9789144107998

xx mm

Anna Jonsson är docent vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Forskar bland annat om vad internationalisering, digitalisering och kunskapsöverföring innebär i praktiken. Är tillsammans med Sara Eldén redaktör för Efter festen (Studentlitteratur 2014).

Stefan Sveningsson är docent vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Han har bland annat publicerat Chefsliv – det ska fan vara chef (Studentlitteratur 2014) med Mats Alvesson och Organisationsförändring – hur, vad och varför (Studentlitteratur 2015) med Nadja Sörgärde.

Robert Wenglén är lektor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Han har tjugo års erfarenhet av att genomföra längre chefsutbildningar och har även haft en rad olika ledande befattningar.

När ledarskapet krackelerar Insikter från den inte så lätta praktiken

Att utöva ledarskap är ofta svårt. Inte sällan krackelerar eller kull­ kastas försök att leva upp till tjusiga ledarskapsideal.

Boken skildrar ledarskapsförsök i praktiken och den bökiga verklig­ heten snarare än ledarskapsfantasier i en perfekt värld. Även om chefer gärna vill se sig som ledare med ambitioner att åstadkomma allt möjligt strategiskt och visionärt så är medarbetare inte alltid lyhörda och mottagliga. Krav på god administration dominerar chefsarbete. Genom att lägga fokus på ledarskap som en process med tänkbara krackeleringspunkter ger boken en mer realistisk bild av ledarskapsförsök. Detta stimulerar ett genomtänkt chefsarbete och ledarskapsförsök som inte bara slutar med magplask.

Boken vänder sig till alla som vill förstå mera om ledarskapsprocesser i både teori och praktik. Den som tvivlar på enkla ledarskaps­recept hittar bättre stöd och analysverktyg för sitt ledande av moderna organisationer. Den som inte tvivlar finner kanske skäl att tänka om.

Art.nr 38953

Alvesson Jonsson Sveningsson Wenglén | När ledarskapet krackelerar

Mats Alvesson är verksam vid Lunds universitet och arbetar även internationellt.

Han har utgivit ett antal böcker, inklusive The Triumph of Emptiness (Oxford University Press) och även försökt att leda ett antal forskningsprojekt.

M ats A lvesso n A n n a J o n sso n S tefan S ven i n g sso n R o b er t W en g lén

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10799-8_01_cover.indd Alla sidor

2015-05-04 13:18

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38953 ISBN 978-91-44-10799-8 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jesper Sjöstrand Omslagsbild: Shutterstock/Miloje Printed by Interak, Poland 2015

INNEHÅLL

Förord 7 1 Ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken 9

Förväntningar på ledarskap 9 Synen på ledarskap som en positiv och heroisk kraft 12 Vår infallsvinkel till ledarskap 14 Bokens fortsatta upplägg 19 2 Vad är ledarskap? – Traditioner och trender 21

Några vanliga definitioner av ledarskap 21 Dominerande forskningsorienteringar 22 Autentiskt ledarskap 31 Coachande ledarskap 33 Begränsningar i konventionella perspektiv på ledarskap 35 Vår syn på ledarskap 43 Sammanfattning – vad är ledarskap? 54 3 Hur få kunskap om ledarskap? 57

Problem – trots mycket forskning och många utsagor om ledarskap 58 Närstudier – ett bra sätt att utveckla kunskap om ledarskap 62 Att förstå ledarskapsprocesser – viktiga aspekter 65

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

3

Innehåll

4 Från ledare till vd – autenticitet på sniskan 71

Sammanhang – organisation och verksamhet 71 Syn på ledarskap – plattform 73 Inriktning – intentioner 75 Handlande och respons 79 Utövas ledarskap? 81 Nyckelinsikter 84 5 Coaching – när ledarskapet tynar bort 87

Sammanhang – organisation och verksamhet 87 Syn på ledarskap – plattform 87 Handlande och relationer 88 Respons – mottagande 92 Utövas ledarskap? 95 Nyckelinsikter 95 6 Det mötesstyrda ledarskapet 99

Sammanhang – organisation och verksamhet 99 Syn på ledarskap – plattform 100 Inriktning – intentioner 102 Handlande och respons 105 Utövas ledarskap? 112 Nyckelinsikter 114 7 Ledarskapsfantasier i verkligheten 117

Sammanhang – organisation och verksamhet 117 Syn på ledarskap – plattform 118 Inriktning – intentioner 119 Handlande och respons 121 Utövas ledarskap? 127 Nyckelinsikter 130

4

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

Innehåll

8 Flipp eller flopp – intressebaserade konstruktioner av ledarskap 133

Sammanhang – organisation och verksamhet 133 Syn på ledarskap – plattform 134 Handlande och relationer 135 Respons – mottagande 140 Utövas ledarskap? 145 Nyckelinsikter 145 9 Varför krackelerar ledarskapet? 147

Ledarskapande som en interaktiv process 147 Ledarskapsprocessens åtta krackeleringspunkter 149 Ledarskapsprocessen – sammanhang och sammanbrott 170 10 Krackeleringsteori – förståelse och lärdomar för bättre ledarskap 173

