ledare. Enligt den här teorin är det bara ett fåtal män som har kapacitet att bli ledare. Kvinnor togs inte med i bilden alls. The Traits Theory är en annan teori som menar att en person kan ha vissa fysiska och mentala egenskaper som skapar bättre förutsättningar för ledarskap. Det kan till exempel vara social kompetens, intelligens och problemlösningsförmåga, men också fysiska egenskaper som längd, vikt och hårfärg. Behavioristiska teorier menar tvärtom att alla genetiskt sett har lika stora möjligheter att bli ledare. Det är miljö, uppväxt, erfarenheter, träning och tillfälligheter som gör att vissa människor utvecklar ledaregenskaper och blir ledare. Frågan om arv och miljö är intressant, viktig och omtvistad. Fortfarande är det många som anser att människor föds till ledare och att vem som helst inte kan ta på sig ledarrollen. Men om man aldrig har sett sig själv som ledare och därför aldrig provat på att vara ledare, så vet man ju inte.

10

40694218.2.1.indb 10

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Vilka ledare känner du igen? Vad är de kända för?

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 11

11

2017-06-27 08:01


Ledarstil Tänk på alla dina lärare och hur olika de är. Vissa är kanske stränga, andra är pratiga, snälla, slappa, välorganiserade, respektingivande, högljudda, försiktiga, mjuka och milda eller hårda och bestämda. Några kanske vill diskutera allt med eleverna, medan andra bestämmer det mesta själva.

▶ Den auktoritäre ledaren är i en absolut maktposition över

auktoritär – i maktposition, bestämmande, sträng

gruppens medlemmar. Man ska lyda och inte opponera sig. Den här ledaren ber aldrig sina underordnade om synpunkter eller råd, utan bestämmer allt på egen hand. Ledarskap inom det militära är ofta auktoritärt, eftersom allvarliga situationer som krig behöver en väldigt tydlig ledning.

▶ Den demokratiske ledaren involverar gruppens medlemmar och låter dem komma med synpunkter och förslag. Alla har en chans att säga sitt och vara delaktiga i besluten. Det demokratiska ledarskapet har många fördelar. Det gör ofta att gruppens medlemmar trivs bättre. Många presterar dessutom bättre när de själva har fått vara med och ha inflytande över verksamheten. För att ett demokratiskt ledarskap ska fungera bra är det viktigt att ledaren är ansvarsfull och tydlig. När många vill få sin vilja igenom finns det annars risk för kaos.

▶ Låt-gå-ledaren lägger över en stor del av ansvaret på gruppens medlemmar. Man får hjälp av ledaren när man ber om det, men annars håller denna sig i bakgrunden och är ganska passiv. Vissa låt-gå-ledare anser att den frihet de ger medlemmarna skapar bättre förutsättningar och utvecklar deras initiativförmåga. Några är osäkra i sin ledarroll och känner sig obekväma med att leda och stå i centrum. Andra är helt enkelt ointresserade av sin uppgift. Hur man vill ha sin ledare varierar från person till person. Gillar man att ta eget ansvar kanske man trivs bäst med en ledare som ger stor frihet. Har man däremot svårt att ta ansvar kan det kännas skönt med en auktoritär ledare. De flesta verkar dock tycka bäst om ett demokratiskt ledarskap, så länge det är starkt och tydligt.

12

40694218.2.1.indb 12

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Är det nödvändigt med auktoritärt ledarskap inom försvaret?

Uppgifts- och relationsorienterat ledarskap Ibland talar man om ledarskapsstilar utifrån vad ledaren fokuserar mest på. Är det viktigaste att verksamhetens uppgifter blir genomförda och att man når sina mål eller är det viktigaste att skapa goda relationer i gruppen? Den uppgiftsorienterade ledaren ser det som sin viktigaste funktion att få jobbet gjort. Gruppen styrs hela tiden med tanke på de mål som ska uppnås. Relationer och eventuella konflikter hamnar i bakgrunden. Den relationsorienterade ledaren ser det som sin viktigaste uppgift att skapa en bra grupp, eftersom en bra grupp har större möjligheter att få ett bra resultat. För den här ledaren är det viktigt att arbeta med trivsel, sammanhållning och delaktighet.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 13

13

2017-06-27 08:01


Situationsanpassat ledarskap I ett situationsanpassat ledarskap använder sig ledaren av olika metoder i olika situationer. Ledarskapsforskarna Paul Hersey och Ken Blanchard skapade 1969 en modell för det situationsanpassade ledarskapet, en modell som beskriver fyra olika ledarstilar som anpassas efter deltagarens kompetens och engagemang.

coachande – handledande, vägledande delegera – att lämna ifrån sig makt och beslutsfattande till andra

S3 – D3

S2 – D2

Stödjande ledarskap

Coachande ledarskap

Lågt uppgiftsfokus

Högt uppgiftsfokus

Högt relationsfokus

Högt relationsfokus

S4 – D4

S1 – D1

Delegerande ledarskap

Styrande ledarskap

Lågt uppgiftsfokus

Högt uppgiftsfokus

Lågt relationsfokus

Lågt relationsfokus

Deltagarna delas in i fyra olika grupper: D1: Låg kompetens, högt engagemang D2: Viss kompetens, lågt engagemang D3: Hög kompetens, varierande engagemang D4: Hög kompetens, högt engagemang När ledaren har analyserat deltagarnas kompetensnivå och engagemang, anpassas ledarstilen utifrån dessa. Det kan t.ex. innebära att en lärare använder ett delegerande ledarskap (S4) med en elev som är duktig, motiverad och självgående (D4). Med en elev som har svaga kunskaper och bristande engagemang (D2), måste läraren istället ha en coachande/handledande funktion och arbeta med såväl uppgifter som relation (S2).

14

40694218.2.1.indb 14

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Kommunikativt ledarskap Kommunikativt ledarskap handlar om mer än att kunna kommunicera med sin grupp. En kommunikativ ledare gör sina gruppmedlemmar delaktiga och tar vara på deras kunskaper och synpunkter. Ett exempel från skolan är läraren som inför varje nytt moment har en genomgång med klassen. Läraren tar reda på elevernas bakgrundskunskaper och frågar efter deras synpunkter när det gäller arbetssätt och redovisning. När gruppmedlemmarna känner sig delaktiga ökar inte bara trivseln, utan också resultatet. Därför är det viktigt att ha en bra kommunikation mellan gruppen och ledaren. En kommunikativ ledare:

▶ anpassar sina presentationer till målgruppen ▶ efterfrågar gruppens synpunkter ▶ lyssnar aktivt ▶ kan stå för sin åsikt, men vågar också ändra åsikt ▶ är inte rädd för att gå in i konflikter ▶ deltar i informellt småprat ▶ ger positiv återkoppling och konstruktiv kritik ▶ delar med sig av kunskap och information

En kommunikativ ledare kan ha roligt med sina medarbetare.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 15

15

2017-06-27 08:01


Det kommunikativa ledarskapet är ett modernt och positivt ledarskap, men det finns också vissa risker. Ledare som eftersträvar popularitet använder sig ofta av kommunikation, men det finns en risk i att relationen mellan ledare och grupp blir alltför informell. Ju närmare ledaren kommer sin grupp, desto svårare är det att bibehålla sin auktoritet. Därför är det väldigt viktigt att hålla rätt nivå på kommunikationen. Ett kommunikativt ledarskap kan också leda till ”mycket prat och liten verkstad”. Alla diskussioner och åsiktsutbyten tar tid från verksamheten och de leder inte alltid till något konstruktivt. Överdrivet pratande kan till och med skapa nya problem och konflikter.

Ledare i olika verksamheter Det finns ledare i alla delar av samhället. Ledarskapet är viktigt för flockens överlevnad och strävan att tillsätta ledare, både formella och informella, är naturlig.

16

40694218.2.1.indb 16

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Exempel på ledare som de flesta av oss möter i livet är:

Familjens ledare. De första ledare vi möter i livet brukar vara våra föräldrar. De fortsätter sedan att vara våra viktigaste ledare under flera år.

Ledare inom skola och omsorg. Vid sidan av föräldrarna är förskolepersonal och lärare viktiga ledare under uppväxten.

Ledare på arbetsplatsen. I så gott som alla yrken, såvida du inte är egen företagare, så kommer du att ha en eller flera chefer som leder verksamheten.

Ledare i fritidsverksamheten. Många människor möter ledare som idrottstränare, cirkelledare, gyminstruktörer eller reseledare under sin fritid.

Politiska ledare. Även om de ibland känns avlägsna, är politiska ledare som statsministern och kommunpolitiker ständigt närvarande i våra liv.

Alla dessa ledare har olika sätt att bedriva sitt ledarskap och tur är väl det. När företagets direktör kommer hem efter arbetet märker han eller hon kanske att det ledarskap som är effektivt på kontoret inte fungerar lika bra i hemmet.

