9789188099075

Varje förskola ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Genom att planera, följa upp och utveckla verksamheten utifrån läroplan och styrdokument skapas rätt förutsättningar för barns lärande och utveckling samt för en likvärdig utbildning.

I den här boken berättar författarna om en modell för hur man kan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. De visar hur du kan planera, genomföra, utvärdera och analysera förskolans grundverksamhet och utvecklingsområden. De ger också konkreta tips på verktyg och processer som underlättar detta viktiga arbete.

Författarna kopplar teori till praktiska exempel och boken fungerar därför som en praktisk handbok för dig som vill skapa ett systematiskt kvalitetsarbete med barns lärande i fokus.

Gothia Fortbildning gör användbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss på gothiafortbildning.se

ISBN 978-91-8809-907-5

9

789188 099075

Anne-Lie Armerö

Anja Mistrén är biträdande förskolechef och Anne-Lie Armerö är förskollärare. Tillsammans har de arbetat fram en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet för kommunala förskolor i Linköpings södra skolområde.

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Anja Mistrén

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Med barns lärande i fokus Anja Mistrén Anne-Lie Armerö

innehåll Förord

5

1. Inledning

8 10

2. Bakgrund

12 13 16

3. Övergripande organisations­struktur

19 21 24 24

4. Grundverksamhet

25 30

5. Årsplanen

31 33 34 35

6. Självskattning

37 40

7. Mål- och utvecklingsplanen

48 58

8. Lärplattor i förskolan

75 77

9. Att sätta mål

78

10. Att bygga upp en analys

84

Källor och litteratur

93 93 95

Förskolechefens roll och ansvar Uppstart Vision

Kugghjul med övergripande organisationsstruktur Kugghjul med grundverksamhet Kugghjul med utvecklingsområden Uppstart av grundverksamhet Höstterminen Vårterminen Stora årsplanen

Självskattning ur student- och verksamhetsperspektiv Verksamhetsexempel

Digitala utvecklingssamtal

Referenslista Litteratur vi har inspirerats av

Bilagor

Digitala verktyg Utvecklingssamtal Mallar

99 99 103 106

Förord

När vårt arbete med att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete påbörjades hade det precis kommit en ny skollag. Den trädde i kraft juli 2011 och innebar bland annat att förskolan fick tydligare regle­ ring och nu räknades som en del – den första delen – i Sveriges ut­­bildningssystem. Förskolans läroplan (som vi vid citat refererar till som Lpfö 98 rev. 10) hade också reviderats och vid revideringen tillkom bland annat två nya kapitel: 2.6 ”Uppföljning, utvärdering och utveckling” samt 2.7 ”Förskolechefens ansvar”. Syftet med att påbörja arbetet var att skapa ett arbetssätt som leder till en kontinuerlig kvalitetshöjning. Arbetet genomfördes i två förskoleområden i Linköpings kommun och byggde på kvalitetsarbetet i de sju förskolor som ingår i områdena.

Vi vill börja med att lite kort presentera vilka vi som har skrivit boken är och vilka roller vi har haft i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet. År 2008 började jag, Anja, en tjänst som förskollärare med ett lagledaransvar på en mindre förskola i Brokind. Tillsammans med mina kollegor arbetade jag fram en systematik för att driva förskolan mot en miljöcertifiering, Grön flagg, och det var då intresset för att organisera, driva och utveckla förskolans verksamhet mot målen föddes. Min tjänst som biträdande förskolechef i Södra skolområdet i Linköpings kommun började jag i augusti 2011. Tjänsten är riktad mot två förskoleområden med sammanlagt sju förskolor och omkring 90 pedagoger. Förskolorna i Kvinneby Hagby drivs av en förskolechef och förskolorna i Hjulsbro Ånestad av en annan, men med ett tätt samarbete sinsemellan, som dessutom blev ännu större när vi skapade ett gemensamt systematiskt kvalitetsarbete. Min roll i arbetet innefattade ett operativt ansvar att leda och driva det systematiska kvalitetsarbetet, att finna verktyg och strukturer för att han5

tera de olika delarna och att leda förskolornas verksamheter mot en kontinuerlig kvalitetshöjning. Till min hjälp och som bollplank har och har jag haft – förutom Anne-Lie – ledningsgruppen, som består av lagledare, specialpedagog och förskolechefer. För mig är det viktigt att värna om verksamheten och om pedagogernas tid, att utmejsla ett kvalitetsarbete där pedagogerna är ägare av processen och där målet är att göra skillnad för barnen i verksamheten.

