Cege Ekström
IN TE RNATIONEL L EKO NOM I – EN V Ä R L D I F ÖR Ä ND R ING
LÄRARHANDLEDNING MED CD
5 LH - s 1-162.indd 1
ga a l p up
n
2013-10-15 10.58
Internationell ekonomi – en värld i förändring Lärarhandlending med cd ISBN 978-91-47-11639-3 © 2013 Författaren och Liber AB Redaktör: Per-Olof Bergsten Omslag: Daniel Sjöfors Layout: LundaText AB Upplaga 5:1 Tryck: Tyskland 2014
Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om viktiga produktstöd, förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se (titel → produktstöd). Om du inte har tillgång till Internet: ring vår Kundservice 08-690 93 30, så skickar vi aktuell utskrift till dig.
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice: tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post: kundservice.liber@fsproflog.se
LH - s 1-162.indd 2
2013-11-27 15.12
Innehåll Internationell ekonomi – en värld i förändring 4 Bokens syfte 4 Planering 4 Faktatexter 4 Kommentarer och OH-underlag 5 Arbetsuppgifter 5 Fördjupningsuppgifter 5 Praktikfall 6 Lösningar med kommentarer 6 Provuppgifter 7 Kapitelkommentarer med OH-underlag 8 Förordet 8 Ericsson – i den internationella ekonomin 8 1 Det ekonomiska kretsloppet 16 2 Hur använder världens länder sina resurser? 22 3 Varför är handel nödvändig? 42 4 Internationell konkurrens 56 5 Kulturmöten och kulturkrockar 65 6 Ekonomiskt samarbete i världen 69 7 Internationella konflikter 77 8 Miljön – marknadens misslyckande? 83 9 Ekonomi i teori och praktik 93 10 Den offentliga sektorns betydelse 102 11 De finansiella marknaderna 109 12 Valutamarknaden 120 Hur finanskriser påverkar tillväxten – ett exempel 127 Bilagor Exempel på studieplan inkl kursinnehåll, kunskapskrav och undervisningsupplägg 128 Praktikfall 1: Mexico – ett land i upp- och nedgång 132 Praktikfall 2: Malaysia – landet som försöker 134 Praktikfall 3: Fördelar och nackdelar med handelsblock 136 Praktikfall 4: Afghanistan – en misslyckad statsbildning? 140 Praktikfall 5: Efter Sovjetunionen 148 Praktikfall 6: Skulder i tredje världens länder 151 Praktikfall 7: Det mångkulturella Finland 157 Exempel på Faktablad (Projektuppgift 1) 162 Exempel på Faktablad (Projektuppgift 2) 165 CDns innehåll OH-bilder (pdf och PowerPoint) Exempel på provuppgifter (Word) Artiklar till provuppgifterna (pdf) Lösningar till provuppgifterna (Word) Integrerade praktikfall, sju stycken (pdf) Lösningar till de sju praktikfallen (Word)
LH - s 1-162.indd 3
2013-10-21 16.22
Målsättningen medländer Internationell är att underlätta förståelsen för hur världens olika påverkasekonomi av ekonomiska förändringar. Ingen kan hur världens olika länder påverkas av ekonomiska förändringar. Ingen kan exakt förutse vad som kommer att hända, men med kunskap om olika samexakt förutse vad som att kommer att hända, med kunskap om olika samband går det vanligen tyda vissa trendermen i den ekonomiska utvecklingen. band går det vanligen att tyda vissa trender i den ekonomiska utvecklingen. Det är dock viktigt att komma ihåg att prognoser ibland slår fel, beroende på Det är dock viktigt att komma ihågsom att prognoser fel,länder beroende ändrade förutsättningar – och att, en följd avibland att deslår flesta leverpåi ändrade förutsättningar – och att, som en följd av att de flesta länder lever i en marknadsekonomi, världens regeringar eller politiker i hög grad saknar en marknadsekonomi, världens regeringar eller politiker i hög grad saknar möjlighet att styra de ekonomiska händelserna. möjlighet att styra de ekonomiska händelserna. Internationell ekonomi är skriven för kursen Internationell ekonomi på gymInternationell ekonomi är skriven förbilaga kursentill Internationell ekonomi på gymnasiet och vuxenutbildningen (som denna lärarhandledning finns nasiet och vuxenutbildningen (som bilaga till denna lärarhandledning finns Bokens syfte ett exempel på lokal arbetsplan som inkluderar kursplanens mål). Bokens ett exempel på lokal arbetsplan som inkluderar kursplanens mål). Bokens Bokens inriktning syfte passar också bra för företagsintern utbildning ochförståelsen studiecirklar, Målsättningen med Internationell ekonomi är att underlätta för inriktning passar också bra för företagsintern utbildning och studiecirklar, Målsättningen medländer Internationell är att underlätta förståelsen för liksom för självstudier. hur världens olika påverkasekonomi av ekonomiska förändringar. Ingen kan liksom för självstudier. hur världens olika länder påverkas av ekonomiska Ingensamkan exakt förutse vad som kommer att hända, men med förändringar. kunskap om olika exakt går förutse vad som att kommer att hända, med kunskap om olika samband det vanligen tyda vissa trendermen i den ekonomiska utvecklingen. Planering band går det vanligen att tyda vissa trender i den ekonomiska utvecklingen. Det är dock viktigt att komma ihåg att prognoser ibland slår fel, beroende på Planering Kursen Internationell ekonomi pågår inom gymnasieskolan och vuxenutbildDet är dock viktigt att komma ihågsom att prognoser fel,länder beroende ändrade förutsättningar – och att, en följd avibland att deslår flesta leverpåi Kursen ekonomi pågår inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen iInternationell allmänhet under termin och kanav med kopplas kur-i ändrade förutsättningar – en ochhel att,regeringar som en följd att fördel de flesta länder lever en marknadsekonomi, världens eller politiker i hög gradtill saknar ningen i allmänhet under en hel termin och kan med fördel kopplas till kursenmarknadsekonomi, Exportattoch import. Den senare bör dåeller lämpligen terminen efter en världens regeringar politikerfölja i hög grad saknar möjlighet styra de ekonomiska händelserna. sen Export och import. Den senare bör då lämpligen följa terminen efter Internationell ekonomi (även om tvärtom också är möjligt). Om kurserna ges möjlighet att styra de ekonomiska händelserna. Internationell ekonomi (även om tvärtom också är möjligt).ekonomi OmBkurserna ges Internationell ekonomi är skriven för kursen Internationell gymi årskurs 3 har troligen eleverna också läst Samhällskunskap ochpåkanske Internationell ekonomi är skriven för kursen Internationell ekonomi på gymInternationell ekonomi är skriven för kursen Internationell ekonomi på gym iäven årskurs 3 har troligen eleverna också läst Samhällskunskap B och kanske nasietC.och vuxenutbildningen (som bilaga tillförståelsen denna lärarhandledning finns Denna bakgrund underlättar givetvis för hur den internanasiet och vuxenutbildningen (som bilaga till denna lärarhandledning finns nasiet och vuxenutbildningen. Beträffande Skolverkets kursinnehåll, se s 129. även C. Denna bakgrund underlättar givetvis förståelsen för hur den internaett exempel på lokal arbetsplan som inkluderar kursplanens mål). Bokens tionella ekonomin fungerar. Särskilt Samhällskunskap C har visat sig vara en ett exempel på lokal arbetsplan som inkluderar kursplanens mål). Bokens Bokens inriktning passar också bra för företagsintern utbildning och studie tionella ekonomin fungerar. Särskilt Samhällskunskap C har visat sig vara en inriktning passar också bra iför företagsintern utbildning ochgäller studiecirklar, bra grund för fördjupningar Internationell ekonomi, t ex vad internainriktning passar företagsintern ochgäller studiecirklar, cirklar, liksom för också självstudier. bra grund för fördjupningar iför Internationell t ex vad liksom för självstudier. tionella relationer länderbra emellan. I övrigtekonomi, är utbildning Företagsekonomi A internaförkunliksom för självstudier. tionella relationer länder emellan. I övrigt är Företagsekonomi A förkunskapskrav för att få läsa Internationell ekonomi och detta är vanligen fullt skapskrav för att få läsa Internationell ekonomi och detta är vanligen fullt tillräckligt. Planering tillräckligt. Planering Strukturen i boken är sådan att pågår