9789152323533

Socialpedagogik Helen Carlander

Helen Carlander

I Socialpedagogik beskrivs olika former av utanförskap och vilka orsaker som kan påverka människors samspel och varför människor kan uppleva sig vara utanför. Kunskaper om mellanmänskligt och professionellt förhållningssätt samt hur olika relationer påverkar arbetet med brukaren, ger eleven fördjupade kunskaper om att visa respekt och öppenhet för brukarens livssituation och livsval.

Socialpedagogik

”Egentligen skulle Pia ha varit död för länge sen med tanke på det liv hon levt, istället är hon en av de mest levande människor jag känner. Kan man skratta även när man är längst nere på botten, då kan man också resa sig upp och gå vidare, som en människa bland människor”, säger Tom Alandh, dokumentärfilmare på Sveriges Television, som har gjort tre filmer om Pia Sjögren.

I boken finns både verkliga och uppdiktade berättelser, vilka kan användas som utgångspunkt för diskussioner. Varje kapitel inleds med utdrag ur ämnesplanens centrala innehåll och avslutas med studieuppgifter och bildanalys.

Socialpedagogik är skriven för fördjupningskursen med samma namn på Vård- och omsorgsprogrammet. Boken kan med fördel användas på fritidsledarutbildningen, inom Yrkeshögskolan, vid kompetensutveckling för yrkesverksamma och av andra som är intresserade av socialpedagogiskt arbete och av människor i utanförskap.

Författare: Helen Carlander, vård- och omsorgslärare med inriktning mot socialpedagogik.

(523-2353-3)

Cover_Socialped.indd 1

2014-10-03 13.31

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktör/Projektledare: Anja Aronsson Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Omslagsbild: Jordan Bone Bildredaktör: Helena Åson Bratt/Zobra Bildresearch Socialpedagogik ISBN 978-91-523-2353-3 © 2014 Helen Carlander och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Omslagsbilden Jordan är en 24-årig tjej som bor med sin pojkvän och två hundar i Norfolk, England. Då Jordan var 15 år var hon med om en trafikolycka och bröt nacken. Efter olyckan blev Jordan förlamad från bröstkorgen och nedåt, vilket bland annat innebär att hon har nedsatt handfunktion.

Jordan ser sig själv som en positiv person och hon är tacksam för sin underbara familj som stöttade henne genom den svåra tiden efter olyckan.

Idag vänder hon det negativa till något positivt genom att föreläsa för ungdomar om faran med att köra vårdslöst och att få ungdomarna att inse hur viktigt livet är. Jordan har en blogg där hon bland annat recenserar skönhetsprodukter. Hon älskar smink, sol, ”fuskbränna”, mode, shopping, tatueringar och att umgås med vänner samt framförallt att göra skillnad. jordansbeautifullife.wordpress.com

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Livonia Print, Lettland 2014

Socialpedagogik.indb 2

2014-10-01 12:30

Till läsaren Socialpedagogik handlar om att göra skillnad i människors livssituation. Att människor i beroendeskapande livssituationer ges möjlighet till egenmakt och självbestämmande över sina liv, trots begränsningar, utanförskap eller svåra livssituationer, är en viktig målsättning för det socialpedagogiska arbetet.

Boken tar upp olika former av utanförskap samt orsakerna till det som kan påverka människans samspel med omgivningen. Det kan förklara varför en del människor kan hamna eller uppleva sig vara utanför samhällsgemenskapen. I boken beskrivs viktiga utgångspunkter i det socialpedagogiska arbetet vilka ska ge eleven kompetens och handlingsberedskap för att möta människor i utanförskap och problematiska livssituationer.

Kunskaper om samtalsmetodik, mellanmänskligt, professionellt och dialogiskt förhållningssätt och samt hur olika relationer påverkar arbetet med brukaren ska ge eleven fördjupade kunskaper om betydelsen av att visa respekt och öppenhet för brukarens livssituation och livsval.

Varje kapitel inleds med utdrag ur Skolverkets centrala innehåll för ämnesplanen och avslutas med studieuppgifter samt bildanalys.

Dessa utgår från innehållet i respektive kapitel och kan användas vid till exempel enskilda uppgifter, gruppdiskussioner, studiebesök, repe­tition och filmanalys eller som instuderingsfrågor.

Socialpedagogik är skriven för fördjupningskursen med samma namn på Vård- och omsorgsprogrammet. Boken kan med fördel användas på fritidsledarutbildningen, inom olika utbildningar på Yrkeshögskolan, vid kompetensutveckling för yrkesverksamma och av andra som är intresserade av kunskap om socialpedagogiskt arbete och om människor i utanförskap.

Till boken finns en produkthemsida med ytterligare studieuppgifter, förslag till lektionsinnehåll, olika övningar och mycket annat som kan vara till hjälp under studierna för både elever och lärare. www.sanomautbildning.se/socialpedagogik.

Helen Carlander

FÖRORD

Socialpedagogik.indb 3

3

2014-10-01 12:30

Innehåll 1. Centrala begrepp 8 Begreppet social 9 Social kompetens 11

Pedagogik 12 Socialpedagogik 12

Omsorg, social omsorg och omsorgskvalitet 15

Begränsningar och svårigheter 41 Fysiska begränsningar 42

Kognitiva begränsningar 43 Kulturella begränsningar 44 Sociala begränsningar 45 Psykiska begränsningar 46

Studieuppgifter 48

Omsorgskvalitet 16

Livsvärld 17 Vardagsverklighet 19

Systemvärld 19 Omsorgsarena 20 Teorin om det kommunikativa handlandet 22 Sociala handlingar 22 Studieuppgifter 32

