Issuu on Google+

FRÅN EGEN BÅT

Båten Båten Niels Vestergaard

Att välja och utrusta båten för sportfiske och fritid Översättning: Att välja och utrusta båten Fredrik Stjärnkvist för sportfiske och fritid

Bokförlaget

SETTERN

Niels Vestergaard


© 2007, Niels Vestergaard och Bokförlaget Settern Orginalets titel: Småbådsfiskeri (del av) utgiven i Danmark av Forlaget Salar, 1998 Översättning: Fredrik Stjärnkvist Foto: Niels Vestergaard Teckningar: Niels Vestergaard Layout: Niels Vestergaard Tryck: Kristianstads Boktryckeri AB i Kristianstad, 2007

Tidigare utgivna böcker av Niels Vestergaard: Gör dina egna fiskegrejer 1997 Flugfiskarens ABC 2002 Flugbindarens ABC 2002 Kustfiske 2002 Trolling, spinn & mete 2006

Utgiven av Bokförlaget Settern AB 286 92 Örkelljunga Tel 0435-800 50, 800 70 Fax 0435-804 00 info@settern.se www.settern.se ISBN: 978-91-7586-606-2

4


Niels Vestergaard är en uppskattad författare som har skrivit flera mycket populära fiskeböcker. Han har under flera år varit frilansande medarbetare för den ansedda sportfisketidningen Fisk & Fri och det välkända båtmagasinet Sejl & Motor. Förutom renodlade artiklar om sportfiske och små­båtsfiske anlitas han regelbundet för tester av båtar och tillhörande utrustning. Niels Vestergaard skriver dessutom artiklar för flera utländska sportfisketidningar. Han är erkänd som en mycket duktig fotograf, som i sitt omfattande bildarkiv har tusentals framstående fiskebilder, vilka regelbundet publiceras såväl i hemlandet Danmark som i utlandet. Niels Vestergaard är en erfaren sportfiskare, som med stor glädje och inlevelse hänger sig åt olika former av sportfiske. Men det är småbåtsfisket som ligger honom varmast om hjärtat. Niels Vestergaard är en av pionjärerna som i danska farvatten utforskade den spännande metoden djuptrolling. Och han var den förste som skrev om sina erfarenheter av detta fiske. Det var framför allt dessa artiklar som på allvar inspirerade andra trollingfiskare och som satte fart på det skandinaviska trollingfisket i slutet av 1980-talet.

5


Innehåll

Båten – alltid en kompromiss

8

VILKET MATERIAL? BÅTTYPER BÅTENS SKROVFORM BÅTENS BOTTENPROFIL BÅTENS STORLEK

9 12 14 17 19

motorn

– din partner på havet

VILKEN MOTORTYP? 2- OCH 4-TAKTARE UNDERHÅLL VAL AV MOTORSTORLEK TROLLINGMOTOR PROPELLERN TRIMNING AV BÅT OCH MOTOR BRÄNSLEEKONOMI RUTINKONTROLL

Båtens inredning VILKEN BÅTTYP? BÅTENS INVÄNDIGA KONSTRUKTION OLIKA INREDNINGAR STUVPLATSER PLACERING AV SPÖHÅLLARE PLACERING AV DJUPRIGGAR DIVERSE INSTALLATIONER GÖR-DET-SJÄLV GLASFIBERARBETE

Elektroniken ombord EKOLODET EKOLODETS PRINCIP

6

22 23 24 30 34 36 38 39 41 42

44 45 47 55 56 57 60 63 66 68

70 71 72

SKRÄMMER EKOLODET FISKEN? ANVÄNDning av EKOLOD Vad ser du på ekolodet? TOLKNING AV sIGNALERNA GIVAREN FRAMTIDENS EKOLOD NAVIGATION – ELEKTRONISK! SJÖKORTSPLOTTERN Sjökort RADAR TRÅDLÖS KOMMUNIKATION