undervisningen lämpligen följer kapiKursen Internationell ekonomi inom gymnasieskolan och bokens vuxenutbildStrukturen i boken är sådan att undervisningen lämpligen följer bokens telordning, eftersom innehållet har en något stigande svårighetsgrad. Boken Kursen Internationell ekonomi pågår inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen i allmänhet under en hel termin och kan med fördel kopplas tillkapikurtelordning, innehållet har en något stigande svårighetsgrad. Boken kan delas ineftersom i tvåimport. delar med 1–6 som främst den reala ekoningen i allmänhet under enkapitel hel termin och medbehandlar fördel till kursen Export och Den senare bör dåkan lämpligen följakopplas terminen efter kan delas in i två delar med kapitel 1–6 som främst behandlar den reala ekonomin, och kapitel 7–12 som tar upp konflikter, miljöfrågorna, ekonomisk sen Export och import. Den senare bör då lämpligen följa terminen efter Internationell ekonomi (även om tvärtom också är möjligt). Om kurserna ges nomin, och kapitel 7–12 somom tartvärtom upp konflikter, ekonomisk politik samt finansoch valutamarknaderna. ekonomi (även också är miljöfrågorna, möjligt). OmBkurserna ges iInternationell årskurs 3 har troligen eleverna också läst Samhällskunskap och kanske samt finansoch valutamarknaderna. ipolitik årskurs 3 har troligen eleverna också läst Samhällskunskap B och kanske även C. Denna bakgrund underlättar givetvis förståelsen för hur den internaSom s 128–131 finns på studieplan, Som bilaga bilagatill tilllärarhandledningen lärarhandledningenpåfinns exempel påexempel studieplan och lokal även C. Denna bakgrund underlättar givetvis förståelsen för visat hur den internationella ekonomin fungerar. Särskilt Samhällskunskap Cstudieplan har sig vara en Som bilaga till lärarhandledningen finns exempel på och lokal utdrag ur kursplan med kunskapsinnehåll och betygskrav finns samt förslag till arbetsplan. På disketten som hör till lärarhandledningen förslag till tionella ekonomin fungerar. Särskilt Samhällskunskap C har visat sig vara en bra grund förPåfördjupningar i Internationell ekonomi, t ex vad gäller internaarbetsplan. disketten hör till förslag till undervisningsupplägg. På som CDn somlösningsförslag hörlärarhandledningen till lärarhandledningen finns bl a för provuppgifter och praktikfall samt till dessa.finns bra grundrelationer för fördjupningar i samt Internationell ex vad gäller tionella länder emellan. I övrigtekonomi, är Företagsekonomi A internaförkunprovuppgifter och praktikfall lösningsförslag till tdessa. slag till provuppgifter och praktikfall samt lösningsförslag till dessa. tionella relationer länder emellan. I övrigt är Företagsekonomi A förkunskapskrav för att få läsa Internationell ekonomi och detta är vanligen fullt skapskrav för att få läsa Internationell ekonomi och detta är vanligen fullt tillräckligt. Faktatexter tillräckligt. Faktatexter Varje kapitel startarärmed en aktiverande ingress,lämpligen som kort följer introducerar Strukturen i boken sådan att undervisningen bokenskapitkapiVarje kapitel startar med en aktiverande ingress, som kort introducerar kapitVarje kapitel startar med en aktiverande ingress, som kort introducerar kapit lets innehåll. Själva texten är skriven på ”vardagssvenska” med många konStrukturen ieftersom boken sådan att undervisningen lämpligen följer bokensBoken kapihar en något stigande svårighetsgrad. Internat.ek.LH Sida 5telordning, tisdag 6 oktober 2009 14.43 ärinnehållet lets innehåll. Själva texten är skriven på ”vardagssvenska” med många konlets innehåll. Själva texten är skriven på ”vardagssvenska” med många kon kreta exempel, vilka sätter kunskaperna i sitt praktiska sammanhang. Vissa telordning, innehållet har en stigande svårighetsgrad. Boken kan delas ineftersom i två delar medinkapitel 1–6något som främst behandlar den reala ekokreta exempel, vilka sätter in kunskaperna i sitt praktiska sammanhang. Vissa kreta exempel, vilka sätter in kunskaperna i sitt praktiska sammanhang. Vissa fackuttryck, t ex BNP, inflation och devalvering, förklaras i en särskild ordkan delas in kapitel i två delar med kapitel 1–6konflikter, som främstmiljöfrågorna, behandlar denekonomisk reala ekonomin, och 7–12 som tar upp fackuttryck, t ex BNP, inflation och devalvering, förklaras i en särskild ordfackuttryck, t ex BNP, inflation och devalvering, förklaras i en särskild ordlista bak i boken. Deoch elever somtarhar lästkonflikter, Samhällskunskap B är vanligen förnomin, och kapitel 7–12 som upp miljöfrågorna, ekonomisk politik samt finansvalutamarknaderna. lista bak i boken. De elever som har läst Samhällskunskap B är vanligen förlista bak i boken. De elever som har läst Samhällskunskap är vanligen förtrogna med dessa begrepp, men en viss repetition brukar vara på sin plats. politik samt finans- och valutamarknaderna. Som bilaga till lärarhandledningen finnsrepetition exempel brukar på studieplan lokal trogna med dessa dessa begrepp, men men en en viss viss repetition brukar vara på på och sin plats. plats. trogna med begrepp, vara sin Som bilaga till disketten lärarhandledningen finns exempel på finns studieplan och lokal arbetsplan. På som hör till lärarhandledningen finns förslag till Till varje varje kapitel, förutominledningen inledningen om Ericsson, en sammanfattTill kapitel, förutom om Ericsson, finns en sammanfattning, 4 Internationell ekonomi © Liber AB arbetsplan. På disketten som hör till lärarhandledningen finns förslag till provuppgifter ocheleverna praktikfall samt lösningsförslag till dessa. ning, något som uppskatta. något som eleverna brukarbrukar uppskatta. 4 Internationell ekonomi © Liber AB provuppgifter och praktikfall samt lösningsförslag till dessa.
Internat.ek.LH Sida 4 tisdag 6 oktober 2009 14.43 Internat.ek.LH Sida 4 tisdag 6 oktober 2009 14.43
In
Internationell ekonomi Internationell ekonomi – en värld i förändring – en värld i förändring
Kommentarer och OH-underlag Faktatexter Faktatexter För lärargenomgång av faktaavsnitten finns OH-underlag respektivekapitkapiVarje kapitel startar med en aktiverande ingress, som korttill introducerar
4 4
LH - s 1-162.indd 4
tel. Dessa kanstartar användas för attskriven åskådliggöra huvudinnehållet i kapitlen. Före Varje kapitel med enär aktiverande som kort introducerar lets innehåll. Själva texten påingress, ”vardagssvenska” med mångakapitkonOH-underlagen finnstexten pedagogiska kommentarer till såvälsammanhang. faktaavsnitten som lets innehåll. skriven på ”vardagssvenska” med mångaVissa konkreta exempel,Själva vilka sätter inärkunskaperna i sitt praktiska arbetsuppgifterna. kreta exempel, vilka sätter in kunskaperna i sitt praktiska sammanhang. Vissa fackuttryck, t ex BNP, inflation och devalvering, förklaras i en särskild ordfackuttryck, t ex BNP, inflation förklaras B i en lista bak i boken. De elever somoch har devalvering, läst Samhällskunskap är särskild vanligen ordförlista bak i boken. De elever som har läst Samhällskunskap B är vanligen förtrogna med dessa begrepp, men en viss repetition brukar vara på sin plats. Arbetsuppgifter trogna med dessa begrepp, men en viss repetition brukar vara på sin plats. Bokens uppläggning möjliggör ett aktiverande undervisningssätt genom Internationell olika typer av arbetsuppgifter. Uppgifterna är av följande slag: ekonomi © Liber AB Internationell ekonomi © Liber AB
• Korta repetitionsuppgifter på texten • Analysuppgifter utifrån färdiga underlag • Ta ställning-uppgifter • Diskutera-frågor, som bygger på elevernas egna erfarenheter • Fältuppgifter, där eleverna ska göra egna undersökningar
2013-10-25 07.43
För lärargenomgång av faktaavsnitten finns OH-underlag till respektive kapitel. Dessa kan användas för att åskådliggöra huvudinnehållet i kapitlen. Före OH-underlagen finns pedagogiska kommentarer till såväl faktaavsnitten som arbetsuppgifterna.