Faran med idealisering och önsketänkande 173 Krackeleringar undgår radarn – varför osamman­hängande ledarskapsförsök sällan uppmärksammas 175 En krackeleringsteori om ledarskap 182 Från krackeleringsteori till praktik 186 Appendix: Om metod 193 Referenslitteratur 197 Sakregister 203

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

5

FÖRORD

Ännu en bok om ledarskap, tänker kanske du som just tagit upp den här boken och börjat bläddra. Varför skulle den här vara bättre än någon av de tusentals andra om ämnet? För det råder knappast brist på böcker om ledarskap. Vi förstår dig och vi själva beklagar oss ibland över att alltför många skrivs och publiceras. Ämnet tenderar att överbetonas och det är inte givet att nya studier och skrifter tillför särskilt mycket. I värsta fall bidrar de till att ledarskapsideologier och tillhörande fantasier blåses upp och att diskrepansen mellan en i skrifter, ledarskapsutvecklingsprogram och högtidstal uttryckt tjusig ledarskapsvärld och en organisationsverklighet som bär föga spår av denna förstärks. I mindre allvarliga fall känner kanske varken chefer eller medarbetare igen sin vardag.

Behövs då ytterligare en bok om ledarskap? Ja, det är vår uppfattning.

Vi vill bidra med en bok med fokus på ledarskapsförsök snarare än ledarskap, praktiken snarare än ideologin, och den bökiga verkligheten snarare än den fantasivärld och stilrenhet som oftast lyfts fram. Vår bok avser inte att stryka läsaren som älskar ledarskap och redan läst många bästsäljare medhårs. Däremot vill vi bidra till att den läsare som kanske tvivlat på en del ledarskapsteorier, och insett svårigheterna med att få till ett framgångsrikt ledarskap, hittar stöd och analysverktyg i denna bok.

Vår ambition är att visa på vardagen för de många ”ledare”, ofta på mellan­chefsnivå, som slits mellan operativa göromål och strategiska drömmål. Vardagen för många chefer är nämligen inte alltid lika glamorös och lätt att påverka som den ofta framställs om och av kända ledare. Så trots en möjlig överproduktion av böcker om ledarskap ser vi denna bok som väl motiverad.

Med hjälp av fem närstudier av ledarskap visar vi på hur lätt ledarskapet riskerar att krackelera – trots goda intentioner. Vi vill uppmuntra till tanke © F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

7

Förord

och reflektion kring ledarskap i syfte att skapa en bättre, mer realistisk, förståelse av vad ledarskap innebär (och inte innebär) för såväl ledaren som den ledda. Överlag tror vi att vi lär oss mer om hur vi bör förhålla oss och agera utifrån närstudier av praktiker, snarare än av idealiserade recept. Närstudier av ledarskapsförsök i praktiken är lika centralt som det är svagt utforskat.

Denna bok är resultatet av många samtal oss författare emellan. Men vi är även Ola Håkansson och Dan Kärreman skyldiga stort tack för såväl intresse för vår bok som utmärkta kommentarer på tidigare utkast. Vi vill också rikta ett stort tack till Handelsbankens forskningsstiftelser och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för forskningsanslag som möjliggjort de studier som ligger till grund för denna bok.

Lund i januari 2015 Mats Alvesson Anna Jonsson Stefan Sveningsson Robert Wenglén

8

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

KAPITEL 1

Ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken

Ledarskap är ett stort och populärt ämne och ses av många som centralt för en organisations framgång. Chefer och andra yrkesverksamma vill förstå betydelsen av ledarskap och hur man utövar det i praktiken – i syfte att nå framgång. Medarbetare efterfrågar chefer som utövar gott ledarskap och chefer brottas med att försöka leva upp till skilda – och ibland motsägelsefulla – ledarskaps­ideal.

Många frågar sig vad ledarskap egentligen handlar om och vad det betyder för organisationer.

I den här boken tar vi dessa frågor på allvar genom att närmare studera fem chefer och ingående skildra deras ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken. Vi resonerar förvisso om centrala teorier och ideal kring ledarskap men sätter framför allt fokus på den verklighet i vilken chefer och andra yrkesverksamma försöker åstadkomma något meningsfullt med ledarskap, delvis utifrån de ideal och föreställningar de kommit i kontakt med i olika utbildningssammanhang. En central ambition med denna bok är följaktligen att skildra hur chefer försöker praktisera ledarskap i samspelet med sina medarbetare. Hur ser man på ledarskap och vilka ambitioner har man med sitt ledarskap? Hur formas ledarskapsinteraktionen och hur uppfattar de som kan anses vara mottagare av ledarskap denna interaktion?

