9789147128549

F

Lärarhandledning

F-klass

Lena Palovaara

47-12854_LiB_LH_OMSLAG.indd 1

09/06/18 1:11 AM

LIVET I

BOKSTAVSLANDET

LÄRARHANDLEDNING F-KLASS

Lena Palovaara liber

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 1

09/06/18 1:56 AM

Innehåll Om Livet i Bokstavslandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Läsutveckling

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6

Inför arbetet med läromedlet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 1 * Alfabetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 kapitel 2 * L E . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 kapitel

3 * B O . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 kapitel 4 * M A . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 kapitel

5 * S Å . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 kapitel 6 * N U . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 kapitel

7 * F I . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 kapitel 8 * R Y . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 kapitel

9 * V W Ä . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 kapitel 10 * H T . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 kapitel

11 * K Q . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 kapitel 12 * G . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 kapitel

13 * P . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 kapitel 14 * C Z . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 kapitel

15 * J D . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 kapitel 16 * Ö X . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 kapitel

Kopieringsunderlag Min Läsebok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Kopieringsunderlag Kartläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Kartläggningsstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

136

kopiering förbjuden

Terminsplanering

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 3

09/06/18 1:56 AM

Om Livet i Bokstavslandet Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för F–åk 3 som tar fasta på modern läs- och skrivforskning och utgår från Lgr 11.

Åk 1

Åk 2

Åk 3

UR TV-program Säsong 1

UR TV-program Säsong 1

UR TV-program Säsong 2

UR TV-program Säsong 3

Lärarwebb

Lärarwebb

Lärarwebb

Lärarwebb

Lärarhandledning

Lärarhandledning

Lärarhandledning

Lärarhandledning

Högläsningsbok Min läsebok

Läsebok Röd + Grön

Läsebok Röd + Grön

Läsebok Röd + Grön

Arbetsbok

Arbetsbok

Arbetsbok

Arbetsbok

Bokstavsbok

Handstilsbok

Handstilsbok

Webbapp

Webbapp

Webbapp

Webbapp

Bokstavslandet Förskoleklass Bokstavslandet för f-klass innehåller följande komponenter:

HÖGLÄSNINGSBOK med berättelser av Claes Nero om Coco som börjar förskoleklass. Boken innehåller också faktatexter: beskrivande och förklarande.

ARBETSBOK med läsförståelse utifrån högläsningsboken, bokstavsarbete och språkövningar som utgår från Bornholmsmodellen.

extra anpassningar, samt flera kopieringsunderlag t.ex. Min läsebok.

ELEVENS WEBBAPP I den digitala webbappen kan eleverna själva träna mera på läsförståelse och språklära.

LÄRARWEBB Allt undervisningsmaterial samlat: digitala intro (bilder och laborationer för storbildskärm), visningssidor av arbetsbok, lärarhandledning, elevernas webbapp, kopieringsunderlag och länkar till bl.a. UR:s TV-avsnitt.

LÄRARHANDLEDNING med teoretisk och metodisk vägledning utifrån Bornholmsmodellen, förslag på utmaningar och

4

kopiering förbjuden

Förskoleklass

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 4

09/06/18 1:56 AM

Livet i Bokstavslandet Lärarwebb I Livet i Bokstavslandet Lärarwebb finns allt material samlat som hör till grundläromedlet, på ett och samma ställe. Med en inloggning får du tillgång till såväl lärarhandledning, visningssidor av arbetsbok, kopieringsunderlag, digital intro och användbara länkar som t.ex. UR:s TV-avsnitt Livet i Bokstavslandet. Du hittar material för undervisning i klassrummet och för att dela med dig av till eleverna.

Lärarwebben innehåller kort sagt allt du behöver för att guida dina elever till det de ska arbeta med i sina böcker.

mensamma genomgångar. I anslutning till varje boksuppslag finns lärarstöd som förklarar och beskriver syfte. Efter genomgång med hjälp av visningssidorna arbetar eleverna enkelt vidare i sina egna, tryckta böcker.

Livet i Bokstavslandet Lärarwebb används tillsammans med tryckta elevböcker!

LÄNKAR

Livet i Bokstavslandet Förskoleklass Lärarwebb innehåller:

Du hittar även användbara länkar, t.ex. till UR:s TV-avsnitt Livet i Bokstavslandet, i anslutning till varje kapitel.

LÄRARHANDLEDNINGEN Allt som ingår i den tryckta lärarhandledningen, fast digitalt och lättillgängligt. Här hittar du forskning, alla lektionstips till varje kapitel och kopieringsunderlag med små läseböcker, bokstavskort, bildkort, kartläggningar, terminsplaneringar m.m. för utskrift.

ELEVENS WEBBAPP Webbappen innehåller digitala övningar kopplat till varje kapitel i arbetsboken. Du kan enkelt se till att alla elever får tillgång till webbappen och kan träna mera på sina egna enheter, t.ex. datorer, lärplattor eller mobiler.

kopiering förbjuden

DIGITALA INTRODUKTIONER Bildmaterial och laborationer som du kan använda på en interaktiv skrivtavla eller med projektor när du introducerar ett nytt moment eller arbetsområde. Genom digital intro förbereder du även eleverna på högläsningen och arbetet i arbetsboken.

Du kan också använda materialet för att individanpassa genom att följa upp och arbeta vidare med olika moment som just dina elever behöver.

I anslutning till varje laboration finns lärarstöd med tydlig information och beskrivning av syfte, så att du alltid vet vad som ska göras och t.ex. vilka frågor du kan ställa till eleverna för att få till språkutvecklande samtal och resonemang.

Du som lärare ska alltid leda arbetet med digital intro tillsammans med eleverna.

Läs mer och få hjälp

ARBETSBOKEN I Lärarwebben finns arbetsboken, så att du enkelt kan visa varje uppslag på storbildsskärm vid ge-

Läs mer om Livet i Bokstavslandet Lärawebb på www.liber.se. Där hittar du information om tekniska plattformar, åtkomst, abonnemang och köp. Du kan också mejla kundservice.liber@liber. se eller ringa 08-690 90 00 för att få hjälp och svar på frågor.

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 5

5

09/06/18 1:57 AM

Läsutveckling

Det råder samstämmighet i forskarvärlden om att god läs- och skrivförmåga förutsätter god språklig medvetenhet (Bradley & Bryant, 1983; Lundberg, Frost & Petersen, 1988; Myrberg, 2003).

Språklig medvetenhet är en kognitiv förmåga som innebär att barnet förstår att ett språk inte bara har ett innehåll, utan också en form. Det handlar alltså inte endast om att notera vad som sägs, utan också hur det sägs. Att vara språkligt medveten innebär att kunna manipulera språkets formella egenskaper, att kunna analysera, tänka och tala kring, eller leka med språket som objekt och skilt från betydelsen i eller utanför kontexten. Den språkliga medvetenheten utvecklas i samklang med barnets kognitiva utveckling och i takt med barnets läsutveckling (Adams, 1990).

Speciellt viktigt är språklig medvetenhet för avkodningsförmåga och läsförståelse (Bradley & Bryant, 1983; Nation & Snowling, 1998) eftersom avkodning förutsätter att läsaren kan konvertera bokstäver till ljud och läsförståelse underlättas av att läsaren är språkligt medveten.