Internat.ek.LH Sida 5 tisdag 6 oktober 2009 14.43
Till varje kapitel, förutom inledningen om Ericsson, finns en sammanfattArbetsuppgifter ning, något som eleverna brukar uppskatta. Bokens uppläggning möjliggör ett aktiverande undervisningssätt genom olika typer av arbetsuppgifter. Uppgifterna är av följande slag:
och OH-underlag Korta repetitionsuppgifter på texten •Kommentarer Analysuppgifter utifrån färdiga underlag finns OH-underlag till respektive kapi•För lärargenomgång av faktaavsnitten ställning-uppgifter kan användas för att åskådliggöra huvudinnehållet i kapitlen. Före •tel.TaDessa Diskutera-frågor, bygger på kommentarer elevernas egnatillerfarenheter finnssom pedagogiska såväl faktaavsnitten som •OH-underlagen Fältuppgifter, där eleverna ska göra egna undersökningar •arbetsuppgifterna. • Fördjupningsuppgifter med hjälp av källor, t ex tidningar, facklitteratur, databaser och Internet
Arbetsuppgifter • Praktikfall med angivna tema
Bokens uppläggning möjliggör ett aktiverande undervisningssätt genom Eftersom har är enav hög förändringstakt är det vikolika typerden av internationella arbetsuppgifter.ekonomin Uppgifterna följande slag: tigt att man lär sig att använda källor för att få tillgång till aktuell informaKorta repetitionsuppgifter på texten •tion. Studierna i Internationell ekonomi bör därför kännetecknas av ett Analysuppgifter utifrån färdiga underlag •undersökande och problemorienterat arbetssätt. Eftersom många källor, inte Ta ställning-uppgifter •minst Internet, är engelskspråkiga finns det en svensk-engelsk och engelskDiskutera-frågor, bygger elevernas egna erfarenheter •svensk ordlista bak isom boken med på vanliga fackuttryck. • Fältuppgifter, där eleverna ska göra egna undersökningar • Fördjupningsuppgifter med hjälp av källor, t ex tidningar, facklitteratur, Fördjupningsuppgifter databaser och Internet I• kapitel 6 och i kapitel 12tema finns det två projektuppgifter i direkt anslutning Praktikfall med angivna till de vanliga arbetsuppgifterna. Tanken är att eleverna, ensamma eller i Eftersom den internationella ekonomin har en hög förändringstakt är det vikgrupper om 2–3, i den första fördjupningsuppgiften (Projektarbete Internet 1) tigt att man lär sig att använda källor för att få tillgång till aktuell informaska presentera ett lands reala ekonomi och i den andra (Projektarbete Internet tion. Studierna i Internationell ekonomi bör därför kännetecknas av ett 2) det valda landets miljö, ekonomiska politik samt finans- och valutamarkundersökande och problemorienterat arbetssätt. Eftersom många källor, inte nader. I planeringsförslaget på s 128 finns det avsatt tid för eget arbete med minst Internet, är engelskspråkiga finns det en svensk-engelsk och engelskdessa fördjupningsuppgifter. svensk ordlista bak i boken med vanliga fackuttryck. Den första projektuppgiften är naturligtvis mer gripbar, eftersom den gäller fysiska företeelser som befolkning, geografi, resurser, produktion och hanFördjupningsuppgifter del. Som namnet antyder är det meningen att eleverna i första hand ska hitta Iinformationen kapitel 6 ochpå i kapitel 12Ifinns det4 två i direkt anslutning Internet. kapitel ochprojektuppgifter 6 finns det tips på Internetadresser till databaser. de vanligaSärskilt arbetsuppgifterna. Tanken äri kapitel att eleverna, ensamma eller i till det första adresstipset 4 är mycket användbart. grupper om 2–3, i den första fördjupningsuppgiften (Projektarbete Internet 1) Det är den amerikanska spionorganisationen CIA som har lagt ut basinforska presentera ett lands ekonomi i den Detta andra brukar (Projektarbete Internet mation på Internet om dereala flesta länder ioch världen. vara en bra bör2) det valda landets miljö, ekonomiska politik samt finansoch valutamarkjan för eleverna, som sedan kan gå vidare med andra adresser eller med hjälp nader. I planeringsförslaget på s 128dem finns tid för egetspråkområde arbete med omdet attavsatt de måste välja av sökmotor, t ex Google. Påminn dessa fördjupningsuppgifter. när de söker. Ofta går det bra med engelska, men för vissa länder kan informationen begränsad tillärfranska, spanska, eller tyska. Den förstavara projektuppgiften naturligtvis mer portugisiska gripbar, eftersom den gäller fysiska företeelser som befolkning, geografi, resurser, produktion och hanDen andra projektuppgiften (Projektarbete Internet 2) finns efter uppgifterna del. Som namnet antyder är det meningen att eleverna i första hand skaockså hitta i kapitel 12 och innebär en fortsättning på projektuppgift 1. Här finns informationen påEtt Internet. I kapitel 4 och 6 finns det tips på Internetadresser Internationell ekonomi © Liber ABav de matnyttigare är adressen till OECD, för den som nya Internettips. till databaser. Särskilt det första adresstipset i kapitel 4 är mycket användbart. ska ta reda på information om en av dess medlemsstater. Om det gäller ett Det är den amerikanska spionorganisationen CIA som har lagt ut basinforutvecklingsland kan Världsbanken ha en del information att ge. mation på Internet om de flesta länder i världen. Detta brukar vara en bra börGivetvis kan eleverna hämtakan information landadresser på annateller sätt med än via In jan för eleverna, som sedan gå vidare om medett andra hjälp ternet, t ex från ländernas tidningar. Det finns dock en av sökmotor, t ex Google. ambassader Påminn demeller omfrån att de måste välja språkområde viss fördel med att eleverna lär sig använda Internet på ett aktivt sätt. när de söker. Ofta går det bra med engelska, men för vissa länder kan informationen vara begränsad till franska, spanska, portugisiska eller tyska.
Internationell ekonomi © Liber AB
LH - s 1-162.indd 5
5
5
2013-10-25 07.43
nya Internettips. Ett av de matnyttigare är adressen till OECD, för den som har mer information än den om Sverigebaserade. ska ta reda på information en av dess medlemsstater. Om det gäller ett utvecklingsland kan Världsbanken ha en delInternet information att efter ge. uppgifterna Den andra projektuppgiften (Projektarbete 2) finns i kapitel 12 innebärhämta en fortsättning på om projektuppgift Här finns också Givetvis kanoch eleverna information ett land på1.annat sätt än via nya Internettips. av de matnyttigare adressen till OECD, den dock som Internet, t ex frånEtt ländernas ambassaderäreller från tidningar. Detförfinns ska ta reda påmed information omlär en sig av använda dess medlemsstater. Om det sätt. gäller ett en viss fördel att eleverna Internet på ett aktivt utvecklingsland kan Världsbanken ha del på information att sätt. ge. som Resultatet kanärredovisas mångaAltaVista, olika I anvisningservera att från den projektarbetet angivna adressen tillenamerikanska vanligen Resultatet från projektarbetet kan redovisas på många olika sätt. I anvisningarna har angivits att eleverna ska producera ett faktablad, dvs framoch bakhar mer information än hämta den Sverigebaserade. Givetvis kan eleverna information om ett land pådvs annat sätt änbakvia arna har angivits att eleverna ska producera ett faktablad, framoch sida. Detta ska också presenteras inför klassen. Det är viktigt att begränsa Internet, t ex från ländernas ambassader eller frånDet tidningar. Detatt finns dock Den projektuppgiften (Projektarbete Internet 2) finns efter uppgifterna sida. andra Detta ska presenteras inför klassen. viktigt begränsa omfattningen påockså presentationen, eftersom eleverna lättär finner stora mängder en viss fördel med att eleverna lär sig använda Internet på ett aktivt sätt. iinformation kapitel 12 och innebär en fortsättning på projektuppgift 1. Här finns också omfattningensom på presentationen, eftersom lättExempel finner stora mängder bara kan klippas ut och eleverna användas. på faktablad nya Internettips. Ett av de matnyttigare är adressen till OECD, för