Förväntningar på ledarskap Även om många i dag ser på ledarskap som den självklara lösningen på många problem så har det inte alltid varit så. Tidigare var det i många europeiska länder ingen större fråga – arbetsledning, chefskap, administration och organisationsledning räckte gott. Men detta har ändrats och många ser numera på ledaren som det självklara navet kring vilket medarbetarhjulet snurrar. Färre chefer och fler ledare förväntas lösa alla möjliga problem inom ekonomi och © F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

9

1 Ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken

arbetsliv. Till exempel höjs röster för ett bättre ledarskap när vi ställs inför större kriser eller osäkerhet. Detta trots – eller kanske tack vare – vagheten i ledarskapsprat och tillhörande begrepp. Till exempel tycks många politiker tro att allvarliga offentliga problem, allt från ökad kriminalitet och sjunkande skolresultat till korruption i kommunal förvaltning, går att bemöta genom mer och bättre ledarskap. Kanske delvis för att vi medborgare förväntar oss viss handling av det politiska ledarskapet. Även andra aktörer delar uppfattningen att bättre ledarskap är lösningen på många problem. Aktieägare ställer till exempel ofta krav på ett tydligare ledarskap när aktiekursen viker och riktningen på bolaget är vag. Fotbollsfans och sportjournalister kräver fotbollstränarens avgång när laget presterat dåligt. Medarbetare kräver tydliga svar om riktning och mål för att hitta motivation och veta att man arbetar med rätt saker. Oavsett vad problemet är, har ledarskap (nytt, annorlunda, bättre) blivit lösningen. I flera fall menar man nog att mer och bättre arbetsledning i form av bl.a. planering, organisering och uppföljning hade varit välbehövligt, men så formuleras det sällan.

Det låter troligen bättre med ledarskap. Kanske beror det också på att vi har vant oss vid ledarskap som ett begrepp som omfattar väldigt mycket – inte minst förväntningar och förhoppningar om att någon ska lösa problemet.

Många yrkesgrupper, allt från politiker till präster, vill också visa sin ledarskapsförmåga. Det är inte heller helt ovanligt att dessa båda yrkesgrupper lyfts fram som förebilder i ledarskapslitteraturen. Många av de studenter som läser vid universitet och handelshögskolor är säkerligen angelägna om att göra karriär och träda in i en chefsposition, vilket i regel förväntas innebära att man snarast möjligt börjar fungera som ledare. Men hur många har ambitionen att bli en bra underställd eller en bra efterföljare? Det finns naturligtvis många fler underordnade än överordnade i en organisation. Även flertalet chefer på lägre eller mellanchefsnivå är främst underordnade.

Ledare porträtteras ofta som starka och styrande och med en förmåga att utmana, driva och förändra till det bättre. Ofta finns det ett heroiskt skimmer över de bilder av ledarskap som vi möter i massmedia eller i populärvetenskapliga, men även akademiska, skildringar. Med det följer en uppsjö av rankinglistor och priser delas ut till såväl årets chef som årets ledare. Affärstidningarna ”tipsar” om hur man lyckas med sitt ledarskap.

Ledare med förmåga att utmana, driva och förändra till det bättre lyfts fram i rampljuset.

10

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken

Enligt Kotter (1990), en av de mer framträdande samtida författarna, handlar modernt ledarskap om att utveckla och kommunicera visioner och att inspirera andra att identifiera sig med dessa. Ett något enklare bud framfördes till exempel av Fredrik Arp, när han för några år sedan ombads beskriva sitt ledarskap i anslutning till utnämningen till vd för Volvo Person­ vagnar. Han såg ledarskap som att komma fram till vad som behövde göras och komma överens om vem som skulle göra vad. En av grundarna till Malmöbaserade företaget The Ashtonising Tribe, TAT, (senare uppköpt av Blackberry), Hampus Jakobsson, beskrev nyligen ledarskapsrollen i termer av att vara en ”supersekreterare” som ska vara till stöd för experterna så att dessa kan koncentrera sig på sin expertis. Medan Kotter tycks tro att visioner löser det mesta så verkar Arp och Jakobsson nedtona behovet av visionärer och i stället betona det vardagliga och praktiska handlandet i form av arbetsledning och störningshantering. Ganska olika bud, således.

Men området är som sagt komplext och det finns många andra synsätt på fenomenet ledarskap i organisationer, framför allt om man kastar en blick bakåt på hela 1900-talet och ser på dagens många trender och moden (se Alvesson & Spicer 2012a). Här finns det hur många teorier, åsikter och recept för det effektiva och goda ledarskapet som helst. Detta krånglar förstås till det. Vad ledarskap handlar om blir varierat och allomfattande (se Jönsson & Strannegård 2014). Flertalet som refererar till begreppet har sina egna, ibland något diffusa, uppfattningar om vad man menar med ledarskap.

Konsekvensen, eller faran, är att chefer som tar del av detta kan bli för­ virrade och därmed riskerar att råka ut för olika dilemman (Sveningsson & Alvesson 2014).

Idén om ledarskap förutsätter ett avsevärt inslag av frivillighet, till och med ett entusiastiskt medarbetarskap. Det räcker inte med ren eftergivenhet.

Människor accepterar inte ledarskap bara av den anledningen att de riskerar sanktioner om de inte intar en respektfull och lätt underdånig position i förhållande till ledarens auktoritet. De önskar snarare ledarskap därför att det erbjuder dem en känsla av mening, moral och riktning. Ledarskap bidrar till ökad motivation och ger med andra ord människor en känsla av mening och en insikt om syftet med arbetsuppgifterna, åtminstone är detta tanken och ambitionen. Även för chefen själv. Ibland fungerar det så. Men inte alla ledarskapsförsök leder hela vägen fram till önskad effekt.