DISKUTERA

· FUNDERA PÅ

1. Hur uppstår informella ledare i kamratgrupper? 2. Finns det någon skillnad i hur kill- och tjejgrupper väljer sina ledare? 3. Vilken ledarstil gillar du bäst och varför? 4. Vilken ledarstil tror du att du skulle ha? 5. Tycker du att en ledare ska fokusera mest på uppgifter eller relationerna? Varför? 6. Fundera på olika ledare du mött – vilka ledarstilar har dessa haft? 7. Vem är den bästa ledaren du mött i ditt liv och varför?

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 17

17

2017-06-27 08:01


FÖRDJUPNING Storasyskon blir oftare chefer Större chans att du blir chef om du är förstfödd Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, publicerade 2016 en rapport som bekräftade det som man länge misstänkt – att storasyskon oftare blir chefer. Studien är bland annat baserad på SCB:s statistik som innehåller uppgifter om över en miljon syskon samt information från personlighetstest vid mönstring till militärtjänst. Några av de slutsatser man kommit fram till i studien är att:

Förstfödda män har 33 procent större chans att bli toppchef än tredjefödda män.

Förstfödda kvinnor har 60 procent större chans att bli toppchef än tredjefödda kvinnor.

Ju fler syskon av samma kön, desto mindre är sannolikheten att ett yngre syskon kommer att bli toppchef.

• •

Yngre syskon startar oftare företag. Kreativa jobb är vanligare bland småsystrar än storasystrar.

Rent generellt kommer man fram till att förstfödda barn har större chanser att lyckas på arbetsmarknaden och få en framgångsrik karriär än sina småsyskon. Ju längre ner i syskonskaran man är, desto större är risken att man har svårt att få anställning. Skillnaden är större ju fler syskon man är.

Varför går det bättre för de förstfödda? Eftersom syskon har liknande genuppsättningar kan man inte förklara saker som karriär och yrkesval med arvsanlag och biologi. Istället får man titta på hur miljö, livsvillkor och socialisation skiljer sig åt beroende på var i syskonskaran man befinner sig. Genom statistik från personlighetstester vid mönstring kan man fastställa att det finns vissa personlighetsskillnader mellan förstfödda och senarefödda syskon. Den främsta, och kanske mest avgörande, skillnaden är att förstfödda tenderar att ha bättre social förmåga. Den sociala förmågan mäts i:

18

40694218.2.1.indb 18

Social mognad (att vara utåtriktad, ha vänner, ta ansvar, vara självständig)

• •

Uthållighet (att vara fokuserad och förverkliga planer)

Känslomässig stabilitet (att hantera motgångar, stress och oro)

Initiativförmåga (att ta egna initiativ, att vara engagerad i flera fritidsaktiviteter)

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Genom att jämföra personlighetsstatistik med syskonstatistik och statistik om föräldrars engagemang kan man se att föräldrar generellt är mer engagerade i sina första barn. De förstfödda får, av naturliga skäl, mer föräldratid än de syskon som kommer längre ner i syskonskaran. Statistiken visar bland annat att föräldrar ägnar mer tid åt högläsning, läxhjälp och samtal med sina förstfödda, medan de är mer tillåtande när det gäller yngre syskons tv-spelande och inte engagerar sig lika mycket i deras skolgång. Föräldrars grad av engagemang kan alltså vara en bidragande faktor till att storasyskon utvecklar en bättre social förmåga, vilket i sin tur ökar deras karriärmöjligheter. Det kan också vara andra faktorer inom familjen som påverkar, såsom syskonrivalitet, ansvarsträning och träning i konflikthantering.

TEMA Ledarskap I ett tema om ledarskap kan man utöver BF-ämnen involvera ämnen som samhällskunskap, historia, svenska och matematik. Exempel på aktiviteter:

Skapa en ”Hall of Fame”, en utställning med bilder och information om kända ledare genom tiderna.

Se film om känd ledare, t.ex. Gandhi, Malcolm X, Mandela, JFK, Churchill.

Sammanställ statistik om ledare i olika verksamheter: ålder, kön, etnicitet etc.

Läs och diskutera artiklar i ledarskapstidningar som Chef och Chefstidningen.

Granska jobbannonser för chefspositioner och ta reda på vilka egenskaper som efterfrågas.

Intervjua ledare i olika verksamheter om deras syn på ledarskap.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 19

19

2017-06-27 08:01


Ledarens funktion Varför behöver vi ledare? Varför kan vi inte bara arbeta tillsammans, sida vid sida? Historia och nutid visar att vi, liksom de flesta andra flockdjur, har ett behov av ledare. Ledaren har en rad viktiga funktioner i gruppen och i samhället och frågan är hur vi skulle fungera utan våra ledare.

Den välkända bilden av den kommunistiske ledaren Che Guevara har länge varit populär på posters och t-shirts. Bilden visar en ung, snygg och farlig ledare som symboliserar allt ifrån frihet och politisk medvetenhet till förtryck och överstatlighet. För vissa är han bara en cool kille med bra stilkoll.

Symbol

apartheid – samhällssystem som diskriminerade svarta i Sydafrika under 1900-talet

20

40694218.2.1.indb 20

Ledaren har i alla tider haft en viktig symbolisk funktion. I synnerhet politiska, religiösa eller andliga ledare har fungerat som symboler för vissa ideologier eller religioner. En av kristendomens främsta symboler är Jesus, som ju var en väldigt tydlig ledargestalt. För vissa har den argentinske kommunistledaren Che Guevara blivit en symbol för frihet och revolution, medan han för andra symboliserar ett förtryckande system. I många länder täcker man hela husväggar med enorma affischer på landets ledare. Ledaren symboliserar också ordning, stabilitet och utveckling. När vi ser på vår ledare ser vi ibland en föräldragestalt som vägleder, skyddar och ställer krav. I vissa fall är ledaren symbol för en frihetskamp, som till exempel Mahatma Ghandis kamp mot Storbritanniens styre över Indien eller Nelson Mandelas kamp mot Apartheid i Sydafrika.

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Samordnare Ledaren har en viktig funktion som samordnare. Människor kan vara viljestarka och har en tendens att vilja dra åt olika håll. Samtidigt förväntar vi oss att ledaren ska ha kontroll över situationen och styra oss i rätt riktning. Föreställ dig ett restaurangkök där tio personer ska laga mat till restaurangens gäster. Beställningar ramlar in på löpande band, ugnarna är varma och råvarorna står redo att tillagas. Alla i köket är duktiga och arbetsvilliga, men ingen vet vem som ska göra vad. Här har köksmästaren en väldigt viktig funktion – det är han som bestämmer vem som ska göra vad, hur det ska göras och i vilken ordning. Han samordnar verksamheter och ansvarar för att gästerna får sina rätter vällagade och i tid. Samma sak gäller för ett fotbollslag. Om alla rusar efter bollen och försöker göra mål blir det kaos på plan. Någon måste placera spelarna och ge dem instruktioner om hur de ska agera i olika lägen. Det är upp till tränaren att samordna laget och styra det mot ligans topp. Det är också ofta tränaren som får kritik när det går dåligt för laget.

Border collien har en framavlad medfödd instinkt att valla får. Den tar snabbt på sig ledarrollen, samordnar fåren och leder dem i rätt riktning. Har vi människor samma instinkt?

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 21

21

2017-06-27 08:01


Lärare Ledaren har också ofta en funktion som lärare. Det gäller framför allt pedagogiska ledare som lärare och idrottsinstruktörer, men också politiska ledare och informella ledare i kamratgänget. En av partiledarens uppgifter är att lära ut sin politik till folket. Den måste därför vara bra på att förklara och övertyga. Även gängledaren ägnar sig åt kunskapsförmedling när han eller hon förklarar vad man ska göra, varför man ska göra det och vad som är rätt och fel. På grund av sin status i gruppen får ledaren automatiskt en fördel i lärandet. En ledare har ofta större trovärdighet och förmåga att få gruppen att lyssna än andra personer. Många ledare har en förmåga att låta som de vet vad de talar om, vare sig de gör det eller inte. socialisation – process som ger individen normer, värderingar och en plats i samhället norm – oskriven regel om beteende, det som anses ”normalt” värdering – åsikt om vad som är viktigt i livet, vad som är rätt och fel

22

40694218.2.1.indb 22

Socialisationsagent En annan viktig funktion hos ledaren är den som socialisationsagent. Socialisation är den process som gör att individen tar till sig omgivningens normer och värderingar och finner sin plats i samhället. Socialisationsagenter är de personer och institutioner som förmedlar dessa normer och värderingar, t.ex. föräldrar, skola, kamrater och media.