den som information som bara kan klippas ut och användas. faktablad Resultatet från projektarbetet kan redovisas på många Exempel olika sätt.på I anvisningfinns sist bland lärarhandledningens bilagor. ska ta reda på information om en av dess medlemsstater. Om det gäller ett finns sistangivits bland lärarhandledningens bilagor.ett faktablad, dvs fram- och bakarna har att eleverna ska producera Den informationkan somVärldsbanken eleverna presenterar faktablad att skage. de vara väl förutvecklingsland ha en klassen. deli ett information sida. information Detta ska också presenteras inför Det är viktigt att begränsa Den som eleverna presenterar i ettinte faktablad ska detill vara trogna med och kunna svara för. De får alltså bara hänvisa attväl de förhar omfattningen påkunna presentationen, eftersom eleverna lätt hänvisa finner stora mängder Givetvis kan eleverna hämta information om ett land på annat sätt än via trogna med och svara för. De får alltså inte bara till att de hämtat informationen i befintligt skick och att de inte vet något mer än så.har information som bara kan klippas ut och användas. Exempel på faktablad Internet, t ex från ländernas ambassader eller från tidningar. dock hämtat informationen i befintligt skick och att de inte vet någotDet merfinns än så. finns sist blandmed lärarhandledningens Ien boken finns också fältuppgifter som Internet kan varapåenettbra träning viss fördel attmindre eleverna lär sigbilagor. använda aktivt sätt. inför I boken mindre fältuppgifter som uppgifter kan vara är en 3:11, bra träning inför den lite finns störreockså fördjupningsuppgiften. Dessa 4:12, 6:13, Den lite information som elevernakan presenterar i på ettuppgifter faktablad ska3:11, de vara väl6:13, förResultatet från projektarbetet redovisas många olika sätt. I anvisningden större fördjupningsuppgiften. Dessa är 4:12, 9:4, 10:5 och 11:8. trogna kunna svara för. får alltså bara hänvisa till att har arna harmed angivits att eleverna ska De producera ettinte faktablad, dvs framochdebak9:4, 10:5 ochoch 11:8. hämtatDetta informationen befintligt skick att de inte något mer än så. sida. ska också ipresenteras införoch klassen. Det vet är viktigt att begränsa omfattningen presentationen, eftersom som eleverna lätt finner mängder I boken finns på också mindre fältuppgifter kan vara en brastora träning inför Praktikfall information som bara kan klippas ut och användas. Exempel på faktablad denalternativ lite störretill Dessa uppgifter är 3:11, 6:13, Ett alternativ tillfördjupningsuppgiften. att arbeta arbeta med med fördjupningsuppgifterna fördjupningsuppgifterna kan vara4:12, de mindre mindre Ett att kan vara de finns sist bland lärarhandledningens bilagor. 9:4, 10:5 och 11:8. tidskrävande praktikfallen (Holtidskrävande praktikfallen 2:13 2:13 (Frankrike), (Frankrike), 4:13 4:13 (Sydafrika) (Sydafrika),och 7:99:6 (Korea), Den information som respektive eleverna presenterar i ett faktablad de vara väl förland) som behandlar land utifrån olika teman,ska vilka anknyter till 7:10 (Arabiska våren), 9:6 (Holland) och 12:12 (Eurokrisen) som behandlar trogna med och kunna svara för. De får alltså inte bara hänvisa till att de har innehållet iland respektive Praktikfall respektive utifrån kapitel. olika teman, vilka anknyter till innehållet i respektive hämtat informationen i befintligt skick och att de inte vet kan något merdeänmindre så. kapitel. Ett alternativ tillpå attCDn arbeta med vara Dessutom finns som hörfördjupningsuppgifterna till lärarhandledningen ytterligare sex praktidskrävande praktikfallen (Frankrike), 4:13 9:6 I boken finns också mindre2:13 fältuppgifter som kan vara en scenarier braoch träning inför tikfall. De större behandlar föroch(Sydafrika) nackdelar med handelsDet finns också ettpraktikfallen praktikfall (9:7) som diskuterar några om(Holtillland) som behandlar respektive land utifrån olika teman, vilka anknyter till den lite större fördjupningsuppgiften. Dessa uppgifter är 3:11, 4:12, 6:13, block i iSydamerika, tredjeårvärldens ståndet världen om tjugo (2034). skuldsättning respektive internationella innehållet i respektive kapitel. 9:4, 10:5 och 11:8. konflikter med fokus på Afghanistan. De tre mindre praktikfallen handlar om Dessutom finns på CDn som hör till lärarhandledningen ytterligare sju prakMalaysia, Mexiko respektive utvecklingen i f d Sovjetunionen. Dessutom CDn som hör till lärarhandledningen ytterligare praktikfall. De finns störrepåpraktikfallen behandlar för- och nackdelar med sex handelsPraktikfall tikfall. större praktikfallen behandlar förnackdelar med provupphandelsDe sexi De praktikfallen kan även användas som och merrespektive analyserande block Sydamerika, tredje världens skuldsättning internationella block i Sydamerika, tredje världens skuldsättning respektive internationella Ett alternativ att arbeta med fördjupningsuppgifterna kan vara de handlar mindre gifter. konflikter medtillfokus på Afghanistan. De fyra mindre praktikfallen konflikter med fokus på Afghanistan. De tre mindre praktikfallen handlar om tidskrävande praktikfallen 2:13 (Frankrike), 4:13 (Sydafrika) och 9:6 om Malaysia, Mexiko, utvecklingen i f d Sovjetunionen samt Finland. (HolMalaysia, Mexiko respektive utvecklingen i f d Sovjetunionen. land) som behandlar respektive land utifrån olika teman, vilka anknyter till Lösningar med kommentarer De sju praktikfallen kan även användas som mer analyserande provuppinnehållet i respektive kapitel. De sex praktikfallen kan även användas som mer analyserande provuppgifter. Till flertalet uppgifter finns i ett separat häfte förslag till lösningar med komgifter. Dessutom finns på CDn som hörstomme till lärarhandledningen ytterligare sexen prakmentarer. Dessa får ses vara en som kan utvecklas vidare. Till del tikfall. Dekan större praktikfallen behandlarmedan för- och nackdelar medsäkert handelsuppgifter lösningen vara självklar andra uppgifter kan block i Sydamerika, tredje skuldsättning respektive bedömas på flera olika sätt. världens Till fältuppgifterna finns givetvis internationella inga lösningar Lösningar med kommentarer konflikter med till fokus på Afghanistan. De vilka tre mindre praktikfallen handlar om och inte heller diskutera-uppgifterna, däremot kan ha kommentarer. Till flertalet uppgifter finns i ett separat häfte förslag till lösningar med komMalaysia, Mexiko respektive utvecklingen i f d Sovjetunionen. mentarer. Dessa får ses vara en stomme som kan utvecklas vidare. Till en del De sex praktikfallen kan vara ävensjälvklar användasmedan som mer analyserande provuppuppgifter kan lösningen andra uppgifter säkert kan gifter. bedömas på flera olika sätt. Till fältuppgifterna finns givetvis inga lösningar och inte heller till diskutera-uppgifterna, vilka däremot kan ha kommentarer.
Internat.ek.LH Sida 6 tisdag 6 oktober 2009 14.43
6
LH - s 1-162.indd 6
In
Lösningar med kommentarer ekonomi AB Till flertalet uppgifter finns i ett separat häfte förslag tillInternationell lösningar med© Liber kom-
Provuppgifter mentarer. Dessa får ses vara en stomme som kan utvecklas vidare. Till en del
6
Till varje kan kapitel finns färdiga provuppgifter uppgifter lösningen vara självklar medan med andralösningar uppgifter(ligger säkert som kan word-dokument med sätt. möjlighet att ändra – påfinns CDngivetvis som höringa till denna läbedömas på flera–olika Till fältuppgifterna lösningar rarhandledning). Provuppgifterna är nivåmarkerade med Doch E-nivå eller och inte heller till diskutera-uppgifterna, vilka däremotInternationell kan ha kommentarer. ekonomi © Liber AB B- och C-nivå. Poäng finns inte utsatta, eftersom de måste viktas efter den betydelse ett visst avsnitt har haft i undervisningen. För att få D–E på proven bör man ha uppnått ca 50 procent av poängen och för B–C ca 80 procent.