2. Utanförskap 33 Delaktighet 34

Skola och utbildning 34 Arbete och sysselsättning 35 Ekonomi 35 Boende 35 Fritidsintressen 36 Familj 36 Vänner 37 Demokrati 37 Stresshantering 37 Självständighet 37 Gemenskap 37

Utanförskap 38 Marginalisering 39 Begrepp kring utanförskap 39

4

3. Problematiska livssituationer 49 Linjärt tänkande 50 Cirkulärt tänkande 51 Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 56 Förklaring till utanförskap 57

Förklaringar på samhällsnivå 58 Förklaringar på individnivå 58 Socialpsykologiska förklaringar 62 Stämplingsteori 67 Genus och avvikelse 70 Det sociala arvet 73

Risk- och skyddsfaktorer 75 Individnivå 77 Familje- och omgivningsnivå 78 Studieuppgifter 80

4. Lagstiftning 82 Bistånd och insatser 83 Socialtjänstlagen 83 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 85

Tvångslagstiftning 88

INNEHÅLL

Socialpedagogik.indb 4

2014-10-01 12:30

Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU 89 Lag om verkställighet av sluten ung- domsvård, LSU och Förordning om verkställighet av sluten ungdomsvård 91 Lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM 91 Lag om psykiatrisk tvångsvård, LPT 92 Lag om rättspsykiatrisk vård, LRV 92

Studieuppgifter 93

5. Stöd och hjälp 94 Stöd och hjälp i boendet 95 Boendestöd 95 Stödboende 96 Anpassat boende 97

Pedagogiskt boendestöd 98 Praktiskt stöd 98 Socialt stöd 99 Existentiellt stöd 99

Att utveckla sociala färdigheter 99 Grundläggande sociala färdigheter 100

Avancerade sociala färdigheter 100 Att handskas med känslor 100 Alternativ till aggressivitet 101 Att handskas med stress 101 Att kunna planera 101

Stöd från frivilliga och andra verksamheter 109 Studieuppgifter 111

6. Socialpedagogiskt arbete 112 Socialpedagogik och socialt arbete 113

Definition av socialt arbete 114

Lagstiftning 116 Socialpedagogiskt arbete 117 Centrala utgångspunkter 119

Social pedagogik – pedagogik i sociala situationer 120 Berättelser 121 Socialpedagogiska principer 124

Empowerment 125 Inkludering 130 Bristande tillgänglighet 134

Sociokulturellt perspektiv 135

Situerat lärande – social teori om lärande 138 Frigörande pedagogik 140 Den kulturhistoriska skolan 141

Samhällsutveckling och socialpedagogik 143

1850-talet fram till år 1900 144 1900–1970 144 1970–fram till idag 144 Socialpedagogikens utveckling 145

Studieuppgifter 146

Riktat stöd 102

Stöd till familjer 102 Familjestöd utanför hemmet 104 Stöd till personer med beroendeoch missbruksproblematik 106 Stöd till personer med psykisk ohälsa 108 God man och förvaltare 109

7. Relationer, förhållningssätt och bemötande 148 Jag–Du och Jag–Det-relationer 149 Jag–Du-relationen 150 Jag–Det-relationen 150

Balansgång 150

INNEHÅLL

Socialpedagogik.indb 5

5

2014-10-01 12:30

Risker och begränsningar 152 Underlåtenhetssynder 152

Symboler på nätverkskartan 190

Personliga och professionella relationer 154

Personliga relationer 154 Professionella relationer 156 Bärande relationer 158 Dialogiskt förhållningssätt 160 Studieuppgifter 162

8. Samtalsmetodik 164 Samtalet 165 Professionella samtal 165 Stödjande och problemlösande samtal 167

Olika frågeställningar 173

Öppna frågor 173 Reflekterande frågor 174 Faktafrågor 175 Känslo- och värderingsfrågor 175 Ambivalenta frågor 176 Sammanfattande och klargörande frågor 176 Tänk-om-frågor 177 Ja- och nej-frågor 177 Frågor man bör undvika 178 Konsekvenser och värderingar 178 Studieuppgifter 179

9. Teorifördjupning 180

Förstärkning 191 Modellinlärning eller social inlärning 191 Beteendeinlärning 192 Beteendeförändring 194

Psykodynamisk teori 196

Psykoanalytiska aspekter på människan 196 Människans medvetande 199 Försvarsmekanismer 201 Försvar som livsstil 204

Psykosocial utvecklingsteori 206 Spädbarnsåldern, 0–cirka 1,5 år 206

Småbarnsåldern, cirka 1,5–3 år 208 Förskoleåldern, cirka 3–cirka 6 år 209 Den tidiga skolåldern, cirka 7–12 år 211 Tonåren, cirka 13–19 år 212 Den tidiga vuxenåldern, cirka 20–cirka 40 år 214 Medelåldern, cirka 40–cirka 65 år 215 Ålderdomen, cirka 65 år– 217

Studieuppgifter 219

10. Arbetsplatsförlagt lärande 220 Kommunikation och samspel 221 Att uppfatta och tolka brukarnas behov 222 Bemötande 222

Socialpedagogiska uppgifter 223

Socialt arbete utifrån systemteori 185

Nätverksarbete och nätverksterapi 186 Nätverkskarta 186 Olika former av nätverkskartor 189

Reflektion 225 Bedömning av den egna förmågan 227

Teorier och metoder 181 Systemteori 182

6

Beteendeinriktade teorier 191

Förutsättningar 223 Planering och förberedelser 223 Genomförande 223 Dokumentation 225

Utvärdering 225

INNEHÅLL

Socialpedagogik.indb 6

2014-10-01 12:30

Ämne – Pedagogik i vård och omsorg 230 Ämnets syfte 230 Socialpedagogik, 100 poäng 231 Centralt innehåll 213

Litteratur 232 Sökord 235 Register 236

INNEHÅLL

Socialpedagogik.indb 7

7

2014-10-01 12:30

Kapitel 1

Centrala begrepp Centralt innehåll: • Innebörden av olika begrepp och teorier inom området socialpedagogik, till exempel livsvärld, omsorgsarena, kommunikativ handling, omsorgskvalitet.