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Ledare förmedlar många olika normer och värderingar. Redan i förskolan lär de oss att man ska vänta på sin tur, att man inte ska slå sina kamrater och att man ska värna om miljön. I skolan fortsätter lärarna att forma oss – vi lär oss att räcka upp handen, att komma i tid, att göra våra läxor och att alla människor är lika mycket värda. Idrottstränaren lär oss vilka regler som gäller på och utanför plan, hur man är en bra lagkamrat och att man inte får fuska. Blir tonåringen medlem i en subkultur eller grupp, kanske gruppens ledare förmedlar andra normer och värderingar än de vi lär oss i hemmet och skolan. Kanske handlar det om vilka kläder och vilken stil man ska ha, eller att man vänder sig emot köttindustrin och väljer att bli vegan. Hela tiden vänder vi oss till våra ledare för att få veta vad som är rätt och fel. Det är ett helt naturligt beteende som man ser överallt, både bland djur och människor. När hunden möter en ny människa och inte vet hur den ska förhålla sig, läser den av mattes eller husses (flockledarens) beteende för att ta reda på om människan är en vän eller fiende.

Du ska göra dina läxor. Du ska ha trendiga skor. Du ska rösta som jag. Du ska inte äta för mycket... eller för lite. Du ska vara lagom religiös. Du ska vänta på din tur. Du ska lyssna på rätt sorts musik. Du ska lära dig offside-regeln. Du ska sortera dina sopor. Du ska lära dig snickra och meka med bilar. Du ska fälla ner toa-locket.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 23

23

2017-06-27 08:01


Representant En annan ledarfunktion är att representera gruppen. Ledaren är i många fall gruppens ansikte utåt och för medlemmarnas talan i större sammanhang. När en klass är på studiebesök är det läraren som går till receptionen för att anmäla gruppen och det är läraren som guiden vänder sig till för att organisera besöket. När en grupp människor är på restaurang är det ofta ledaren (formell eller informell) som sköter kommunikationen: ”Ett bord för fem”. I en politisk organisation eller en intresseorganisation är det ledaren som berättar för allmänheten vad gruppen har för värderingar och hur man arbetar. I en monarki är det ofta kungen eller drottningen som representerar landet i internationella sammanhang. Vissa människor anser att monarkin är ett gammaldags system som inte passar in i ett modernt samhälle. De menar att kungafamiljen inte har några egentliga ledaruppgifter och därför inte heller ska ha särskilda privilegier. Andra tycker att monarkin är bra, just för att kungahuset är en stabil och varaktig representant för landet.

DISKUTERA

· FUNDERA PÅ

1. Hur tror du att människor skulle fungera utan ledare? 2. Har vi några starka symboliska ledare inom exempelvis politik, idrott eller media i Sverige? 3. Hur kan en tränare arbeta med samordning på idrottsplanen? 4. Hur kan en lärare arbeta med samordning i klassrummet? 5. På vilka sätt har dina värderingar påverkats av dina ledare? 6. Vem är den viktigaste ledaren i ditt liv just nu och varför? 7. Vad tycker du om monarki?

24

40694218.2.1.indb 24

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Pedagogik Pedagogik är ett begrepp som de flesta kopplar ihop med skola och lärande, men vad innebär det egentligen att vara pedagogisk och vad är ett pedagogiskt ledarskap?

Storebror lär lillasyster cykla.

Pedagogik är ett väldigt stort begrepp som kommer från grekiskan (paidagōgikos=som hör till uppfostran eller undervisning). Enligt Nationalencyklopedin är pedagogik ”vetande och metoder som används i uppfostran och undervisning”. Att vara pedagogisk betyder för många att vara ”bra på att lära ut”. En pedagog brukar man kalla en person som lär ut, antingen genom sitt yrke, som en lärare, eller genom sitt sätt att vara: ”Pappa ska alltid förklara hur allt funkar – han är en riktig pedagog!” Pedagogik är en vetenskap och ett universitetsämne. Det ingår i många utbildningar som leder till yrken inom skola, lärande och ledarskap. I pedagogiken ingår många andra områden, som psykologi, politik, sociologi och filosofi. Syftet med pedagogiken är att hitta vägar till människors lärande.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 25

25

2017-06-27 08:01


Didaktik och metodik är ämnen som ingår i pedagogens yrkeskunskaper.

Didaktik och metodik Två vanliga begrepp inom pedagogiken är didaktik och metodik. Didaktik kommer också från grekiskan (didaktikos=undervisande) och handlar om undervisning i teori och praktik. Didaktiken är pedagogikens tekniska sida och svarar på frågorna:

▶ Vad är det som ska läras ut? ▶ Varför ska det läras ut? ▶ Hur ska det läras ut? ▶ Till vem ska det läras ut? Om didaktiken är pedagogikens tekniska sida, så skulle man kunna säga att metodiken är didaktikens praktiska sida. Den fokuserar framför allt på frågan om hur någonting ska läras ut. Metodik handlar om arbetssätt och metoder som används i lärandesituationer. Har man goda metodiska kunskaper så är man kunnig i många olika arbetssätt, som exempelvis flipped classroom, formativa arbetssätt, digitalt lärande, problembaserat lärande, casemetodik, portföljmetoden, mindmapping och projektarbete.

26

40694218.2.1.indb 26

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap är att leda människor på ett pedagogiskt sätt. Det kan handla om att kunna förklara på ett sätt som alla förstår, att kunna ge tydliga instruktioner, att kunna motivera och ge återkoppling på resultat och att skapa bra förutsättningar för lärande och utveckling. Lärare och andra utbildade pedagoger har en formell ledarroll där de utövar sitt pedagogiska ledarskap. De har skaffat sig teoretiska och praktiska kunskaper genom sin utbildning. Men pedagogiskt ledarskap är inte bara någonting man kan lära sig genom teori och praktik. Vissa människor verkar ha en medfödd fallenhet för pedagogiskt ledarskap, medan många aldrig skulle känna sig bekväma och naturliga i den pedagogiska ledarrollen. Det finns många idrottstränare, cirkelledare och barnledare utan formell utbildning som gör underverk för människors lärande och utveckling. Den mest naturliga formen av pedagogiskt ledarskap är föräldern som lär sitt barn klara av vanliga vardagssysslor. Du kanske kan gå på toaletten, knyta skorna, klä på dig själv och äta med kniv och gaffel, men det är ingenting som du har lärt dig helt själv. Någon har hjälpt dig, förklarat och visat, gång på gång, tills du slutligen klarade det på egen hand. I alla tider har föräldrar lärt sina barn hur de ska klara sig på egen hand. Det pedagogiska ledarskapet är därför en naturlig del av mänsklig överlevnad.

Vem lärde dig att knyta skorna?

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 27

27

2017-06-27 08:01


Pedagogiska teorier Det finns många pedagogiska teorier som har olika modeller för att förklara hur människor lär sig och hur man bäst ska utforma undervisningen. Här är några av dem:

Kunskapsutveckling i samspel – Lev Vygotskij En av de pedagoger som har haft stort inflytande på dagens skola är den ryske psykologen Lev Vygotskij (1896–1934). Han fick inte särskilt mycket gehör under sin korta livstid, men har sedan 1990-talet blivit mycket uppmärksammad i pedagogiska sammanhang. Enligt Vygotskij uppstår lärande i samspel mellan människor. Föräldrar, lärare och handledare har därför en väldigt viktig roll i barnets utveckling – det går inte att luta sig tillbaka och vänta på att barnet automatiskt ska lära sig saker. Som pedagog handlar det om att vara aktiv, förklara, visa, ställa problematiserande frågor och ge utmanande uppgifter. Likaså är grupparbeten positiva för lärandet, eftersom barnet då får bolla tankar och utveckla idéer tillsammans med jämnåriga. Vygotskij menade alltså att utvecklingen går från det sociala till det individuella. Barnet ser hur andra tänker och handlar och gör sedan dessa tankar och handlingar till sina egna. Lärarens roll är att skapa en stimulerande lärandemiljö som uppmuntrar initiativ, lek och fantasi. Uppgifterna ska vara anpassade efter varje barns förutsättningar. Kunskapsnivån ska ligga strax över där barnet befinner sig just nu. På så sätt blir målet nåbart samtidigt som uppgiften är en utmaning som tar barnet ännu ett steg uppför kunskapstrappan. Aktivitetspedagogik – John Dewey En annan person som betytt mycket för den svenska skolans utveckling är den amerikanske pedagogen John Dewey (1859–1952). Dewey är kanske mest känd för sitt uttryck ”Learning by doing” (att lära sig genom att göra). Uttrycket speglar hans tankar om att det bästa sättet att lära sig på är att själv vara aktiv i lärandet. Han tyckte därför att lärare skulle sluta stå och föreläsa för passiva elever, utan istället involvera dem mer praktiskt i undervisningen. Undersökande arbetssätt, laborerande, fältstudier och skapande är arbetssätt som gör kunskapen mycket mer verklig. Dewey var en hängiven demokrat som ville se mer elevdemokrati i skolan. Han tyckte att man skulle utgå mer ifrån elevernas intressen och låta dem vara delaktiga i den pedagogiska processen. Kritiskt tänkande och problemlösning är viktiga förmågor i en 28

40694218.2.1.indb 28

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


demokrati, så det är viktigt att arbetssätten ger eleverna möjlighet att utveckla dessa i skolan.

Montessoriläraren är närvarande utan att styra.