Båttrailer

75 75 79 79 83 86 86 90 90 92 92

94

MÅNGA FÖRDELAR MED TRAILERBÅTEN 95 Tryggt och säkert 95 NACKDELAR MED TRAILERBÅTEN 96 TRAILERNS STORLEK 100 UNDERHÅLL 104 UPPSTÄLLNING AV TRAILERBÅTEN 105

Ut på sjön NAVIGATION SJÖVÄGSREGLER FÄRDAS I HÅRT VÄDER Klädsel PERSONLIG SÄKERHETSUTRUSTNING BÅTENS SÄKERHETSUTRUSTNING FÖRSÄKRING

Mått & tabeller Ordlista Register

106 107 110 112 116 117 120 121

122 124 125


Småbåtar & Fiskeglädje

Detta är andra delen av den nya och reviderade danska utgåvan ”Småbådsfiskeri”. Nästan all text är omskriven, och illustrationer och bilder är nya – i princip en helt ny bok. Första delen ”Trolling, spinn & mete från egen båt” behandlar småbåtsfisket efter olika fiskarter i detalj, medan denna andra del ”Båten” främst handlar om båten, båtmotorn och elektroniska instrument samt hur du utrustar din båt för fiske. Småbåtsfisket, och särskilt då trollingfisket, har blivit otroligt populärt under senare år. Det är en spännande hobby som fascinerar tusentals utövare i hela Skandinavien. Med dessa böcker vill jag förmedla mina er­ farenheter av småbåtsfiske. Småbåtsfiske är ett mycket stort ämne, och det har naturligtvis varit ett omfattande arbete att skriva och sammanställa all information. Men det hade givetvis inte gått utan hjälp från mina goda fiskekamrater och från specialister inom båtbranschen. Utan deras hjälp hade denna bok aldrig kunnat slutföras. Båten och dess utrustning är en viktig del i fisket, men det bör inte överskugga glädjen över att befinna sig på sjön och själva fisket. En del av utrustningen kan vara en absolut nödvändighet om man väljer att utöva en särskild form av fiske, men en stor del av utrustningen kan faktiskt undvaras. Anpassa båten och utrustningen efter din plånbok och ändamålet med båtinnehavet och fisket.

Trollingfisket har verkligen fått fart på småbåtsfisket. Detta är en metod som gör att vi kan söka efter fisken över stora områden och på alla djup. Det förekommer ibland kritik mot trollingfisket, som vid första anblick verkar oerhört avancerat och maskinellt. Men detta är ett fiske som i grund och botten är relativt enkelt, men som kräver insikt och tålamod, precis som vid allt annat sportfiske. Småbåtsfisket ger dig möjlighet att fånga fiskar som du annars bara kan drömma om. Men som sportfiskare vet du att man inte fångar fisk alla dagar, och det gäller också när man är småbåtsfiskare. Men vår hobby är också glädjen att äga en egen båt. Det är glädjen att kunna kombinera två så praktfulla ting som att vara på sjön och att sportfiska samt att uppleva detta i samvaro med familj eller goda fiskevänner. Småbåtsfisket är såväl sköna stämningsfulla stunder som ögonblick med stigande puls när storfisken äntligen hugger! Det värmer mitt hjärta att jag fått mycket positiv kritik från så många läsare av den första utgåvan (Danmark, 1998). Många menar att de blivit 10 års erfarenheter rikare efter att ha läst boken. Jag hoppas att du får lika stort utbyte av denna utgåva. Fiskehälsningar Niels Vestergaard

7


Båten – en kompromiss

BÅTENS SKROVFORM

Det konstrueras båtar till många olika ändamål. En del ska man först och främst kunna köra fort med, några ska kunna lasta mycket, andra används till dykning, till vattenskidåkning, till nätfiske, till jakt o.s.v. Dessutom byggs det faktiskt småbåtar, som helt från första strecket på ritbordet, är konstruerade för sportfiske. Det är skrovformen som bestämmer båtens egenskaper i vattnet, och det är en stor fördel om du har grundläggande kunskaper om båtkonstruktion, om du är på jakt efter en sportfiskebåt. Det finns nämligen med alla båtar fördelar och nackdelar, som man måste ta hänsyn till.

