9789140664174

Sara Irisdotter Aldenmyr, Ann Paulin & Kirsten Grønlien Zetterqvist En medveten och gemensam professionsetik bidrar till att utveckla den etiska kompetensen och innebär att lärare får inspiration och stöd för det dagliga yrkes­ utövandet. Under en vanlig dag i skolan uppstår ofta svåra situationer, där lärare måste agera snabbt och många gånger på egen hand. Detta kräver en etisk be­ redskap.

Ann Paulin, universitetsadjunkt, Sara Irisdotter Aldenmyr, FD i pedagogik, och Kirsten Grønlien Zetterqvist, TD i religionsfilosofi, är alla verksamma som lärarutbildare vid Institutionen för utbild­ ningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap, Stockholms universitet.

Aldenmyr, Paulin & Zetterqvist

Etik i professionellt lärarskap visar hur reflektion och kommunikation för­ bereder läraren inför professionsetiska problem. I tre fall beskriver författarna dilemman hämtade ur skolans verklighet och resonerar sedan kring de värden som varje fall aktualiserar. Resonemangen fördjupas med hjälp av etiska be­grepp och tankegångar. I boken ges också förslag på sätt att förhålla sig till och agera i de olika situationerna, såväl för den enskilda läraren som för personal­ gruppen i stort.

Etik i professionellt lärarskap

Etik i professionellt lärarskap

Sara Irisdotter Aldenmyr, Ann Paulin & Kirsten Grønlien Zetterqvist

Etik i professionellt lärarskap

Innehåll Förord

5

Kapitel 1 Inledning

7

Lärarprofession och etik Politiska, juridiska och institutionella villkor Att arbeta med berättelser som utgångspunkt Bokens disposition

7 13 19 21

Kapitel 2 Etisk teori

23

Etiska tankefigurer

24

Kapitel 3 Att identifiera, kvalificera och argumentera Att identifiera professionsetiska problem Att kvalificera förståelsen Att argumentera för handling

49 50 52 53

Kapitel 4 ”Du är dum, du är dum, jag hatar dig”

55

Identifiering av professionsetiska problem Kvalificering av de professionsetiska problemen

57 60

Kapitel 5 Flickan från ”yttre rymden” Identifiering av professionsetiska problem Kvalificering av de professionsetiska problemen

Kapitel 6 En mentors dilemma Identifiering av professionsetiska problem Kvalificering av de professionsetiska problemen

79 82 85 111 113 116

Kapitel 7 Etik i professionellt lärarskap Profession, lärares identitetskonstruktion och etik Sårbarhet och konstruktiv reflektion i professionella rum Professionsetisk beredskap för det oförutsedda Professionsetiskt språk – tillgång till en etisk dimension Formella dokument och kontextkänslighet

Litteratur

143 144 149 152 154 155 159

1 Inledning

Lagstiftning för etiska värden En juridisk omständighet som gör skolan till en unik plats är skolplikten. Den regleras i skollagen11 och innebär att alla elever från den första årskursen till den nionde måste infinna sig i skolan. Föräldrarna ansvarar för att deras barn deltar i grundskolans verksamhet, vilket samtidigt förutsätter att alla barn har tillgång till en skola. I skollagen regleras därför också kommunernas ansvar att erbjuda alla barn och unga en likvärdig skolgång.

Av särskilt intresse för skolors värde- och fostransrelaterade uppdrag är barn- och elevskyddslagen, som trädde i kraft 2006.12 Lagen formulerar förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och vill därmed erbjuda skydd till ”våra yngsta medborgare”.13 Vissa centrala värden – som olikhet, mångfald, värdighet, respekt och trygghet – återkommer då lagen presenteras och diskuteras.14 När Skolverket redovisar sitt uppföljningsarbete och sina strategier för antidiskriminering, åberopas läroplanernas värdegrundsformuleringar, skollagen, jämställdhetslagen, mångfaldsplaner, antidiskrimineringslagar och FN-konventioner.15 Barn- och elevskyddslagen ingår därmed i ett större sammanhang där juridik, utbildningsfilosofi och politik samverkar i fråga om värderingar, samhällsbygge och lagstiftning. Argument, motiv, erfarenheter och intressen från många olika sfärer och områden involveras alltså i frågan om förskolans och skolans ansvar för sina barn och unga. Att orientera sig i detta landskap kräver, enligt Skolverket, ”kunniga och engagerade vuxna”.16 Lagen kräver tolkningar, och goda tolkningar och handlingsval bygger på förmåga till etisk kvalificering.