Läsforskning brukar dela in språklig medvetenhet i fonologisk medvetenhet (medvetenhet om språkets ljudsida), morfologisk medvetenhet (medvetenhet om ordens struktur, former och bildning), syntaktisk medvetenhet (medvetenhet om satsbyggnad), och pragmatisk medvetenhet (medvetenhet om hur språket används) (Bowey, 1994; Moats, 2000).

Den språkliga medvetenheten börjar utvecklas tidigt i interaktion med andra människor, och utvecklas vidare i takt med att barnet kommer in i skriftspråket. I avsnitten nedan redogörs för kunskapsläget vad gäller ovan nämnda delar i den språkliga medvetenheten.

Fonologisk medvetenhet Förmågan att uppmärksamma språkets form oberoende av dess innehåll, den fonologiska medvetenheten, har visats vara en grundläggande faktor för läsinlärningen (Lundberg, Frost & Peter-

6

sen, 1988). Genom att barnet blir exponerat för språk genom exempelvis samtal, sagoberättande och högläsning under sin barndom, börjar det att lägga märke till att ord och meningar sägs på olika sätt och att en del ord exempelvis rimmar eller är olika långa. Barnet blir så småningom också medvetet om de enskilda ordens språkljud, fonemen.

Barn som är fonemiskt medvetna har förmåga att urskilja de enskilda fonemen i språket. Om du tar ordet ”mamma” så är fonemen /m/a/m/a/. Det är alltså fyra fonem i ordet ”mamma”. I ordet ”schema” är det också fyra: /sch/e/m/a/, i ordet ”gunga” likaså: /g/u/ng/a/. I ordet ”läxa” är det däremot fem fonem: /l/ä/k/s/a/.

Fonem och bokstav är alltså inte samma sak.

Språklekarna i exempelvis Bornholmsmodellen hjälper eleverna att bli fonologiskt och fonemiskt medvetna så att de kan börja koppla ihop fonem och bokstav och knäcka den alfabetiska koden.

Kännedom om vilka fonem och bokstäver (grafem) som hör ihop är en grund för läsningen, och det behöver barn få lära sig både genom ”fri” lek och systematiska och planerade aktiviteter. Systematiska språkliga aktiviteter är särskilt viktigt för att förebygga läs- och skrivsvårigheter (Lundberg et al., 1988).

Morfologisk medvetenhet Morfem är minsta betydelsebärande enheter i ord, till exempel ändelsen -are i roligare, bråkigare, finare. Ord är mer eller mindre tydligt uppbyggda av morfem. Ordet o-för-glöm-lig är exempel på ett ord som är byggt av fyra morfem.

Morfologisk medvetenhet kan också handla om förståelse för att ord kan vara uppbyggda av flera morfem, som till exempel vid ordsammansättningar, vilket är en viktig kunskap för läs- och skrivförmågan (Carlisle, 2003). Morfologisk medvetenhet och läsning stöttar varandra. Avkodningsstrategier och läsförståelse underlättas av morfologisk medvetenhet, men det är också så att läsning ger möjlighet att upptäcka och bli medveten om nya ord och sammansättningar (Nunes, Bryant & Bindman, 2006). Morfologisk

kopiering förbjuden

Språklig medvetenhet

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 6

09/06/18 1:57 AM

medvetenhet har även betydelse för stavningsförmågan. I svenska språket, där stavningen är morfofonologisk och bygger på ordens ljudstrukturer, släktskap och ursprung, är morfologisk medvetenhet viktigt för läsförståelse och stavningsförmåga (redogörelse i Tornéus, 2000). ”Om vi ser ordet ’släckt’ i skrift vet vi vilket ord som åsyftas trots att det finns flera ord som låter likadant – stavningen avslöjar att ordet kommer av ’släcka’” (Tornéus, 2000, s. 33). För att barn ska kunna ta till sig undervisning om släktordsstavning måste de ha väl utvecklad morfologisk medvetenhet, och ha insett att ord böjs och härleds. Ett annat exempel är ordsammansättningar, där stavningen i regel följer grundordet (pann-kaka, inte pangkaka). Den morfologiska medvetenheten utvecklas exempelvis när barn lyssnar på högläsning.

kopiering förbjuden

Syntaktisk medvetenhet Syntaktisk medvetenhet innebär att vara medveten om språkets regler, det vill säga satsbyggnad, hur ord kombineras till meningar, hur ord böjs och om ordföljdens betydelse. Syntaktisk medvetenhet är en språklig förmåga, skild från förståelse eller produktion av en mening, eftersom det handlar om att beakta strukturen snarare än innebörden i meningen (Cain, 2007). När barn lyssnar till högläsning lär de sig att höra hur meningar och fraser är uppbyggda. Läsning av olika slags texter är av betydelse för barns läsförståelse. Svaga läsare saknar ofta erfarenheter från texter som är syntaktiskt komplexa. De har därför svårt att manipulera meningsstrukturer när de skriver, samt missförstår meningar med till exempel underförstådd innebörd eller syftning (Moats, 2004). Förmågan att se syntaktiska former utvecklas gradvis med hjälp av stimulans i form av undervisning i språklära. Läsning och skrivning tvingar vidare ofta fram ett medvetet förhållningssätt till språket och grammatiken. Syntaktisk medvetenhet tränas och utvecklas med hjälp av läsning och skrivning (Tornéus, 2000). Syntaktisk medvetenhet har stor betydelse för läsförståelsen. Barn som har svårigheter med läsförståelsen har mer generella svårigheter med den språkliga bearbetningen (Nation & Snowling, 1998).

Pragmatisk medvetenhet Pragmatisk medvetenhet innebär att veta hur språket används. Det handlar inte enbart om vad orden betyder, utan även om att förstå det bud-

skap som finns bakom orden. Pragmatisk medvetenhet upptar en unik plats i språklig förmåga eftersom den utvecklas oberoende av grammatisk medvetenhet. Det är inte bara en språklig medvetenhet, utan även kognitiv, social och emotionell utveckling spelar in (Niezgoda & Roever, 2001).

Eftersom pragmatisk förståelse handlar om att förstå innebörden på två nivåer: att förstå vad som yttrats och att förstå intentionen bakom orden, innebär det att tolkning och förståelse av ett yttrande är beroende av den totala situationen som samtalet rör sig i (Tornéus, 2000). Barn som har dålig läsförståelse har ofta ett passivt förhållningssätt till texten och dess innehåll. De tycks inte tänka efter när de läser, de läser inte mellan raderna och de upptäcker inte att de inte har förstått. Det tycks som om den pragmatiska medvetenheten kan förbättras genom att barnet stimuleras att lyssna och läsa kritiskt och reflekterande.

I möten med olika slags texter och genom egen läsning utvecklas förståelse för skriftspråkets metaforer och bilder (Reichenberg, 2000; Tornéus, 2000). Högläsning ger också många möjligheter till upptäckter av språkets form.

Avkodningsförmåga Avkodningsförmågan är en bärande plattform för den vidare läsutvecklingen (Jacobson & Svensson, 2006). Eftersom bristande avkodningsförmåga har setts vara ett av de huvudsakliga hindren för lässkicklighet (t.ex. Rack, Snowling, & Olson, 1992), är det betydelsefullt att varje elev ges möjlighet att utveckla och automatisera avkodningen.

Avkodningsförmågan verkar följa vissa stadier eller faser. En fas är inte en förutsättning för nästa fas, utan de kan överlappa varandra. Høien och Lundberg (1997) kallar faserna för pseudoläsning, logografisk-visuell, alfabetisk-fonemisk och ortografisk-morfemisk. I den första fasen, pseudoläsning, ”läser” barnet omgivningen snarare än själva texten.