Fribordet

Överst en båt med rund bottenprofil och lutande sidor. Denna skrovform är relativt ”torr” vid krabb sjö. Däremot kommer det in en hel del vatten när skrovet har mer lodräta sidor, som på båten nederst. Fördelen är att man här kan gå helt ut till relingen och ta stöd. Och dessutom är denna båt betydligt rymligare inombords. Krabb sjö uppstår ofta inomskärs och längs kusten vid hård frånlandsvind.

Den halvplanande båten

En halvplanande båt påminner en hel del om den planande, men den kan ha en köl och samtidigt ett lite smalare akterparti, som inte fullt ut kan bära båten. Halvplanande båtar är oekonomiska till sjöss, då de i det närmaste knuffar vattnet framför sig som en deplacementbåt. Det är som regel större motorbåtar med inombordsmotor som är halvplanande.

14

Fribordet är avståndet mellan vattenlinjen och relingens översta kant. Fribordshöjden kan vara avgörande för båtens säkerhet. Ett högt fribord förhindrar att vatten sköljer direkt in i båten, och inne i båten sätter man naturligtvis värde på en hög relingskant, som betyder större säkerhet och komfort. Är båtens sidor nästan lodräta kan man gå helt ut till relingen och ta stöd, och om båten dessutom är sidostabil är detta en stor fördel. Men de lodräta sidorna har också den nackdelen att vågor slår hårdare direkt på sidan av båten, och därför kan det bli lite blött inombords. Detta gäller särskilt vid krabb sjö när det blåser friskt och hårt. Stora vågor är inga problem, här glider båten av vågorna utan att det stänker. Båtar med lutande sidor är betydligt ”torrare” på sjön, både i krabb sjö och vid frånlandsvind utanför kusten. Men de lutande sidorna invändigt i båten betyder också att man inte kan gå ut helt till relingen.

Akterspegeln

Avståndet mellan den översta kanten av motorfästet och båtens botten avgör om båten ska en utombordsmotor med kort eller lång rigg. Detta ska du naturligtvis undersöka innan du köper en motor. Se också kapitlet om trimning av båt och motor på sidan 39. Generellt är en båt, som är avsedd för motor med


Båten – en kompromiss

När stäven inte lyckas skära igenom vågorna börjar båten ”banka” – det skakar i hela båten och vattnet sprutar i kaskader utåt sidorna – och ibland in i båten.

lång rigg, betydligt säkrare på sjön, då risken för att en våg slår in bakifrån är mindre, tack vare den höga akterspegeln. Det är endast äldre motorbåtar och mindre jollar som är konstruerade för motorer med kort rigg.

När båten ”bankar”

Alla som har varit på sjön i en småbåt vet vad det vill säga när båten ”bankar”. Det sker när förskeppet slår hårt ned i vågorna, eftersom stäven inte kan bryta igenom vågorna. Det skakar och bankar i båten, vilket ofta upplevs som obehagligt. Desto hårdare väder och högre fart desto större är risken för att båten bankar. Det finns då två saker att göra: Antingen att sänka farten eller att köra med en annan vinkel mot vågorna. Som regel

är det förstnämnda att föredra! Dessutom är båtens storlek, konstruktion och vikt mycket väsentliga faktorer hur lätt en båt har för att banka. Båtar med rund och knubbig stäv och en flat bottenprofil har en benägenhet att banka även vid låg hastighet och mindre vågor. Större deplacementbåtar och planande båtar med spetsig stäv och djup V-botten uppför sig som regel ”mjukt” i vattnet, och de ska normalt utsättas för antingen höga vågor eller hög fart innan de bankar obehagligt. Det ska dock tilläggas att mindre båtar som icke väger så mycket i förhållande till sin storlek lättare börjar banka, och det gäller oavsett båtens skrovform.