Alla skolor och förskolor ska följa läroplanernas direktiv. Här finner vi de formuleringar som ofta kallas värdegrunden och som rätt kortfattat anger de demokratiska värden som skolan ska gestalta och för11 12 13 14 15 16

Svensk författningssamling, 1985 s. 1100.

Svensk författningssamling, 2006 s. 67.

Skolverket, 2007a s. 3.

Skolverket, 2006; 2007a; 2007b.

Skolverket, 2007b; 2007c.

Skolverket, 2006 s. 15.

15

Etik i professionellt lärarskap medla. Efter en genomläsning av läroplanerna kan vi konstatera att några särskilda värden är viktiga att uppmärksamma som lärare. Här finns också möjliga värdekonflikter, där värden är svåra eller omöjliga att förena. Demokrati är en självklar och oomstridd utgångspunkt.

Värnandet av människans egenvärde, den enskildes frihet och integritet vittnar om fokus på individens väl. Samtidigt ska både för- och grundskolan fortlöpande informera och samverka med föräldrar i fråga om barnet eller elevens trivsel, fostran och kunskapsutveckling.17 Att både värna om individens integritet och föräldrars rätt till information och inflytande kan framstå som en möjlig värdekonflikt. En annan möjlig värdekonflikt handlar om läroplanernas fokus på individens rätt, i kontrast till betoningen av kollektiva värden. Formuleringar och begrepp som respekt för den gemensamma miljön, solidaritet, generositet, tolerans och ansvarstagande visar att lärarens och förskollärarens fostransuppdrag handlar om kollektivets värde och funktion.

Föreställningar kring lärarrollen och institutionen Skolan och förskolan ska ansvara både för utveckling av det offentliga livets kompetenser och för sådana förmågor och personlighetsdrag som hör till privatlivet. Detta kan man utläsa i Läroplanens korta formulering som säger att grundskolan och förskolan ska främja utveckling av ”ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar”.18 Här kan vi också ana att det finns en idé om att människa och samhällsmedlem är två olika roller för en individ. Samma idé finns i läroplanen för de frivilliga skolformerna, i formuleringen om att skolan ska främja utvecklingen mot ”ansvarsfulla människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet”.19 Men vad kan det då tänkas innebära att fostra ansvarsfulla människor som också är rustade för offentligt deltagande? Vad innebär det att gestalta dessa värden i vardagens många skiftande situationer och 17 Lpo94, s. 14; Lpfö98, s. 12.

18 Lpo94, s. 5; Lpfö98, s. 4.

19 Lpf94, s. 8.

16

1 Inledning framför allt i konfliktsituationer? Dessa frågor motiverar reflektion kring läraren som samhällsgestalt och skolan som samhällsinstitution.

Både lärarrollen och skolinstitutionen är omgivna av tunga traditioner och seglivade föreställningar.20 Enligt dessa traditioner representerar läraren ofta kunnande, auktoritet, samhällsansvar och respekt. Ibland sägs det att dessa traditioner och föreställningar ”sitter i väggarna”. Men även mindre traditionstyngda föreställningar påverkar synen på lärarrollen. Några av dem, kan vi anta, kommer från det demokratiska samhällsuppdrag som skolans läroplaner formulerar, som innebär att läraren ska vara en förebild i demokratiska förhållningssätt. Andra föreställningar har direkta associationer till den decentraliserade, konkurrerande och kvalitetsgranskade skolans villkor, där läraren måste prestera, visa sig kompetent och värdig.21 Forskningen om lärare har under olika tider förhållit sig på olika sätt till vad som är avgörande för en lärares sätt att agera som professionell.

