9789147092406

huvuddragen i den italienska grammatiken. Utgångspunkten är kontrastiv och tar särskilt fasta på sådant som vållar svenskar problem.

Exemplen speglar dagens italienska och innehåller frekventa strukturer inom ett centralt ordförråd. Boken innehåller också avsnitt om det italienska språket, uttal, ordbildning samt en ordlista där grammatiska begrepp förklaras.

Till Modern italiensk grammatik hör en övningsbok.

MODERN ITALIENSK GRAMMATIK

MODERN ITALIENSK GRAMMATIK

5:e upplagan

EDSTRÖM • HEDENQUIST • FORSGREN

Modern italiensk grammatik ger en samlad framställning av

TORE EDSTRÖM • JAN-ANDERS HEDENQUIST • MATS FORSGREN

MODERN ITALIENSK GRAMMATIK

Best.nr 47-09240-6 Tryck.nr 47-09240-6

Omslag MOD ITA GRA.indd 1

10-05-12 08.22.03

Modern Italiensk Grammatik

Liber

t o r e e d st r ˆ m j a n a n d e r s h e d e n q u i st mats forsgren

Förord till 2010 års upplaga

Till läsaren Modern italiensk grammatik är skriven för alla kategorier av italienskstuderande. Den vill ge en samlad framställning av den italienska grammatikens huvuddrag. Stoffet motsvarar ungefär vad som krävs för gymnasiekompetens i ämnet.

På vissa punkter är de grammatiska resonemangen förenklade. Härigenom har vi kunnat göra framställningen fylligare på de områden som ofta vållar svenskar speciella svårigheter (t ex personliga pronomen, tempusläran).

Liksom i förra upplagan finns också i denna upplaga • • • •

ett avsnitt om det italienska språket ett avsnitt om uttal ett kortare avsnitt om ordbildning en förteckning över de vanligaste grammatiska termerna med förklaringar och exempel.

I denna upplaga har vi gjort en grundlig genomgång och uppdatering av alla regler, exempel, ordlistor, register och hänvisningar.

I övrigt har vi behållit den tidigare uppläggningen: • grammatiken är kontrastiv, dvs den tar fasta på skillnader mellan språken • regler och kommentarer är skrivna på svenska • exemplen bildar utgångspunkt för regler och kommentarer • exemplen utgörs av högfrekventa ord och strukturer • exemplen speglar framför allt vardagsspråket, såväl talat som skrivet • samtliga exempel är översatta till svenska • former och användning beskrivs i ett och samma avsnitt • tablåer ges över samtliga former av de regelbundna och de tio vanligaste oregelbundna verben • i slutet av grammatiken finns en separat verbförteckning över de 100 vanligaste italienska verben och deras konstruktioner.

Sedan den första upplagan av Modern Italiensk Grammatik utkom för 37 år sedan har Tore Edström lämnat detta jordeliv. Eftersom 2010 års upplaga i många stycken fortfarande är den grammatik han var en av huvudförfattarna till har vi velat hedra hans minne genom att låta grammatiken även i fortsättningen bära också hans namn.

Kapstaden och Uppsala i april 2010 Jan-Anders Hedenquist

Mats Forsgren

Innehåll

5

Det italienska språket Uttal

11

14

Artiklar 1 obestämd artikel 2 3 4 5 6 7

16

bestämd artikel 18 Bestämd artikel, singular 18 Bestämd artikel, plural 19 Allmänna fall med bestämd artikel 20 Särskilda fall med bestämd artikel 21 Allmänna fall utan bestämd artikel 23 Preposition + bestämd artikel 25

Substantiv 8 genusregler

26

pluralbildning 26 Regelbunden pluralbildning 26 Oförändrade i plural 27 Singular-a, plural-i (-e) 28 Singular-o, plural-a med genusväxling Plural av substantiv på -co, -go 30 Singular -io, plural -i 31

9 10 11 12 13 14 15 genusväxling och ordbildning

29

31

Adjektiv 16 17 18 19

böjning 33 Regelbunden böjning 33 Särskilda böjningsregler 34 Adjektiv med flera huvudord Buono, bello 36

35

komparation 37 20 Regelbunden komparation 37 21 Adjektiv med dubbla komparationsformer 22 Absolut superlativ 39

23 adjektivattributets placering

40

38

6

Innehåll

Adverb 24 25 26 27 28

Regelbunden bildning 41 Adjektiv = adverb 41 Regelbunden komparation 41 Oregelbunden komparation 42 Nekande uttryck 43