8

centrala begrepp

Socialpedagogik.indb 8

2014-10-01 12:30

Inom olika yrken och verksamheter används olika begrepp för att förklara arbetet, speciellt när det gäller mer komplicerade saker, samband eller processer. Begreppen är uppbyggda kring teorier (forskning) inom området och bidrar till förståelsen av vissa fenomen, men även för att utveckla en gemensam förståelse och ett gemensamt fackspråk, där begreppen benämns likadant för alla som arbetar inom samma område. Begreppen ger personalen stöd när de reflekterar över sitt arbete och sätter ord på arbetets olika delar.

Ett gemensamt fackspråk behövs inom alla yrken, till exempel har kockar speciella begrepp för köksredskapens olika användningsområden i köket. Detta är viktigt för dem som arbetar med de olika redskapen.

Knivar kan användas till många olika saker i köket, till exempel för att tranchera, rensa fisk och skära grönsaker. Redskapen ser olika ut och de som använder dem behöver inte beskriva dem, utan bara benämna redskapet, och då vet alla vad som menas. Likadant är det för personal som arbetar inom människovårdande yrken. Begreppen blir viktiga för den gemensamma förståelsen av arbetet. De centrala begreppen: social, pedagogik, omsorg, social kompetens, omsorgsarena, livsvärld och systemvärld ger en förståelse av det socialpedagogiska arbetet.

Begreppet social Socialpedagogik är uppbyggt kring begreppen social och pedagogik.

Begreppet social kommer från latinets ”socius” som betyder kompis.

Social betyder även samhällelig, medborgerlig och gemenskap. Social handlar om samspel och gemenskap mellan människor, i både nära relationer mellan få individer, till exempel familj och vänner, men även när man är en del i en större gemenskap. Denna större gemenskap innefattar bland annat att vara medborgare i ett samhälle och därmed ingå i flera olika gemenskaper, till exempel i en arbetsgemenskap, föreningar och intresseorganisationer.

I det socialpedagogiska arbetet beskrivs begreppet ”social” på två sätt:

centrala begrepp

Socialpedagogik.indb 9

9

2014-10-01 12:30

Teorin om det kommunikativa handlandet Teorin om det kommunikativa handlandet har utvecklats av den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas (1929–). Anita Kihlström (s. 19) har omsatt och vidareutvecklat teorin som grund inom social omsorg och socialpedagogik.

Habermas menar att människan är en social varelse, skapt för att kommunicera och försöka förstå andra. I allt samspel mellan människor sker kommunikation. Mänskliga handlingar är kommunikativa. De förmedlar och uttrycker något som mottagaren kan tolka och värdera.

Om teorin i det kommunikativa handlandet överförs till socialpedagogiskt arbete, bör personalen tänka på att brukaren förmedlar och uttrycker mycket som personalen kan tolka. Detta kan vara till hjälp för att förstå brukarens livsvärld. Brukarens bostad, inredning, kläder, intressen och rutiner säger mycket om hans eller hennes sätt att uttrycka sin livsstil. Personalen kan även tolka in hur brukaren hanterar stress, löser problem och konflikter, men även glädjeämnen, och vad som motiverar brukaren. Ytterligare sätt som brukaren kan uttrycka med kan vara via kroppsspråket, det vill säga hållning, gester, ansiktsuttryck och att visa gillande eller ogillande.

Sociala handlingar

På omsorgsarenan sker sociala handlingar. Sociala handlingar sker i mötet och samspelet mellan brukare och personal och ser olika ut beroende på personalens bemötande och förhållningssätt. De kan beskrivas utifrån karaktäristiska drag. Antingen är de inriktade mot förståelse mellan parterna, och är då så kallade kommunikativa handlingar, eller så är de inriktade mot framgång, så kallade strategiska handlingar, vilket innebär att någon vill uppnå eller få ut något av mötet.

22

centrala begrepp

Socialpedagogik.indb 22

2014-10-01 12:30

Modell för olika sociala handlingar Sociala handlingar

Kommunikativa handlingar

Strategiska handlingar

Förtäckt strategiskt handlande

Öppet strategiskt handlande

Omedvetet

vilseledande

Medvetet vilseledande

(Manipulation) (Systematiskt förvrängd kommunikation) Fritt efter Habermas.

Kommunikativa handlingar

Syftet med kommunikativa handlingar är att uppnå en ömsesidig förståelse och samförstånd mellan de involverade, där parterna verkligen vill försöka förstå den andre utan att få egna fördelar av samspelet. För att nå samförstånd krävs inlevelse och medvetenhet om hur kommunikationen är utformad. Det handlar om att uttrycka sig ärligt och visa respekt för varandra. Kommunikativa handlingar finns oftast inom livsvärlden. Inom socialpedagogiskt arbete är det kanske inte alltid möjligt, eller ens önskvärt, med uteslutande kommunikativt handlande där både systemvärlden och livsvärlden möts. Personalen bör dock arbeta mot att förstå brukarens livsvärld.

Strategiska handlingar

Strategiska handlingar delas in i två olika former: öppet strategiska och förtäckt strategiska handlingar. I båda dessa former vill den ena parten något med den andre eller vill få ut något av relationen för egen vinning.