Den tidiga lärarforskningen, med ett drygt halvsekel på nacken, riktade ljuset mot läraren som en lämplig person.22 Under 1960-talet riktades intresset istället mot vikten av goda metoder23, för att under 1970-talet och framåt åter fokusera på läraren, men nu med större intresse för betydelsen av lärarens reflektion kring sin yrkesutövning.24 Den senare forskningen, där både handling och reflektion lyfts fram, visar att ingen personlig egenskap kan ersätta ett gemensamt kunskapsbygge, och ingen metod kan ersätta mänsklig förmåga. Professionell reflektion behövs inom en yrkesgrupp som arbetar med viktiga uppdrag under komplexa förhållanden, där varje individ har ett personligt ansvar för egen reflektion och personlighetsutveckling. Ingen kommer heller särskilt långt utan professionella redskap, som har utvecklats i samarbete med andra.

20 21 22 23 24

Jfr Hartman, 2005; Lindblad, 1994.

Jfr Irisdotter, 2006.

Arfwedsson, 1979.

Carlgren & Hörnqvist, 1999.

Arfwedsson, 1994.

17

Etik i professionellt lärarskap

Lärarförbundens yrkesetiska principer En uttalad medvetenhet om läraryrkets etiska aspekter är en ny företeelse. Som vi visade inledningsvis i detta kapitel ansågs läraren i byn automatiskt vara en högt stående moralisk person. Etiken fanns, enligt Hartman, så att säga implicit i lärarrollen och betraktades som en självklarhet. Av denna anledning behövdes inga explicita yrkesetiska regler för en lärares moraliska förhållningssätt och agerande.

Nu är emellertid läget ett annat. År 2001 antog Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund yrkesetiska principer för lärare. Förbunden samarbetade i syfte att utarbeta dessa principer, ett arbete som bland annat växte fram i diskussioner mellan medlemmarna, i regionalt anordnade seminarier och via olika remissomgångar. Principerna sägs därmed återspegla ”de gemensamma värderingar som lärare har och förväntas ha och de båda lärarorganisationernas ambition är att genom dem bidra till tillämpningen av ett yrkesetiskt förhållningssätt”.25 Principerna är indelade i fyra block: Eleven alltid i centrum, Läraryrket och den professionella yrkesutövningen, Att upprätthålla lärares yrkesetik samt Lärares samhällsuppdrag.26 En formulering återkommer i dokumentet och färgar dess etiska grundkaraktär: ”Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning ... ”. Att förbinda sig betyder att man ger ett bindande löfte om något. Det handlar alltså om förpliktelser som förtydligas närmare i olika att-satser. En central förpliktelse är att ”ta ansvar för elevernas kunskapstillväxt, stödja deras personliga utveckling och skapa goda betingelser för varje elevs lärande, utveckling och förmåga att utveckla kritiskt tänkande”.

Frågan blir då vad en sådan formulering betyder i den konkreta vardagen. Det framgår tydligt i lärarförbundens sätt att informera och presentera principerna att dessa måste hållas ständigt levande i kommunikation mellan lärare. De yrkesetiska principernas syfte är att vara till stöd när lärare ska ta ställning i frågor som yrkeskåren ofta ställs inför. En etisk medvetenhet utvecklas i denna vardag och i samtal mel25 Yrkesetiska principer för lärare <http://www.lararesyrkesetik.se/web/yrkesetik. nsf/doc/00556D79?opendocument>.