Jag, Anne-Lie, bestämde mig tidigt för att jag ville utbilda mig till förskollärare. Någon har sagt att förskolans utmaning är att få varje barn att känna: ”vilken tur att jag kom till förskolan idag”. Detta ramar för mig in min syn på yrket, att å ena sidan ha möjlighet att varje dag göra skillnad för någon och att å andra sidan få arbeta mot de mål som finns i förskolans läroplan.

I boken Vad är kunskap? (2002) skriver författaren Bernt Gustavsson att den teknologiska utvecklingen går med rasande fart och att den snabbt blir gammal, medan den kunskap vi behöver för att orientera oss i vår tillvaro inte är utbytbar om än förnyelsebar. Detta belyser det faktum att lärare med tiden kan åtnjuta en allt högre grad av beprövad erfarenhet, men för att balansera den med vetenskaplig grund krävs det att vi håller oss uppdaterade och öppna för nya rön. Att hela tiden få utvecklas och lägga ny kunskap till min profession är en av mina drivkrafter. Sedan 2009 innefattar en del av min tjänst att arbeta på lärarutbildningen vid Linköpings universitet, ett jobb där möjligheterna att utvecklas och hålla sig ajour är obegränsade. Uppdraget som kursmentor på förskollärarutbildningen syftar till att jag ska synliggöra verksamhetens perspektiv.

Att arbeta med både barn och blivande förskollärare är för mig att få arbeta med det bästa från två världar. I båda uppdragen är det viktigt för mig att vara väl förtrogen med gällande styrdokument, att utgå från vad jag har framför mig, veta vad syftet med min insats är och att sträva efter att möjliggöra undervisning. När det gäller arbetet med barnen har jag, utifrån mina erfarenheter, formulerat en devis som jag strävar efter att följa: ”Det som är förmåner för de flesta är förutsättningar för ett fåtal.”

6

Min roll i det systematiska kvalitetsarbetet har varit att tillsammans med Anja sprida vårt arbetssätt i olika sammanhang. En viktig del i arbetet har varit att djuploda och testa våra idéer och stöta dem mot litteratur i ämnet. Här kom Förskolebiennalen i Norrköping 2012 att spela en viktig roll. Det var inför presentationen där vi lade grunden till vårt arbete och började sprida och dela med oss av vårt utvecklingsarbete. Det var även då vi startade vår inhämtning av litteratur som stöd för våra tankar. Min roll som kursmentor har gett mig mycket input som vi har kunnat använda i vårt arbete. Anja är som skrivet operativ chef och kvalitetssamordnare, men vi är tillsammans producenter av vårt arbetssätt.

Linköping i januari 2016 Anja Mistrén och Anne-Lie Armerö

7

1. Inledning

Vi vill i den här boken ge exempel på vilka verktyg vi använder i vårt systematiska kvalitetsarbete, vilka processer som är viktiga och hur vi tänker kring organisationsstruktur och ansvarsfördelning. Processerna, verktygen och organisationsstrukturen har för vår organisation bildat kärnan i det systematiska kvalitetsarbetet och de delarna har varit avgörande för den framgång vi haft med implementering och uppbyggnad. Processerna har styrt arbetsgången under åren och gett oss vägledning. Verktygen har bestått av ett antal mallar som har hjälpt oss att hålla fokus i processerna och skapa en likvärdighet mellan olika enheter. Detta, tillsammans med en tydlig organisation och ansvarsfördelning, har möjliggjort arbetet med att bygga upp och skapa ett systematiskt kvalitetsarbete för våra sju förskolor.

Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull.

(Lpfö 98 rev. 10, s. 14)

Fokus i boken är att beskriva hur vi arbetar med att följa upp verksamheten och hur vi utvecklar det vi vill erbjuda barnet snarare än att följa upp det enskilda barnet som citatet ovan beskriver. Men för 8

att göra det på ett lustfyllt sätt behöver vi kunskap om vad det enskilda barnet är intresserat av, vad som fångar dess uppmärksamhet och när det tycker att det är roligt och meningsfullt att vara i förskolans verksamhet. Följande utdrag ur läroplanen har varit i fokus, men vikten av att båda delarna samverkar är naturligtvis avgörande för förskolans kvalitet.

Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. (ibid.)

Kärnan och utmaningen i det här utdraget upplever vi är meningen: ”kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna”.

Att bedöma om arbetet sker i enlighet med målen är dödsdömt utan en tydlig systematik där man kontinuerligt scannar av verksamheten och följer upp insatser, mål och resultat. Först då kan åtgärder för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas och känna sig trygga i vår verksamhet vidtas. Den här boken beskriver det sätt som vi har valt att göra det på. Vi är övertygade om att det finns en mängd olika sätt och du som läsare måste hitta det sätt som passar just din verksamhet utifrån de förutsättningar som är specifika i din förskola. Men förhoppningsvis kan du plocka någon eller några delar ur vårt koncept som passar just hos dig.

9

Förskolechefens roll och ansvar I läroplanens kapitel som riktar sig direkt till förskolechefen står det att: Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att • systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten, • det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medver­ kan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet.

(Lpfö 98 rev. 10, s. 16)

För att kunna fungera som pedagogisk ledare i förskolans verksamhet behöver en förskolechef veta vad som pågår i förskolans vardag. Vårt systematiska kvalitetsarbete ligger nära verksamheten och behandlar det som sker mellan pedagoger och barn och runt omkring barnen i deras lärmiljö. Vi behöver utveckla bra arbetsprocesser för att följa verksamhetens vardag och täta uppföljningar för att kunna utvärdera och för att kunna utveckla verksamheten i riktning mot målen. Vi behöver göra detta tillsammans, ledning och pedagoger. Förskolechefen och förskollärarna behöver varandra för att leda förskolans verksamhet, vilket även Ivarson Alm (2013) bekräftar i sin bok Ledarskap i förskolan. Det är alltså ledarens uppgift att dra upp riktlinjer, skapa strukturer och verktyg i en nära dialog med pedagogerna, detta eftersom det är de som ska arbeta med det och omsätta det praktiskt i vardagen.

En förskolechef har även ansvar för att ”formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta” (Lpfö 98 rev. 10, s. 16).

När vi hittar en systematik för att kontinuerligt utveckla verksamhe10

ten skapar vi också en verksamhetsberättelse som visar på den pedagogik vi vill förmedla till vårdnadshavare, kommun och politiker.

Det ger dem en djupare insyn i verksamheten och ger dem möjlighet att utifrån den informationen och kunskapen vara med och tycka till om och påverka förskolans verksamhet. Vidare står det i läroplanen att förskolechefen har ansvar för att ”personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter” (ibid.). En pedagogisk ledare är alltså ansvarig för pedagogernas kompetensutveckling. Vi har tack vare informationen vi har fått fram i vårt systematiska kvalitetsarbete kunnat rikta kompetensutvecklingen medvetet då det blivit tydligt vilka som har behövt vad. Det systematiska kvalitetsarbetet ger kontinuerlig information om vad som är prioriterat på de olika avdelningarna och vilka insatser som behöver göras. Vi kan då i större utsträckning bidra med fortbildning riktad mot det mål som är prioriterat för pedagogerna i verksamheten.

Förskolechefen har […] ett särskilt ansvar för att förskolans lärande­miljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande [och för att] för­ skolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas. (ibid.)

Kvalitetsarbetet syftar till att erbjuda barnen en så utvecklande verksamhet som möjligt. Viktigt att komma ihåg är att målen enligt läroplanens intentioner är uppnåendemål för verksamheten. Det finns inga uppnåendemål för barnen och det bör inte heller ske några bedömningar av barnen i verksamheten. Förskolan sätter mål för verksamheten och beskriver vilka förändringar som behöver göras i barnens lärmiljö för att de ska utmanas och få möjlighet att utvecklas på bästa sätt. Utgår vi från barnens intressen när vi erbjuder aktiviteter och material riktat mot det prioriterade målet bjuder vi också in barnen till att ha ett reellt inflytande över verksamheten.