6
Internationell ekonomi © Liber AB
2013-10-28 07.29
Internat.ek.LH Sida 7 tisdag 6 oktober 2009 14.43
Hälften av uppgifterna bör således vara på nivån D–E. Betyget A bör man av Provuppgifter
försiktighetsskäl angefärdiga på ett prov, eftersom detta ges sparsamt och Till varje kapitelinte finns provuppgifter med betyg lösningar (ligger som efter sammanvägning många bedömningsfaktorer. Glöm inte påpeka att word-dokument – medavmöjlighet att ändra – på CDn som hör tillatt denna lärarbetyget på ett prov inte är någon garanti för ett visst slutbetyg, eftersom även handledning). Provuppgifterna är nivåmarkerade med Godkänd nivå eller lektionsarbetet och Poäng inte minst skamåste ingå viktas i betygsunVäl godkänd nivå. finnsfördjupningsuppgifterna inte utsatta, eftersom de efter derlaget. den betydelse ett visst avsnitt har haft i undervisningen. För att få godkänt på proven bör man ha ca 50 procent av poängen och godkänt ca Provuppgifterna kanuppnått även användas som extrauppgifter omför såVäl önskas. 80 procent. Hälften av uppgifterna bör således vara på nivån Godkänt. Betyget Mycket väl godkänt bör man av försiktighetsskäl inte ange på ett prov, eftersom detta betyg ges sparsamt och efter sammanvägning av många bedömningsfaktorer. Glöm inte att påpeka att betyget på ett prov inte är någon garanti för ett visst slutbetyg, eftersom även lektionsarbetet och inte minst fördjupningsuppgifterna ska ingå i betygsunderlaget. Provuppgifterna kan även användas som extrauppgifter om så önskas.
Internationell ekonomi © Liber AB
LH - s 1-162.indd 7
7
2013-10-22 07.30
Internat.ek.LH Sida 8 tisdag 6 oktober 2009 14.43 Internat.ek.LH Sida 8 tisdag 6 oktober 2009 14.43
In
Kapitelkommentarer med Kapitelkommentarer med OH-underlag OH-underlag Förordet Förordet Det är en fördel om eleverna verkligen läser igenom förordet till boken, för Detbli ärmedvetna en fördel om om syftet eleverna läser igenom förordet till boken, för att medverkligen kursen och boken. Du kan introducera kursen att bli medvetna om syftet med kursen och boken. Du kan introducera kursen med OH 1 och bokens innehåll med OH 2. med OH 1 och bokens innehåll med OH 2.
Ericsson – i den internationella ekonomin Ericsson – introducera i den internationella ekonomin Vi har valt att ämnesområdet med hjälp av ett välkänt multinatioVi harföretag valt attmed introducera med hjälp av ett multinationellt svensktämnesområdet ursprung. Ericsson arbetar på välkänt den marknad som med svenskt globaliseringen ursprung. Ericsson arbetar på den nämligen marknad telesom nellt företag kanske mest symboliserar av världsekonomin, kanske symboliserar globaliseringen av världsekonomin, nämligen telekom. Demest ökade telekommunikationerna i världen innebär naturligtvis en växkom. De ökadeför telekommunikationerna i världen naturligtvis växande marknad Ericsson, men är samtidigt eninnebär förutsättning för deenökade ande marknad för Ericsson, men är samtidigt en förutsättning för de ökade kontakterna mellan världens länder. kontakterna mellan världens länder. Börja gärna med att gå igenom vilka produkter som Ericsson arbetar med, Börja gärna medatt attgågåigenom igenom vilka produkter Ericsson arbetar dvs degärna tre affärsområdena. De flesta elever associerar mest tillarbetar mobiltelefoner Börja med vilka produkter somsom Ericsson med,med, dvs dvs tre affärsområdena. De flesta associerar mest till närtre deaffärsområdena. hör Ericsson, men är juelever endast en liten synbar delmobiltelefoner av företagets de De dessa flesta elever associerar mest till mobiltelefoner när när de hör Ericsson, är juöver endast litenAnvänd synbar del av företagets verksamhet. Använd OH 3dessa som också visar Ericssons 10 största de hör Ericsson, menmen dessa har gått till en Sony. OH 3 marknader. som också verksamhet. Använd OH 3 som visar Ericssons 10 export största marknader. Påpeka att Ericssons export ochockså internationella verksamhet är ett måste för visar Ericssons 10 största marknader. Påpeka att Ericssons och internaPåpeka att Ericssons och för internationella verksamhet är ett måste för för att kunna täcka de stora utveckling och marknadsföring av tionella verksamhet ärexport ettkostnaderna måste attför kunna täcka de stora kostnaderna att täcka de stora kostnaderna utveckling och marknadsföring av nyakunna produkter. utveckling och marknadsföring av nyaför produkter. nya produkter. Ericsson påverkas naturligtvis i hög grad av förändrade marknadstrender och Ericsson naturligtvis i hög grad förändrade marknadstrender och dessa kanpåverkas du visa med OH 4. Denna OH av innehåller också en figur som visar dessa kan dumellan visa med OH 4. Denna OH och innehåller också en figur som visar sambandet leverantör, operatör abonnent inom mobiltelefoni. sambandet leverantör, för operatör och abonnent mobiltelefoni. Samma sak mellan gäller naturligtvis fast telefoni. Ericssonsinom kunder är alltså till Samma sak delen gäller operatörerna. naturligtvis för fast telefoni. Ericssons kunder är alltså till allra största allra största delen operatörerna. Hur ser framtiden ut? OH 5 ger en bild av hur Ericssons strategi kan vara att Hur ut? större OH 5 del ger av en kedjan. bild av Företaget hur Ericssons kaninför vara ett att täckaser enframtiden mindre eller står strategi nu troligen täcka enkoncentration mindre eller större del av kedjan. Företaget står nu troligen inför ett vägval: eller spridning. vägval: koncentration eller spridning. I slutet av kapitlet finns en intervju med ekonomichefen på Ericssons dotterIbolag sluteti av kapitletmed finnscaen1 intervju med ekonomichefen Ericssons dotterBrasilien 700 anställda. Intervjun medpå Göran Åhlgård ger bolag Brasilien med catill 1 de 700faktorer anställda. Göran Åhlgårdföreger på sitt isätt en ”briefing” somIntervjun påverkarmed de multinationella på sitt sätt en ”briefing” de faktorer påverkar de multinationella företagens verksamhet på dettill lokala planet.som En bra och mänsklig introduktion till tagens verksamhetekonomi på det lokala vad internationell är. planet. En bra och mänsklig introduktion till vad internationell ekonomi är. Kapitlet om Ericsson avslutas med en sammanfattning av de faktorer som Kapitlet Ericsson avslutas sammanfattning de faktorer ochmed somen också framkommer av i intervjun. Du som kan påverkarom Ericsson i världen påverkar i världen och som gå igenomEricsson dessa med hjälp av OH 6. också framkommer i intervjun. Du kan gå igenom dessa med hjälp av OH 6. Uppgifter Uppgifter Detta inledningskapitel innehåller endast sju diskutera-uppgifter, mer Detta kapitel innehåller endast sju diskutera-uppgifter, som mer harsom karaktäDetta innehåller endast sju diskutera-uppgifter, som haraktivt karaktähar av repetitionsuppgifter på texten. är alltid viktigt att påsätt ett ren karaktären avkapitel repetitionsuppgifter på texten. Det är alltidDet viktigt attmer på ett ren av repetitionsuppgifter på texten. Det är alltid viktigt att på ett aktivt sätt aktivt sätt kunna lyfta fram innehållet i en lärobok, även om det bara gäller ett kunna lyfta fram innehållet i en lärobok, även om det bara gäller ett inlekunna lyftakapitel. fram i enigenom lärobok, även om deteleverna, bara gäller ett inleinledande Gå därför gärna igenom svaren med genom dande kapitel. Gå innehållet därför gärna svaren med eleverna, t ext ex genom att dande kapitel. Gå därför gärna igenom svaren med eleverna, t ex genom att att dela ut ansvaret för varje fråga till smågrupper, som tillsammans svarar dela ut ansvaret för varje fråga till smågrupper, som tillsammans svarar på sin dela ut ansvaret för varje fråga till smågrupper, som tillsammans svarar på sin 8 8
LH - s 1-162.indd 8
Internationell ekonomi © Liber AB Internationell ekonomi © Liber AB
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 9 tisdag 6 oktober 2009 14.43
på sin Diskutera fråga. Diskutera också vad eleverna om framtiden för telekom och fråga. också vad eleverna tror omtror framtiden för telekom och andra andra delar av värdekedjan. Vad har de t ex för uppfattning om underhålldelar av värdekedjan. Vad har de t ex för uppfattning om underhållningsbranningsbranschens utveckling? schens utveckling?
Internationell ekonomi © Liber AB
LH - s 1-162.indd 9
9
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 10 tisdag 6 oktober 2009 14.43
OH 1
In
Internationell ekonomi – en värld i förändring
Ekonomi (grekiska) = hushålla med begränsade resurser. Numera hellre: Ekonomi = utveckla, tillverka, förädla och distribuera välfärd, dvs varor och tjänster. När detta sker över gränserna, dvs globalt, blir det internationell ekonomi. Ju större handel (export / import), finansiella rörelser, turism etc över gränserna, desto mer blir ländernas ekonomier beroende av varandra.