Det socialpedagogiska arbetet utgår i stort sett alltid från öppet strategiska handlingar. Arbetet ingår i en systemvärld där man har ett mål, ett uppdrag, att utföra med det socialpedagogiska arbetet. För att arbeta med öppet strategiska handlingar krävs en medvetenhet hos personalen så att det inte blir förtäckt strategiska handlingar. centrala begrepp

Socialpedagogik.indb 23

23

2014-10-01 12:30

Studieuppgifter

1. Hur vill du definiera socialpedagogik?

2. Vad innebär det att utveckla livsstrategier?

3. Förklara skillnaden mellan hjälp och stöd.

4. Förklara vad som menas med: ”brukaren ska inte lösa sina grund­ läggande konflikter utan istället lära sig att hantera dem”.

5. Hur reagerar du när du möts av brukarens vanor och ovanor eller andra beteenden som du anser är konstiga eller som provocerar dig?

6. Hur kan rutiner i arbetet vara utformade utifrån personalens värderingar och synsätt?

7. Förklara vad som menas med att livsvärld och systemvärld möts.

8. Vilka krav anser du kan ställas på brukaren så att han eller hon respekterar personalen?

9. Förklara vad som menas med att arbeta för brukarens självbestämmande även om han eller hon inte har uttryckt detta i den aktuella situationen.

10. Vad menas med att respektera brukarens integritet här och nu?

11. Varför vill du arbeta med människor? Vad tror du styr ditt val?

Vad tror du arbetet med människor kommer att ge dig?

12. Hur känns det när du får beröm och uppskattning från brukaren?

13. Hur känns det när du får klagomål från brukaren?

14. Hur känns det i mötet med en brukare som har svår ångest och mycket frustration?

15. Hur långt anser du att personalen ska gå för att försöka få brukaren att göra saker på egen hand?

16. Vad kan medvetet vilseledande handlingar innebära för brukaren?

17. Hur känns det att samtala med en som vet bäst?

Bildtolkning

Studera bilderna i kapitlet.

• Vilka känslor väcker de?

• Vad tänker du när du ser bilderna?

• På vilket sätt förtydligar bilderna innehållet i texten?

• Vilken/vilka bilder berörde dig särskilt och varför?

32

centrala begrepp

Socialpedagogik.indb 32

2014-10-01 12:30

Kapitel 2

Utanförskap Centralt innehåll: • Utanförskapets problematik på grund av människors livs situationer samt hur dessa påverkas av sociala, kulturella,

kognitiva, fysiska och psykiska begränsningar.

• Den fysiska miljön som patienter och brukare vistas i.

utanförskap

Socialpedagogik.indb 33

33

2014-10-01 12:30

Kapitel 5

Stöd och hjälp Centralt innehåll: • Socialpedagogiska uppgifter, till exempel boendestöd i hemmiljö.

• Socialpedagogiska insatser, till exempel boendestöd.

94

Socialpedagogik.indb 94

2014-10-01 12:31

Det finns många människor som behöver stöd och hjälp i sitt boende eller som behöver speciellt utformade boenden för att få sina behov tillgodosedda. Dessa boenden benämns ibland med andra begrepp i lagstiftningen än i de kommunala verksamheterna. De vanligaste benämningarna är boendestöd, stödboende och gruppboende. Eftersom de riktar sig till olika grupper har de olika syften.

Särskilda boenden eller stöd i boendet kan se olika ut från kommun till kommun och det finns många olika sätt att lösa boendet på. De vanligaste målgrupperna med någon form av boendestöd är personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autismspektrumtillstånd och personer med psykisk funktionsnedsättning samt personer med beroende- och missbruksproblematik.

Stöd och hjälp i boendet I socialtjänstlagen finns särskilda bestämmelser för de olika målgrupper som behöver stöd i boendet.

Enligt 7 § skall socialnämnden verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.

Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd.

Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende.

Boendestöd

Boendestöd är ett stöd i boendet till personer med psykisk funktionsnedsättning. Brukaren bor oftast i eget boende, men flera brukare kan även bo nära varandra inom ett begränsat område eller kollektivliknande former. Boendestöd är ett individuellt anpassat stöd, där det socialpedagogiska arbetet inriktas mot att utveckla och förstärka brukarens sociala kompetens.

stöd och hjälp

Socialpedagogik.indb 95

95

2014-10-01 12:31

Riktat stöd Människors livssituationer och förutsättningar ser olika ut. Stöd och hjälp till en person kan se olika ut beroende på den enskildes behov men även i vilken kommun personen bor. Det är även olika förutsättningar som styr i samhället, till exempel om det rör sig om stad, landsbygd, tätort, hög eller låg arbetslöshet och antalet invånare.

Bistånd till enskilda och familjer utgår från ett beslut som fattats utifrån en biståndsbedömning.

Nedan beskrivs några vanliga bistånd inom socialtjänsten, där några är mer stödinriktade, till exempel samtal och aktiviteter, medan andra är mer behandlings- och terapiinriktade. Alla insatser bedrivs dock utifrån socialpedagogiskt och socialt arbete.

Stöd till familjer

Svårigheter och problem i familjer varierar och därmed även hur stödet ska utformas. Det kan handla om tillfälliga problem i familjen till mer komplicerad problematik som ibland kanske har funnits i flera

102

stöd och hjälp

Socialpedagogik.indb 102

2014-10-01 12:31

generationer. Socialtjänsten erbjuder därför många olika stöd till familjer.

Socialnämnden ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden. De ska tillsammans med hemmen främja en allsidig och gynnsam utveckling hos barn och ungdomar. I det förebyggande arbetet ska socialtjänsten förhindra att barn och ungdomar far illa. De ska ha uppmärksamhet och följa utvecklingen hos barn och ungdomar som har visat tecken på en ogynnsam utveckling. (SoL 5 kap. 1 §.)

Familjeförskola

Familjeförskolan vänder sig oftast till nyblivna ensamstående föräldrar eller föräldrar som saknar stöd från omgivningen. Om föräldern känner sig osäker och upplever svårigheter i föräldraskapet, har bristande nätverk eller kanske är ung kan denne ansöka om att få plats i familjeförskola. Denna förskola är inte öppen för alla utan enbart för föräldrar som behöver detta riktade stöd.