11

2. Bakgrund

Pedagoger i förskolans verksamhet har ett stort och viktigt uppdrag.

Läroplanen för förskolan inleds med raderna: ”Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära” (s. 4). Läroplanen anger sedan i tur och ordning fem strävansmål under ”Normer och värden”, 22 stycken under ”Utveckling och lärande” och ytterligare tre under ”Barns inflytande”. Dessa tillsammans med handlingsplaner, utvecklingssamtal, planeringar, uppföljningar och så vidare kan få vilken pedagog som helst att ibland fundera över om det är ett omöjligt uppdrag att ställas inför. Hur arrangerar man och möjliggör en verksamhet som rymmer alla dessa processer och som samtidigt ger pedagogerna och barnen en känsla av sammanhang? Vilka roller behöver man ha och vilket ansvar ska ligga hos vem? Läroplanen ger riktlinjer men lämnar samtidigt öppet för tolkningar vilket både underlättar och försvårar. Att alla skulle göra exakt likadant är en omöjlighet i dagens förskola då alla verksamheter ser olika ut beroende på vilka förutsättningar och utmaningar som föreligger just här och nu. Men också att ställas inför att skapa sitt eget sätt att arbeta med systematiken, kvalitetsutvecklingen och strävansmålen i läroplanen kan ge upphov till svårigheter. Detta gäller även för förskolechefen som ska leda och fördela arbetet i förskolan.

Förskolans verksamhet är som sagt komplex i sin helhet och när man startar upp ett utvecklingsarbete är det viktigt att ställa sig frågor för att finna en struktur och ett arbetssätt som känns hanterbart. Kvalitetsarbetets strukturer och systematik är fortfarande, efter cirka fyra års arbete, inte färdiga. Vi hittar ständigt delar vi kan justera och förbättra, detaljer som kan slipas och verktyg som 12

reflektionstid

Lpfö 98 rev. 10

handlingsplan undervisning skollagen socialt samspel

likabehandling

?

mentor

verksamhetsdokumentation

lärprocesser

studenter utvecklingssamtal konflikthantering barndokumentation

förskollärarens ansvar

Figur 1. Vår första mindmapp. Vi upplevde att vi hade många bollar i luften och många områden att ta hänsyn till.

förändras efter att vi ställs inför nya utmaningar. Och precis så tror vi att det måste få vara i en verksamhet som har som mål att ständigt utvecklas för att kunna erbjuda varje barn en rolig, trygg och utvecklande förskola.

Uppstart Det första steget för att skapa ett systematiskt kvalitetsarbete är att noggrant sätta sig in i avsnitt 2.6 och 2.7 i läroplanen. När vi gjorde det fann vi delar som kom att bli vägledande i vårt arbete.

Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. […] Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande 13

kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser.

(Lpfö 98 rev. 10, s. 14)

Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.

(Lpfö 98 rev. 10, s. 16)

Kontinuitet, systematik och uppföljningar framträdde allt tydligare ju mer vi läste i läroplanen och det var också det vi letade efter när vi började med en första kartläggning av verksamheterna. Vi har sju förskolor med sammanlagt 20 avdelningar och cirka 90 pedagoger med olika tankar, erfarenheter och idéer; en guldgruva med oerhört mycket kompetens att ta vara på. Förskolorna ligger relativt nära varandra men med lite olika förutsättningar vad gäller till exempel kulturell mångfald, socioekonomi och storlek på förskolan.

Vi sökte efter en gemensam röd tråd kring kvalitetsutveckling, dokumentation och arbete kring måluppfyllnad. Det fanns många goda exempel som vi tog vara på men mängden arbetssätt gjorde att det blev än tydligare hur viktigt det var att hitta ett gemensamt arbetssätt som i sin tur var så pass flexibelt att de olika förskolorna kunde prioritera olika mål vid olika tillfällen under året, beroende på vad den enskilda förskolan behövde utveckla. Detta är också en förutsättning för att chefen ska kunna leda alla verksamheter i det systematiska kvalitetsarbetet. Vikten av att pedagogerna äger kvalitetsarbetet och själva pekar ut riktningen blev också allt tydligare.