Pseudoläsning är detsamma som låtsasläsning.

Barnet lär sig känna igen välbekanta skyltar, som till exempel McDonalds och LEGO med hjälp av deras logografiska utformning.

I den logografisk-visuella fasen läser barnet orden som bilder. I den fasen har barnet inte kunskap om alfabetet eller hur bokstäver bildar ord utan ser ordet som en bild. Nu är det vanligt att barnen till exempel känner igen sitt eget och föräldrarnas namn.

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 7

7

09/06/18 1:57 AM

Läsflyt Läsflyt är den grundläggande komponent som driver fram och möjliggör läsförståelseförmågan.

Läsflyt innebär inte enbart att läsa snabbt, utan även att läsa korrekt och med lämpligt prosodimönster, det vill säga betoning, ljudläge och frasering (Kuhn, 2005).

För att få hastighet i läsningen behöver avkodningen automatiseras för att ge läsaren möjlighet att fokusera textens innehåll. För att få denna hastighet behöver läsaren ha god ordigenkänning, det vill säga läsa i den ortografiskt-morfemiska fasen. Vid obekanta ord använder läsaren den fonologiska strategin för att ljuda sig igenom ordet.

Barnet går från medveten avkodning till automatiserad avkodning med hjälp av riklig mängd av läsning (Ehri, 2005). Ändamålsenlig prosodi ses som indikatorer på att ett barn har uppnått läsflyt, eftersom det tyder på att läsaren förstår vad han eller hon läser (Kuhn, 2005).

För att hänvisa till Vygotsky (1978), behöver texten för att utveckla läsflytet, vara i nivå med elevens läsutveckling eller också något svårare om eleven får stöttning i läsningen. Man har visat att ett effektivt sätt att hjälpa elever som är på väg mot läsflyt är att ge dem rikligt med möjligheter att läsa sammanhängande text (Kuhn,

8

2005). Barnets läsförmåga kan även utvecklas genom att läraren medvetet uppmuntrar och styr eleven till att läsa texter i olika svårighetsgrad, enkla såväl som mer utmanande texter, men även texter som tränar avkodningsförmåga. Det är också viktigt att eleven får läsa texter som är inom det egna intresseområdet. Elever behöver dessutom höra text läsas uttrycksfullt och med intonation för att själva lära sig. Kombinationen av eget läsande och lärarens modelläsande hjälper eleverna att se kopplingar mellan talat och skrivet språk och även att höra prosodiska mönster i språket (Kuhn, 2005). Läsning i olika genrer ger möjlighet att automatisera avkodningen och hjälper till att utveckla läsflytet eftersom läsaren möter nya ord och begrepp samt olika slags meningsbyggnad.

Läsförståelse Läsförståelse innebär bland annat att förstå orden, att koppla ihop texten med tidigare kunskaper och att konstruera och förhandla om betydelsen i en interaktiv process (Paris & Hamilton, 2009). Ordförrådet har visats ha en stark koppling till läsförståelse, vilket innebär att den språkliga miljön i förskola och skola behöver vara rik och stärka barnens ordförråd (Hindman & Wasik, 2010). Läsförståelsen ökar inte endast med hjälp av mer läsning eller av stort ordförråd, utan en rad studier visar att läsförståelsen ökar när läsaren använder sig av läsförståelsestrategier (Hilden & Pressley, 2007). Läsförståelsestrategier kan exempelvis vara att förutspå handlingen, ställa egna frågor till texten, att klargöra otydligheter och att sammanfatta textens innehåll (Palincsar & Brown, 1984). Om eleverna medvetet använder sig av en läsförståelsestrategi, som till exempel att sammanfatta texten, ger det ökad läsförståelse. Om eleverna har fler strategier som de kan använda, ökar läsförståelsen ännu mer (Pressley, Wharton-McDonald, Mistretta-Hampston & Echevarria, 1998).

Läraren behöver också hjälpa eleverna att utveckla textrörlighet, det vill säga att bygga förförståelse, att knyta an till egna erfarenheter samt associera till andra texter och att kritiskt granska textens innehåll och form (Liberg, 2010). Det krävs olika former av textrörlighet i olika sammanhang. Förståelsen av textinnehåll innefattar kognitiva processer och forskningen framhåller betydelsen av lärares och elevers gemensamma dialoger om texters innehåll. Det reciproka text-

kopiering förbjuden

I den alfabetisk-fonemiska fasen börjar barnet förstå att talspråkets fonem kan konverteras till skriftspråkets bokstäver. Nu lyssnar barnet på hur språket är uppbyggt, vilket ljud hörs i början, i mitten och i slutet. Barnet börjar även skriva bokstäver i till exempel sitt eget namn. Barn som är i den här fasen behöver systematisk och direkt undervisning om hur fonem och bokstäver korresponderar. Det kan de få genom att de läser enkla texter i exempelvis småböcker där språket är tillrättalagt, genom att de skriver och genom lek med skriftspråket i olika gestaltningsformer. Att leka bank, post, hotell osv. är också bra eftersom eleverna därigenom kan få läsa och skriva i leken.

Vidare behöver läsaren i det här skedet få träna på att ljuda ihop bokstavsljud till ord.

I den ortografisk-morfemiska fasen känner barnet igen vissa återkommande delar av ord eller hela enklare ord. Läsaren utnyttjar ordens inre ortografiska och fonologiska struktur och tar del av ordens komponenter och behöver inte ljuda fram orden. Läsaren vet bara av att titta på dem vad det står och kan istället fokusera på innehållet i texten.

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 8

09/06/18 1:57 AM

samtalet lyfts fram som särskilt betydelsefullt (Palincsar & Brown, 1984). Det innebär att pedagogen introducerar läsförståelsestrategier för elevgruppen, agerar modell för hur de kan til�lämpas, reflekterar över dem tillsammans med eleverna, lär dem att övervaka sin förståelse och uppmuntrar till kooperativt lärande.

Referenser

kopiering förbjuden

Professionell undervisning för kontinuerligt lärande Studier har visat ett samband mellan stärkt fonologisk medvetenhet och ökat ordförråd (Hogan, Catts & Little, 2005), och att elever som kan koda av ord snabbt är mer benägna att stava och skriva väl (Hooper, Swartz, Wakely, de Kruif & Montgomery, 2002). Lärare behöver känna till detta ömsesidiga beroende mellan komponenterna i läs- och skrivinlärningen (Vellutino, Tunmer, Jaccard, & Chen, 2007) eftersom man kan anta att lärare som inser dessa relationer kan vara mer benägna att även utgå från det i sin undervisning.

Enligt skolans styrdokument är det alla lärares uppgift att hjälpa eleverna att utveckla förmågan att röra sig i olika slags texter med god förståelse.