15


Båtens inredning Därför är det lämpligt att ladda batteriet inför varje fisketur. Det gör man med en vanlig batteri­ laddare. Men de lite större 4-taktsmotorerna från 25 - 30 hk laddar redan på tomgång – och de laddar med stor effekt. Även vid trollingfiske under flera timmar har dessa 4-taktare inga problem med att hålla full kapacitet på batteriet. Ett batteri kommer dock att över en längre period, om man inte använder det, långsamt ladda ur. Om inte båten har varit använd på flera månader – ladda då batteriet under alla omständigheter kvällen före fisketuren.

Batteriet

Om batteriet förvaras i samma utrymme som bensindunken eller bensintanken måste utrymmet vara väl ventilerat. Bensinångor i rätt koncentration kan i värsta fall antändas av en gnista från batteriet. Batteri och bensin bör alltså förvaras så långt från varandra som möjligt. Viktigt! Batteriet är bäst skyddat i en batterilåda, som ska vara fast monterad. Ett batteri får naturligtvis inte glida runt i båten. Batteriet ska skötas och underhållas som vilket bilbatteri som helst. Det finns också speciella underhållsfria marinbatterier, som har den fördelen att de bättre tål de skakningar, som ofta förekommer i en planande båt.

Båtens kabeldragning

Det bör monteras en huvudströmbrytare i båten, och den ska alltid sitta på plusledningen. Det är viktigt att laddkabeln från motorn går utanför huvudströmbrytaren och direkt på batteriet. Om laddkabeln går över huvudström­ brytaren kan det hända, om huvudströmbrytaren aktiveras medan motorn fortfarande är igång, att det produceras ström till instrumenten utan att överskottsströmmen tas upp i batteriet. Det kan ge en överspänning på 50 volt, och det tål inga instrument – de bränner helt enkelt ihop! Om detta händer fungerar inte en säkring, den skyddar endast vid kortslutning. Några instrument har inbyggda säkringar – alla andra instrument ska vara skyddade med en säkring, som kan monteras direkt på den kabel som försörjer instrumentet med ström. Se eldiagrammet på motstående sida. Det är viktigt att ha ett överskådligt elsystem i båten. Ett av de vanligast förekommande felen på småbåtarnas elsystem är alltför tunna kablar – detta kan medföra att t.ex. en VHF-radio inte levererar

64

Det är mycket viktigt med en god elinstallation i sin båt, och du bör ha vissa grundläggande kunskaper om el, innan du påbörjar installationen. Det visade diagrammet är precis så installationen är utförd i min båt, och det fungerar perfekt. Huvudströmbrytaren monteras alltid på pluskabeln precis efter batteriet. Efter batteriet sitter det två kopplingsplintar – här kallad Grupp A. Till dessa kopplingsplintar kan man montera de instrument och tillbehör som har inbyggd säkring, eller en säkring monterad på kabeln. Installationen går vidare över till Grupp B – bestående av en säkringsbox och en kopplingsplint. Till denna grupp ansluter man de elektriska enheter som inte har en inbyggd säkring, t.ex. lanterner, belysning, länspump etc. Grupperingen av kopplingsplintar och säkringsbox betyder att man har bra överblick över installationen och mycket snabbt kan ansluta ny utrustning. På det visade diagrammet är minuskabeln till lanternorna gemensam, medan en pluskabel är ansluten till varje enhet. VHF-radion förbrukar mycket ström under sändning, och VHF:n är också en anledning till många problem som uppstår, eftersom den kraftigt stör andra instrument. Problemet kan dock många gånger lösas genom att VHF:n ansluts direkt till batteriet med sina egna kablar. Kom då ihåg att det ska vara en säkring på dessa kablar. Det är viktigt att VHF:n får ström från kablar med den rätta tjockleken. Använd 4 kvadrat från batteriet fram till anslutningskablarna från VHF-radion. Överlag är det viktigt att dimensionera kablarna korrekt. Diagrammet visar de rekommenderade kabeltjocklekarna för varje enhet. Följ detta diagram så får du en bra elinstallation i din båt. tillräcklig sändstyrka. Kablarna kan också vara för tjocka, vilket kan orsaka ökad risk för interferens – störningar – mellan de olika instrumenten, t.ex. ekolod och VHF. Kabeltjocklek mäts i kvadratmillimeter och benämns endast som kvadrat. Generellt kan man säga, att till instrument som förbrukar mindre än 3 ampere bör du använda 1,5 kvadrat. Utrustning, som förbrukar mer än 3 ampere, ska installeras med kabeltjocklek om 2,5 kvadrat. Kablar som är längre än 4 - 5 meter bör under alla omständigheter vara 2,5 kvadrat.