Uppgiften som pedagogisk ledare är att skapa strukturer, finna verktyg och leda och stötta pedagogerna framåt i arbetet. Till hjälp i arbe14

tet hade vi ledningsgruppen, bestående av sju lagledare, en special­ pedagog och två förskolechefer. Där diskuterades, prövades, hissades och dissades idéer om vartannat tills vi formade vårt sätt att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan.

Till en början utgick vi från några av stödfrågorna i Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Vi använde oss av dem eftersom förskolans allmänna råd år 2011 ännu inte hade kommit. Då det är liknande systematik i båda verksamheterna upplevde vi inte att det gjorde någon skillnad. Viktigt för oss var att samlas kring gemensamma punkter och att dra upp de första riktlinjerna.

• Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt?

• Hur omfattande behöver dokumentationen vara för att den ska vara tillräcklig som underlag för analys?

• Vem ansvarar för att det görs olika typer av dokumentation?

• När och hur ska enheten dokumentera olika analyser och be­­ dömningar av måluppfyllelsen som görs under året?

(Skolverket, 2015, s. 23)

Dessa fyra frågor hjälpte oss att lägga grunden för vilken ansvarsfördelning som behövdes i ledningsgruppen och i respektive arbetslag.

De gav oss också svar på vilken form av dokumentation vi anser oss behöva och vilken mängd som är lämplig och hanterbar. Vi ställdes också inför att svara på när detta ska göras och på vilket sätt. Utifrån frågorna har vi formulerat en bas som vi sedan byggt vidare på och utifrån svaren har vi skapat en grund med processer och verktyg som passar just våra verksamheter.

Uppstarten med det systematiska kvalitetsarbetet tog ungefär ett år att förankra. Vi lade allt annat åt sidan vad gäller fortbildning och fokuserade till hundra procent på att lära känna systematiken och verktygen som implementerades. Tid har varit en avgörande faktor för att få till en positiv uppstart och en förståelse för processen. Vi gav oss själva tid att reflektera kring arbetssätt och verktyg och såg 15

till att alla pedagoger förstod innan vi till fullo informerade vårdnadshavarna. Det skapade trygghet, delaktighet och ett lugn som gav oss rätt förutsättningar vidare framåt.

Vision I de första diskussionerna i arbetslagen var målet att ta fram en gemensam vision för uppdraget kring kvalitetsarbetet. Vi enades om att förskolan och dess pedagoger behöver övergripande strukturer och verktyg som hjälp och stöd i sitt arbete. Alla behöver en tydlighet i uppdrag och förskolans pedagoger behöver hjälp att fördela arbetet för att skapa en god balans och översikt på vad vi gör och när vi gör olika saker. Vi behöver göra en sak i taget – prioritera, så vi fokuserar på samma saker för att därefter allteftersom parkera i vår verksamhet det som vi har utvecklat. Detta inte minst för att alla ska kunna ha ett hållbart arbetsliv.

Vi formulerade en vision för hur vi tänkte synliggöra vårt numera utökade uppdrag. Vi ville utan inbördes ordning: • • • •

Implementera kapitel 2.6 ”Uppföljning, utvärdering och utveckling”.

Skapa en systematik och gemensamma strukturer.

Skaffa gemensamma verktyg.

Utveckla verksamheten.

Implementera kapitel 2.6 ”Uppföljning, utvärdering och utveckling” I och med den nya skollagen och den reviderade läroplanen finns det mycket litteratur att ta del av och det drog vi nytta av i implementeringen. Vi läste och inspirerades av många böcker och tillsammans med styrdokumenten har de hjälpt oss att skapa en vetenskaplig grund för vårt arbete. (Läs mer om litteratur vi har inspirerats av på sidan 95.)

16

Skapa en systematik och gemensamma strukturer I takt med att vårt arbete har implementerats i våra verksamheter har också begreppen fokusera, prioritera och parkera fått en allt större betydelse och kommit att bli ledord i verksamheterna (mer om hur vi omsätter dessa värdeord i vår verksamhet finns att läsa på sidan 19). Självklart omfattas vi av hela skollagen och hela läroplanen, men det är lätt hänt att vi springer på alla bollar. Otaliga är de förskollärare som i sin strävan efter att alltid och hela tiden hålla hela läroplanen ”levande” nästan har dukat under av en ohållbar arbetssituation. I förskolan är ofta vardagen sådan att man upprepade gånger eller hela tiden blir avbruten eller hindrad i sina intentioner att utföra aktiviteter, dokumentation eller att planera och reflektera.