Det ingår vidare i både förskolans och skolans uppdrag att arbeta för elevers långsiktiga lärande. Av den anledningen behöver skolformerna samverka till exempel i övergångarna för att ge kontinuitet och gynna elevernas långsiktiga lärande. Väsentligt är också att mottagande lärare värderar elevernas färdigheter och utgår från dem när undervisning och arbetssätt planeras (Niesel & Griebel, 2007). Det innebär att läraren i årskurs ett behöver få information om varje blivande elevs erfarenheter och lärande i förskoleklassen för att kunna planera och genomföra en undervisning som gynnar elevens kontinuerliga lärande. Om eleven är i den alfabetisk-fonemiska fasen, alltså har knäckt läskoden, ska läraren låta eleven fortsätta att träna på avkodning samtidigt som eleven ges möjlighet till träning av den språkliga medvetenheten. Om eleven har kommit längre i sin läsutveckling ska eleven följaktligen utmanas utifrån det. Om läraren inte får denna information, kan det ta flera månader innan läraren själv har hunnit sätta sig in elevens läsförmåga och det kan orsaka ett ganska långt glapp i dennas läsutveckling.

Ehri, L. C. (2005). Development of sight word reading: Phases and findings. I Hulme, C. & Snowling, M. (Eds). The science of Reading. Malden. Blackwell publishing (s. 135-154).

Hilden, K. R. & Pressley, M. (2007). Self-regulation through transactional strategies instruction. Reading & Writing Quarterly, 23, 51–75.

Hindman, A. H., Wasik, B. A., & Erhart, A. C. (2012). Shared book reading and head start preschoolers’ vocabulary learning: The role of book-related discussion and curricular connections. Early Education and Development, 23 (4), 451-474.

Hogan, T., Catts, H. & Little, T. (2005). The relationship between phonological awareness and reading: Implications for the assessment of phonological awareness. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 36, 285-293.

Hooper, S., Swartz, C., Wakely, M., deKruif, R. & Montgomery, J. (2002). Executive functions in elementary school children with and without problems in written expression. Journal of Learning Disabilities, 35, 57–68.

Høien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik.

Stockholm: Natur och kultur.

Jacobson, C, Svensson, I. (2006). Om läsutveckling och dyslexi.

Erfarenheter från forskning i LUK. Växjö universitet, institutionen för pedagogik.

Kuhn, M. R. (2005). A comparative study of small group fluency instruction. Reading Psychology, 26, 127-146.

Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Liberg, C. (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS 2006. Stockholm: Skolverket.

Lundberg, I., Frost, J. & Peterson, O. (1988). Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children. Reading Research Quarterly 23, 263-284.

Niesel, R. & Griebel, W. (2007). Enhancing the competence of transition systems through co-construction. I. A. W. Dunlop & H. Fabian, H. (Eds.) Informing transitions in the early years.

Research, Policy and Practice. Maidenhead: McGraw-Hill/ Open University Press.

Palincsar, A. S., & Brown, A.L. (1984). Reciprocal teaching of comprehension-fostering and comprehension-monitoring activities. Nedladdad 21 december 2014 http://people.ucsc. edu/~gwells/Files/Courses_Folder/ED%20261%20Papers/ Palincsar%20Reciprocal%20Teaching.pdf.

Paris, S. G. & Hamilton, E. E. (2009). The development of Children’s reading comprehension. I Israel, S. E. & Duffy, B. G. (Eds.). Handbook of Research on reading comprehension, (s. 32-53).

Pressley, M., Wharton-McDonald, R., Mistretta-Hampston, J. M. & Echevarria, M. (1998b). Literacy instruction in 10 fourth- and fifth-grade classrooms in upstate New York.

Scientific Studies of Reading, 2 (2), 159–194.

Rack, J. P., Snowling, M. J. & Olson, R. K. (1992). The nonword reading deficit in developmental dyslexia: a review. Reading Research Quarterly, 27 (1), s. 28 – 53.

Snow, C. E., Burns, M. S., & Griffin, P. (Eds.), (1998). Preventing reading difficulties in young children. Washington, DC: National Academy Press.

Vellutino, F. R., Tunmer, W. E., Jaccard, J. J., & Chen, R. (2007).

Components of reading ability: Multivariate evidence for a convergent skills model of reading development. Scientific Studies of Reading, 11, 3–32.

Vygotsky,L. S.(1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.

Tarja Alatalo, forskare inom läs- och skrivundervisning i grundskolans tidigare årskurser

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 9

9

09/06/18 1:57 AM

Under läsåret kan ni arbeta med varje kapitel i två veckor, en bokstav varje vecka. Se förslag på terminsplanering längre bak bland kopieringsunderlagen.

Här är ett exempel på två veckors arbete:

Vecka 1: * S e det aktuella TV-avsnittet Livet i Bokstavslandet säsong 1 (www.urskola.se). * L ärarledd genomgång med Digital intro (finns i Lärarwebben) som förbereder arbetet med bokstavsarbete och språkövningar i Arbetsboken. * E leverna arbetar med den första bokstaven och tillhörande språkövning i Arbetsboken.

Vecka 2: * L ärarledd genomgång med Digital intro som förbereder arbetet med bokstavsarbete och språkövningar i Arbetsboken. * Eleverna arbetar med den andra bokstaven och tillhörande språkövning i ­A rbetsboken. * Lärarledd genomgång med Digital intro som förbereder eleverna före högläsningen. * Läs ur högläsningsboken. I Digital intro finns det bl.a. samtalsbilder att visa under läsningen. * Lärarledd genomgång med Digital intro som förbereder läsförståelseuppgifterna i Arbetsboken. * E leverna arbetar med tillhörande läsförståelse i Arbetsboken.

10

Digitala introduktioner i Lärarwebben Digital intro finns till alla 16 kapitel i högläsningsboken och arbetsboken.

När eleverna under lärarens ledning laborerat med kapitlets aktuella bokstäver, språkövningar och läsförståelseuppgifter är de väl förberedda för arbetsboken.

I de gemensamma laborationerna utnyttjar du den flerstämmighet som finns i gruppen, dvs. gemensamt lärande där gruppens samlade kunskap är större än individens kunskap. Det gynnar alla elever.

De digitala introduktionerna är tänkta som just introduktion, genomgång tillsammans med din elevgrupp, men kan också användas för att individualisera genom att repetera och gå igenom specifika moment igen med de elever som behöver träna ytterligare. Om du under arbetet med arbetsboken upptäcker att några elever har svårt för någon språkövning finns övningar som tränar just det. Några kanske behöver befästa bokstavsljuden, träna bokstavsformerna mer osv. Samla då eleverna i mindre grupper och fokusera på just det gruppen behöver träna mer på.

Här följer information vad digital intro generellt innehåller:

BOKSTAVSBUTIKEN I Bokstavsbutiken förbereds eleverna på bokstavsarbetet i arbetsboken. Här laborerar ni med bokstäver, bokstavsljud och bokstavsformer.

ORDFÖRRÅDET Här introduceras eleverna till språkövningarna i arbetsboken. Ordförrådet innehåller digitala laborationer som utgår från Bornholmsmodellen.

Laborationerna följer arbetsgången i arbetsboken och innehåller bl.a. rimord, sammansatta ord, ljudsegmentering och ljudsyntes.

HÖGLÄSNINGEN Här finns allt material samlat före (t.ex. förutspå med hjälp av rubrik och bilder), under (samtalsbilder) och efter högläsningen (t.ex. sammanfatta med hjälp av ord och bilder) där ni gemensamt arbetar med olika läsförståelsestrategier. Det finns även digitala intron till de olika läsförståelseuppgifterna i arbetsboken samt de uppgifter som

kopiering förbjuden

Inför arbetet med läromedlet

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 10

09/06/18 1:57 AM

finns till faktatexterna Nyckelpigor, Robotar, Vatten, Tänder och Därför är bajset brunt.

renser. För att svara på frågor bortom raderna krävs att läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter, att göra textkopplingar.