Montessoripedagogik Montessoripedagogiken utvecklades av den italienska läkaren Maria Montessori (1870–1952). Hon fick i sitt yrke undervisa barn med intellektuella funktionsnedsättningar. När hon märkte att hennes metoder fungerade ville hon pröva dem även på normalbegåvade barn. Montessoris metoder har varit mycket framgångsrika och idag finns det Montessoriskolor över hela världen. Huvudtanken i Montessoripedagogiken är att alla barn har en inre drivkraft att utvecklas och lära sig. Små barn har ett ”absorberande sinne” som suger i sig kunskap som en svamp utan att barnet ens tänker på det. Utvecklingen sker i olika steg där barnet är mer eller mindre mottagligt för olika typer av kunskap. Skolans ämnen och arbetssätt bör anpassas så att man möter barnet i den utvecklingsfas de befinner sig. Till skillnad från Vygotskij ansåg Montessori att pedagogen ska ha en mer passiv roll. Lärarens uppgift är att väcka nyfikenhet hos eleverna och att vara en stödjande länk mellan barnet och materialet. Det är dock viktigt att eleverna utvecklar sin egen förmåga att hitta lösningar. Materialet har en stor betydelse i Montessoripedagogiken. Det är pedagogiskt, konkret, sinnesstimulerande, vackert och ofta självrättande. Många traditionella förskolor och skolor använder montessorimaterial just för att det anses vara så genomtänkt och användbart. 1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 29

29

2017-06-27 08:01


Montessoriskolor styrs inte av traditionella undervisningsscheman. Istället har man längre arbetspass där barnen kan välja vad de vill arbeta med just då, enskilt eller i grupp. Man kan sitta runt bord eller på golvet och tar själv för sig av de pedagogiska materialen som ligger praktiskt organiserade i lådor och hyllor. Vissa ämnen, som idrott och musik, har man gemensamt.Montessoripedagogiken ger barnen stor frihet, men den kräver också ansvar.

Reggio Emilia Reggio Emilia är en pedagogisk inriktning som utvecklades i den italienska staden Reggio Emilia efter andra världskriget av förskolläraren Loris Malaguzzi (1920–1994). Den vänder sig framför allt till förskolan och har på senare tid blivit populär i Sverige och i andra delar av världen. En av de grundläggande tankarna i Reggio Emilia är att barnet föds med hundra språk och ska ges möjlighet att uttrycka sig på så många sätt som möjligt. Barn är intelligenta, kreativa och fulla med nyfikenhet och förundran inför världen. En av pedagogens uppgifter är att ta tillvara denna nyfikenhet och utmana barnets tankar genom att ställa frågor, spinna vidare på deras tankegångar och ge dem möjlighet att utveckla och uttrycka sina idéer. Inom Reggio Emilia talar man ofta om ”de tre pedagogerna”:

▶ Pedagogen/läraren som ska utgå ifrån barnens intressen och nyfikenhet och utmana dem genom att ställa frågor. Pedagogen ska också vara delaktig i barnens aktiviteter – en förebild som arbetar, leker eller skapar sida vid sida med barnen.

30

40694218.2.1.indb 30

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


▶ Barnet som är den viktigaste pusselbiten i sitt eget lärande. Egna initiativ och kunskapssökande ska uppmuntras och utvecklas, gärna tillsammans med de andra barnen. Oliktänkande är bra – alla barn ska få utvecklas till unika individer.

▶ Miljön som ska vara inspirerande och uppmuntra till lek, skapande och lärande. Det ska finnas en ateljé och ett musikrum och centralt i lokalerna ska det finnas ett ”torg” där alla kan samlas och göra saker tillsammans. Miljön ska också vara föränderlig så att man enkelt kan anpassa lokalerna efter de intressen och de aktiviteter som dominerar just nu. Färdiga leksaker som bilar och dockor ska undvikas. Istället används ofärdigt material som låter barnen utveckla sin fantasi och sitt skapande.

Waldorfpedagogik – Rudolf Steiner Waldorfpedagogiken utvecklades av den österrikiska läraren Rudolf Steiner (1861–1925). Den bygger på en livsåskådning som kallas antroposofi och vars huvudsyfte är att bygga broar mellan den vetenskapliga och den andliga världen. Det finns en viss grad av spiritualism och naturtro, vilket gjort att Waldorf ibland anklagas för att vara ovetenskaplig. Waldorfskolor finns över hela världen, även i Sverige. I Waldorfskolan arbetar man mycket med att utveckla barnens känsloliv. Förmåga till reflektion, empati, självkännedom och medmänsklighet anses lika viktigt som intellektuella förmågor. Estetiskt skapande är en viktig del av pedagogiken och man ägnar mycket tid åt bild, hantverk, musik och rörelsekonst. Skolorna och

empati – medkänsla, förmåga att sätta sig in i andras situation

Waldorfdockor är speciellt utformade för att mana fram barnets empatiska förmåga. Dockan saknar ansiktsuttryck för att eleven själv ska få lägga in känslor. Eleverna får sy en egen docka i årskurs sex.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 31

31

2017-06-27 08:01


klassrumsmiljön är ofta estetiskt utformade med organiska former och naturnära material och inredningsdetaljer. Undervisningen är organiserad i perioder då man ägnar sig helt och hållet åt ett kunskapsområde. Det kan till exempel innebära att man studerar ett visst avsnitt i samhällskunskapen under tre veckor. Detta gör man under förmiddagarna, som är den enda tiden på dagen då man har teoretiska ämnen. Språk och bild ligger ofta mitt på dagen medan eftermiddagen främst ägnas åt hantverk och rörelse. Denna dygnsrytm följer den antroposofiska utvecklingsidén att vi går från tanke till känsla till vilja.

Historiska och kulturella perspektiv Synen på pedagogik och lärande har inte alltid sett ut som den gör idag. För hundra år sedan såg undervisningen i de svenska skolorna helt annorlunda ut. Då såg man inte skymten av grupparbeten, alternativa arbetssätt och elevinflytande. Läraren stod längst fram i klassrummet vid sin kateder och föreläste. Eleverna skrev, läste och repeterade. Idag anser man att den här typen av undervisning, så kallad korvstoppning, inte fastnar på djupet. Den ger ingen helhetssyn och utmanar inte eleven att själv komma på lösningar. Det finns också stora kulturella skillnader i synen på lärande och undervisning. I Sverige brukar man ha ganska ”mjuka” metoder för inlärning. Man försöker nå eleven där den befinner sig och sedan hjälpa och vägleda fram till kunskap. I vissa andra kulturer lägger man större vikt vid disciplin i skolan samtidigt som man ställer högre krav på elevernas prestationer. Att bestraffa genom aga eller kvarsittning är metoder som inte längre används i Sverige, men som fortfarande finns på andra ställen i världen.

DISKUTERA

· FUNDERA PÅ

1. Hur är en pedagogisk lärare? 2. Tror du det finns människor som aldrig skulle kunna bli pedagogiska lärare? Varför/varför inte? 3. Minns du några bra pedagoger från din barndom? På vilket sätt var de bra? 4. Hur viktig tror du att läraren är för elevens lärande och utveckling? 5. Ska lärare kunna bestraffa elever som inte sköter sig i skolan? I så fall, hur och varför?

32

40694218.2.1.indb 32

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Inlärning Vi lär oss olika saker olika snabbt och på olika sätt. Några kan rita av en häst så att det nästan ser ut som ett fotografi, samtidigt som de har svårt att lära sig de enklaste räknesätten. Vissa människor lär sig glosor på nolltid, men lyckas aldrig förstå fotosyntesen. Människans inlärningsprocesser är komplicerade samspel mellan arv och miljö. Vissa förutsättningar går inte att ändra, som medfödd begåvning, medan andra förändras beroende på omgivningen, såsom sociala och ekonomiska förutsättningar och omgivningens syn på lärande.

Aktivt lärande De flesta forskare idag är överens om att inlärning är en aktiv process. Med ett aktivt lärande är det framför allt elevens eget intresse och engagemang som gör att de ger sig hän en viss uppgift. Den som lär sig måste på något sätt vara en aktiv mottagare av kunskapen. Det kan vara genom att använda sina sinnen, men det kan också vara genom att reflektera kring den nya informationen. När du läser en bok använder du dig av ett sinne – synen. När synen får arbeta ensam kan man bli trött efter ett tag. Man orkar inte längre ta in mer information med hjälp av enbart synen. Ser du en film får du använda såväl syn som hörsel. Det blir lättare att ta till sig informationen, eftersom två sinnen hjälps åt. Är du på en matlagningskurs och får knåda degen samtidigt som någon visar och berättar är förutsättningarna ännu bättre för att kunskapen ska fastna. 1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 33

33

2017-06-27 08:01


Hjärnan Vår hjärna väger ungefär 1,5 kilo och är i förhållande till vår kroppsvikt större än något djurs hjärna. Den innehåller över hundra miljarder celler som förvarar och bearbetar alla våra erfarenheter och kunskaper. Hjärnan består av lillhjärna, mellanhjärna och storhjärna. Hjärnans olika delar har olika funktioner och allt vårt medvetna tänkande sker i storhjärnan. Storhjärnan är uppdelad i vänster och höger hjärnhalva och forskare har kommit fram till att dessa båda hjärnhalvor är bra på olika saker. Vänster hjärnhalva är logisk och faktaorienterad. Där finns språkkunskaper, analytiskt tänkande och djupt reflekterande. I höger hjärnhalva finns vår kreativitet, vår intuition och vår spontanitet. Där finns också fantasi, formkänsla och musikalitet.

matematik

helhetssyn

detaljer

kreativitet

logik

intuition

språk

bildsinne

fakta

fantasi

verklighet

känslor

planering

musikalitet

analytisk förmåga

impulsivitet

34

40694218.2.1.indb 34

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Hur många saker kommer du ihåg om du har glömt shoppinglistan hemma?