Räkneord 29 Översikt 44 30 Räkneordens användning

45

Personliga pronomen 31 Betonade eller obetonade pronomen? subjektspronomen 47 32 Betonade subjektspronomen 33 Obetonat subjekt 48

34 35 36 37

47

47

objektspronomen 49 Betonade objektspronomen 49 Obetonade objektspronomen: ackusativformer 50 Obetonade objektspronomen: dativformer 51 Sammanställning av obetonade objektspronomen 52

pronominas placering 53 38 De betonade pronominas placering 53 39 De obetonade pronominas placering 53 40 Sammanställning av betonade och obetonade pronomen

41 tilltalspronomina lei, loro Partiklarna ne och ci (vi) 42 Partikeln ne 58 43 Partikeln ci (vi) 59

55

58

Reflexiva pronomen 44 Betonade och obetonade former 45 Varandra 61

61

55

Innehåll

Possessiva pronomen 46 47 48 49 50 51 52 53 54

En ägare 63 Flera ägare 64 Proprio 64 Possessiva pronomen utan artikel 65 Possessiva pronomen utan artikel vid släktskapsord Possessiva pronomen med artikel vid släktskapsord Utelämnat possessivt pronomen 67 Possessiva pronomen med underförstått huvudord En vän till mig 68

Demonstrativa pronomen 55 56 57 58 59

Questo 69 Quello 70 Ciò 71 Lo stesso 71 Tale 72

Relativa pronomen 60 61 62 63 64

Che, cui, il quale 73 Il che, cosa che, ciò che 75 Quello … che, quel … che, ciò che 75 (Tutti) quanti, (tutto) quanto 76 Chiunque, qualunque 77

Interrogativa pronomen 65 66 67 68 69

Chi? 78 Che cosa? 78 Quale? Che? 79 Quanto? Quanti?

I utrop 79

79

Indefinita pronomen endast förenade 80 70 Qualche 80 71 Ogni 80 72 Qualsiasi, qualunque 81

66 66 68

7

8

Innehåll

82

73 74 75 76

endast självständiga Qualcuno 82 Ognuno, ciascuno 83 Qualcosa (qualche cosa) Niente, nulla 84

77 78 79 80 81 82

både självständiga och förenade Nessuno 84 Alcuni 85 Certo 86 Altro 86 Tutto 88 Poco, molto, troppo, tanto, parecchio 89

83

84

Verb 83 84 85 86

Indelningsgrunder 91 Avere 93 Essere 94 Användningen av hjälpverben avere och essere

regelbundna verb 98 87 Regelbundna verb på -are (1 konjugationen) 88 Regelbundna verb på -ere (2 konjugationen) 89 Regelbundna verb på -ire (3 konjugationen)

95

98 100 101

oregelbundna verb 103 90 De vanligaste oregelbundna verben (andare, dare, dire, dovere, fare, potere, sapere, stare, venire, volere) 103 modala hjälpverb 114 91 De modala hjälpverbens användning (potere, volere, sapere, dovere) 114

92 passiv form

115

93 reflexiv form 118 94 Si = man 119 95 Bruket av si i italienskan. Sammanfattning

120

96 opersonliga uttryck 120 97 överensstämmelse mellan subjekt och predikat

121

Innehåll

98 verb med objekt 99 100 101 102 103 104

9

123

tempus 124 Presente 124 Imperfetto 125 Passato prossimo 127 Passato remoto 128 Futuro 129 Förhållandet mellan imperfetto och passato remoto/passato prossimo 130

105 Förhållandet mellan passato prossimo och passato remoto indicativo 106 Allmänt 132

107 108 109 110 111 112 113 114 115 116

132

congiuntivo 134 Allmänt 134 Congiuntivo i huvudsatser 134 Congiuntivo efter vissa opersonliga uttryck 135 Congiuntivo efter uttryck för vilja, önskan, hopp eller fruktan Congiuntivo efter uttryck för tvivel och antaganden 136 Congiuntivo efter nekad huvudsats 137 Congiuntivo i villkorssatser 137 Congiuntivo i relativsatser 137 Congiuntivo efter vissa konjunktioner 138 Indicativo eller congiuntivo? 139

117 condizionale 118 imperativo 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128

131

139

140

infinito 141 Utan preposition 141 Di + infinito 142 A + infinito 144 Da + infinito 146 Per + infinito 147 Övriga prepositioner + infinito 147 Infinito använd som substantiv 148 Infinito utan styrande verb 148 Passiv infinitiv i svenskan, aktiv infinitiv i italienskan Personobjekt vid fare, lasciare + infinito 149

149

136

10

Innehåll

participio 150 129 Allmänt 150 130 Böjningen av participio passato 150 131 Participio passato i satsförkortningar gerundio 153 132 De vanligaste fallen

152

153

Prepositioner 133 134 135 136 137 138 139 140 141

Bruket av prepositionerna 155 Di 155 Da 157 A 158 In 160 Per 161 Con 161 Su 162 Särskilda svårigheter i bruket av prepositionerna

Ordföljd 142 143 144 145

Subjektets plats 164 Subjektets plats i frågekonstruktioner Objektets plats 166 Adverbets plats 167

Ordbildning 146 Suffix 169 147 Ordsammansättningar

171

Alfabetisk verbförteckning

172

Liten grammatisk ordlista

188

Register

197

165

163

Det italienska språket

Det italienska språket Kort historik Italienskan är liksom franskan, spanskan, portugisiskan, rumänskan m fl ett romanskt språk, med latinet som gemensamt ursprung. De första dokumenten på italienskt folkspråk är från ca 960 e Kr. På 1100–1300-talen växer ett litteraturspråk fram.

Av de många dialekter som under medeltiden fanns i det blivande Italien kom den dialekt som talades i Florens, florentinskan, att inta en särställning, eftersom det var på denna dialekt de stora 1300-talsförfattarna Dante, Petrarca och Boccaccio skrev sina verk. Florentinskan förblev emellertid ända fram till Italiens enande (1861) huvudsakligen ett skriftspråk. Dessutom användes, liksom i stora delar av övriga Europa, franska och latin som de bildades skriftspråk. Även dagens riksitalienska, såväl i skrift som i tal, går tillbaka på florentinskan.

1861 saknade Italien dock alltjämt ett talat riksspråk. De allra flesta talade dialekt, och endast en liten bildad minoritet förstod det dåvarande ”riksspråket”, dvs florentinskan. Närmare 80 % av invånarna i Italien var vid denna tid varken läs- eller skrivkunniga och kunde således inte förstå vare sig florentinska eller någon annan text.

Nutid De flesta italienare talar idag i officiella sammanhang ”italienska”, dvs ett gemensamt riksspråk. Denna standarditalienska har man tillägnat sig framför allt genom utbildning och genom massmedia (TV, radio, film, teater, tidningar m m). Den baserar sig som tidigare nämnts huvudsakligen på florentinskan, men det var från huvudstaden Rom som spridningen av ett riksspråk utgick, i och med att Rom från 1950- och 1960-talen var centrum för alla viktiga media, framför allt TV, radio och filmindustri. Det språk som användes i media var under den tiden en vårdad form av florentinska, om än med vissa regionala fonetiska drag.

I Italien liksom i Sverige förekommer regionala och dialektala variationer ifråga om främst uttal och ordförråd. Kartan nedan visar utbredningen av de viktigaste italienska dialektgrupperna, men den ger samtidigt i stora drag en bild av vilka regionala varianter av rikstalspråket som finns i dagens Italien.

På senare tid har riksitalienskan framför allt kommit att påverkas från norr, på grund av den gynnsamma ekonomiska utvecklingen i Norditalien och den sociala prestige det norditalienska uttalet därigenom kommit att åtnjuta.

I formellt, skrivet språk finns numera inga större dialektala eller regionala skillnader. Inom familjen är det dock fortfarande relativt vanligt att tala dia-

11

12

Det italienska språket

lekt. Här följer några typiska dialektala drag som kan slå igenom i de olika regionala varianternas uttal: • i florentinskan görs en klar skillnad mellan s k slutet och öppet uttal av vokalerna e och o i betonad ställning. Denna skillnad ger emellertid mycket sällan upphov till betydelseskillnad, och variationen är stor mellan de olika regionerna, varför tolerans visas för olika uttal. Bene kan således uttalas öppet (som i sv trä) eller slutet (som i sv fel), molto öppet (som i sv koja) eller slutet (som i sv ål).

• intervokaliskt s är i Norditalien tonande, vilket tenderar att slå igenom i övriga delar av Italien: casa uttalas kaza.

• det norditalienska tonande uttalet av z sprids även till andra regioner: zio uttalas dzio.

• i Norditalien uttalas t ex dice ofta med tonande s: dize.

• i stora delar av Toscana uttalas intervokaliskt k och t med aspiration: la casa uttalas lakhasa, ho capito uttalas okapitho. (Man talar om ”la gorgia toscana”.)

• i stora delar av mellersta och södra Italien uttalas t ex dice med sje-ljud, alltså ungefär som disje.

• i Rom och i vissa syditalienska dialekter uttalas intervokaliskt k, p, t lätt tonande: hai capito tenderar att bli aigabido • i Neapeltrakten uttalas s före tonlös konsonant som sje-ljud: spada (svärd) blir schpada.

• i de sicilianska dialekterna är slutvokalerna ofta endast a, i, u: o i mano uttalas som i sv stor, latte blir latti etc.

Ordförrådet kan i vissa delar fortfarande uppvisa spår av utländskt inflytande.

I nordvästra Italien kan man t ex finna varianter på franskans travailler i stället för lavorare, giambone i stället för prosciutto. I södra Italien finns spanskt och grekiskt inflytande. Exempel: Tengo una casa i stället för Ho una casa.

Vad gäller grammatiska skillnader kan man konstatera att i det vardagligare talspråket förekommer passato remoto främst i södra Italien och vissa delar av Mellanitalien, i stället för eller vid sidan av passato prossimo. Dock används i de flesta delar av Italien korta, frekventa former av passato remoto som disse (han sa), fece (han gjorde), andò (han gick), ebbe (han hade/fick), fu (han var/blev).

I Italien finns också några språkliga minoritetsgrupper. I norra Italien talas i Sydtyrolen och Friuli olika rätoromanska varianter (t ex il ladino, il friulano), i Sydtyrolen dessutom tyska. På några håll i Syditalien talas grekiska och albanska.

Det italienska språket

Observera att sardiska är att betrakta som ett separat romanskt språk. Det skiljer sig helt från standarditalienska och från italienska dialekter, främst ifråga om ordförråd och orduppbyggnad. När sarder talar italienska märks dock inga påfallande avvikelser från standarduttalet.

Utanför Italien talas och förstås italienska idag på Korsika, i Sydschweiz (kantonen Ticino), i Istrien (i f d Jugoslavien), på Malta, på franska Rivieran (Nice), i tidigare italienska kolonier i Nordafrika, bl a Etiopien, i New York (kvarteren ”Little Italy”), i Sydamerika (Argentina, Brasilien m fl).

Av Italiens nuvarande befolkning på ca 58 miljoner talar främst de yngre främmande språk, framför allt engelska och franska.

•

Ancona

•

•

Sassari

•

Cagliari

•

Palermo

1 Norditalienska dialekter 2 Toskanska och centralitalienska dialekter 3 och 4 Syditalienska dialekter 4 Sicilianska, kalabresiska och salentinska dialekter 5 Sardiska

13

Uttal

14

Se även sid 12.

Vokaler Italienskan har 5 vokaler: a e i o u

strada, casa, Roma, padre è, ecco, breve mela, tre vino, pipa, pizza cosa, nove il Po, molto curva, uva, luna

uttalas öppet (pass) uttalas ibland öppet (län), ibland slutet (fel) uttalas som på svenska uttalas ibland öppet (koja), ibland slutet (ål) uttalas som sv o (stor)

Konsonanter c

croce, casa, cosa, curva cento, circa, ciao

ch Chianti, che, chilo g grande, gala, golfo, Gustavo gelato, gita, giorno gh gli gn qu s

spaghetti, ghiaccio Ventimiglia, luglio signora, Bologna, bagno quanto, questo, qui Svezia, svedese, fascismo signore, stivale, spaghetti

viso, rosa, svedese sc

scarpa, scuola, scolaro scelta, lascio

sch maschile, scherzare z pizza, piazza, Svezia zona, zero

uttalas som k framför konsonanter och framför a, o, u uttalas ungefär som eng tje-ljudet (church) framför e, i uttalas som k (skola) uttalas som g (gata) framför konsonanter och a, o, u uttalas ungefär som första ljudet i eng gentleman framför e, i uttalas som g (gata) uttalas som lj (täljde) uttalas som nj (tänjde) uttalas ungefär som i eng quick uttalas tonande framför tonande konsonanter (b, d, g, l, m, n, r, v) uttalas tonlöst framför vokal i början av ord samt framför tonlösa konsonanter (c, f, p, s, t) uttalas tonande mellan två vokaler i norra Italien, tonlöst i södra uttalas som sk (skog) framför a, o, u uttalas som sv sje-ljudet (sjö) framför e, i uttalas som sk (skog) uttalas ibland som ts och ibland som dz (d + tonande s)