Strategin används under och efter läsningen.

TAVLAN Tavlan ger dig som lärare möjlighet att planera och introducera egna språkövningar eller repetera gemensamt de uppgifter som eleverna behöver träna mer på.

Tavlan innehåller bilder och ord i kategorierna: rim, långa och korta ord, sammansatta ord, första och sista ljudet, lyssna efter antal ljud samt lägga till och ta bort ljud.

COWBOYEN sammanfattar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och vid läsning för att lära. Olika grafiska modeller kan med fördel användas för att sammanfatta både berättande och beskrivande text. I skönlitterära texter sammanfattas det viktigaste genom att läsaren tänker efter vad som hände först, sedan och sist i berättelsen. I beskrivande texter plockar läsaren ut viktiga ord ur varje avsnitt – nyckelord – för att sedan kunna sammanfatta det viktigaste ur texten.

Läsförståelsestrategier SPÅGUMMAN förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta på rubriker, bilder, bildtexter och texttyper. Strategin används före, under och efter läsningen. Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Vid läsning av faktatexter handlar förutsägelserna om att utifrån sin egen kunskap om ämnet förutspå vad texten kommer att innehålla och handla om.

KONSTNÄREN skapar inre bilder av det lästa. Med hjälp av sinnena lever läsaren sig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om. Konstnären används under läsningen.

Arbeta med faktatext

DETEKTIVEN

kopiering förbjuden

reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren har olika strategier för att komma fram till betydelsen av ordet. Det kan t.ex. vara att eleven läser om ordet, läser om meningen, läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang, läser vidare för att se om texten ger fler ledtrådar till betydelsen, slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda. I högläsningen kan strategin med fördel användas före läsning då läraren kan förbereda eleverna på ord som kan vara svåra före läsning.

Genom att läraren innan har valt ut ord kan läraren modellera hur de kan ta sig an ett svårt ord.

REPORTERN ställer frågor på tre nivåer om texten: på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raderna kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta ledtrådar som inte är uttalade i texten, och genom dem dra slutsatser. Detta brukar kallas för att göra infe-

Arbeta gemensamt och introducera begreppet faktatext. Berätta att det är en text som man läser för att lära sig något. I en faktatext kan man få veta hur saker är, fungerar eller hänger ihop. Det som står i en faktatext är oftast sant. En faktatext kan man också ofta börja läsa mitt i, och ändå förstå. Prova gärna detta tillsammans med eleverna! Kan man göra så med en berättande text, förstår man handlingen då? Vilka andra skillnader och kanske likheter finns mellan faktatext och berättande text?

Var och när hittar man faktatexter i vardagslivet? Kanske har eleverna sett när föräldrarna har läst en bruksanvisning, t.ex. hur man ska skruva ihop en ny möbel? Har de kanske tillsammans bakat något och följt ett recept? Kanske har de tillsammans med förskolans personal tittat i en fågelbok, för att se om det är en skata eller en mås som spatserar ute på gården? Varför läser man faktatexter i skolan? Fundera högt tillsammans och låt eleverna komma med förslag på när, var och hur de har mött faktatexter tidigare, och när man kan ha användning för olika faktatexter.

Innan eleverna kan lyssna på en faktatext behöver man ibland förbereda genom att göra

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 11

11

09/06/18 1:57 AM

något praktiskt tillsammans. Att läsa eller höra en faktatext utan att ha egna direkta erfarenheter kan bli ganska svårt och abstrakt. Då behöver eleverna kanske skapa, experimentera , undersöka, känna efter, utforska och mäta – med alla sinnen uppleva och tydliggöra de fenomen som ska förstås och de sammanhang som ska redas ut.

Men läsning av faktatext kan också vara inledningen till en laborativ eller observerande verksamhet i eller utanför klassrummet.

Det är viktigt att du visar hur du gör när du läser en faktatext. Hjälp eleverna att bygga förståelse, att knyta an till egna erfarenheter, associera till andra texter och kritiskt granska textens innehåll och form. Ge eleverna modeller för hur de själva kan göra längre fram som läsare. Det kan du göra genom att läsa högt, stanna upp och fundera högt och samtala med eleverna.

FISKSPELET

Kopieringsunderlag

KARTLÄGGNINGSSTÖD

MIN LÄSEBOK Till varje kapitel i högläsningsboken finns en ”vikbok” i kopieringsunderlaget som fungerar som en liten läsebok. Texten är en kort sammanfattning av kapitlet och ska uppmuntra eleverna till att läsa eller försöka läsa på egen hand. De små läseböckerna ger utrymme för att individualisera undervisningen efter hur långt eleverna har kommit i sin läsutveckling.

Tips på uppgifter till läseböckerna: • Färglägga bilderna • Ringa in veckans bokstav • Räkna antal ord i meningar • Räkna antal meningar • Ta med boken hem och träna på att återberätta handlingen för någon

En temaaktivitet tillhörande kapitel 7.

PLANETERNA En temaaktivitet tillhörande kapitel 8.

VECKODAGARNA En temaaktivitet tillhörande kapitel 10.

KARTLÄGGNING Efter kapitel 3, 5, 8 och 11 finns kartläggningar för eleverna. Du hittar dem här längst bak bland kopieringsunderlagen. Det är enkla diagnoser som kan ge dig en vägledning om vad eleverna lär sig, kan och behöver träna mera på.

För en mer grundlig kartläggning hänvisas till Skolverkets Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass.

Kartläggningsstödet grundas på de centrala innehållen i Språk och kommunikation som finns i Läroplanen för förskoleklass. I kartläggningsstödet finns fyra rutor med tillhörande skrivlinje.

Fyll i en ruta med en färgpenna och skriv datum på skrivlinjen. Färglägg sedan alla kunskaper som eleven har visat att de kan i samma färg som rutan med skrivlinje. Kartläggningsstödet visar en viss progression där den högra kolumnen bygger på den vänstra kolumnen. På så sätt kan du följa elevernas utveckling i sin språkliga medvetenhet under året och tydligt visa framsteg för eleven och vårdnadshavare.

TERMINSPLANERING För att få en översikt finns ett förslag på terminsplaneringar som kopieringsunderlag. Det går givetvis att utforma terminsplaneringen så att den passar dina elevers förutsättningar och behov.

• Ta med boken hem som en läsläxa

Bokstavskorten och bildkorten kan med fördel kopieras och lamineras för att användas under språkaktiviteterna i respektive kapitel.

TALLRIKSMODELLEN OCH ­MATCIRKELN En temaaktivitet tillhörande kapitel 4.

12

kopiering förbjuden

BOKSTAVSKORT OCH BILDKORT

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 12

09/06/18 1:57 AM

Bokens upplägg och hur du arbetar med den Den här bokens 16 kapitel innehåller samma bokstäver och teman som tv-programmet Livet i Bokstavslandet. Här finns ett antal språk- och temaaktiviteter som du väljer när och hur länge du vill jobba med. Detta beror på om du och dina elever har erfarenhet av Bornholmsmodellen eller inte. Presentera en bokstav och ett fonem i taget.