Minnet Förmågan att lagra minnen och att söka information i minnet är något som utvecklas efter hand. Små barn kan ha svårt att minnas vissa händelser som äldre barn har lättare att minnas. Vissa minnesfunktioner kan försämras när man blir äldre, medan andra förblir intakta. Minnesprocessen har två olika steg, korttidsminnet (primärminnet) och långtidsminnet (sekundärminnet). Korttidsminnet varar i 15–20 sekunder och det gör exempelvis att du kan komma ihåg ett visst antal varor du ska köpa i affären. Korttidsminnet är ett arbetsminne. Det kastar snabbt bort överflödig information och skickar vidare viktig information till långtidsminnet. Långtidsminnet anses ha oändlig kapacitet. Man kan alltså inte ”fylla” sitt långtidsminne, utan där finns plats för hur mycket som helst. Informationen stannar i långtidsminnet i allt ifrån några timmar (glosor som pluggats inför ett förhör) till livet ut (ditt namn).

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 35

35

2017-06-27 08:01


Trettiodagar har november, april, juni och september. Februari tjugoåtta allen. Alla de övriga trettioen.

Minnesstrategier Människor har strategier för att memorera och minnas olika typer av kunskap. Några av dem är medvetna, andra omedvetna.

36

40694218.2.1.indb 36

Repetition: En av de vanligaste strategierna för att lära sig glosor och multiplikationstabellen. Man nöter helt enkelt in informationen i minnet. Nackdelen med repetitionsinlärningen är att man inte har något att ”hänga upp” den på, vilket gör att man lättare glömmer. En glosa som bara nötts in sitter lösare än en glosa som man använt sig av, skapat meningar med och sett i olika sammanhang.

Kategorisering: Genom att dela upp informationen i olika kategorier blir minnet mer effektivt. Ett åttasiffrigt telefonnummer är lättare att minnas om man delar upp det i två grupper om fyra. Barn lär sig snart att kategorisera sina kunskaper om exempelvis färger, djur och klädesplagg, för att göra dem lättare att minnas. Kategorisering sker ofta omedvetet.

Elaborering: Att minnas genom elaborering innebär att man bygger på med information för att skapa ett sammanhang. Man kanske har svårt för att minnas vad huvudstaden i Thailand heter och minns den genom att tänka på pappa som jobbar på en bank (Bank-ok). Hur många dagar det är i varje månad kan man minnas genom den klassiska minnesramsan ovan.

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Lärstilar Alla människor lär sig på olika sätt. Några kan läsa sig till allt, medan andra lär sig bättre genom att experimentera och prova själv. Man brukar säga att det finns fyra olika lärstilar: visuell, auditiv, taktil och kinestetisk. Lärstilar Visuell lärstil

Man lär sig främst genom synen, t.ex. genom att läsa eller titta på film.

Auditiv lärstil

Man lär sig främst genom hörseln, dvs. genom att lyssna och samtala.

Taktil lärstil

Man lär sig främst genom att använda händerna, t.ex. att skriva, plocka isär föremål eller spela instrument.

Kinestetisk lärstil

Man lär sig främst genom kroppen och känslorna, genom att experimentera, laborera och uttrycka sig genom exempelvis dans eller idrott.

Skolans undervisning har tyvärr länge varit utformad på ett sätt som enbart passar vissa lärstilar. De som trivs bra med att sitta stilla, lyssna, titta, läsa och skriva, har ofta bättre förutsättningar att klara av skolans lärmiljö. De som brukar ha det svårast i skolan är de som har en övervägande kinestetisk eller taktil lärstil. Att röra på sig, att väsnas och vara bullrig, att jobba med händerna och kroppen är sådant som försvinner från lärandemiljön ju äldre barnen blir. I det här avseendet har skolan för de äldre eleverna mycket att lära av förskolan. Bra pedagoger känner till att människor lär sig på olika sätt och anpassar sin undervisning därefter. Det finns ingen undervisningsmetod som passar alla, men genom ett varierat arbetssätt kan man ändå nå ut till alla. I många fall är det möjligt att ge eleverna möjlighet att själva välja hur de vill arbeta och redovisa sina resultat.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 37

37

2017-06-27 08:01


Studieteknik Man kan lära sig att lära bättre genom att skaffa en bra studieteknik. Studieteknik är praktiska tips på hur man kan strukturera sitt lärande, t.ex. att planera sina studier och sätta upp mål, att organisera sitt material, använda tankekartor, anteckna på ett aktivt sätt, lära sig snabbläsning eller att använda bild och färg. Att ha bra studieteknik är något man har nytta av hela livet. Det är ett verktyg som man kan använda sig av så fort man möter en situation där man ska ta till sig nya teoretiska kunskaper. Därför är det bra med ledare som har kunskaper om studieteknik och kan hjälpa gruppens deltagare att hitta vägar att ta till sig kunskap.

DISKUTERA

· FUNDERA PÅ

1. Finns det något som du har väldigt lätt för att lära dig? 2. Vilken hjärnhalva är mest dominerande hos dig? På vilket sätt? 3. Hur gör du när du ska lära dig glosor? 4. Hur gör du för att komma ihåg saker som du ska göra eller köpa? 5. Vilken eller vilka lärstilar har du? 6. Vilka knep och metoder använder du när du ska lära dig något?

38

40694218.2.1.indb 38

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Behov och motivation Två grundläggande begrepp inom ledarskap är behov och motivation. Om man vill kunna påverka människor och leda dem i en viss riktning måste man ha kunskaper om vilka behov människan har och vad det är som motiverar henne.

Människans behov Enligt psykologen och humanisten Abraham Maslow (1908–1979) drivs människan utifrån sina behov. Alla våra beteenden kan hänvisas till vår strävan att tillgodose dessa. Maslow skapade en modell över vilka våra behov är och hur de är rangordnade. Modellen brukar kallas Maslows behovstrappa/behovshierarki. Längst ner i trappan finns våra fysiologiska behov – det är de som handlar om vår överlevnad, som mat, sömn, vila och tak över huvudet. Nästa steg handlar om trygghet, att vi inte är utsatta för förföljelse eller fara för våra liv. Det tredje steget är våra sociala behov, alltså vår strävan efter tillhörighet och socialt samspel. Därefter kommer vårt behov av uppskattning, att få känna att man är bra och uppskattad. Det sista steget handlar om självförverkligande, att kunna uppfylla våra personliga mål och drömmar.

behov av självförverkligande

behov av uppskattning

sociala behov

trygghetsbehov

fysiologiska behov 1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 39

39

2017-06-27 08:01


För att kunna klättra på behovsstegen måste man tillgodose behoven i den ordning de kommer. Befinner man sig i krig är det inte drömmen om ett eget café som är högst prioriterat, utan strävan efter trygghet och säkerhet. Maslows behovsteori kan också användas inom ledarskapet. För att en grupps medlemmar ska få ut något av samspelet med varandra måste de först känna sig ganska trygga. Och först när man fungerar i gruppen kan man börja arbeta på allvar med utvecklingen av varje enskild individ för att de ska sträva efter att bli bättre. När individerna känner att de är tillräckligt bra och uppskattade är det vissa som går ännu längre – de når självförverkligande genom att uppfylla sina drömmar. Barnet som tränar gymnastik och så småningom blir elitidrottare har klättrat ända upp till toppen av behovstrappan.

Yttre och inre motivation Andra viktiga faktorer för utveckling och lärande är motivationen. Har man ingen motivation att komma någonstans, så är sannolikheten stor att man fastnar på samma ställe. Motivation kan komma inifrån eller utifrån.

Yttre motivation är när påverkan från omgivningen gör att man gör ett visst val eller strävar åt ett visst håll. Det kan vara att pappa, som alltid spelat tennis, redan i tidig ålder tar med sig barnen till tennisbanan. Det kan också vara en simtränare som tjatar och pushar för att utmana och utveckla den unga simtalangen.

Inre motivation är när man väljer att göra något för att man själv vill det. Ingen har styrt valet och ingen utövar påtryckningar. När den som alltid drömt om att lära sig spela gitarr anmäler sig till en gitarrkurs, så är det den inre motivationen som styr.

Ibland kan något som startat som yttre motivation övergå till att vara en inre motivation. Kanske visade det sig att ett av tennispappans barn faktiskt älskade att spela tennis och numera spelar helt och hållet av sin egen vilja.