10
LH - s 1-162.indd 10
10
Kopiering tillåten
Internationell ekonomi © Liber AB
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 11 tisdag 6 oktober 2009 14.43
OH 2
Internationell ekonomi – en värld i förändring
Innehåll Inledning: Ericsson – i den internationella ekonomin 1 Det ekonomiska kretsloppet 2 Hur använder världens länder sina resurser? 3 Varför är handel nödvändig? 4 Internationell konkurrens 5 Kulturmöten och kulturkrockar 6 Ekonomiskt samarbete i världen 7 Internationella konflikter 8 Miljön – marknadens misslyckande? 9 Ekonomi i teori och praktik 10 Den offentliga sektorns betydelse 11 De finansiella marknaderna 12 Valutamarknaden Ordlista med förklaringar Svensk / engelsk, engelsk / svensk ordlista
Internationell ekonomi © Liber AB
LH - s 1-162.indd 11
Kopiering tillåten
11
11
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 12 tisdag 6 oktober 2009 14.43
In
OH 3
Inledning
OH 3
Inledning
Ericsson – i den Ericsson – i denekonomin internationella internationella ekonomin Ericssons affärsområden
affärsområden Mobilsystem •Ericssons Fasta nät (kärnnät) • Mobilsystem Fasta nät (kärnnät) • Tjänster Telefoner • Tjänster Mobile Platforms • Telefoner Mobile Platforms Technologies • Network Network Technologies Systems • Enterprise • Enterprise Systems
Ericsson – på många marknader – på 2012: många228 marknader Försäljning miljarder kr i hela •Ericsson Försäljning 2012: 228 miljarder kr i hela • koncernen Antalet anställda 110 000, i ca 180 länder • koncernen Antalet anställda 110 000, i ca i180 länder har större dotterbolag Australien, • Ericsson Ericsson har störreKina, dotterbolag i Australien, Holland, Japan, Mexiko, • Brasilien, Brasilien, Storbritannien, Holland, Kina, Japan, Mexiko, Spanien, Tyskland och USA Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA Ericssons försäljning tio största marknader år 2007 per region 201 2 (miljarder kr) Ericssons största marknader år miljarder 2007 kr. och andel tio i procent. Totalt ca 228 (i procent av total försäljning): (iKina procent av total7 % försäljning): Indien
Övrigt 12,3
Sydostasien 6,5 5,4 % USA 6 % Nordamerika 2,8 % och Oceanien 15,1 Kina 7% 56,7 6,6 % Indien 6% 24,9 % USA 6% Italien 5% Indien 36,2 6% Nordostasien Spanien 5% (inkl Kina) 15,9 % Italien 5% Sverige 4% Spanien 5 % 22,0 Syd- och Storbritannien 4 % 9,7 % mellanamerika Sverige 11,3 4% Indonesien 4% Afrika söder 5,0 % Storbritannien 423,3 %% 15,6 om Sahara Japan 310,2 % 6,8 % Indonesien 4 % Medelhavsområdet 17,5 11,3 Mellanöstern Brasilien 5,0 % 7,7 % 3 % Japan Nordeuropa 3% Väst- och Brasilienoch Centralasien Centraleuropa 3%
LH - s 1-162.indd 12
12
12
Kopiering tillåten
Internationell ekonomi © Liber AB
12
12
Kopiering tillåten
Internationell ekonomi © Liber AB
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 13 tisdag 6 oktober 2009 14.43
OH 4
Inledning
Marknadstrender • Kraftig ökning av mobilteleabonnenter • Utbyggnad av 4G • Flera mobila tjänster • Allt större datamängder och högre datahastigheter
Leverantörer och operatörer Leverantör av utrustning för mobilnät
t ex Ericsson
➪
Försäljning
Mobiltelefonoperatör (”telebolag”)
t ex Telia Sonera, Telenor, Vodafone, Comviq
➪
Abonnemangsavtal
Abonnemangsinnehavare – privatpersoner – företag etc
Internationell ekonomi © Liber AB
LH - s 1-162.indd 13
Kopiering tillåten
13
13
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 14 tisdag 6 oktober 2009 14.43
OH 5
In
Inledning
Framtiden? • Skapa nätverk mellan datorer • Ökad mediaanvändning • Telefon och dator växer ihop • Infokom-branschen utvecklas Var ska Ericsson finnas?
14
LH - s 1-162.indd 14
14
Kopiering tillåten
Internationell ekonomi © Liber AB
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 15 tisdag 6 oktober 2009 14.43
OH 6
Inledning
Vad behöver Ericsson? • Tillgång till viktiga resurser som material, maskiner och kunnig personal
• Ett väl fungerande samhällssystem, såväl ekonomiskt som politiskt
• En fri handel mellan länderna • Bra kännedom om kundernas behov • Kunskaper om kulturen på de olika marknaderna
• Tillgång till finansieringskapital och stabila valutor
• Låga räntor • Ett gott företagsklimat, såväl hemma i Sverige som i andra länder
Internationell ekonomi © Liber AB
LH - s 1-162.indd 15
Kopiering tillåten
15
15
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 16 tisdag 6 oktober 2009 14.43
In
1 Det ekonomiska kretsloppet Detta kapitel ger främst en kortfattad historisk bakgrund till förekomsten av handel i vår tid. Vissa beskrivningar i kapitlet kan förefalla basala och självklara, men uppfattas av eleverna som tänkvärda. Detta märks genom att många av beskrivningarna i just detta kapitel ofta återkommer i elevernas svar i den första skrivningen. Det är kanske så att vi som lärare tar vissa saker för givna, eftersom vi har bakgrunden klar för oss. Men eleverna har kanske inte alls reflekterat över företeelser som basresurser, specialisering, sparkapital, finansieringskapital, marknadsplats, konkurrens, världshandel, kolonialism, industrialisering, marknadsorientering etc i sin allra enklaste och mest grundläggande form. Så även om innehållet i kapitel 1 kan te sig mycket grundläggande för oss lärare finns det knappast någon anledning att inte ta det på allvar. Bonden Lars Bengtssons och hans son Eriks enkla men strategiska val ger faktiskt en bild av marknadsekonomins kärna. Inled gärna med att påpeka att konsumtion är en förutsättning för handel i form av det ekonomiska kretsloppet. Fortsätt med att presentera de naturliga resurserna samt sparkapital och finansieringskapital med hjälp av OH 1:1. Figuren med kretsloppet är ett sätt att visa dynamiken och den ständiga rörelsen i marknadsekonomin. Diskutera detta med hjälp av OH 1:2 och fråga eleverna vad de själva tycker om sin roll som konsumenter. Behovet av handel kan du sammanfatta med hjälp OH 1:3 och världshandelns utveckling fram till modern tid med OH 1:4. Med OH 1:5 kan du visa de särskilda krav som ställs på ett företag vid utlandssatsningar. Det mesta av innehållet i kapitel 1 utvecklas vidare i bokens olika kapitel. Uppgifter Kapitlet innehåller sex kortare uppgifter som kan ses som en sorts utvidgade repetitionsuppgifter på texten. Eleverna vill dock i allmänhet kolla av att de har fattat rätt. Gå därför gärna igenom lösningsförslagen i lösningshäftet med eleverna. OH-förteckning OH 1:1 Naturliga resurser / En fjärde resurs OH 1:2 Det ekonomiska kretsloppet OH 1:3 Behovet av handel OH 1:4 Historisk världshandel OH 1:5 Utlandssatsningar
16
LH - s 1-162.indd 16
Internationell ekonomi © Liber AB
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 17 tisdag 6 oktober 2009 14.43
OH 1:1
1 Det ekonomiska kretsloppet
Naturliga resurser • Råvaror, material, vatten, vind • Arbetskraft • Realkapital (redskap, maskiner, byggnader etc)
I begreppet arbetskraft finns också olika typer av tjänster. Dessutom kan man lägga till kunnande och initiativförmåga (också kallat know-how och entreprenöranda).