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

11

1 Ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken

Synen på ledarskap som en positiv och heroisk kraft För att förstå ledarskap har ett blomstrande forskningsfält utvecklats under de senaste fem decennierna. Ledarskapsforskare försöker ge förklaringar till hur ledarskap fungerar. Många ägnar sin tid åt att försöka reda ut vilka som är effektiva ledare och vilka som inte är det. En hel del av detta arbete innebär att de utvecklar frågeformulär och andra verktyg som hjälper oss att identifiera vilken typ av ledare som vi kan tänkas vara. Bakom dessa ansträngningar ligger emellertid ett antagande som ofta står oemotsagt; att ledarskap i allmänhet är någonting positivt – att ledare gör bra saker som att få ordning på skolor, se till att hälsovården fungerar bra eller se till att ett företag kommer på fötter igen. Ledare förknippas vanligtvis med en rad positiva och mycket åtråvärda kännetecken – de är modiga, de har en vision, de är bra på att kommunicera, de har självförtroende och så vidare. Ledare uppfattas som överlägsna andra. En chef som uppfattas som mindre begåvad, kunnig, drivande, idérik och självsäker än medarbetarna får problem med etablerandet av ledarskap. Just överlägsna egenskaper – i relation till vanliga dödliga – framställs som nyckeln till ledarskap. Med vanligen entusiastiska beskrivningar är det inte förvånande att de flesta människor helhjärtat tar till sig idén om ledarskap. En sådan övertygelse om ledarskapets positiva kraft omvandlas ofta till ett tillgivet och fogligt medarbetarskap. För dessa medarbetare blir jobbet mer än ”bara” ett jobb, och motivationen ligger inte främst i att få ett lönekuvert i slutet av månaden. När vi tror på ledarskap så är vi med andra ord villiga att låta oss ledas.

Det utbredda antagandet att ledarskap vanligtvis är någonting bra, är förenklat och bör diskuteras. Den ofta okritiska hyllningen av ledarskap reflekterar bredare sociala övertygelser om den heroiska individens makt att förändra historiens gång (en ibland rätt så ogrundad förhoppning som är vanlig i synnerhet i USA, men som fått stort genomslag i mycket av den ameri­kaniserade strömningen av populära idéer). Det finns exempel på sådana ledarframgångar, men de är i verkligheten ganska ovanliga och hjälteporträttet har ofta inslag av efterkonstruktion. Antagandet reflekterar emellertid också en olycklig förkärlek för att undvika det psykologer kallar kognitiv dissonans (Festinger 1957). Det innebär att man undviker situationer där bra saker som ledarskap förknippas med dåliga saker som mobbning och

12

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken

översitteri. I stället vill vi gärna tro att bra saker går hand i hand, liksom att dåliga saker går hand i hand.

Om vi antar att ledarskap är någonting bra, vill vi också se att resultatet av ledarskapet är bra (Burns 2003). Hitler, Stalin, Mao och Usama Bin Ladin betraktas till exempel inte som ledare, utan snarare som tyranner eller terro­ rister, eftersom de gjorde ondskefulla saker. Detta trots det faktum att om vi tillämpade många av ledarskapsteorierna på dessa figurer, skulle vi snart finna att de i själva verket på många sätt var exemplariska ledare, åtmin­ stone i fråga om förmåga att inspirera och påverka efterföljarna. Jämfört med många företagsledare var deras ledarskap enormt inflytelserikt – inte främst på grund av att de använde brutal makt, utan snarare tack vare att de frivilligt fick med sig entusiastiska följare som beredvilligt – förförda av ledarens retorik – offrade sig och sitt snäva egenintresse för Saken och för Ledaren. Inom den senare ledarskapslitteraturen förutsätts den ”autentiske” ledaren vara en helt igenom god person med ädla ambitioner och som producerar utmärkta resultat (Bass & Steidlmeier 1999). Andra, som kanske har en liknande stil men grumligare avsikter, bedöms som ”icke autentiska”.

Många ledarskapsteorier kan, genom att hålla isär det bra från det dåliga, erbjuda oss vackra visioner av en ganska okomplicerad – och i det stora hela positiv – värld där människor leds av bra människor till att göra bra saker.

Det blir förstås naivt i överkant.

Vi har följaktligen goda anledningar till att se upp med alltför entusiastiska synsätt på ledare, ledarskap och dess konsekvenser. Vi behöver både god kunskap och god förmåga för att göra nyanserade, allsidiga bedömningar – inte minst till stöd för de chefer som kanske inte känner igen sig i bilden av den heroiska och perfekta ledaren. Ledarskap kräver att man tänker till och inte alltför lätt köper förföriska beskrivningar om att skapa visioner, bygga värdegrunder, utveckla människor, vara autentisk med mera. Dessa ideal skär sig ibland mot arbetslivets och ekonomins realiteter, där det finns en hel del krav på underordning och disciplin och där man måste följa lagar, policyer och regler, implementera idéer uppifrån, göra kunder nöjda, lösa tekniska problem, få upp produktiviteten samt hantera ibland lata, omoraliska, inkompetenta och narcissistiska medarbetare. Och vi ska inte glömma att även de lata, omoraliska, inkompetenta och narcissistiska också kan vara chefer. Detta låter inte så tjusigt, men är heller inget man bör blunda för.