Och hitta tillfällen att öva de bokstäver och fonemljud du presenterat föregående veckor. Fråga eleverna ”Vad har du lärt dig?”, ”Vad ska du lära dig?” och ”Varför?” för att eleverna ska bli medvetna om och delaktiga i sitt eget lärande.

kopiering förbjuden

Eleverna kommer att rimma, lyssna efter antal ord i meningar, lyssna efter långa och korta ord, laborera med sammansatta ord samt ta bort, lägga till, byta ut ljud och dela upp ord för att öka sin fonemiska och fonologiska medvetenhet.

Genom olika teman möter de bokstäver på ett lekfullt sätt. Bl.a. kommer de att arbeta med sitt namn, andras namn och ordbilder. Att försöka läsa enkla ord är en utmaning för några elever.

Andra läser ord och meningar med flyt. Utgå därför alltid från elevernas olika intressen och behov. Tänk att alla elever har olika erfarenheter och kunskaper i sin ”ryggsäck”. Stötta de elever som behöver det och stimulera och utmana de som kommit en bit på väg. Märker du att eleverna är mer nyfikna och intresserade för ett tema, t. ex. om rymden lyssnar du på deras frågor och inspirerar dem vidare genom att fördjupa er i det temat.

Vid högläsning möter eleverna nya ord och ökar på så sätt sitt ordförråd. De bekantar sig med ord-, menings- och berättelseuppbyggnad, och blir medvetna om rim och språkljud. Deras lust att lyssna och att själva vilja läsa stimuleras. Läs ofta och uppmuntra eleverna att titta i böcker tillsammans. Byt ut böcker ibland och låt eleverna möta olika texter. Efter varje kapitel finns förslag på böcker med olika genrer som berättelser, fakta- och instruktionsböcker. De får även

bekanta sig med andra texter som ordspråk och gåtor. Enligt kursplanen i svenska i Lgr 11 ökar elevernas möjligheter att utveckla språket och få förståelse för sin omvärld om de får möta olika typer av texter och berättande.

Ett medvetet användande av läsförståelsestrategier ökar läsförståelsen. När du börjar att läsa en bok för eleverna frågar du vad de tror att den handlar om genom att visa framsidan på boken.

Under tiden du läser är du tillåtande och uppmuntrande med att de ställer frågor om innehållet och då de möter svåra ord. Låt dem sammanfatta texten genom att återberätta för varandra.

Ett tillfälle kan vara att berätta för en elev som inte närvarat. Uppgiften blir då mer meningsfull med en mottagare. Koppla även texten till deras egna erfarenheter och kunskaper för att fördjupa förståelsen för innehållet. För att ytterligare skapa förståelse för handlingen illustrerar eleverna vad som hänt, för att synliggöra sina inre bilder.

Gärna i kombination med text om de kan. De elever som behöver, får hjälp av dig att skriva.

Lycka till!

Lena Palovaara, författare och lärare F-3

Referenser Herrlin, K, Frank, E & Ackesjö, H (2012). Förskoleklassens didaktik. Möjligheter och utmaningar. Natur & Kultur Lundberg, I (2007). Bornholmsmodellen. Vägen till läsning.

Språklekar i förskoleklass. Natur & Kultur Lundberg, I & Herrlin, K (2005). God läsutveckling. Kartläggningar och övningar. Natur & Kultur Pramling-Samuelsson, I &Pramling, N (2010). Glittrig diamant dansar – Små barn och språkdidaktik. Norstedts Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen Svensson, A-K (2005). Språkglädje. Studentlitteratur Trageton, A (2014). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Liber

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 13

13

09/06/18 1:57 AM

1

Centralt innehåll ur Lgr 11

Syfte Eleverna ska få * lära sig om alfabetet och dess byggstenar - bokstäverna * identifiera ljuden i sitt eget och andras namn * identifiera bokstäver i sitt eget och andras namn * lyssna och samtala om olika typer av texter * utveckla sin läsförståelse i högläsningen * ett utökat ordförråd

Språk och kommunikation * Bokstäver och andra symboler för att förmedla budskap * Rim, ramsor och andra ordlekar * Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, t.ex . etiska frågor och vardagliga händelser * Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter * Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud

Ord och begrepp alfabetet, bokstäver, förnamn, efternamn, finmotorik

Kartläggning

Språkaktiviteter

Inledande samtal – alfabetet och bokstäver

Alfabetet

Samtala och introducera alfabetet. Utforska samtidigt med hjälp av frågorna vilka förkunskaper eleverna har för att kunna utforma undervisningen optimalt efter elevgruppens förutsättningar och behov.

• Vad är ett alfabet?

• Vad är bokstäver för något?

• Vad använder vi bokstäver till?

• Finns det olika alfabeteten/bokstäver i olika språk och länder?

14

Introducera alfabetet genom alfabetsramsan som rimmar. Lägg ut bokstavskorten i elevernas läsriktning. Läs ramsan tillsammans och peka på bokstäverna samtidigt.

Rimorden är: D-te, H-på, L-kväll, P-be, T-se, Y-kry, Ö-brö och dö.

A B C D råttmor kokar te.

E F G H barnen tittar på.

I J K L får vi ost ikväll?

M N O P ni får pappa be.

Q R S T pappa kommer, se!

kopiering förbjuden

Kapitel

Alfabetet

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 14

09/06/18 1:57 AM

U V W X Y är min gubbe kry?

Z Å Ä Ö hit med ost och brö’!

Katten är ju dö’!

Lyssna tillsammans på första ljuden i elevernas namn

När ni har lekt med alfabetsramsan ett par dagar kan du fråga eleverna om de hör några ord i ramsan som rimmar. Berätta för eleverna att rimord ska låta likadant i slutet. Att rimma är att urskilja språkets ljud och uppfatta att det låter lika.

Sjung alfabetssången för att befästa. (melodi: Blinka lilla stjärna där)

Temaaktiviteter

A B C D E F G (Blinka lilla stjärna där) H I J K L M N O P (hur jag undrar var du är) Q R S T U V W (fjärran lockar du min syn) X Y Z Å Ä Ö (lik en diamant i skyn).

Jag kan sjunga ABC (Blinka lilla stjärna där) snart så kan du sjunga med! (Hur jag undrar var du är)

TEMA BOKSTÄVER

Skapa namnet

Namnet Elevernas egna namn är bland de första ord de lär sig att läsa, men även familjens och kamraternas namn. Först känner de igen namnet som ordbild. Det är ofta bokstäverna i sitt namn som eleven känner igen allra först. Så småningom kan de läsa namnet genom att ljuda sig fram bokstav för bokstav. Här ska eleverna börja med att lyssna på första ljudet i namnet. Introducera namnaktiviteterna genom att ställa en gåta: fråga: Vad är det som är ditt, men som andra använder mer än du gör? svar: Ditt namn

kopiering förbjuden

Namnlekar med namnkort Förbered dig genom att skriva elevernas namn för hand eller på dator och plasta in så att de håller för flera lekar. Visa först elevernas namnkort och låt dem läsa eller gissa sina namn. Lägg sedan namnkorten upp och ner och låt en elev dra ett kort och sedan peka på eleven med det namnet.

Jämför två namnkort genom att titta på likheter och skillnader som långt eller kort namn och antal bokstäver, t. ex se skillnader och likheter på namnen Emil och Amanda. Jämför om de börjar eller slutar på samma bokstav, eller om namnen har likadana bokstäver Gör du dubbelt upp med namnkort kan eleverna spela namn-memory. Vill du utmana kan du skriva ett namnkort med endast versaler och det andra som brukligt, en versal och resten gemener.