26 Yrkesetiska principer för lärare <http://www.lararesyrkesetik.se/web/yrkesetik. nsf/doc/005324D7?opendocument>.

18

1 Inledning lan lärare om vardagliga händelser. Därför satsar också förbunden på att erbjuda etikseminarier och fördjupningsmaterial för diskussioner på arbetsplatsen. Det framgår också tydligt att lärarförbundens etiska råd bevakar och utvecklar den yrkesetiska dimensionen i aktuella frågor som exempelvis de etiska aspekterna av lärares bedömning av elevers lärande.27 Professionsetiska principer ska alltså vara ett stöd för den enskilde läraren och för lärarkåren som kollektiv. För att en yrkesetisk princip ska kunna fungera som stöd för den etiska aktören, det vill säga läraren, behöver hon eller han på egen hand kunna tolka olika situationer utifrån denna princip. Själva tolkningsprocessen är i sin tur ingen självklarhet. Den behöver kvalificeras med en närmare förståelse av vad ett etiskt tänkande kan innebära, inte minst relaterat till vardagens oförutsägbara situationer. Det är i syfte att förstärka och fördjupa vardagsstödet i yrkesetiska frågor som vi har skrivit denna bok.

Att arbeta med berättelser som utgångspunkt Vårt arbete med boken har vuxit fram i en dialog mellan oss tre författare, med tanke på att du som läsare också ska kunna delta i denna dialog. Boken erbjuder inte några enkla lösningar, utan vi vill tvärtom visa hur olika begreppsliga redskap leder till skilda förståelser av yrkesvardagens etiska dilemman. Vi har arbetat som lärare, lärarutbildare och forskare och våra erfarenheter och kunskaper har satt prägel på texterna. Ibland kanske du håller med och kan känna igen dig i resonemangen, ibland kanske du hittar helt nya sätt att utveckla en tankegång och ibland kanske texten provocerar.

Bokens karaktär och struktur speglar vår stegvisa arbetsprocess. Vi har utgått från tre situationer, hämtade från förskolans, grundskolans, respektive gymnasieskolans komplexa verkligheter. Dessa tre situationer, återgivna som berättelser, har varit utgångspunkt för samtal mellan oss författare. I dessa samtal har vi rört oss kring frågor som: På 27 Yrkesetiska principer för lärare <http://www.lararesyrkesetik.se/web/yrkesetik. nsf/doc/004382BD?opendocument>.

19

Etik i professionellt lärarskap vilket sätt visar sig olika etiska aspekter i dessa berättelser? Vilka problem eller etiska dilemman står den professionelle huvudaktören inför?

Hur är det möjligt att just i det här tillfället se vilka etiska värden som berörs och kanske står på spel? Vilka värdekonflikter är aktuella?

I en första omgång söker vi oss alltså in i berättelsen där vi anar våndan och delar oklarheten. Syftet med denna fas är att närmare identifiera vilka etiska problem som det kan vara frågan om just i den här situationen. När den etiska problematiken identifieras, tränas samtidigt den yrkesetiska blick som kan urskilja moraliska dilemman i komplexa och svårfångade vardagshändelser.

Nästa fas i arbetsprocessen handlar om att ytterligare fördjupa, det vill säga kvalificera, vår förståelse av de professionsetiska dilemman eller problem som vi uppfattar. Vilka moralfilosofiska begreppsliga redskap kan bidra till en ökad förståelse av situationernas moraliska aspekter?

Situationsbeskrivningarna är fortfarande i fokus, men vi rör oss ett par steg bort från en position mitt i händelsen och kopplar det vi har identifierat till begrepp och tankegångar från olika etiska tanketraditioner.

I denna kvalificerande, fördjupande fas har vi som författare prövat olika teoretiska möjligheter i syfte att nyansera och fördjupa vår förståelse. Detta arbete har bedrivits individuellt och visar därför vilka olika begrepp och resonemang som var och en av oss har bedömt som relevanta för förståelsen av de aktuella situationerna. Vi hoppas att detta kan inspirera läsaren till att pröva de teoretiska begrepp vi har valt, men även till att själv fortsätta diskussionen och undersöka andra teoretiska möjligheter. Våra kvalificerande texter följer efter varandra i anslutning till varje berättelse och sammanfattande identifieringstext.