40

40694218.2.1.indb 40

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:01


Är du mätt och utsövd när du pluggar?

Stöd och hinder för lärande Det finns ett antal andra faktorer som påverkar inlärningen. Vissa saker underlättar lärandet, medan andra utgör hinder.

▶ Människor har olika medfödda egenskaper som påverkar lärandet. Vissa har lätt för sig, medan andra har det svårare.

▶ Fysisk och psykisk hälsa kan påverka lärandet – mår man bra är det lättare att lägga energi på inlärning.

▶ Kroppen och hjärnan behöver ordentligt med mat och sömn för att orka ta till sig ny information.

▶ Den omgivande miljön påverkar lärandet. En lugn och behaglig miljö främjar inlärning bättre än en stressig omgivning som svämmar över av intryck.

▶ Ledarskapet har naturligtvis också inflytande över lärandet. En ledare som är lyhörd och anpassar lärandet efter situation och mottagare är ett stöd, medan en oengagerad eller negativ ledare kan utgöra ett hinder.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 41

41

2017-06-27 08:02


FÖRDJUPNING Grit Grit: Förmågan att inte ge upp På senare år har en del forskning fokuserat på betydelsen av grit för individens utveckling och lärande. Begreppet grit kommer från engelskan och kan översättas med svenskans driv, ihärdighet och målmedvetenhet. Det handlar om förmågan att bita ihop och kämpa riktigt hårt för de mål man vill uppnå. Den som först använde begreppet som ett vetenskapligt fenomen var den amerikanska psykologen Angela Duckworth. I sin forskning har hon studerat chefer, idrottare, militärer och andra yrkesgrupper för att ta reda på vilka egenskaper som leder till framgång. Hon fann att medfödd talang eller intelligens inte alls hade lika stor betydelse för framgång som egenskapen grit. Med andra ord är den viktigaste framgångsfaktorn att kunna fokusera på sitt mål, ta sig över hinder och framför allt att inte ge upp. Har man grit så klarar man sig länge utan belöning eller feedback, eftersom man drivs av ett långsiktigt mål. Duckworth menar själv att hennes framgångar delvis handlat om att bevisa för sin far att hon minsann kunde lyckas, trots att han ständigt påpekat för henne som barn att hon inte var något geni. Istället för att slås ned av hans kommentarer bet hon ihop och blev än mer målinriktad.

Grit i skolan I Sverige har hjärnforskaren Torkel Klingberg intresserat sig för hur egenskapen grit påverkar motivationen hos skolbarn. Han märkte att de barn som drivs av en inre motivation, utan behov av direkt feedback, kämpar hårdare och lyckas bättre än de som drivs av yttre motivation. Genom magnetröntgen har Klingberg kunnat hitta ett samband mellan hög grit och mycket grå substans i en viss del av hjärnan. Detta innebär inte nödvändigtvis att grit är en medfödd egenskap. Som många andra personlighetsdrag verkar det vara delvis medfött, men det är också en egenskap som kan försvagas och förstärkas av miljöfaktorer. En viktig faktor om man vill hjälpa barn att utveckla grit är att ge genomtänkt återkoppling där man även tar upp det som är negativt. Barn som ofta får beröm och uppmuntran utan att de presterat ger lättare upp när de ställs inför en motgång.

42

40694218.2.1.indb 42

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:02


Hur mycket grit har du? Svara på Angela Duckworths frågor nedan. 1 = stämmer inte alls, 5 = stämmer i hög grad. Nya idéer och projekt distraherar mig ibland från tidigare projekt. 1

2

3

4

5

Jag kämpar mig förbi motgångar. Jag ger inte upp lätt. 1

2

3

4

5

Jag sätter ofta upp ett mål men bestämmer mig senare för att följa ett annat. 1

2

3

4

5

Jag anstränger mig i det jag gör. 1

2

3

4

5

Jag har svårt att hålla fokus på projekt som tar mer än några månader att slutföra. 1

2

3

4

5

Jag fullföljer det jag påbörjar. 1

2

3

4

5

Mina intressen ändras från år till år. 1

2

3

4

5

Jag är flitig. Jag ger aldrig upp. 1

2

3

4

5

Jag har varit engagerad i ett projekt eller en idé ett kort tag men sedan förlorat intresset. 1

2

3

4

5

Jag har kämpat mig igenom motgångar för att nå ett viktigt mål. 1

2

3

4

5

Räkna ut din poäng genom att, på frågorna i kursiv stil, ta 6 minus poängen på just den frågan. De icke-kursiva frågorna ger den poäng som du själv har angett. Addera poängen från de kursiva och icke-kursiva frågorna och dela med tio. Du hamnar då på en skala mellan 1 och 5. Om du har mer än 4,5 är du bland de 10 procent som har högst grit.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 43

43

2017-06-27 08:02


Blir det roligare att göra läxan om man får en klubba när man är klar?

Inlärningspsykologi Människors inlärning kan också påverkas av olika former av psykisk påverkan, som belöning och bestraffning. Inlärningspsykologin är en teori som bygger på behaviorismen, en gren inom utvecklingspsykologin som menar att människans egenskaper framför allt utvecklas genom positiv och negativ förstärkning från omgivningen. Inom inlärningspsykologin lär man in ett beteende genom positiv och negativ förstärkning. Det betyder att man belönar ett önskvärt beteende (barn som är snälla och städar sina rum får en guldstjärna i sin bok) och svarar på icke önskvärt beteende genom att inte belöna (inget lördagsgodis för busiga barn).

DISKUTERA

· FUNDERA PÅ

1. Vilka behov i Maslows behovstrappa tror du att de flesta svenskar har tillgodosedda? 2. Hur tror du att människors behov är tillgodosedda i andra delar av världen? 3. Vad har du för drömmar och mål i livet? 4. Hur kan en ledare inom skola eller fritidsverksamhet hjälpa människor att tillgodose sina behov? 5. Hur kan man öka motivationen när man studerar eller arbetar? 6. Hur motiverad är du i skolan? På fritiden? För framtiden? 7. Vilka faktorer är viktiga för din inlärning?

44

40694218.2.1.indb 44

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:02


MERKUNSKAP

– MUSIK OCH LÄRANDE

Att musik påverkar människors sinnesstämning, beteende och prestation är något man har känt till länge. Många butiker spelar speciellt utvald musik för att få kunderna att stanna längre och spendera mer pengar. I det militära används marschmusik och rytmisk sång med anrop och svar för att öka disciplin, gruppkänsla och målmedvetenhet. Under träningspass spelas snabb och rytmisk musik för att öka tempot och motivationen hos deltagarna. Det har gjorts en del forskning kring musik, språkinlärning och matematik och nog är det så att man länge använt sig av rim och ramsor för att memorera vissa kunskaper. När man sätter toner på ramsorna blir de ännu lättare att minnas. Forskning har visat att musik kan underlätta inlärningen under studier om det är rätt typ av musik. Lugn musik med 60 till 70 taktslag per minut sätter igång aktiviteten i höger hjärnhalva, vilket i sin tur främjar det kreativa tänkandet. Detta fenomen brukar kallas ”Mozarteffekten”. För att musiken ska ge rätt effekt är det dessutom viktigt att den inte har för hög volym. Instrumental musik är bättre än musik med sång. I situationer där man arbetar med estetiska eller praktiska uppgifter kan musiken få en annan innebörd. Där är det viktigare att lyssna på musik man gillar eller musik som skapar en viss känsla. Många känner att deras fantasiflöde och kreativitet ökar om de har musik på i bakgrunden när de målar, snickrar, syr eller pysslar.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 45

45

2017-06-27 08:02


Organisation Många ledare arbetar inom en organisation. En organisation är en grupp med en tydlig struktur och bestämda mål. Den har en verksamhet som är genomtänkt och utformad för att nå upp till målen. Det finns ingen exakt definition på begreppet organisation, men några faktorer som brukar finnas med är:

▶ Gruppmedlemmar med olika roller ▶ Ett bestämt syfte och mål ▶ Arbetsfördelning och social struktur (hierarki) ▶ Varaktighet och regelbundenhet ▶ Samarbete och samordning ▶ Gemensamma tillgångar (materiella eller icke-materiella) Ett exempel på en organisation är skolan. Den har bestämda syften och mål som står fastställda i läroplanen. Den har personal som är tydligt strukturerad med rektor, lärare och assistenter. Man har en tydlig arbetsfördelning med samarbete och samordning. Den är varaktig och regelbunden och den har tillgångar i form av lokaler, personal och inventarier.

Bakom din skolgång finns en stor organisation som sysselsätter många människor.