I familjeförskolan arbetar kuratorer och/eller förskollärare. Vanligtvis vistas föräldern och barnet på familjeförskolan under ett halvt till ett år. Aktiviteter som anordnas är till exempel lek, pyssel, promenader, spädbarnsmassage och matlagning, men även samtal med andra föräldrar i liknande situationer så att föräldrarna får möjlighet att knyta nya kontakter.

Stödet fokuseras på det positiva samspelet mellan förälder och barn. Personalen arbetar med att stärka förälderns självkänsla, men även med att förmedla kunskaper och samtala om barnuppfostran.

Familjebehandling

Familjebehandling och stöd vänder sig till familjer med barn och/ eller tonåringar. Stödet kan vara frivilligt eller ett bistånd enligt socialtjänstlagen. Familjen ses som ett system där alla påverkar varandra.

Problem i familjen påverkar alla familjemedlemmar och behandlingsarbetet involverar därför ofta hela familjen.

Stödet eller behandlingen kan variera över tid och ska ge möjlighet att förbättra relationerna i familjen, samt att tillsammans förändra sin livssituation och sina beteenden. Behandlingen eller stödet kan

stöd och hjälp

Socialpedagogik.indb 103

103

2014-10-01 12:31

Socialpedagogiskt arbete styrs främst utifrån LSS och SoL då brukaren efter biståndsbedömning har blivit beviljad insatser och/eller bistånd. Detta ska inriktas mot att synliggöra brukarens utvecklingsmöjligheter, eftersom det alltid finns något som kan utvecklas. Det är därför viktigt att hitta miljöer för lärande och utveckling samt det som är viktigt för brukaren att utveckla.

Social pedagogik – pedagogik i sociala situationer Lärande och utveckling sker i ett socialt sammanhang, så kallad social kontext där brukaren befinner sig. Brukaren bör förstås utifrån sitt sociala sammanhang, det vill säga sin livssituation och sina levnadsförhållanden. Brukaren samspelar med sin omgivning och påverkas av den miljö han eller hon lever i och bör därför få möjlighet att utvecklas genom att delta i verkliga sociala situationer.

Målet med socialpedagogiskt arbete är att brukaren utvecklar social kompetens för att kunna fungera i samhället, både i nära och sekundära relationer, till exempel vänskapsrelationer och genom att kunna ha ett fungerande arbete eller en sysselsättning, men även genom att klara av eget boende.

120

Socialpedagogiskt arbete

Socialpedagogik.indb 120

2014-10-01 12:31

Brukaren ska ha makt att kunna bestämma över sin situation.

Det är viktigt att personalen skapar självtillit och tilltro till brukarens egna förmågor, empowerment (s.125), det vill säga litar på brukaren, även om denne inte gör som personalen har tänkt sig.

Personalen bör även ha goda kunskaper om förklaringar och orsakerna till exkludering (s. 57) och problematiska livssituationer. De bär även kunna förstå vilka hinder och svårigheter som finns inom olika nivåer i samhället och som på olika sätt försvårar för brukaren. På liknande sätt bör personalen även ha goda kunskaper om inkludering (s. 30) och arbeta för att brukaren får känna gemenskap på alla livsområden.

Berättelser

Nedanstående berättelser är exempel på brukare inom socialpedagogiskt arbete. Vissa delar i deras livssituation kan inte personalen göra något åt, till exempel funktionsnedsättningen. Men det finns alltid områden där människor kan utvecklas och där personalen kan ge stöd och hjälp. Kärnan i det socialpedagogiska arbetet är att hitta dessa områden i samspelet med omgivningen.

Pelle är 32 år och har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Han bodde hemma hos sina föräldrar tills han var 25 år. De var lite tveksamma till att Pelle skulle flytta till en egen lägenhet där han skulle få stöd och hjälp av boendestödjare. Pelles pappa dog kort efter Pelles flytt. Hans mamma bor i samma stad cirka en halv timmes promenad från Pelles lägenhet. Pelle kan läsa och skriva enkel text, samt räkna enkla tal, men har svårt att klara komplicerade räknesätt.

Han har även svårt att förstå pengars värde när det gäller större summor, samt att hålla ordning på sin ekonomi.

Pelle har också svårt att veta hur länge pengarna räcker och hur mycket det blir kvar när räkningarna är betalda så han kan spara till något större inköp. Pelle behöver längre tid för att lära sig. Han kan laga enkla maträtter eftersom han har lagat samma mat flera gånger men den blir inte så variationsrik. Han klarar även enklare vardagssysslor med viss hjälp.

Det bästa Pelle vet är att dansa, lyssna på musik, skriva dikter och spela gitarr. Han arbetar på en daglig verksamhet men trivs inte så bra. Han tycker att han är för bra för att vara där. Han vill ha ett

Socialpedagogiskt arbete

Socialpedagogik.indb 121

121

2014-10-01 12:31

Inkludering Pia Sjögren

I 35 år, det vill säga under större delen av sitt vuxna liv, levde Pia ett hårt och destruktivt liv där hon missbrukade både alkohol och narkotika. Hon var hemlös och tillbringade nätterna i portar och trappuppgångar, källare och soprum under en stor del av dessa år.

Hon misshandlades av män och hennes barn blev omhändertagna och placerade i familjehem där de fick växa upp. 2003 lyckades hon bli drogfri och arbetar sedan ett antal år tillbaka som behandlare på ett behandlingshem för personer med drogberoende.

Pia Sjögren är ett bevis på att det aldrig är för sent. Idag lever Pia som hon själv säger ett normalt liv som en vanlig människa och medborgare i samhället. Hon har egen bostad, arbete och har även skaffat sig en utbildning.