Båtens inredning

Till lanternor och belysning kan man nöja sig med tunna kablar på 0,75 kvadrat. Ifall man installerar mycket utrustning, är man på den säkra sidan, om huvudkablarna från batteri till säkringsbox är på 6 kvadrat.

Studera också diagrammet, som kan ge inspiration och råd hur du ska dimensionera och dra elkablarna i din båt. Ett lätt och elegant sätt att montera kablar är att limma fast dem direkt på glasfibern med limpistol.

65


Båtens inredning

Båten har fått ett rejält hål efter en grundstötning. Först ska man slipa rent omkring skadan, och det bästa verktyget är en vinkelslip. Sug upp slipdammet genom att hålla ett dammsugarmunstycke tätt intill under slipningen. Det ska slipas precis så djupt att glasfibertrådarna kommer fram. Därefter maskerar man utanför området, så att det kladdiga polyesterarbetet begränsas till ett mindre område.

Området rengörs så det blir helt rent från damm. Därefter bör man avfetta ytan, så att polyestern binder väl. Enklast utförs detta med aceton. Sedan lägger man på första polyesterlagret, och strax därefter lägger man på en bit glasfibermatta i den våta polyestern. Totalt lägger man 4 lager glasfibermatta. Varje lager måste vara indränkt med polyester. Mellan varje lager rullar man mattan med en räfflad rulle, så alla eventuella luftbubblor försvinner.

GLASFIBERARBETE

Glasfiber är i princip ett mycket lättarbetat material. Nästan allt kan göras i glasfiber, och det krävs inte många verktyg innan man kan sätta igång. Det finns dock ett par saker man bör uppmärksamma, och det kräver givetvis ett visst handlag samt kunskap, liksom alla andra hantverk. Här följer en genomgång av principerna för glasfiberarbete, samt de viktigaste punkterna du ska komma ihåg.

Tillverkning av glasfiberbåt

Så här är glasfiberbåtens skrov i princip uppbyggt: Det yttersta lagret är gelcoat, och innanför ligger 4 lager glasfibermatta, vilka ligger ingjutna i polyester. Det innersta lagret består av topcoat. Skrovet är här 4 – 6 mm tjockt, och det är en vanlig tjocklek på de flesta småbåtar. I båtens hörn och andra skarpa kanter är båten normalt förstärkt med ytterligare ett par lager glasfibermatta.

68

En båt gjuts inne i en form – inte utanpå. Därför är båten slät på utsidan. I princip startar båtbyggaren med att ”måla” båten i den färg den ska ha. Det första lagret heter gelcoat, och består i regel endast av polyester med färgpulver. Därefter bygger man upp båten med lager på lager av glasfibermatta. Varje lager genomblötes med polyester, som verkar som bindmedel. Normalt är en båt uppbyggd av 3 - 5 lager glasfibermatta. Till slut målas båten invändigt med topcoat, som liksom gelcoat endast är polyester med färgpulver. Men till skillnad mot gelcoat, innehåller topcoat dessutom vax. Gelcoat används till formgjutning, medan topcoat används till ytbehandling och efterbehandling.