Flertalet personer som försöker hålla på med ledarskap har också svagheter. © F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

13

1 Ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken

Att förstå och kunna bedriva ledarskap kräver också att man inser att avsikt och utfall ofta skiljer sig åt (Pfeffer & Sutton 2000). Många försök att bedriva ledarskap ger helt enkelt inte riktigt de effekter man tänkt sig.

Lundholm (2011) beskriver ett exempel där en bankkontorschef bjöd all personal på middag, bara för att upptäcka att flera av dem senare hade skrivit upp detta som övertid. Chefen ville skapa gemenskap och arbetsglädje, men personalen uppfattade det snarare som ett obligatoriskt påbud att tillbringa även kvällen i arbetsgivarens regi.

Vårt huvudsyfte med denna bok är att söka bidra till förståelsen av ledarskap och kanske främst till ledarskapsförsök. Vi gör så med mottot att ärlighet och en ibland något ironisk ton kan utmana dominerande föreställningar om ledarskap. Avsikten är att uppmuntra till kritisk reflektion och lärande och därmed utveckling och förståelse. Snarare än att stryka alla ledarskapsvurmare medhårs med sedelärande beskrivningar av hjälteförklarade chefer, utförligt redovisa läroboksversioner av alla populära, i regel, amerikanska ledarskapsteorier eller återge enkätundersökningar där chefer och andra har satt kryss i rutor om ledarduktighet, fokuserar vi i denna bok på ledarskap/ledarskapsförsök i praktiken, d.v.s. i konkreta avsikter, handlingar, relationer och situationer. En central fråga vi ställer oss – och som vi tror läsaren kan ha stor nytta av att fundera över och lära sig mer om – är vad som händer när chefer, ofta i mellanchefsposition, söker utöva ledarskap på sina arbetsplatser.

Vår infallsvinkel till ledarskap I den här boken försöker vi ta oss an ledarskapets ofta problematiska praktikaliteter. Vi söker alltså förstå ledarskap i praktiken. Det gör väl alla, tänker kanske den skeptiske läsaren. Nja. Låt oss ta de tre ingredienserna: förståelse, ledarskap och praktiken. Ofta är man mindre intresserad av förståelse än av mätande och/eller recept. Ledarskap som distinkt kunskapsområde är det lite si och så med. Ofta är man vag om vad ledarskap handlar om och menar chefskap i största allmänhet snarare än specifika handlingar, interaktioner och processer. Inte sällan blir det en fråga om hur det borde vara, önsketänkande snarare än allsidiga beskrivningar och bedömningar tar överhanden. Praktiken är ofta mindre populär än ideal, fantasier och förhoppningar. Praktiken är ofta komplicerad, bökig och svår att få grepp 14

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken

om. När chefer pratar om sitt ledarskap eller fyller i tester så säger nog detta ofta mer om hur de vill se på sig själva än vad de gör i praktiken. När man t.ex. hör chefer säga att ”jag är ledare, kan inte tänka mig vara chef”, inser man att det lika gärna kan uttrycka en förhoppning än en pålitlig utsaga om vad vederbörande håller på med. Vår avsikt med den här boken är att ge en lite mer detaljerad och realistisk beskrivning av ledarskap än vad mycket av den konventionella litteraturen ger. Låt oss därför kort redogöra för vad vi söker åstadkomma med denna bok.

Vår första kärnpunkt är att bidra till förståelse. Detta antyder en ganska komplicerad syn där djup och rikedom eftersträvas. Det finns sällan några enkla, tekniska lösningar som generellt fungerar. Visioner låter bra för vissa, men för andra kan det framstå som frossande i floskler. Delaktighet och teamkänsla kan vara relevant, men ibland arbetar människor bäst självständigt och en massa möten kan kännas som slöseri med tid. Medan några drivs och motiveras av individualistiska prestationer är det kollektiva viktigare för andra, och medan några anser att lön och ersättning är viktigt anser andra att uppskattning och att känna sig sedd och hörd är viktigare (McGregor 1960).

Förståelse handlar både om uttolkarens (forskarens, konsultens, utbildarens) förhållningssätt och om den förståelse som präglar hur chefer och andra involverade i ledarskapssammanhang fungerar. Vår egen förståelse grundar sig delvis på kritisk reflektion av teorin – när vi studerar praktiken och ser att teorin inte alltid ”stämmer”. Utifrån detta bygger vi vidare på ett ”pussel” av vad ledarskap betyder och innebär för att öka vår förståelse.