46

40694218.2.1.indb 46

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:02


Privat och offentlig organisation Organisationer kan kategoriseras på olika sätt, bland annat med avseende på om den drivs i privat eller offentlig regi. En privat organisation har en eller flera ägare. Den drivs alltså inte av stat, kommun eller landsting, utan av personer som själva bekostat den och som själva sköter om den. En privat organisation kan ha som syfte att gå med vinst, som ett företag, eller utan vinstintresse, som en privat välgörenhetsorganisation. Vissa privata organisationer, som idrottsföreningar, får bidrag av offentliga medel. En offentlig organisation finansieras helt eller delvis av skattemedel och drivs av personer som är anställda av staten, kommunen eller landstinget. Offentliga organisationer ska aldrig ha som syfte att gå med vinst, eftersom resurserna kommer från skattebetalarna. Den kommunala simhallen är ett exempel på en offentlig organisation.

offentlig – allmän, finansierad med skattemedel regi – samordning, styrning ideell – utan vinstintresse kommersiell – med syfte att gå med vinst

Ideell och kommersiell organisation Ideella organisationer arbetar utan vinstintresse. De har andra syften än att tjäna pengar, exempelvis att bidra till en bättre folkhälsa eller att samla in pengar till människor i krigsdrabbade länder. Människor som arbetar i ideella organisationer behöver dock inte arbeta ideellt (alltså utan betalning). De kan ha en anställning med lön, men det finns ingen som stoppar stora vinster i egen ficka. Kommersiella organisationer har som syfte att tjäna pengar och göra vinst, men de kan också ha ideella syften. Ett privatägt gym bidrar till folkhälsoarbetet, samtidigt som ägaren tjänar pengar på sin verksamhet.

IDEELL

OFFENTLIG

PRIVAT

kommunal skola

idrottsföreningar

fritidsgård

scouterna

folktandvården

Rädda Barnen Greenpeace privata företag

KOMMERSIELL

privatskolor gym, butiker, byggföretag o.dyl.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 47

47

2017-06-27 08:02


Idrottsföreningar är oftast ideella organisationer.

Olika arbetssätt Arbetssätten kan skilja sig mellan privata, offentliga, ideella och kommersiella organisationer. En av de största skillnaderna är att beslutsvägarna brukar vara kortare i en privat än i en offentlig organisation. Detta beror på att offentliga organisationer ofta är mer styrda av regler och riktlinjer. Fler människor måste få säga sitt, eftersom det handlar om skattebetalarnas pengar. Därför tar det också längre tid att genomföra förändringar. Likaså kan arbetstempo och utveckling gå snabbare i kommersiella än i ideella organisationer. När människor drivs av vinstintressen har de ofta en högre motivation att arbeta hårt för framgång. Det blir också lättare att få med sig resten av organisationen, eftersom alla tjänar på framgången. Många människor i ideella organisationer arbetar också hårt och kan vara väldigt engagerade – de drivs då av en annan typ av motivation än ekonomisk vinst.

48

40694218.2.1.indb 48

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:02


Platta och hierarkiska organisationer Alla organisationer har en viss struktur – ett mönster för medlemmarnas relation till varandra. Det är ju nästan alltid så att vissa människor har mer makt och inflytande än andra. Man brukar säga att det finns platta och hierarkiska organisationer. I de platta organisationerna har alla medlemmar ungefär samma status. Det finns naturligtvis en ledning med större makt, men ledningen lämnar stort ansvar till individerna.

Hierarkiska organisationer är uppbyggda som pyramider, där ledningen sitter högst upp och där det sedan finns många olika statusnivåer med underchefer, fler underchefer och längst ner de som bara tar emot instruktioner. Idag är det vanligt med platta organisationer. Man tycker att hierarkier är gammaldags och att verksamheten vinner på att alla får vara med och ha inflytande.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 49

49

2017-06-27 08:02


Organisationsteorier Det har länge funnits ett stort intresse för hur organisationer byggs upp och struktureras. De tidigaste tydliga organisationsstrukturerna fanns inom kyrkan, inom hovet och inom det militära. Idag är det exempelvis inom myndigheter och större företag som organisationens struktur betyder mycket. Det finns ett antal olika teorier som beskriver organisationer ur olika perspektiv. Några av dem kallas klassiska teorier – de uppstod under tidigt 1900-tal, när världen såg annorlunda ut. Trots att de idag får mycket kritik, så har de haft mycket inflytande över hur vi ser på organisationer. Här är tre av de klassiska teorierna:

50

40694218.2.1.indb 50

Scientific Management. Den här teorin skapades framför allt för att kunna användas inom industrin, vid det löpande bandet. Här ses varje människa som en del i ett stort maskineri. Största drivkraften för arbete är lön. Man har en väldigt tydlig arbetsfördelning och struktur. Varje arbetare har exempelvis åtta olika chefer, alla med var sitt ansvarsområde.

Human Relations. I denna teori har man insett att människorna i organisationen arbetar bättre om de får uppmärksamhet och uppskattning. Det är alltså inte lönen som är den största drivkraften. Den hierarkiska strukturen finns även inom det här synsättet. Skillnaden är att cheferna visar att de bryr sig om sina arbetare och lyssnar på dem. Den här teorin är grunden till dagens tankar om lagarbete och teambuilding.

Den byråkratiska skolan. Enligt detta synsätt bör en organisation ha en väldigt tydlig hierarki med exakta arbetsuppgifter och detaljerade regler för kommunikation och beslutsfattande. Informell kommunikation bör undvikas. Syftet med den byråkratiska strukturen är att minimera riskerna för konflikter och misstag. Nackdelen med byråkrati är att man ibland blir så styrd av regler att man inte kan använda sitt mänskliga förnuft för att lösa situationer som inte passar in i regelverket.

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:02


Hur får man alla i organisationen att känna sig uppskattade och delaktiga?

Nyare teorier vänder sig ofta emot synsättet att människan bara är en länk i ett effektivt maskineri. De menar också att organisationer inte fungerar så rationellt som de klassiska teorierna hävdar. Omvärlden och den mänskliga faktorn får större betydelse. Här är några av de nyare organisationsteorierna:

Beslutsskolan. Det här perspektivet lägger stor vikt vid beslutsfattande. Man menar att allt som sker i en organisation grundas i beslut och man studerar därför hur beslut fattas. Det är nämligen många faktorer som spelar in när människor fattar beslut, bland annat egna erfarenheter och värderingar.

Den sociotekniska skolan. Det här synsättet var stort i Sverige under 1970-talet. Det utgår ifrån att man måste skapa ett bra samspel mellan de tekniska och de sociala aspekterna i en organisation. Om man arbetar med att utveckla personalen, måste man också arbeta med att utveckla tekniken och tvärtom. På så sätt sker utveckling av hela organisationen. Man arbetar mycket med att få alla individer att känna sig betydelsefulla och delaktiga i verksamheten och har därför en platt organisation.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 51

51

2017-06-27 08:02


Det kulturella perspektivet fick sitt genomslag under 1980-talet. Här tittar man på de normer och värderingar som finns inom en organisation och hur dessa påverkar verksamheten. Gemensamma normer och värderingar bidrar till att öka effektiviteten under goda tider, men de kan också vara svåra att förändra vid oförutsedda händelser och kriser. Detta perspektiv tittar också på kulturkrockar och hur de påverkar organisationens utveckling.

Human Resources. En term som beskriver de mänskliga resurserna i en organisation, alltså människorna. Det är också namnet på en viss typ av ledarskaps-/organisationsmodell där man fokuserar på människorna i organisationen. Tanken är att hitta modeller för hur man på bästa sätt använder personalen för att göra organisationen effektiv och vinstgivande. Det handlar om allt ifrån fortbildning till att ha en bra spridning av ålder, kön och utbildning hos personalen. Att bara anställa unga, karriärsugna människor kan verka bra, men när alla plötsligt ska skaffa barn samtidigt, hamnar organisationen i kris.

När en arbetsgivare anställer personal får man inte fråga om personen planerar att skaffa barn eller vara föräldraledig inom en snar framtid.