Håll upp t. ex namnkortet Amanda. Fråga vilka som känner igen första bokstaven.

A är det ju, den heter som den låter /a/. Fråga vidare: Kan du första bokstaven i ditt namn? Vad tror du att ljudet är? Kan du höra samma ljud i andras namn?

Förbered färdiga bokstäver och färdiga namn som du skriver ut, och som eleverna kan klippa ut för att skapa sin egen namnskylt, eller om ni väljer att göra ett gemensamt namncollage. De kan även klippa ut bokstäver från tidningar. Här får de arbeta finmotoriskt då de använder saxen och de får ytterligare ett tillfälle att jämföra sina namn, t. ex antal bokstäver, lika bokstäver, lika namn eller långt – kort namn.

Hoppa rep med tema alfabetet och namnet Hoppa långhopprep med ABC-ramsan. En elev i taget hoppar alfabetet; a, b, c, d osv. När eleven ”fastnar” ska denne säga ett namn som börjar på den bokstaven, t ex Noel eller Nellie eller nalle…

De två som håller i repet fortsätter att veva och alla säger ramsan när eleven fortsätter hoppa: ”Nalle, nalle, älskar du mig? Svara ärligt ja eller nej! Ja, nej, ja, nej, ja, nej…” Kanske blir svaret ja!

Högläsningsboken Syfte: Eleverna ska få • lyssna och samtala kring olika typer av texter • utveckla sin läsförståelse • utöka sitt ordförråd Centralt innehåll ur Lgr 11 Språk och kommunikation • Samtala, lyssna, ställa frågor och framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden som är bekanta för eleverna, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 15

15

09/06/18 1:57 AM

• Berättande texter, sakprosatexter och texter som kombinerar ord, bild och ljud.

Natur, teknik och samhälle • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, rättvisa och könsroller • Naturen och människors levnadsvillkor på hemorten och andra platser under olika tider, utifrån elevernas erfarenheter och intressen.

Kap. 1 - Världens längsta sommarlov FÖRE LÄSNING DETEKTIVEN – REDER UT Samtala om ord och begrepp som kan vara svåra.

Försök tillsammans reda ut vad orden betyder.

Sätt in orden i olika meningar. Använd gärna något konkret material för att göra det mer lekfullt, exempelvis ett förstoringsglas, som kan symbolisera läsförståelsestrategin ”reda ut oklarheter”.

Förslag på ord och begrepp att reda ut: årstid, fräknig, veranda, sorgligt, övermorgon, forskare, USA (visa på en karta), smattrar, politiker, barndomshem, selfie, autograf

SPÅGUMMAN – FÖRUTSPÅR Läs rubriken och titta på samtalsbilden (finns i Lärarwebben). Fundera gemensamt på vad ni tror att kapitlet kommer att handla om. Använd gärna något konkret material, exempelvis en stor glaskula, som kan symbolisera läsförståelsestrategin ”att förutspå”. Håll i kulan och berätta vad du tror att texten kommer att handla om. Låt sedan eleverna få göra likadant. Det tydliggör även vem som får tala och vem man ska lyssna på.

UNDER LÄSNING Låt eleverna titta på samtalsbilderna (finns i Lärarwebben) under högläsningen. Stanna upp vid lämpligt tillfälle och ställ frågor. Du kan också stanna upp i texten och fundera högt för att sedan samtala med eleverna. Förslag på frågor: Sidan 6 – Varför tror ni att Andrea inte ser glad ut? Vad tror ni att hon kommer att säga?

16

EFTER LÄSNING REPORTERN – STÄLLER FRÅGOR Ställ frågor efter läsningen, både svar som finns i texten och svar som eleverna behöver dra egna slutsatser kring. Använd gärna något konkret material, exempelvis en mikrofon eller ett inplastat frågetecken, som kan symbolisera läsförståelsestrategin ”ställa frågor”. Förslag på frågor att diskutera eller arbeta vidare med: • Coco och hennes mamma säger att fröken Isabella har ett ovanligt efternamn. Vad tror ni att Isabella heter i efternamn?

• Vad är det för skillnad på ett förnamn och efternamn? Kan man ha olika efternamn i samma familj?

• Coco får mörka bilder i huvudet. Hur menar författaren? Har du haft mörka bilder i huvudet någon gång?

COWBOYEN – SAMMANFATTAR Samtala tillsammans om vad kapitlet handlade om. Vilka personer var med? Vilken plats utspelades det på? Vad hände/fanns det något problem?

Hur slutade det/fanns det någon lösning på problemet?

Använd gärna något konkret material, exempelvis en cowboyhatt eller ett rep (lasso), som kan symbolisera läsförståelsestrategin ”sammanfatta” (fånga in det viktigaste).

Faktatext – Skolan FÖRE LÄSNINGEN SPÅGUMMAN – FÖRUTSPÅR Läs rubriken. Fundera gemensamt på vad ni tror att faktatexten kommer att handla om. Använd gärna något konkret föremål, t.ex. en stor glaskula, som symboliserar läsförståelsestrategin ”förutspå”. Håll i kulan och berätta vad du tror att texten kommer att handla om, t.ex. ”Jag tror att det kommer att handla om vad man får lära sig i skolan.”. Låt sedan eleverna få göra likadant.

Ta också reda på vad eleverna redan vet och kan om ämnet, vilka erfarenheter och förkunskaper de har. Börja med att berätta något som du vet, t.ex. ”Jag vet att man ska lära sig att läsa, skriva

kopiering förbjuden

• Samtala om innehåll och budskap i olika typer av texter.

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 16

09/06/18 1:57 AM

och räkna i skolan.” Låt sedan eleverna fortsätta berätta vad de redan vet. Ställ ledande frågor om eleverna har svårt att komma på saker själva, t.ex. ”Vet ni hur många år man måste gå i skolan i Sverige?” eller ”Vilka jobbar på en skola?”.

något konkret material, exempelvis en cowboyhatt eller ett rep (lasso), som kan symbolisera läsförståelsestrategin ”sammanfatta” (fånga in det viktigaste). Försök att sammanfatta texten med bara några ord, s.k. nyckelord. Visa först eleverna genom att själv föreslå några ord t.ex. förr i tiden, jobba hemma, nuförtiden, tio år. Pröva sedan att sätta samman orden till en hel mening, t.ex. Förr i tiden fick många barn jobba hemma, nuförtiden måste alla svenska barn gå i skolan i minst tio år. Efterhand kan du låta eleverna föreslå nyckelord eller en mening för att sammanfatta efter läsning.

REPORTERN – STÄLLER FRÅGOR Fundera på vad man kan lära sig genom att läsa den här texten. Använd gärna något konkret föremål, t.ex. en mikrofon eller ett inplastat frågetecken, som symboliserar läsförståelsestrategin ”ställa frågor”. Formulera tillsammans frågor som ni vill ha svar på. Förslag på frågor: • Får alla barn i hela världen gå i skolan?

Utvärdera läsningen tillsammans. Fick vi lära oss och veta det som vi önskade under Ö i VÖLtabellen? Fick vi lära oss andra, nya saker? Fyll i under L i tabellen.

• Måste man gå i skolan?

• Varför går vi i skolan?

• Hur var det i skolan förr i tiden, t.ex. när mormor var liten?

TA REDA PÅ MER

Här kan man med fördel rita upp en VÖL-tabell.