En fjärde resurs Sparande blir sparkapital • Finansieringskapital (eget sparande eller lån)
Internationell ekonomi © Liber AB
LH - s 1-162.indd 17
Kopiering tillåten
17
17
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 18 tisdag 6 oktober 2009 14.43
In
OH 1:2
1 Det ekonomiska kretsloppet
Det ekonomiska kretsloppet Säljare
Råvaror
Arbetskraft
Färdiga varor/ tjänster
Realkapital
Finansieringskapital = Leverans = Betalning
Köpare
18
LH - s 1-162.indd 18
18
Kopiering tillåten
Internationell ekonomi © Liber AB
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 19 tisdag 6 oktober 2009 14.43
OH 1:3
1 Det ekonomiska kretsloppet
Behovet av handel • Möjlighet till specialisering • Pengar som ersättning för byteshandel • Möjlighet till sparande och lån • Handel ger en större marknad En del känner konkurrens som hot – andra inser fördelarna
Internationell ekonomi © Liber AB
LH - s 1-162.indd 19
Kopiering tillåten
19
19
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 20 tisdag 6 oktober 2009 14.43
OH 1:4
In
1 Det ekonomiska kretsloppet
Historisk världshandel • Handel med varor man saknade • Kolonialismen på 1500-talet blev en början
• Uppfinningar födde industrier under 1800-talet
• Prylsamhällets vagga i början av 1900talet
• Orostider på 1930- och 40-talen • Bra start för USA och Sverige efter andra världskriget
• Marknadsorientering från 1960-talet • Nya trender – Global försäljning – Påträngande reklam
20
LH - s 1-162.indd 20
20
Kopiering tillåten
Internationell ekonomi © Liber AB
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 21 tisdag 6 oktober 2009 14.43
OH 1:5
1 Det ekonomiska kretsloppet
Utlandssatsningar Skillnader mellan nationell och internationell marknadsföring • Främmande förhållanden och annan kultur • Annat språk • Främmande valutor • Längre transporter
• Andra krav på produkterna • Helt olika lagar och regler
Internationell ekonomi © Liber AB
LH - s 1-162.indd 21
Kopiering tillåten
21
21
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 22 tisdag 6 oktober 2009 14.43
In
2 Hur använder världens länder sina resurser? Kapitlet är en direkt fortsättning på kapitel 1 vad gäller de resurser som finns i världen och hur de används. Du kan börja med att visa den påtagliga skillnaden mellan ett litet land och ett stort med hjälp av OH 2:1. Jämförelsen är tänkvärd och slående. Du kan därefter ge en mer utvecklad redogörelse av olika resursslag med OH 2:2–2:3. Att det är bra för ett land att ha god tillgång på resurser är otvetydigt. Men i exemplet Irland är det inte först och främst fysiska resurser som lyfts fram. Det behövs också en inneboende kraft hos folket och hos samhällssystemet för att utveckla resurser till att skapa en god ekonomi och god välfärd. Den kraften finns i den irländska kulturen. Du kan sammanfatta analysen av Irland med OH 2:4 (exempel 1) . Många utvecklingsländer sitter fast i ”råvarans förbannelse”. Dvs att man är så beroende av inkomster från råvaror att man vänjer sig vid inkomsterna i tider med höga priser, men glömmer att utveckla resurserna för tider med lägre priser. Symptom, lösningar och risker kan du gå igenom med OH 2:5. OPEC bildades 1972 för att ta kontroll över oljemarknaden vad gäller volym och pris, sedan dess har organisationen utvecklats till en maktfaktor i världsekonomin. Du kan gå igenom detta med OH 2:6. Det går dock att utvecklas från råvaruberoende till att producera förädlade varor. Det visar exemplet Seattle, där såväl Boeing som Microsoft kan sägas ”härstamma från skogen”. Visa detta med OH 2:7 (exempel 2). Kan två likartade länder med samma förutsättningar utvecklas helt olika? Ja, detta visar exemplet med en jämförelse mellan Kuwait och Förenade Arabemiraten på OH 2:8 (exempel 4). Man talar ibland om en ny ekonomisk världsordning och menar då vanligen inte ett nytt system utan snarare nya faktorer i det befintliga ekonomiska systemet. Den nya världsordningen gör det möjligt för utvecklingsländer att höja sig i nivå med de gamla industriländerna. Grunderna finns på OH 2:9. Vad är tillväxt och tillväxtmarknad? Ord som ofta används i nyhetsförmedling, i debatter och i politiska dokument. Men tillväxt kan kännas abstrakt, även om det i sig är väldigt konkret. Du kan gå igenom definitioner med OH 2:10. Det finns ofta skäl för att dela upp länder efter hur deras ekonomi ser ut, bl a för att kunna bedöma möjligheter och risker med investeringar, export etc. Och även för att på olika sätt kunna hjälpa landet till ökat välstånd. Dessa beskrivningar finns med på OH 2:11–12. På OH 2:13 görs en jämförelse mellan OECD-länder och tillväxtländer. Här finns ju stora ekonomiska skillnader i världen som eleverna inte alltid är medvetna om. Kapitlet innehåller innehåller ett ett längre längre avsnitt avsnitt om om de de fem fyraBRICs-länderna, BRIC-länderna, dvs av Kapitlet dvs fyra fem av världens största största länder. länder. De De är är kanske kanske inte inte så så ii ekonomiska ekonomiska tal tal per per capita, capita, men men världens de är stora rent fysiskt, dvs avseende yta och befolkning. BRIC-länderna har de är stora rent fysiskt, dvs avseende yta och befolkning. BRICS-länderna har
22
LH - s 1-162.indd 22
Internationell ekonomi © Liber AB
2013-10-15 10.58
Internat.ek.LH Sida 23 tisdag 6 oktober 2009 14.43
redan nu – och kommer att få ännu mer – inflytande på världsmarknaden, i redan nujust – och att kan få ännu inflytande på världsmarknaden, kraft av sin kommer storlek. Du visa mer detta–med OH 2:14. Men i dessa länderi kraft justen sinhel storlek. Du kan visa detta med 2:14. Men i dessa länder finns av också del kvarstående problem, OHOH 12:15. finns också en hel del kvarstående problem, OH 12:15. Kapitlet fortsätter med ett avsnitt om de minst utvecklade länderna i världen. Kapitlet fortsätter med ett etti Västindien avsnitt om om och de minst minst utvecklade länderna världen. Kapitlet med avsnitt de utvecklade länderna världen. De flestafortsätter av dessa ligger i Afrika. Exempel 7 på OHii 2:16 om De flesta flestaFaso avdessa dessa ligger i Västindien och i länder Afrika. Exempel på OH De av i Västindien och i Afrika. Exempel 7 på7 OH 2:162:16 om Burkina (f d ligger Övre Volta) visar att vissa saknar förutsättningar att resonerar kring(f dagens situation i Afrika. Burkina Faso dsätt Övre Volta) sin visar att vissa länder saknar förutsättningar att på ett avgörande förbättra ekonomi. på sättett förbättra sin ekonomi. Sistetti avgörande kapitlet visas alternativt mått på välstånd – HDI. Lite mer mångfacetterat än det merett”enögda” BNP. med OH 2:17. Mer mångrättviSist i kapitlet visas alternativt måttGåpåigenom välstånd – HDI. Lite mer sande? Ja,ändet fundera över. finnsmed tvåOH olika uppfattningar. facetterat detkan merman ”enögda” BNP. Gå Här igenom 2:17. Mer rättviMånga menar det man är ekonomisk välfärd. Ekonomin sande? Ja, detattkan fundera utveckling över. Här som finnsskapar två olika uppfattningar. anses vara denatt grund bygger en välfärd på. Andra menar att även andra Många menar det ärman ekonomisk utveckling som skapar välfärd. Ekonomin faktorer är den en del av välfärden, t exenhälsa ochpå. utbildning. Förmodligen komanses vara grund man bygger välfärd Andra menar att även andra pletterar är deen båda varandra. faktorer deluppfattningarna av välfärden, t ex hälsa och utbildning. Förmodligen kompletterar bådai uppfattningarna Finns detde några klassen som har varandra. erfarenhet av vistelse i andra länder? Kanske villdet denågra berätta lite om som det landet i fråga och det äri andra att levaländer? där. KanFinns i klassen har erfarenhet av hur vistelse ske vill de berätta lite om det landet i fråga och hur det är att leva där. Uppgifter Uppgifter Uppgift 2:1–2:7 kan ses som en form av repetitionsuppgifter på texten. Uppgift 2:2 och 2:5 är diskutera-uppgifter, som kräver lite på mertexten. än bara en Uppgift 2:1–2:7 kandock ses som en form av repetitionsuppgifter Uppgenomläsning 2:2 kräver vissa som grundläggande kunskaper gift 2:2 och 2:5avärkapitlet. dock diskutera-uppgifter, kräver lite mer än baraom en Sveriges basnäringar förr och Dettavissa kan grundläggande eleverna ha fåttkunskaper såväl i ämnet genomläsning av kapitlet. 