För oss är ledarskap, precis som kunskap, inte något fysiskt objekt som en sten eller en maskin som går att mäta med noga kalibrerade instrument (Jonsson 2012). Ett visst chefsbeteende åtföljs inte mekaniskt av en viss respons. Ledarskap är något som kräver förståelse och tolkning, något som kräver handling och interaktion människor emellan. På så sätt kan ledarskap bäst beskrivas som en process och bör därför betraktas som en praktiknära handling. Hur vi förstår och tolkar ledarskap är faktiskt helt avgörande för hur vi i själva verket reagerar på det. Ledarskap handlar om mening, förståelse, handlande och kommunikation.

Typiska ledarstilar, som exempelvis uppgifts- eller relationsorienterade ledarstilar, behandlas ofta som om de vore objektiva fenomen och som om ledaren, de underställda och forskaren vore överens om det. Men är det nödvändigtvis så att ett ledarbeteende – som är avsett att främja goda sociala © F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

15

1 Ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken

relationer – verkligen uppfattas så av de underställda? Kanske kan frågor om hur det känns, hur det går och vilka problem som man eventuell upplever uppfattas som ett indirekt sätt att kontrollera hur uppgiften utförs, snarare än som relationsorienterat ledarskap. Kanske tänker sig chefen att denne visar genuint intresse och föredömligt ledarskap, medan medarbetarna föredrar mindre av inblandning och störning. På samma sätt kan man fråga sig om ett chefsbeteende som omfattar en tydlig definition av vad medarbetarna ska göra, bara är en fråga om fokus på produktionen och resultaten – och inte på människorna? Vissa personer – i synnerhet unga, oerfarna och därmed kanske också osäkra individer – kan se denna tydlighet som ett uttryck för omtanke och relationsorientering från ledarens sida. Ett och samma chefsbeteende kan alltså uppfattas handla om såväl misstro och kontroll som stöd och nära kontakt. Kanske hade chefen en viss avsikt som tolkas helt annorlunda av medarbetarna? Hur de underställda reagerar varierar med deras tolkning.

För att fånga in hur chefer och underställda förstår ledarskap måste vi därför göra mycket mer än att försöka mäta ledarskap genom att be människor fylla i frågeformulär. Komplexa kulturella fenomen går inte att mäta med hjälp av någon standardiserad skala. I stället måste de beskrivas, nyanseras och tolkas. Detta kräver, hos kunskapssökaren, ambitionen att gå vidare, att kännas vid osäkerhet, arbeta med föreställningsförmåga och vara mycket öppen.

Att förstå ledarskap innebär ett erkännande av att varje insikt som man kommer fram till alltid är preliminär och osäker. I ett så komplext, situationsspecifikt och dynamiskt område som ledarskap är, är det nästan omöjligt att komma fram till fasta och eviga sanningar. Viktigt blir då att arbeta med lite olika sätt att tolka ledarskap på samt att beakta även andra infallsvinklar än de som betonar ledarskap. Förhoppningsvis kan denna bok förmedla användbar och vägvinnande insikt och ökad förståelse.

Vår andra kärnpunkt i denna bok handlar om ledarskap – eller kanske främst ledarskapsförsök – i en ganska ambitiös och specifik mening. De två termerna ledarskap och ledarskapsförsök överlappar förstås varandra, men det finns en poäng med att betona det senare. Ofta avses med ledarskap en hel kedja av olika inslag: intention, handling, respons och effekt. Visionärt ledarskap inrymmer t.ex. en idé om att ledaren har, förmedlar och får gehör för en vision. Men om chefen ber en konsult att ta fram en bra vision, ber en 16

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken

kommunikationsbyrå att utforma material (logga, glassiga broschyrer med flotta bilder med mera) som saluför denna vision och ber assistenten att fixa en PowerPoint-presentation, som chefen sedan övertygande läser upp med en förväntan att få med sig sina medarbetare. Är detta då ett exempel på visionärt ledarskap? Nja. Det blir ofta problematiskt när ledarskap används för att klumpa ihop alltför mycket, från avsikt till effekt. Ledarskapsförsök är ett mer avgränsat begrepp och öppnar upp mer för att beakta vad försöken leder till i fråga om respons och effekt.

Det finns, som vi kommer att se i nästa kapitel, en rad olika synsätt på och definitioner av ledarskap. Låt oss för tillfället nöja oss med att vi med ledarskap avser en påverkansprocess som innefattar en viss grad av frivilligt samtycke från de påverkades sida, ett arbets- eller uppgiftsrelaterat syfte och en uppfattning om att detta gagnar gruppen eller organisationen. I våra ögon behöver ledarskap betraktas inte bara i form av beteende och effekter i praktiken, utan också i form av mening, övertygelser, identiteter och språkbruk. Detta omfattar ett beaktande av hur människor försöker göra världen begriplig och hur vi etiketterar våra olika beteenden i världen.

För att utforska detta kommer vi att titta på tre huvudsakliga ledarskapsaspekter. Den första aspekten handlar om att förstå ledarskap som en praktik, vilket innebär att vi studerar hur ledarskap faktiskt utövas i vardagliga sammanhang. Vi ifrågasätter dessutom – för att krångla till det något – om ledarskap verkligen utövas. Detta är nämligen långtifrån givet, då det i fråga om ledarskap lätt kan bli mycket prat och lite verkstad.