Båtens inredning

När sista lagret är färdigt ska polyestern härda i minst en timme, innan man slipar det noggrant. Ytan ska vara slät, och reparationsområdet formas efter båtens form. Sedan lägger man på ett lager gelcoat, som får härda en timme innan man avslutar med ett lager topcoat. Bestryk ända ut till kanterna, och ta bort maskeringen. Efter ett par timmar avslutar man med slipning och polering.

Arbetsprocessen

Polyester är ett tvåkomponents bindemedel som härdar med hjälp av en kemisk process. Fungerar precis som ett starkt två-komponentslim (epoxy­ lim). Man måste alltså tillsätta härdare innan processen kan sätta igång. Normalt tillsätter man 1 - 2% härdare. Den bästa arbetstemperaturen är omkring 20°. Då härdar polyestern på cirka en timme. Det dröjer dock 24 timmar innan den är helt genomhärdad. Man bör inte arbeta med polyester i direkt solljus, och inte när det är varmare än 25° C. Du kan arbeta med polyester ned till 10°, men då tar också härdningen lite längre tid, och man måste tillsätta en större mängd härdare. Fråga din leverantör av polyester. Luftfuktigheten får inte vara för hög när man arbeter med polyester, och du ska helt undvika att arbeta under de tidpunkter på dygnet när det bildas dagg, om du arbetar utomhus. Polyester stryks på med en pensel – eller om det rör sig om en stor yta – med en roller. Man ska inte snåla med polyester! Du kan skära eller klippa till glasfibermattan, men man kan också riva till den för hand, då får du en jämnare övergång mellan lagren. De tillskurna

Allt glasfiberarbete utförs efter samma principer. Här sammanfogas två delar med glasfibermatta och polyester. Återigen är ytan vid sammanfogningen slipad med en vinkelslip. Glasfibermattorna är tillklippta, och det ger inte en så mjuk övergång som när de är avrivna, men vid trånga utrymmen är det den bästa lösningen. Metoden här används till att fästa styrpulpeter, hyllor, beslag etc. bitarna av glasfibermatta läggs ned på den våta – och icke härdad polyester – och därefter lägger man på ytterligare ett lager polyester. Därefter ska mattan indränkas helt med polyester, och det görs med en speciell räfflad metall­ roller, som också trycker mattan ned i polyestern. Man ska rulla omsorgsfullt ända tills alla små luftbubblor och luftfickor är borta. I hörnen använder man en pensel. Kom ihåg att glasfibermattan ska vara helt genomdränkt med polyester. Därefter lägger man på nästa lager glasfibermatta i den våta polyestern, och nästa, och nästa, o.s.v. – tills man byggt upp samtliga lager. Glasfibermattorna läggs alltså vått i vått – lager på lager – i en lång arbetsprocess. Man kan dock stoppa efter ett lager och låta det härda, men innan man fortsätter måste man naturligtvis stryka på ett tjockt lager polyester. När sista lagret är lagt ska det härda. Efter en timme kan du avsluta med ett lager gelcoat – och när det har härdat – ett lager topcoat i den färg du önskar. Gelcoat ger en bra vidhäftningsgrund för topcoat. Man kan förvandla gelcoat till topcoat genom att tillsätta 5% vax. Man använder en särskild sorts vax i flytande form. Du ska inte avsluta med gelcoat, då den under lång tid kommer att vara en smula klibbig på ytan.