2:2nu. kräver om historia som i samhällskunskap. 2:5 eleverna kräver lite men Sveriges basnäringar förr och nu.Uppgift Detta kan haav fåtteftertanke, såväl i ämnet svaret står dock att finna i kapitlet.Uppgift 2:5 kräver lite av eftertanke, men historia som i samhällskunskap. svaret att finna i kapitlet. Uppgiftstår 2:6dock väcker funderingar kring den nya världsordningen och uppgift 2:7 tar upp begrepp i detta sammanhang. Uppgift 2:6två väcker funderingar kring den nya världsordningen och uppgift 2:7 tar upp två begrepp i detta sammanhang. Uppgift 2:8 gäller en jämförelse mellan USA och Ryssland. Här måste eleverna själva ta fram information om USA USA,och medan Rysslands situation Uppgift 2:8 gäller en jämförelse mellan Ryssland. Här måste elebeskrivs i kapitlet. USAinformation är ganska välkänt, exempelvis undervisningen verna själva ta fram om USA, medan från Rysslands situationi historia och samhällskunskap, menvälkänt, också från tidningarfrån ochundervisningen tv. Jämförelseni beskrivs i kapitlet. USA är ganska exempelvis vållar därför inga större problem. är tidningar att de båda har likhistoria och samhällskunskap, menPoängen också från ochländerna tv. Jämförelsen nande därför naturresurser och även välutbildad arbetskraft, men att Ryssland vållar inga större problem. Poängen är att de båda länderna har sakliknar ett naturresurser välordnat samhällssystem och, inte minst, saknarmen marknadsekonomins nande och även välutbildad arbetskraft, att Ryssland sakinneboende drivkrafter. nar ett välordnat samhällssystem och, inte minst, saknar marknadsekonomins inneboende drivkrafter. Uppgift 2:9 är en diskutera-uppgift och förutsätter lite mer kunskaper än bara det som 2:9 står är i kapitlet, särskilt vad gäller deluppgiftlite C, mer somkunskaper ska handlaän ombara ett Uppgift en diskutera-uppgift och förutsätter valfritt Kina som Storbritannien tas faktiskt uppska i kapitlet. det somland. står iSåväl kapitlet, särskilt vad gäller deluppgift C, som handla om ett valfritt Kina somvillkor Storbritannien tas faktiskt uppvärldsdelar. i kapitlet. SkillUppgiftland. 2:10 Såväl tar upp skilda för gruvnäringen i olika naderna 2:10 liggertarfrämst i regelsystem arbetsordning, vilket enligt artikeln Uppgift upp skilda villkor föroch gruvnäringen i olika världsdelar. Skillpåverkarligger effektiviteten. Svårighetenoch ligger här främst vilket i att artikeln är på naderna främst i regelsystem arbetsordning, enligt artikeln engelska, effektiviteten. men det visar sig ofta att många ungdomar i Sverige förvånanspåverkar Svårigheten ligger här främst i att har artikeln är på värt goda men kunskaper ochsig även engelskaispråket. inte alla, engelska, det visar oftaerfarenhet att mångaav ungdomar Sverige Dock har förvånansså detgoda gäller att fångaoch uppäven de språkliga svårigheterna ge förklaringar. värt kunskaper erfarenhet av engelska och språket. Dock inte alla, så det gäller att fånga upp de språkliga svårigheterna och ge förklaringar. Uppgift 2:11 tar upp frågan hur man mäter ett lands utveckling och välstånd. BNP och2:11 desstartillväxt har fått i media och i politiken. Uppgift upp frågan hurstor mangenomslagskraft mäter ett lands utveckling och välstånd. Men det varierade sättstor att genomslagskraft mäta välstånd, t ex HDI. Uppgiften fokuBNP ochfinns dessmer tillväxt har fått i media och i politiken. serar det på denna fråga genom deluppgifterna A–E. t ex HDI. Uppgiften fokuMen finns mer varierade sätt att mäta välstånd, serar på denna fråga genom deluppgifterna A–E. Internationell ekonomi © Liber AB Internationell ekonomi © Liber AB
LH - s 1-162.indd 23
23 23
2013-10-21 16.38
Internat.ek.LH Sida 24 tisdag 6 oktober 2009 14.43
In
Uppgift 2:12 ger möjlighet till återblick av den omvälvande oljekrisen 1973, då även OPEC bildades. Det är ett tidsskeende som ungdomseleverna naturligtvis inte känner så väl till, men effekterna av krisen märks fortfarande. Sedan dess har oljan påverkat världsekonomin på ett avgörande sätt, vilket har dels marknadsmässiga förklaringar, dels politiska. Uppgift 2:13 är ett praktikfall som tar upp Frankrikes ekonomiska fördelar och nackdelar. Frankrike är ett land som säkert många elever känner till ur turistsynpunkt och kanske också vad gäller vin- och ostproduktion, men troligen inte ur ekonomisk synpunkt. Praktikfallet betonar främst stelheten i Frankrikes ekonomiska system, som motverkar nödvändiga förändringar. Samtidigt har landet en industri som satsar på nya tekniska lösningar, vilka kanske inte alltid är så lätta att överföra till den vardagliga driften. Nämn gärna exemplet med överljudsplanet Concorde, som aldrig fick någon större marknadsmässig framgång, trots stor uppmärksamhet. Det är bra om eleverna får tid att arbeta gruppvis med praktikfallet och även presentera sina svar inför klassen. I lärarhandledningen finns flera liknande praktikfall för utdelning. Man kan ju låta eleverna gruppvis arbeta med olika fall och presentera inför klassen. Uppgift 2:14 tar upp den ekonomiska situationen i ett mindre land i Östeuropa, nämligen Vitryssland. Landet var under sovjettiden en viktig leverantör av industriprodukter till hela unionen. Den ställningen har man behållit och exporten går fortfarande österut till många av de f d sovjetrepublikerna, nu självständiga länder. Mycket av den tidigare statsstyrda strukturen finns fortfarande kvar i Vitryssland. Uppgiften fokuserar på geografiska och ekonomiska tal, men kan också utvidgas till att gälla ekonomisk teori och politik och kopplas även till exempelvis kapitel 9, och till uppgiften om Vitryssland där (9:5). Uppgiften kräver en del informationssökning, företrädesvis World Factbook på www.cia.gov. Uppgift 2:15 tar upp frågan hur utveckling och välstånd hör ihop. Handlar det bara om att öka resurserna i ekonomiska tal – eller att förvalta dem väl? En nyttig uppgift som föder tankar om kravet på snabb ekonomisk utveckling. OH-förteckning OH 2:1 2:1 Den Den stora stora nationen nationen och och den den lilla lilla OH OH 2:2 2:2 Vad Vad är är en en resurs? resurs? OH OH 2:3 2:3 Övriga resurser OH Övriga resurser OH 2:4 2:4 En keltisk tiger tiger OH En keltisk OH 2:5 2:5 Råvarans Råvarans förbannelse förbannelse –– ett ett ohälsosamt ohälsosamt beroende beroende OH OH 2:6 2:6 Efter Seattle – från råvara till högteknologi OH kolonialismen OH 2:7 2:7 Efter OH Seattlekolonialismen – från råvara till högteknologi OH 2:8 2:8 Kuwait Kuwait versus versus Förenade Förenade Arabemiraten Arabemiraten OH OH 2:9 2:9 Den Den nya nya världsordningen världsordningen OH OH 2:10 2:10 Tillväxtmarknader Tillväxtmarknader OH OH 2:11 2:11 Ländernas Ländernas väg väg mot mot välstånd välstånd OH OH 2:12 2:12 Exempel på tillväxtländer tillväxtländer OH Exempel på OH 2:13 2:13 Skillnaden Skillnaden mellan mellan OECD OECD och och tillväxtländer tillväxtländer OH OH 2:14 2:14 BRICS BRICS –– fem fem framtidsländer framtidsländer OH OH 2:15 2:15 BRICS-länderna BRICS-länderna –– inga inga paradis paradis OH OH 2:16 2:16 De De minst minst utvecklade utvecklade länderna länderna // Finns Finns det det hopp hopp för OH för Afrika? Afrika? OH 2:17 2:17 Human Human Development Development Index Index –– HDI HDI OH 24
LH - s 1-162.indd 24
Internationell ekonomi © Liber AB
2013-10-15 10.58