Den andra aspekten handlar om att förstå ledarskap i termer av mening eller innebörd (Ladkin 2010). Det innebär att vi beaktar hur människor som är involverade i ledarskap – både som ledare och som medarbetare – tillskriver en lång rad handlingar och aktiviteter på arbetsplatserna mening och betydelse. Vad som påverkar och vad som inträffar är ofta mångtydigt men individer vill ofta härleda bra eller dåliga utfall till någon individ, vilket gör att man gärna tillskriver chefen/ledaren detta inflytande. I detta till­skrivande ingår att vissa aktiviteter etiketteras som ”ledarskap”, andra inte. Om chefen säger eller gör något kanske det uppfattas som ledarskap, men om någon annan säger eller gör precis samma sak så tolkas det inte på detta sätt.

Den tredje aspekten handlar om att betrakta ledarskap som en terminologi, för att kunna samtala om vissa saker som händer på arbetsplatsen.

Det innebär att betrakta hur ledarskap används för att tala om en lång rad © F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

17

1 Ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken

olika angelägenheter, förhoppningar och störningar som utmärker dagens arbetsplatser. Liksom andra terminologier är ledarskap inte oproblematiskt och bland annat finns problem med notorisk oklarhet och en viss portion flummighet. Vi söker i boken beakta detta – men utfärdar en allmän flum­ varning som innebär att även föreliggande text bör läsas kritiskt.

Notera att dessa tre aspekter i vissa fall kan sammanfalla. Vi kan försöka observera vad chefer gör, vad de (och andra) tror att de gör och hur människor talar om ledarskap. Människor kan ibland tillskriva ett bestämt beteende olika meningar eller uttrycka sig på skiftande och motsägelsefulla sätt. Närstudier visar ofta att tydliga intentioner, stilar eller handlingar är mindre vanliga – ledarskap är svårt och människor fastnar ofta i tvetydigheter, förvirring och motsägelser (Alvesson & Sveningsson 2003a, b; Carroll & Levy 2008; Sveningsson & Alvesson 2014). Detta framgår tydligt i våra fall.

Vår tredje kärnpunkt är att ett fokus på hur ledarskap utövas kräver noga betraktande av den konkreta praktiken, där chefer söker utöva ledarskap.

Detta innebär emellertid flera utmaningar. Verkligheten är många gånger rörig, komplex och oklar och kommer ofta till korta när det handlar om att presentera de heroiska exempel på ledarskap, eller de entydiga ledarskapsstilar, som många gärna vill läsa om i populärvetenskapliga ledarskapsböcker eller affärsmagasin. Även om det också i dessa böcker och tidningar ibland lyfts ett varningens finger för att inte förföras av Harlequinromantisk managementlitteratur av och för karriärstinna medelålders män (Affärsvärlden 2014). Forskning som tar den komplexa praktiken på allvar är svår och tidskrävande att utföra och många väljer ”quick and dirty”-varianter, typ intervjuer med chefer som förväntas kunna beskriva vad de gör och vad detta har för effekt på andra. Eller så intervjuar man följare (medarbetare) som tilltros samma förmåga att kunna återge processer och effekter. Men individer – oavsett om de är chefer eller medarbetare – har sällan kapacitet, språkförmåga eller villighet att under en timme eller två ge en precis version av något så svårfångat som ledarskap. Det behöver inte finnas en ovilja eller ett ointresse av att berätta om hur man gör, men att göra det utanför den kontext där handlingarna utspelar sig är oerhört svårt.

Närmare granskningar av ledarskapets realiteter är följaktligen mindre populära än välpolerade, dramatiserade och friserade exempel som ger underhållande och uppmuntrande bilder som vi ofta förleds att ta för verkliga. Sådana polerade exempel behöver vi antagligen för att inspireras (eller 18

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken

förföras), men i denna bok har vi bestämt oss för att ta praktiken på största allvar – trots att denna praktik inte alls är speciellt snygg eller välpolerad. Vi har därför gjort en rad närstudier av människor som påstår sig utöva ledarskap; studier där vi har samlat in material under en rad år. Vår ambition med dessa studier har varit att beskriva, tolka och förstå utövandet av ledarskap i praktiken. För att lyckas med detta nöjde vi oss inte med att låta människor besvara ett frågeformulär eller delta i en enstaka timslång intervju.

Vi har i stället genomfört upprepade intervjuer med chefer, observerat dem i verksamhet (och overksamhet) och intervjuat även medarbetare – i ganska vanliga organisationer. Vi har tagit oss tid att lära känna de organisationer och den verklighet där dessa chefer försökt utöva ledarskap. Därigenom har vi kunnat nå ledarskapets verklighet – bortom Instagramfilter och Harlequinromantik – och deras inte alltid så glamorösa vardagsvärld.