69


Elektroniken ombord

Här ser vi skillnaden på ekolod med och utan grålinje. Ekolodet till väntser är inte försedd med grålinjefunktion, och det är inte möjligt att se skillnaden på de två förhöjningarna på bottnen. Bägge två kan vara sten – eller fisk? Ekolodet till höger har grålinje, och man ser tydligt att fiskstimmet urskiljs tydligt från bottnen med hjälp av grålinjen. Detta är vad man kallar en ”fiskbula”.

78


Elektroniken ombord

Ekolodet används inte till att se de stora fiskar vi vill fånga. Men ekolodet är däremot ett utmärkt hjälpmedel för att hitta de betesfiskar som rovfiskarna jagar – och det var också tillfället här, där ett större område innehöll många små spridda stim av betesfisk. Tre timmars trolling gav resultat. En fin havsöring på 5,2 kilo.

Mjuk botten – hård botten

På ekolod med grålinje-funktion är det förhållandevis lätt att se om du befinner dig över hård eller mjuk botten. Du kan också se det på ekolod utan grålinje, men här framträder det inte så tydligt. Då är det själva bottenlinjen som tecknas mer eller mindre kraftigt. Hård botten är t.ex. sten- eller klippbotten. Sand och lera tecknas som medelhård botten, medan muddrad botten tecknas som mjuk botten. Om det finns mycket tång på bottnen, så kan bilden visa en mjuk botten – även om bottnen under tången är hård.

När ekolodet visar fisk

Givaren sänder ut ljudsignaler mot botten i en ellipsform, men signalerna är inte lika kraftiga över hela vinkeln. Normalt betraktar vi givarvinkeln som kägelformad, eftersom ljudsignalerna alltid är starkast i mitten av vinkeln, och på det sätter blir vinkeln närmast kägelformad. Och detta fenomen kan lura en del användare. Ett stort stim fisk som befinner sig i ytterkanten av käglan avbildas endast som en svag signal, medan några få fiskar mitt i käglan kommer att framträda betydligt kraftigare. De starkaste signalerna kommer också till viss del att slå ut de svagaste signalerna. Om du t.ex.

81


Elektroniken ombord

28 2,7 kn 9,2° C

innan de registreras. En kägelvinkel på 40 - 45° är perfekt till trollingfiske. På 10 meters djup täcker den ett område på 7 - 8 meter i diameter. Den breda kägelvinkeln ger också bättre möjlighet att se på vilket djup djuplodet befinner sig, om man önskar det. Den kommer att avbildas som ett tunt vågrätt – lite diffust – streck på skärmen. Den breda kägelvinkeln är däremot inte avsedd för precis sökning efter fiskstim nära botten.

Smal kägelvinkel

Fiskar du mycket efter torsk på djupt vatten, eller om du kommer att ligga exakt över ett vrak, så är en smal kägelvinkel på 6 - 8° helt klart det bästa valet. På 20 meters djup täcker den ett område på bara 3 meter. På 60 meters djup täcker den cirka 9 meter. När du har hittat fisken med denna kägel­ vinkel, så vet du att båten ligger mycket exakt över punkten. Med en standardgivare på 20° kommer du på 60 meters djup att täcka ett område på cirka 22 meter. Nackdelen med en smal kägelvinkel är givetvis att den inte är lämplig att söka efter fisk med. Dessutom kommer bottnen att avbildas sågtandad när båten gungar. Den smala givarvinkeln kommer ju att svepa över botten och hela tiden ge olika information om djupet. Om man vill specialisera på djuphavsfiske är det absolut bäst att införskaffa sig en 8 graders givare som komplement. Givaren kan t.ex. monteras så att man kan koppla in den efter behov. Då kan man söka efter vrak eller fisk med standardgivaren – eller ännu bättre med en 45 graders – medan precisionsarbetet kan ske med den smala givarvinkeln. Om ditt ekolod har dubbla givare med såväl olika frekvens som givarvinklar, då kan man ha bägge bilderna på skärmen samtidigt, vilket gör sökningen mycket lättare.