Det finns en stark kraft och kreativitet hos narkotikamissbrukare.

Varje dag handlar det bland mycket annat om att skaffa mat och droger samt att hitta någonstans att sova. Ingenting är serverat, utan det är en ständig kamp. ”Om man kan vända och omvandla denna kraft hos en missbrukare så kan den bli god och oerhört stark”, säger Pia. Det finns olika anledningar hos varje människa som gör att hon tar sig ur missbruket. Enligt Pia handlar det inte bara om att bli drogfri. Det är mycket annat som också spelar in, bland annat är det oerhört tufft för drogfria att ta sig in i samhället och gemenskapen igen när man under längre tid levt i utanförskap. Just detta kan vara svårt för andra människor att förstå. Det är känslomässigt starkt och de flesta känner sig så främmande och upplever därigenom att det finns starka hinder. Det är svårt att orka med och klara av att vara en vanlig människa, en vanlig medborgare. Man tappar så många sociala koder för hur man ska bete sig ute i samhället. Hur fungerar Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan? Hur får man tag i en bostad?

Och en sådan enkel sak som att förstå hur tidsbokningen i tvättstugan går till – allt sådant som är självklart för de flesta andra.

Att ta sig in i samhället kan liknas vid hur det är när man är liten och har lärt sig krypa och sedan ska börja gå, det vill säga mycket trevande i början. Att vara drogfri i en trygg miljö på ett behandlingshem är en sak. Det svåra arbetet börjar när man inte längre har tryggheten där, utan ska leva ute i samhället på egen hand. Då gäller det att hantera livet på livets villkor. Som missbrukare är man alltid på topp. Livet består visserligen av både lycka och sorg. Detta kan

130

Socialpedagogiskt arbete

Socialpedagogik.indb 130

2014-10-01 12:31

Pia Sjögren.

vara svårt att tackla när man inte längre har hjälp av drogerna som tidigare fungerade som en slags medicin. Pia säger, att som missbrukare så kan och vet man allt. Men när man är drogfri så fungerar det inte riktigt så.

Situationen som missbrukande kvinna är speciell. Det finns mycket skam runt dessa kvinnor. Kvinnor tiger oftast länge om sitt missbruk och hinner gå ner sig långt innan deras missbruk ”upptäcks”. De lever många gånger i destruktiva förhållanden. Det finns förväntningar hos omgivningen på att en kvinna ska vara den goda modern och inte svika sina barn. Dessa förväntningar finns inte i lika hög grad på män.

När kvinnor befinner sig under behandling har de fullt upp med att hålla kontakten med andra, till exempel föräldrar, barn och

Socialpedagogiskt arbete

Socialpedagogik.indb 131

131

2014-10-01 12:31

brukaren ska kunna uppnå sitt mål. En del är kanske inte medvetna om sina begränsningar eller vill inte kännas vid dem. De kanske till och med förnekar att de har en funktionsnedsättning. Om inte personalen agerar kan det innebära att tillvaron i vardagen raseras och personalens agerande blir till en underlåtenhetssynd.

Oavsett situationer, och om personalen ska gripa in och agera eller inte, så handlar det om hur de gör detta. Att gripa in kan göras med stor respekt för brukaren. Detta kan innebära valsituationer för bru­ karen och att personalen tydliggör vilka konsekvenser detta kan leda till.

Personliga och professionella relationer Det finns olika yrkesmässiga relationer. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förstå vad som kännetecknar dem, samt vad som skiljer de personliga relationerna från de professionella. Ibland kan dessa blandas ihop av personalen och det kan bli svårt för dem om de inte har klart för sig var gränserna går. Det kan mycket väl vara så att brukare och personal har gemensamma intressen, och en vänskaplig relation uppstår, men de är ändå inte vänner. Det är då nödvändigt att ta reda på hur deras relation till brukaren ser ut för att kunna göra ett så professionellt arbete som möjligt. De personliga relationerna präglas av en Jag–Du-relation och har sitt ursprung i livsvärlden. De professionella relationerna präglas av Jag–Det-relationer och har sitt ursprung i systemvärlden.

Personliga relationer

Personliga relationer kännetecknas av: • vald – parterna är valda av varandra och det finns ett gemensamt intresse att träffas. Parterna kan också välja bort varandra.

• frivilligt – det är frivilligt att delta i relationen.

• spontanitet – relationen präglas av att den är spontan. Den är inte hänvisad till en speciell tid och är inte begränsad. Parterna träffas när de vill, hur de vill och hur länge de vill. De behöver inte tänka 154

Relationer, förhållningssätt och bemötande

Socialpedagogik.indb 154

2014-10-01 12:31

på vad de säger, utan kan prata om det de vill. De kan även göra vad de känner för. Planerna för att umgås och för aktiviteterna kan ändras.

• tillitsfull – tilliten och att personerna har valt varandra i relationen gör att ett förtroende byggs upp. Parterna litar på varandra och kan dela förtroenden.

• intimitet, närhet i relationen. Parterna har starka band till varandra.

• involverad – parterna i relationen bryr sig om varandra. Om något händer den ene påverkar detta i hög grad den andre. De delar glädje och sorg med varandra.

Relationer, förhållningssätt och bemötande

Socialpedagogik.indb 155

155

2014-10-01 12:31

Dialogiskt förhållningssätt I socialpedagogiskt arbete används ett dialogiskt förhållningssätt.

Detta innefattar nio nyckelbegrepp som bygger på det äkta mötet mellan brukare och personal. Det äkta mötet handlar om uppriktighet och att erbjuda den andre att dela dennes tillvaro med full respekt och acceptans.