Yrket innebär förvisso att man ska vara flexibel, men för att lyckas med det behöver man också hjälpas åt att fördela vad som ska göras och när.

I våra förskolor menar vi därför att den årsplan vi har upprättat verkligen gör skillnad. Genom årsplanen organiseras och struktureras det systematiska kvalitetsarbetet och dess delar fördelas över året. Det skapar en jämnare arbetsbelastning, struktur och också lugn och ro och en känsla av sammanhang för pedagogerna. De behöver inte oroa sig för att de ska ”glömma” något bara för att de fokuserar på något annat, utan de vet att det finns planerat utrymme för allt ”det andra” som också ska göras. Det är viktigt att känna till vad det är som gäller, att alla i verksamheterna har samma fokus och drar åt samma håll. Ett begrepp som dyker upp med jämna mellanrum är KASAM, känsla av sammanhang. Att få känna KASAM tror vi är viktigt för alla, och årsplanen bidrar förhoppningsvis till att stärka just den känslan hos våra pedagoger. Årsplanen fungerar således som ett stöd som visar när vi arbetar med vad och som ger tydlighet i vad vi har gjort, gör och kommer att göra.

17

Skaffa gemensamma verktyg Fördelen med att ha gemensamma verktyg och att inte ständigt behöva lära in nya modeller är att pedagogerna i verksamheterna känner igen sig och att det skapas en riktning i arbetet. Hela skolområdet arbetar tillsammans vilket i sin tur innebär en betryggande långsiktighet då det, när alla arbetar tillsammans och i samma riktning, skulle krävas mycket för att modellen skulle behöva bytas ut.

Vi har vid många tillfällen tidigare varit med om att nya metoder och verktyg, som presenterats som de bästa för förskolan, har införlivats i verksamheten för att sedan, efter bara något år, bytas ut och ersättas av något nytt och ännu bättre. Metoderna och verktygen har visserligen varit bra i sig, men det som gör att de har förblivit just dagsländor är det faktum att de aldrig utgjorde en helhet utan att de kom som enstaka, lösryckta verktyg och metoder.

Utveckla verksamheten Ambitionen med hela arbetet är att utveckla en förskola i tiden, det vill säga att arbeta med att implementera den reviderade läroplanen och den nya skollagen i våra verksamheter. Vi ville utveckla verksamheterna, och likvärdighet mellan förskolorna var ett mål för oss.

I detta var det även viktigt att försöka skapa en samsyn mellan pedagoger för att nå likvärdighet mellan förskolorna i syfte att utvecklas.

En annan tanke var att vi ville underlätta för pedagogerna att kunna arbeta på alla förskolor inom förskoleområdet och även vid behov eller utifrån egna önskemål lättare kunna byta förskola. Visionen är att pedagogerna ska känna sig hemma i alla våra förskolor.

18

Varje förskola ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Genom att planera, följa upp och utveckla verksamheten utifrån läroplan och styrdokument skapas rätt förutsättningar för barns lärande och utveckling samt för en likvärdig utbildning.

I den här boken berättar författarna om en modell för hur man kan arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. De visar hur du kan planera, genomföra, utvärdera och analysera förskolans grundverksamhet och utvecklingsområden. De ger också konkreta tips på verktyg och processer som underlättar detta viktiga arbete.

Författarna kopplar teori till praktiska exempel och boken fungerar därför som en praktisk handbok för dig som vill skapa ett systematiskt kvalitetsarbete med barns lärande i fokus.

Gothia Fortbildning gör användbara böcker, kurser och tidningar som kopplar ihop vetenskap med praktik. Vi ger dig kunskap, inspiration och verktyg. Besök oss på gothiafortbildning.se

ISBN 978-91-8809-907-5

9

789188 099075

Anne-Lie Armerö

Anja Mistrén är biträdande förskolechef och Anne-Lie Armerö är förskollärare. Tillsammans har de arbetat fram en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet för kommunala förskolor i Linköpings södra skolområde.

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Anja Mistrén

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Med barns lärande i fokus Anja Mistrén Anne-Lie Armerö