”Sonar”-ekolodet Här är ett bra exempel på hur du kan bli lurad av ditt ekolod. Den stora fisken står i ytterkanten av käglan, där ljudimpulserna är svagast. Den avbildas alltså som en liten fisk. Samtidigt står det en liten fisk mitt i käglans centrum, där signalen är som starkast. Den lilla fisken visar sig alltså på skärmen som en något större fisk!

84

En del ekolod ger möjlighet att ansluta special­ givare eller de levereras som standard med dessa funktioner. När vi pratar om ”sonar”-ekolod så är det inte tal om en äkta sonar. En sådan sänder med mycket större effekt. ”Sonar”-funktionen på ekolod kallas också för side-scan, side-looking, forward-looking etc. I princip handlar det om en extra givare som t.ex.


Elektroniken ombord

7,5

3,5

1,5

15

7

3

30

14

6

45

28

9

Här kan du rent teoretiskt se hur mycket de olika givarvinklarna täcker vid djup ned till 60 meter. Det är räknat med ungefärliga mått, eftersom det i realiteten handlar om en större spridningsvinkel på grunt vatten än på djupare vatten, på grund av den ellipsformade givarvinkeln. ”tittar” framåt eller åt sidan. På en del ekolod kan denna extra givare vridas, och man kan således söka av ett större område. Man kan upptäcka fiskstim snabbare, och det visas mer information på skärmen än på ett traditionellt ekolod. Värdet av denna information är dock begränsat. Det är endast vid några få tillfällen man kan reagera genom att gira styrbord eller babord. Däremot kan man vända båten och gå tillbaka över området.

3-D ekolodet

De tredimensionella ekoloden är ännu inte så utvecklade att de kan ge en rättvisande bild av bottnen. 3-D ekolodet fungerar i princip som så att givaren består av flera givare som sänder ljudimpulser i flera riktningar. I ekolodet sitter en liten datorenhet som bearbetar alla signaler. På skärmen visas sedan en genomsnittsberäkning av de punkter som de olika givarna har tagit emot. Resultatet blir en tredimensionell bild av bottenstrukturen, och på skärmen ses också de fiskar som simmar uppe i vattnet. Fördelen med 3D-ekolodet är att det sitter flera givare som var och en sänder med smal kägelvinkel, ger en bättre bild av fiskens storlek i förhållande till traditionella lod, där en liten fisk mitt i käglan ger ett stort utslag och en stor fisk i utkanten av käglan ger en liten signal.

85


Allt för dig som ska välja båt och utrusta den för sportfiske BÅTEN är en faktaspäckad guldgruva för dig, som vill fiska i hav och sjö från egen båt. Här ges mängder av konkreta råd och tips för såväl noviser som mer erfarna småbåtsägare. Texterna är klara och precisa. Niels Vestergaard är en mästare i att förmedla fakta i lättill­gänglig form, inte minst genom sina foton och pedagogiska illustrationer. Samtidigt med de instruktiva bilderna, är boken försedd med stämningsbilder, som fyller läsaren med lust och entusiasm inför hägrande småbåtssportfiske. Detta är en bok som du gång på gång kommer att använda som uppslagsverk, då den är sprängfylld av viktiga fakta om båtmodeller, motorer, instrument, båtinredning speciellt lämpad för fiske, trailrar, säkerhet ombord samt hur man färdas till sjöss. Även för icke­fiskaren är den en förnämlig källa att hämta fakta om småbåtar ur. Tillsammans med ”Trolling - Spinn och Mete från egen båt” (2006) av samme författare, kommer du som sportfiskare att få tillgång till fulländad information om såväl småbåtar som småbåtssportfiske. Niels Vestergaard är en mycket erfaren sportfiskare.Med mer än 30 års erfarenhet av fiske från egen båt, hänger han sig fortfarande med stor glädje och inlevelse åt

Bokförlaget 128 SETTERN

ISBN: 978-91-7586-606-2


9789175866062