Vi hoppas att detta kan erbjuda en bild som korrigerar många av de retuscherade ledarskapsbilder som ofta missfärgar vår förståelse och leder till önsketänkande. Dessutom hoppas vi att denna bok kommer att rucka på vissa av de överdrivet heroiska och missvisande bilder av ledarskap som normalt erbjuds.

Bokens fortsatta upplägg I kapitel 2 och 3 går vi igenom det dominerande tänkandet och forskningen kring ledarskap och hur vi får kunskap om densamma. Vi refererar teori och diskussion och bidrar även med egna kommentarer och kritiska reflektioner.

Ett skeptiskt, reflekterande förhållningssätt uttrycks och vi söker därmed uppmuntra även dig som läsare att anamma ett sådant.

Då vår huvudidé är att lyfta fram hur ledarskapsförsök i praktiken fungerar – och i vissa fall lyser med sin frånvaro – är de empiriska exemplen centrala i vår framställning. Boken består framför allt av fem djupa fall­studier (skildrade i kapitel 4–8) av vanliga chefer, på vanliga arbetsplatser, som på olika sätt försöker bedriva ledarskap. Exemplen är valda som typiska för svenskt chefskap, och inte för att de är särskilt tjusiga eller exemplifierar en viss teori. Slående är snarare hur de utmanar många befintliga föreställningar om ledarskap. De fem fallen beskriver chefen i fråga, organisationsmiljön och interaktioner med medarbetarna. Chefens och, i de flesta fallen, medarbetarnas uppfattningar om ledarskapet belyses. Vi riktar uppmärksamheten © F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

19

1 Ledarskapsförsök i den inte så lätta praktiken

mot konvergens och divergens – samstämmer chefens och medarbetarnas uppfattningar om vad som pågår, eller ser de kanske olika på detta? Chefens konkreta handlande i fråga om ledarskapsförsök lyfts fram. Vi diskuterar också vad man kan lära sig av vart och ett av de fem fallen genom att lyfta fram ett antal nyckelinsikter, lärdomar (och fördomar), i syfte att öppna upp för ytterligare tolkning och reflektion. I ett appendix sist i boken nämner vi lite om urval och upplägg för våra studier.

I de två avslutande kapitlen, 9 och 10, ägnar vi oss åt att jämföra, reflektera kring och tolka de fem fallen samt dra en del slutsatser utifrån detta. Vi identifierar avslutningsvis ett antal punkter där ledarskapsförsök tenderar att spricka – vad vi kallar krackeleringspunkter. Vår ambition med att i det avslutandet kapitlet presentera en krackeleringsteori är att uppmuntra till reflektion kring ledarskapsprocessen. Genom åtta lärdomar vill vi bidra till en mer genomtänkt och realistisk syn på hur chefer och medarbetare kan arbeta med ledarskapsrelationer.

20

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

xx mm

Anna Jonsson är docent vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Forskar bland annat om vad internationalisering, digitalisering och kunskapsöverföring innebär i praktiken. Är tillsammans med Sara Eldén redaktör för Efter festen (Studentlitteratur 2014).

Stefan Sveningsson är docent vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Han har bland annat publicerat Chefsliv – det ska fan vara chef (Studentlitteratur 2014) med Mats Alvesson och Organisationsförändring – hur, vad och varför (Studentlitteratur 2015) med Nadja Sörgärde.

Robert Wenglén är lektor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Han har tjugo års erfarenhet av att genomföra längre chefsutbildningar och har även haft en rad olika ledande befattningar.

När ledarskapet krackelerar Insikter från den inte så lätta praktiken

Att utöva ledarskap är ofta svårt. Inte sällan krackelerar eller kull­ kastas försök att leva upp till tjusiga ledarskapsideal.

Boken skildrar ledarskapsförsök i praktiken och den bökiga verklig­ heten snarare än ledarskapsfantasier i en perfekt värld. Även om chefer gärna vill se sig som ledare med ambitioner att åstadkomma allt möjligt strategiskt och visionärt så är medarbetare inte alltid lyhörda och mottagliga. Krav på god administration dominerar chefsarbete. Genom att lägga fokus på ledarskap som en process med tänkbara krackeleringspunkter ger boken en mer realistisk bild av ledarskapsförsök. Detta stimulerar ett genomtänkt chefsarbete och ledarskapsförsök som inte bara slutar med magplask.

Boken vänder sig till alla som vill förstå mera om ledarskapsprocesser i både teori och praktik. Den som tvivlar på enkla ledarskaps­recept hittar bättre stöd och analysverktyg för sitt ledande av moderna organisationer. Den som inte tvivlar finner kanske skäl att tänka om.

Art.nr 38953

Alvesson Jonsson Sveningsson Wenglén | När ledarskapet krackelerar

Mats Alvesson är verksam vid Lunds universitet och arbetar även internationellt.

Han har utgivit ett antal böcker, inklusive The Triumph of Emptiness (Oxford University Press) och även försökt att leda ett antal forskningsprojekt.

M ats A lvesso n A n n a J o n sso n S tefan S ven i n g sso n R o b er t W en g lén

www.studentlitteratur.se

978-91-44-10799-8_01_cover.indd Alla sidor

2015-05-04 13:18