160

Relationer, förhållningssätt och bemötande

Socialpedagogik.indb 160

2014-10-01 12:31

1. Öppenhet och vakna sinnen. Om personalen ska kunna förstå brukarens livsvärld och möta denne måste de vara medvetna om sina egna försvar, vilka förutfattade meningar och föreställningar de har om situationen. Det handlar om att personalen ska reflektera över allt som skulle kunna begränsa mötet så att det blir så äkta som möjligt.

2. Realfantasi. Detta innebär att försöka sätta sig in i den andres situation, men också att uppleva situationen ur den andres perspektiv, där en personlighet träder fram. Personalen ”går in i” brukarens livsvärld och förstår den inifrån. Då kan brukarens beteende bli mer begripligt och mot bakgrund av brukarens situation förstår personalen denne bättre.

3. Acceptera den andre. Detta innebär att bekräfta den andres olikhet och att respektera dennes integritet eftersom var och en lever sitt liv utifrån sina förutsättningar och sin historia. Undvik att fördöma och förtrycka brukaren med att denne bör förändras till någon som personalen vill se. Ta brukaren på allvar.

4. Övervinna självhävdelsebehovet. Undvik att själv glänsa, utan koncentrera dig på brukaren och dennes behov. För detta krävs en stor medvetenhet hos personalen när det gäller vad som ska styra valet av arbete och vad personalen själv vill få ut av relationen med brukaren och sitt arbete.

5. Skapa tillit. Detta är personalens viktigaste uppgift. Förtroende och trygghet är en förutsättning för en god relation. Brukaren ska kunna lita på personalen och lita på att han eller hon kan visa känslor och ändå bli respekterad.

6. Oförbehållsamhet. Detta innebär att försöka lyfta fram det som är viktigt i situationen, det vill säga det som är viktigt för brukaren att utveckla och som han eller hon själv vill göra.

7. Delta. Personalen bör undvika att dra sig undan personligt ansvar och inte gömma sig bakom sin yrkesroll och vara vaksam på balansgången mellan att ta ansvar och respektera brukarens självbestämmande och integritet. Att våga vara personlig, men undvika att belasta brukaren med egna problem.

8. Undvik att förhandsplanera. Detta innebär att undvika att planera arbetet själv utan istället göra det tillsammans med brukaren.

Relationer, förhållningssätt och bemötande

Socialpedagogik.indb 161

161

2014-10-01 12:31

Kapitel 9

Teorifördjupning Centralt innehåll: • Innebörden av olika begrepp och teorier inom området social­pedagogik.

180

teorifördjupning

Kap9.indd 180

2014-10-01 12:54

Teorier och metoder Detta kapitel innehåller teorier som förklarar orsaker till utanförskap och problematiska livssituationer. Samma teorier används också för att förklara och förstå mänskligt beteende inom andra verksamhetsområden. En teori är en tankekonstruktion som förklarar och beskriver ett avgränsat område av verkligheten.

Teorier formas av vetenskaplig forskning där forskaren systematiskt och strukturerat samlar in information och sedan sammanställer och förenklar den. Ur det vetenskapliga materialet formuleras teorier och begrepp som förklarar kompli­cerade fenomen inom området.

Andra forskare testar sedan om den teorin håller genom att pröva den och ser om de kommer fram till samma resultat. När vetenskapliga teorier prövats i praktiken kallas de för evidensbaserade och blir därmed till ett gemensamt vetande. Runt teorierna byggs centrala begrepp, vilka då blir viktiga för förståelsen av till exempel det socialpedagogiska arbetet. Inom området utvecklas då ett fackspråk.

Med teorier som grund utvecklas metoder för hur arbetet ska bedrivas i praktiken. Dessa metoder blir arbetsverktyg som oftast går att utvärdera. Inom olika områden, till exempel terapi och behandlingsarbete, finns det flera olika metoder som grundar sig på en eller flera teorier. Inom kriminalvården finns det olika behandlingsmetoder för att personen som är dömd inte ska återfalla i brott. Det finns således olika personalgrupper som arbetar med olika metoder, som ändå kan ha samma teoretiska utgångspunkter.

Teorier ger stöd för reflektion och grund för utveckling av förhållningssätt. En del teorier utgår från förståelse för individen och dennes beteende, samt från metoder som är inriktade mot förändring och utveckling. Andra teorier och metoder är mer inriktade på individens samspel med sin omgivning och på hur arbetet kan bedrivas på den nivån. Det finns också teorier som är avsedda att öka förståelsen för större sociala sammanhang och strukturer i samhället.

Eftersom teorier förklarar avgränsade delar av verkligheten behövs det flera olika teorier inom det socialpedagogiska arbetet. Männi­skor och deras sociala och kulturella sammanhang är komplicerade att förstå. Det räcker därför inte med en teori, utan det behövs flera för att kunna förklara varför människor hamnar i utanförskap och/eller problematiska livssituationer. teorifördjupning

Kap9.indd 181

181

2014-10-01 12:54

Psykodynamisk teori Sigmund Freud (1856–1939) utvecklade sin teori om psykoanalysen under sekelskiftet 1800–1900. Psykoanalysen har än idag stor betydelse för förståelsen av människans psyke och medvetande. Freuds efterföljare fortsatte utvecklingen inom olika delar av den psykodynamiska teorin. Den utgår främst från att människans beteende styrs av ”ett inre liv” och alltså inte enbart av påverkan utifrån.

Följande gemensamma utgångspunker finns inom den psykody­ namiska teorin: • Människan har ett psyke – ”ett eget inre liv” som styr handlingar och beteenden. Det finns en dynamik (kraft och rörelse) i männi­ skans psyke.

• Människans utveckling genomgår olika stadier. Den tidiga utvecklingen i barndomen spelar stor roll för människans vidare utveckling och för beteenden senare i livet. Hinder och frustration inom ett stadium kan innebära fixeringar som senare visar sig i den vuxnes beteende.