Uttal

Betoning 1 Betoningen faller i regel på näst sista stavelsen: albe.rgo, stiva.le, signori. na, italia.no, spaghe.tti 2 När accenttecken är utsatt på slutvokalen har denna betoningen: caffè., università., qualità., città..

3 I undantagsfall kan betoningen också ligga på tredje eller t o m fjärde stavelsen från slutet. Det senare företrädesvis vid verbkonstruktioner: ca.mera, Ri. mini, ma.cchina, chilo.metro, beni. ssimo a.bitano, tele.fonano, di. temelo, dia.moglielo

15

16

Artiklar o b e st ‰ m d a rt i k e l

1

A Maskulinum 1 È un libro italiano. È un treno locale. È un quotidiano regionale. È un ristorante famoso. È un amico fedele. È un albergo di lusso.

Det är en italiensk bok.

Det är ett lokaltåg.

Det är en regional dagstidning.

Det är en berömd restaurang.

Det är en trogen vän.

Det är ett lyxhotell.

2 È uno specchio rotondo. È uno studente intelligente. È uno zio gentile. È uno psicologo. È uno sciopero. È uno yogurt buonissimo.

Det är en rund spegel.

Det är en intelligent student.

Det är en snäll farbror (morbror).

Det är en psykolog.

Det är en strejk.

Det är en mycket god yoghurt.

B Femininum 3 È una rivista italiana. È una fermata d’autobus.

Det är en italiensk tidskrift.

Det är en busshållplats.

4 È un’isola deserta. È un’arancia matura.

Det är en öde ö.

Det är en mogen apelsin.

Italienska substantiv är antingen maskulina eller feminina.

Den obestämda artikeln (en, ett) motsvaras på italienska av 1 un framför maskulina ord som börjar på konsonant eller vokal 2 uno framför maskulina ord som börjar på s + konsonant, z, ps, sje- eller j-ljud 3 una framför feminina ord som börjar på konsonant

Artiklar

4 un’ framför feminina ord som börjar på vokal. Här kan även una förekomma.

Obestämda artikeln mask

fem

un

una

uno

un’

MÄRK

Obestämda artikeln motsvaras i plural av di + bestämda artikeln (kan motsvaras av några). Denna s k partitiva artikel (dei, degli, delle), som markerar obestämd mängd, behöver inte alltid utsättas (böjning, §7): Ho comprato /delle/ rose.

Stasera vengono anche degli spagnoli.

Jag har köpt /några/ rosor.

I kväll kommer också /några/ spanjorer.

Partitiv artikel förekommer också i singular: Vuoi del vino?

Vill du ha /lite/ vin?

Partitiva artikeln används inte: a) vid negation Non ho amici.

Jag har inga vänner.

b) vid mängduttryck Ho pochi amici.

Jag har få vänner.

17

18

Artiklar

b e st ‰ m d a rt i k e l 2 Bestämd artikel, singular A Maskulinum 1 Il libro è sotto il giornale.

Boken är under tidningen.

2 L’esempio è buono.

L’ombrello è nero.

Exemplet är bra.

Paraplyet är svart.

3 Lo studente studia tutto il giorno.

Lo zio è vecchio.

Studenten läser hela dagen.

Farbrodern (Morbrodern) är gammal.

B Femininum 4 La rivista è italiana.

La chiave è lì.

Tidskriften är italiensk.

Nyckeln är där.

5 L’arancia è dolce.

L’informazione è falsa.

Apelsinen är söt.

Upplysningen är falsk.

Den bestämda artikeln i singular är 1 il framför maskulina ord som börjar på konsonant 2 l’ framför maskulina ord som börjar på vokal 3 lo framför maskulina ord som börjar på s + konsonant, z, ps, sje- eller j-ljud 4 la framför feminina ord som börjar på konsonant 5 l’ framför feminina ord som börjar på vokal. Här kan även la förekomma.

Artiklar

3 Bestämd artikel, plural A Maskulinum 1 I libri sono sotto i giornali.

Böckerna är under tidningarna.