Under V skriver ni allt som ni redan vet, under Ö skriver ni allt eleverna önskar veta och lära. Efter läsning återkommer ni till tabellen och fyller under L vad ni tillsammans har lärt er.

Har eleverna fått nya frågor? Hur kan vi ta reda på mer? Visa eleverna hur man söker mer fakta och kunskap, genom att t.ex. söka i böcker eller på säkra sidor på Internet. Förslag på områden att jobba vidare med: • Lagar: Vilka fler lagar finns i Sverige (och vilka lagar berör/handlar om barn)?

DETEKTIVEN – REDER UT OKLARHETER Samtala om ord och begrepp som kan vara svåra eller nya. Skriv upp dem på tavlan och red tillsammans ut vad de betyder. Sätt in orden i olika meningar eller sammanhang, eller rita en förklaring. Använd gärna något konkret material, exempelvis ett förstoringsglas, för att symbolisera läsförståelsestrategin ”reda ut oklarheter”. Förslag på ord och begrepp att reda ut: förr i tiden, nuförtiden, lag, bondgård, FN:s barnkonvention.

UNDER LÄSNINGEN

kopiering förbjuden

Stanna upp någon gång vid lämpligt tillfälle och fundera högt, ställ frågor och var lite kritisk till texten. Visa eleverna hur du tar dig an faktatexten, så att de kan göra liknande. Förslag på frågor: • Hur kan man veta hur det var i skolan för mer än 200 år sedan?

• Är det verkligen sant att hundratals miljoner barn i världen inte får gå i skolan?

• Barn i världen och dess olika levnadsvillkor: Har alla barn det lika bra som vi har i Sverige?

Hur bor de? Hur ser deras väg ut till skolan?

• Yrken: Vad vill du jobba med när du blir vuxen?

Arbeta med Arbetsboken S3 Måla de bokstäver som finns i ditt namn.

Skriv ditt namn.

Läs instruktionen högt och förklara att om elevens namn innehåller samma bokstav flera gånger så målar de bokstaven en gång, men skriver sedan hela namn.

S4 Ringa in bokstäverna i namnet.

EFTER LÄSNINGEN COWBOYEN – SAMMANFATTAR Befäst kunskapen genom att samtala tillsammans efter läsning. Tänk tillbaka och fundera högt: Vad handlade texten om egentligen? Använd gärna

Läs högt instruktion i taget. Gör gärna första uppgiften gemensamt och hitta bokstäverna i AMI. Därefter kan eleverna få leta själva efter bokstäverna i de övriga namnen.

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 17

17

09/06/18 1:57 AM

S5 Spåra alla mönster med flera färger.

Här är syftet med uppgiften att eleverna ska träna finmotorik, skriv- och läsriktning. Läs instruktionen högt och låt eleverna sedan rita mönstren.

Färger väljer de själva men det är bra om de har pennor, inte kritor, för att träna rätt penngrepp.

S6 Vilka bor Coco med? Ringa in.

Eleverna ska efter högläsningen försöka minnas vilka Coco bor med. Samtala tillsammans om vad alla bilder föreställer. Läs gärna stycket ur högläsningsboken ännu en gång och samtala om vilka som är familjemedlemmar till Coco.

S6 Vilka bor du med? Rita.

Bokstavskort Min läsebok kapitel 1

Litteraturtips ABC-boken J Lööf, Bonnier Carlsen 2006 ABC-resan, E Beskow, Bonnier Carlsen 2004 Alfons ABC, G Bergström, Rabén & Sjögren 2002 Biblioteksmysteriet, M Widmark, Bonnier Carlsen 2007 Från Apglad till Öronvax, P Stafelt, Eriksson Lindgren 2004 Majas alfabet, L Andersson, Rabén & Sjögren 1992 Mina första 1000 ord, H Amery, Tukan förlag 2018 Monster ABC, S Holmlund, Bokmonster 2004 Spinkis fotbolls-ABC, L Anrell, Bonnier Carlsen 2014 Teaterkatternas ABC, G Wessnert, M Olsson-Wannerfors, Bokförlaget Mormor 2017

kopiering förbjuden

Syftet är att eleverna ska tänka på saker i sitt eget liv som påminner om det de har hört i högläsningen (text till själv-koppling). Eleverna ska rita sina familjemedlemmar. De elever som behöver utmanas kan skriva till bilden, t.ex. namn på familjemedlemmarna. Eleverna kan med fördel få redovisa sin bild i mindre grupper, där de får träna på att samtala och lyssna.

Kopieringsunderlag

18

BOKSTAVSLANDET F-KLASS • LÄRARHANDLEDNING

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 18

09/06/18 1:57 AM

isbn 978-91-47-12854-9 © 2018 Lena Palovaara och Liber AB redaktion * Karin Örn, Louise Mückstein, Malin Wedsberg projektledare * Louise Mückstein grafisk formgivning och omslag * Lotta Rennéus och Sara Ånestrand produktion * Eva Runeberg Påhlman illustrationer * Sonja Reuterskiöld (bildkort, matcirkel, tallriksmodell, fiskspelet) och Micaela Favilla (Min Läsebok) fotografier * Lena Palovaara Tack till: Tarja Alatalo som har granskat det pedagogiska upplägget och alla övningar.

Andra upplagan 1

repro • Integra Software Services tryck

*

People Printing, Kina 2018

LIVET I BOKSTAVSLANDET LÄRARHANDLEDNING F-KLASS är producerad i samarbete med UR. TV-formatet ”Livet i Bokstavslandet” har utvecklats i samarbete med Patrik STHLM AB och UR efter en originalidé av Patrik Sundström och Pelle Helmstein.

KO P I E R I N G S FÖ R B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t. ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”.

Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan.

Kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Det innebär bl. a. att kopiorna endast får göras digitalt tillgängliga i skolans slutna nätverk. Upphovspersonens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet.

Liber AB , 113 98 Stockholm kundservice tfn: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

4712854_Livet i Bokstavslandet Lh F-klass.indd 2

09/06/18 10:44 AM

Baksidestext

Livet i Bokstavslandet Förskoleklass I Lärarhandledningen finns pedagogisk vägledning och metodiska tips på många lekfulla språk- och temaaktiviteter att arbeta med inför elevernas läsinlärning.

SPRÅKAKTIVITETERNA bygger delvis på Bornholmsmodellen, t. ex. rimma, dela upp ord, sätta samman ord, ta bort ljud, lägga till ljud och byta ut ljud för att öka elevernas fonemiska och fonologiska medvetenhet.

TEMAAKTIVITETERNA, har samma teman som tv-programmen.

Här möter eleverna bokstäverna på ett lekfullt och inspirerande sätt.

I Lärarhandledningen hittar du även kopieringsunderlag, t.ex. terminsplanering, kartläggningsmaterial, bildkort och små vikböcker ”Min Läsebok” för elevernas första läsning. Det finns även tips på hur du kan arbeta med den tillhörande Högläsningsboken och Arbetsboken.

Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för F–åk 3 med högläsningsbok (F-klass), läseböcker, arbetsböcker, lärarhandledningar, webbappar och lärarwebbar med digitala introduktioner för gemensamma genomgångar, visningssidor, länkar, kopieringsunderlag m.m. Livet i Bokstavslandet tar fasta på modern läs- och skrivforskning och utgår från Lgr 11.

Best.nr 47-12854-9 Tryck.nr 47-12854-9

47-12854_LiB_LH_OMSLAG.indd 2

09/06/18 1:11 AM