• Människan har ett medvetande. Delar av detta är omedvetet, trots att det styr människans beteende.

• Slumpen styr inte människans beteende. Det finns orsaker och förklaringar till mänskligt beteende, framförallt inom den omedvetna delen av psyket.

Psykoanalytiska aspekter på människan

Psykets struktur består enligt Freud av detet, jaget och överjaget.

Detet liknas ibland i serier som en liten röd djävul som sitter på personens axel. Den är impulsiv och primitiv. Detet består av drifter och behov som är luststyrda och som vill ha direkt behovstillfredsställelse, oberoende av omständigheter och konsekvenser. Detet är medfött och en viktig överlevnadsinstinkt för människan. Detet är till stor del omedvetet eftersom människan inte alltid är medveten om vilka drifter som styr henne. Överjaget liknas istället vid en ängel som sitter på den andra axeln. Överjaget står för människans samvete, en inre röst som talar om vad som är rätt eller fel. Överjaget är inte medfött, utan utvecklas främst under barndomen genom fostran och i samspelet med föräldrarna.

196

teorifördjupning

Socialpedagogik.indb 196

2014-10-01 12:32

Över tid internaliserar* barnet även samhällets krav och normer för vad som är eller inte är accepterat beteende. Överjaget övertar omgivningens regler, normer och moral och anpassar beteendet till olika situationer och krav. Barnet utvecklar ett samvete och behöver så småningom inte ha föräldrarna som talar om när hon gör rätt eller fel. Ett utvecklat överjag innebär att personen själv kan anpassa sitt beteende och sina handlingar till en för omgivningen acceptabel nivå.

Jaget samordnar och kompromissar mellan detet och överjaget. Jaget är i hög grad medvetet och tänkande. Jaget följer realitetsprincipen, vilket innebär att man har förmåga att ta hänsyn till situationens och verklighetens krav. Dynamiken i psyket innebär att jaget hela tiden samspelar med detet och överjaget så att båda blir nöjda. * internalisera, (psykologisk term) införliva tankar, värderingar och reaktionssätt i den egna personen.

teorifördjupning

Socialpedagogik.indb 197

197

2014-10-01 12:32

Kapitel 10

Arbetsplatsförlagt lärande Centralt innehåll • Förmåga att kommunicera med andra utifrån deras förut sättningar samt att uppfatta och tolka vilka behov patienter och brukare, närstående och personal har.

• Förmåga att planera och genomföra uppgifter inom området.

• Förmåga att utvärdera och dokumentera sitt arbete och resultat.

220

Arbetsplatsförlagt lärande

Socialpedagogik.indb 220

2014-10-01 12:32

Betygskriterier E-nivå • Eleven planerar och genomför i samråd med handledare socialpedagogiska uppgifter utifrån syfte och mål.

• I arbetet interagerar och kommunicerar eleven med viss säkerhet med andra utifrån individens förutsättningar och behov samt utifrån uppgiftens syfte och mål.

• Dessutom skapar eleven i samråd med handledare möjlig heter för människor att delta i olika situationer.

• När uppgiften är genomförd utvärderar eleven sitt arbete och resultat med enkla omdömen utifrån syfte och uppsatta mål.

• Dessutom gör eleven en enkel dokumentation av sitt arbete.

• När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Detta kapitel handlar om det arbetsplatsförlagda lärandet, APL. Det är uppdelat i olika områden som innefattas av APL och som är kopplade till ämnesplan och centralt innehåll. I samband med de olika områdena finns frågor som kan användas på olika sätt. Alla frågor behöver inte användas under APL eller vid uppföljningen utan man kan göra ett urval. Frågorna under APL är uppdelade i tre områden: kommunikation och samspel, socialpedagogiska uppgifter samt utvärdering. Teoriförklaringar till frågeområdena finns i respektive kapitel i boken. Det finns studieuppgifter i slutet av varje kapitel som även kan användas under APL.

Kommunikation och samspel Centralt innehåll • förmåga att kommunicera med andra utifrån deras förutsätt ningar samt att uppfatta och tolka vilka behov patienter och brukare, närstående och personal har.

Arbetsplatsförlagt lärande

Socialpedagogik.indb 221

221

2014-10-01 12:32

Socialpedagogik Helen Carlander

Helen Carlander

I Socialpedagogik beskrivs olika former av utanförskap och vilka orsaker som kan påverka människors samspel och varför människor kan uppleva sig vara utanför. Kunskaper om mellanmänskligt och professionellt förhållningssätt samt hur olika relationer påverkar arbetet med brukaren, ger eleven fördjupade kunskaper om att visa respekt och öppenhet för brukarens livssituation och livsval.

Socialpedagogik

”Egentligen skulle Pia ha varit död för länge sen med tanke på det liv hon levt, istället är hon en av de mest levande människor jag känner. Kan man skratta även när man är längst nere på botten, då kan man också resa sig upp och gå vidare, som en människa bland människor”, säger Tom Alandh, dokumentärfilmare på Sveriges Television, som har gjort tre filmer om Pia Sjögren.

I boken finns både verkliga och uppdiktade berättelser, vilka kan användas som utgångspunkt för diskussioner. Varje kapitel inleds med utdrag ur ämnesplanens centrala innehåll och avslutas med studieuppgifter och bildanalys.

Socialpedagogik är skriven för fördjupningskursen med samma namn på Vård- och omsorgsprogrammet. Boken kan med fördel användas på fritidsledarutbildningen, inom Yrkeshögskolan, vid kompetensutveckling för yrkesverksamma och av andra som är intresserade av socialpedagogiskt arbete och av människor i utanförskap.

Författare: Helen Carlander, vård- och omsorgslärare med inriktning mot socialpedagogik.

(523-2353-3)

Cover_Socialped.indd 1

2014-10-03 13.31