2 Gli esempi sono buoni.

Gli ombrelli sono eleganti.

Gli studenti studiano tutto il giorno.

Gli zii sono vecchi.

Exemplen är bra.

Paraplyerna är eleganta.

Studenterna läser hela dagen.

Farbröderna (morbröderna) är gamla.

B Femininum 3 Le riviste sono italiane.

Le chiavi sono lì.

Le arance sono dolci.

Le informazioni sono false.

Tidskrifterna är italienska.

Nycklarna är där.

Apelsinerna är söta.

Upplysningarna är falska.

Den bestämda artikeln i plural är 1 i framför maskulina ord som börjar på konsonant 2 gli framför maskulina ord som börjar på vokal, s + konsonant, z, ps, sje- eller j-ljud 3 le framför alla feminina ord.

Bestämda artikeln mask

fem

sing

plur

sing

il

i

la

l’ lo

gli

l’

plur le

19

20

Artiklar

4 Allmänna fall med bestämd artikel 1 Hai visto il libro di Natalia?

I prezzi dell’albergo sono alti.

Har du sett Natalias bok?

Hotellets priser är höga.

2 Il 1996 è un anno importante. È nato nel 1962.

1996 är ett viktigt år.

Han är född 1962.

3 È l’una.

Sono le nove.

Sono arrivati alle undici e mezzo.

Klockan är ett.

Klockan är nio.

De kom klockan halv tolv.

4 L’Italia è una repubblica, la Svezia una monarchia.

Il Po è il fiume più lungo d’Italia.

Il Monte Bianco è molto alto.

La Sicilia è un’isola meravigliosa.

La Corsica appartiene alla Francia.

La Sardegna è un’isola interessante.

Genova è il capoluogo della Liguria.

Il Mare Adriatico fa parte del Mediterraneo.

L’Africa è un continente interessante.

5 La signora Conti è arrivata.

Il signor Rossi ha lasciato l’albergo.

Il dottor Vitali è molto occupato.

Italien är en republik, Sverige ett kungadöme.

Po är den längsta floden i Italien.

Mont Blanc är mycket högt.

Sicilien är en underbar ö.

Korsika tillhör Frankrike.

Sardinien är en intressant ö.

Genua är residensstad i Ligurien.

Adriatiska havet är en del av Medelhavet.

Afrika är en intressant världsdel.

Fru Conti har kommit.

Herr Rossi har lämnat hotellet.

Doktor Vitali är mycket upptagen.

Den bestämda artikeln används i italienskan i flera fall där den inte används i svenskan: 1 vid ägandeförhållanden 2 vid årtal 3 vid klockslag; märk dock: È mezzogiorno. È mezzanotte.

Klockan är 12 på dagen.

Klockan är 12 på natten.

4 vid namn på världsdelar, länder, landskap, vissa öar (som av gammalt betraktats som italienska landskap), hav och floder (jfr dock §6.4)

Alla memoria di Claudio

ISBN 978-91-47-09240-6 © 1973 Första upplagan, 1978 Andra upplagan, 1995 Tredje upplagan, 2001 Fjärde upplagan, 2010 Femte upplagan Tore Edström, Jan-Anders Hedenquist, Mats Forsgren och Liber AB Typografi Ingmar Rudman Omslag Eva Jerkeman Omslagsfotografi Dutton Colin/Folio Bildbyrå Femte upplagan 1

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner/univeritet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

huvuddragen i den italienska grammatiken. Utgångspunkten är kontrastiv och tar särskilt fasta på sådant som vållar svenskar problem.

Exemplen speglar dagens italienska och innehåller frekventa strukturer inom ett centralt ordförråd. Boken innehåller också avsnitt om det italienska språket, uttal, ordbildning samt en ordlista där grammatiska begrepp förklaras.

Till Modern italiensk grammatik hör en övningsbok.

MODERN ITALIENSK GRAMMATIK

MODERN ITALIENSK GRAMMATIK

5:e upplagan

EDSTRÖM • HEDENQUIST • FORSGREN

Modern italiensk grammatik ger en samlad framställning av

TORE EDSTRÖM • JAN-ANDERS HEDENQUIST • MATS FORSGREN

MODERN ITALIENSK GRAMMATIK

Best.nr 47-09240-6 Tryck.nr 47-09240-6

Omslag MOD ITA GRA.indd 1

10-05-12 08.22.03