Sista fasen innebär att – med den kvalificerade förståelsen som grund – öppna för argumenterande samtal kring förhållningssätt och handlingar som är professionsetiskt försvarbara. I denna fas ställer vi frågor som: Hur bör de lärare som finns mitt i den aktuella situationen hantera komplexiteten för att kunna bli bättre rustade inför nästa situation? Hur kan argument för vidare handling formuleras? Vilka redskap och arbetsmoment är viktiga i utvecklandet av professions­ etisk kompetens?

Ett sådant samtal mellan oss tre författare, återfinns efter bokens 20

1 Inledning tredje och sista berättelse, i en argumentationsakt kring hur den professionelle aktören Anders bör agera vidare. Vi vidareutvecklar dessa tankar i det sista kapitlet, där vi diskuterar vår syn på professionsetisk kompetens och professionell identitet.

Bokens resonemang och vår arbetsgång är inspirerad av en hermeneutisk forskningstradition som studerar vad förståelse är och ”hur vi bör gå tillväga för att uppnå förståelse”.28 Vi visar olika sätt att gå tillväga för att förstå och ytterligare fördjupa vår förståelse av tre fullt realistiska situationer i pedagogers och lärares vardag.

Bokens disposition I det första kapitlet har vi lagt en allmän grund genom att beskriva vad vi menar med lärares professionsetik. Vi aktualiserar också de institutionella villkor som påverkar pedagoger och lärare direkt eller indirekt i etiskt problematiska situationer.

Det andra kapitlet är en redogörelse för etisk teori. Vi presenterar de olika tankegångar från varierande etiska traditioner som aktualiseras och används i våra kvalificerande texter.

I kapitel tre beskriver vi mer utförligt de tre metodiska arbetsstegen, som innebär att identifiera, kvalificera och argumentera. Här förklarar vi också närmare på vilket sätt vi menar att etiken spelar roll för lärares professionalitet och professionella identiteter.

Kapitel fyra, fem och sex utgår från tre olika berättelser från förskola, grundskola och gymnasieskola. I anslutning till varje berättelse identifieras professionsetiska problem och dilemman. Därefter kvalificeras förståelsen av situationerna med hjälp av olika etiska begrepp.

I kapitel sex går vi ytterligare ett steg i arbetsprocessen och presenterar en text där olika argument för handling möts.

Det sjunde och sista kapitlet handlar om hur mötet mellan etiskt kvalificerade reflektioner och medvetenhet om de professionella villkoren kan te sig. Här presenterar vi också de förhållningssätt, förmågor och arbetsmoment som vi finner viktiga i det etiskt professionella lärarskapet.

28 Föllestad, Wallöe, Elster, 1993 s. 133.

21

Sara Irisdotter Aldenmyr, Ann Paulin & Kirsten Grønlien Zetterqvist En medveten och gemensam professionsetik bidrar till att utveckla den etiska kompetensen och innebär att lärare får inspiration och stöd för det dagliga yrkes­ utövandet. Under en vanlig dag i skolan uppstår ofta svåra situationer, där lärare måste agera snabbt och många gånger på egen hand. Detta kräver en etisk be­ redskap.

Ann Paulin, universitetsadjunkt, Sara Irisdotter Aldenmyr, FD i pedagogik, och Kirsten Grønlien Zetterqvist, TD i religionsfilosofi, är alla verksamma som lärarutbildare vid Institutionen för utbild­ ningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap, Stockholms universitet.

Aldenmyr, Paulin & Zetterqvist

Etik i professionellt lärarskap visar hur reflektion och kommunikation för­ bereder läraren inför professionsetiska problem. I tre fall beskriver författarna dilemman hämtade ur skolans verklighet och resonerar sedan kring de värden som varje fall aktualiserar. Resonemangen fördjupas med hjälp av etiska be­grepp och tankegångar. I boken ges också förslag på sätt att förhålla sig till och agera i de olika situationerna, såväl för den enskilda läraren som för personal­ gruppen i stort.

Etik i professionellt lärarskap

Etik i professionellt lärarskap

Sara Irisdotter Aldenmyr, Ann Paulin & Kirsten Grønlien Zetterqvist

Etik i professionellt lärarskap