52

40694218.2.1.indb 52

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:02


Härskartekniker Att behålla makten över andra människor är inte alltid enkelt, men det finns en rad knep som används av chefer, politiska ledare, gängledare och andra personer med maktbehov. Det finns olika teorier om hur människor utövar makt och behåller sin rang i en grupp. En av de mest kända teorierna är den norska socialpsykologen Berit Åhs modell över härskartekniker (1976). Hon ställde samman en lista över fem olika härskartekniker, som hon senare kompletterade med två till. Denna modell över härskartekniker används ibland av kvinnorörelsen som en modell över mäns makt över kvinnor. Att använda sig av härskartekniker är inget positivt sätt att behålla sin makt, men det är ganska vanligt i alla former av mänskliga relationer. De används i kompisgruppen, i kärleksrelationen, på jobbet och i idrottslaget. I många fall används de omedvetet. Att känna till de olika härskarteknikerna är användbart, inte för att man ska använda dem själv, utan för att det är bra att kunna se när andra gör det.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 53

53

2017-06-27 08:02


HÄRSKARTEKNIKER Osynliggörande Med den här tekniken osynliggör man människor man vill utöva makt över genom att ignorera dem. Det kan t.ex. vara att man låtsas att man inte hör när någon uttalar sig i en fråga, utan helt enkelt pratar på. Ibland sker det i grupparbeten att en person ignoreras när den försöker komma med ett förslag. Man kan också osynliggöra genom sitt kroppsspråk, genom att gäspa eller börja pilla med sin mobil när någon pratar. Förlöjligande Genom att förlöjliga människor försöker man dra ner dem och göra dem betydelselösa. Det kan göras genom att håna någons argument eller till och med att göra sig lustig över deras utseende eller uttal. En person som förlöjligas har svårare att få respekt från omgivningen. Under grupparbetet kanske en av deltagarna föreslår att man ska leta information på Google och får till svar ett ironiskt: ”Wow, vad smart du är!” Undanhållande av information Ett sätt att utöva makt över någon är att utesluta denne från sammankomster och viktiga möten, samtidigt som man låter den veta att sammankomsterna ägt rum. På så sätt får man den uteslutna personen att känna sig oviktig och att man inte har något behov av dennes synpunkter. Efter träningen blinkar en av tjejerna till några andra och säger ”Vi ses ni vet var...”, så att någon som är utesluten hör. Dubbelbestraffning Att ge dubbelbestraffning innebär att man bestraffar eller nedvärderar en person vad den än gör. Hur den än agerar i en viss valsituation så är det fel. Det kan t.ex. vara att man kritiseras om man stannar hemma från jobbet vid sjukdom (”Det var väldigt vad du är sjuk ofta i år”), samtidigt som man får kritik om man går till jobbet med rinnande näsa och hosta (”Ska du nu komma hit och smitta oss?”).

54

40694218.2.1.indb 54

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:02


HÄRSKARTEKNIKER Påförande av skuld och skam Man kan utöva makt över andra genom att ge dem skam- och skuldkänslor över deras egenskaper eller agerande. Om de drabbas av något så är det deras eget fel. En tjej som går klädd i korta kjolar och djupa urringningar får minsann skylla sig själv om hon blir utsatt för sexuella trakasserier. En lärare som är ”för snäll” får skylla sig själv om det blir kaos i klassrummet – den är helt enkelt en dålig ledare. En förälder som är ”för snäll” mot sina barn får räkna med att de blir bortskämda och ouppfostrade.

Objektifiering När man objektifierar någon så gör man den till ett objekt istället för en tänkande och handlande varelse. Ett klassiskt exempel är kvinnor (eller män) som görs till sexobjekt. Våld eller hot om våld Ett klassiskt sätt att utöva makt är att använda sin fysiska styrka eller hota med fysiska bestraffningar. Bara genom att visa hur stark man är visar man för motståndaren att man kan trycka ner dem.

1 Teorier om ledarskap

40694218.2.1.indb 55

55

2017-06-27 08:02


Administration Ofta handlar ledarskap också om administration. Att administrera innebär att se till att en verksamhet fungerar smidigt. I praktiken handlar det om att ha hand om sådant som ofta kallas kontorsarbete. Det kan vara allt ifrån att ha ordning på medlemsregister och ekonomi till att kalla till möten och ge information till allmänheten. Många pedagogiska ledare har ett ganska stort administrativt ansvar. En lärare måste ha struktur på sina kurser, planera lektioner, ha koll på elevers närvaro och resultat, utvärdera resultaten och följa upp hur det går för varje enskild elev. Ibland kan ledare tycka att de administrativa delarna stjäl tid från deras ”verkliga” uppdrag, men i många fall går ledarskap och administration in i varandra.

DISKUTERA

· FUNDERA PÅ

1. Vilka organisationer är du en del av? 2. Vad tror du det finns för skillnader mellan en ideell förening som Friskis och Svettis och ett kommersiellt privatägt gym? 3. Skulle du kunna tänka dig att arbeta ideellt? Varför/varför inte? 4. Vad finns det för för- och nackdelar med platta organisationer? 5. Vad tror du det finns för för- och nackdelar med hierarkiska organisationer? 6. Vad är viktigast – bra lön eller en trivsam arbetsplats där man känner sig delaktig? Varför? 7. Känner du igen någon av härskarteknikerna? Berätta! 8. Händer det att du själv använder dig av härskartekniker? I så fall, i vilka sammanhang?

56

40694218.2.1.indb 56

1 Teorier om ledarskap

2017-06-27 08:02


SAMMANFATTNING ▶

Ledarskap handlar om att utföra ledarskapsuppgifter i en grupp eller organisation, t.ex. att fatta beslut och organisera verksamheten. Det handlar också om personliga egenskaper och kompetens.

Formella ledare är tillsatta, informella ledare har fått sin roll utan att någon beslutat om det.

Det finns olika teorier om ledarskap. Vissa ser på ledarskapet ur ett personlighetsperspektiv, andra ur ett funktionsperspektiv och andra ur ett symbolperspektiv.

Man brukar säga att det finns tre olika ledarstilar: auktoritärt, demokratiskt och låt-gå-ledarskap.

Pedagogik är vetande och metoder som används i uppfostran och undervisning. I ett pedagogiskt ledarskap använder man detta vetande och dessa metoder för att leda, lära ut och instruera.

Det finns mycket forskning kring hur inlärning går till och vilka faktorer som är stöd och hinder för lärande.

Vårt lärande styrs till stora delar av våra behov och vår motivation. En ledare bör därför känna till vilka olika behov människor har och hur de motiveras.

En organisation är en grupp människor med ett gemensamt mål, en tydlig struktur och arbetsfördelning, varaktighet och regelbundenhet. Exempel på organisationer är skolan, idrottsföreningar, politiska partier och företag.

Organisationsteorier förklarar hur organisationer fungerar och vilka faktorer som är avgörande för en organisations framgång och effektivitet.

57

40694218.2.1.indb 57

2017-06-27 08:02


INSTUDERINGSFRÅGOR 1. Vad är ledarskap? 2. Förklara och ge exempel på formellt ledarskap. 3. Förklara och ge exempel på informellt ledarskap. 4. Vad innebär ett auktoritärt ledarskap? 5. Vad innebär ett demokratiskt ledarskap? 6. Vad innebär ett låt-gå-ledarskap? 7. Förklara begreppen uppgiftsorienterat och relationsorienterat ledarskap. 8. Vad är tanken bakom ett situationsanpassat ledarskap? 9. Vilka är fördelarna och nackdelarna med ett kommunikativt ledarskap? 10. Förklara hur en ledare kan vara en symbol. 11. Vad är socialisation? 12. På vilka sätt kan en ledare bidra till människors socialisation? 13. Vad är pedagogik? 14. Förklara begreppen didaktik och metodik. 15. Vilka är tre av våra vanligaste minnesstrategier och hur fungerar de? 16. Vad innebär det att ha en visuell lärstil? 17. Vad innebär det att ha en auditiv lärstil? 18. Vad innebär det att ha en taktil lärstil? 19. Vad innebär det att ha en kinestetisk lärstil? 20. Beskriv människans behov enligt Maslow. 21. Vad är inre och yttre motivation? 22. Vad är en organisation? 23. Vad är skillnaden mellan en privat och en offentlig organisation? 24. Vad är skillnaden mellan en ideell och en kommersiell organisation? 25. Vad är en platt organisation och vad är en hierarkisk organisation? 26. Ge exempel på några härskartekniker och vad de innebär.

58

40694218.2.1.indb 58

2017-06-27 08:02


UPPGIFTER 1. Gör ett text- och bildspel med temat ”Vad är en ledare”. Fråga elever på skolan

eller människor på stan vilka ord de förknippar med ledarskap. Sätt ihop orden med bilder och passande musik för att skapa ett stämningsfullt bildspel. Använd gärna bildspelet i en större redovisning om ledarskap.

2. Arbeta i grupp. Intervjua en ledare (t.ex. lärare, rektor, företagsledare eller idrottstränare) om deras ledarskap och deras ledaregenskaper. Redovisa för resten av klassen.

3. Arbeta enskilt. Använd modellen över situationsanpassat ledarskap och placera

dig själv som deltagare i olika situationer. Hurdan är du på svensklektionerna? På mattelektionerna? På innebandyträningen? Hemma? Analysera sedan vilken typ av ledarskap du skulle behöva i dessa olika situationer och om det stämmer överens med verkligheten.

4. Arbeta enskilt, i par eller i grupp. Gör ett fördjupningsarbete om en stor ledare

utifrån ett ledarskapsperspektiv. Redovisa för resten av klassen och komplettera om möjligt med bilder och filmklipp.

5. Rita en skiss över Maslows behovstrappa och fyll i på vilka sätt dina olika behov uppfylls. Var på trappan befinner du dig och vilka är dina mål?

6. Tillbaka till Alva: Dela in klassen i tre grupper. Spela in varsin film om Alva och

idrottseleverna. En grupp ska göra Alva till en auktoritär ledare, en grupp ska låta henne vara en demokratisk ledare och en grupp framställer henne som en låt-gåledare. Visa upp filmerna för klassen och diskutera resultatet.

59

40694218.2.1.indb 59

2017-06-27 08:02

Profile for Smakprov Media AB

9789140694218  

9789140694218  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded