9789175866284

niven K

3

Samuel Karlsson från bruksföremål till konsthantverk

Kniven

F r å n b ru ksf ö r e m å l t i l l ko n s t h a n t v e r k

Bokförlaget

SETTERN Samuel karlsson

4

KNIVEN – från bruksföremål till konsthantverk

© Samuel Karlsson, text och foto 2010 Foto: Philip Pereira dos Reis: 8-11, 46-49 Emelie Axling: 13, 15 Roger Bergh: 16-23 Stig Åkerblom: 100-103 Övriga foto: Samuel Karlsson Grafisk form: Lina Wahlén Utgiven av Bokförlaget Settern, 286 92 Örkelljunga Tel 0435-800 50 Fax 0435-804 00 info@settern.se www.settern.se Tryckt vid Bulls Graphics AB i Halmstad, 2010 ISBN 978-91-7586-628-4

5

Innehåll

En kniv är inte bara en kniv 7 Knivmakare som går på instinkt 9 Från stort till smått 13 Skulpturala knivar 17 Ryska förbindelser 25 En upptagen pensionär 31 En knivmakare utan begränsningar 37 En perfekt kombination 43 Hornknivar med precision 47 Knivmakare – ett hundgöra 51 Hantverk för sekler 55 Gränsöverskridare 61 Sådan far sådan son 65 Vassa bröder 69 Tur och skicklighet 73 Älgjägarens favorit 79 De riktiga entusiasterna 85 Kniven som konst 91 Funkisknivar för jakt och fiske 97 I hjärtat av knivmakarland 101

Samuel Karlsson Magnus Axelsson Jonny Axling Roger Bergh Dan Degerman Göran Enoksson Greger Forselius Torbjörn Frejd Stefan Groth Ulf Jansson Tony Karlsson Henrik Larsen Arto & Jari Liukko Simon & Jakob Nylund Gunolf Pålsson Gino Quesada Tony Rick André Rybak Bjarne Widheden Stig Åkerblom

8

KNIVEN – från bruksföremål till konsthantverk

9

Knivmakare som går på instinkt

Han hämtar inspiration från naturen och medel­ tiden. Med sina extrema former söker han sig utan­för knivmakeriets ramar. Magnus Axelsson överraskar och tänker nytt.

Det finns en skiljelinje som skär som en kniv genom landet. Den går inte definiera geografiskt. Det är inte en gräns som finns utritad på någon karta. Nej, det är mer en mental barriär.

En osynlig dimridå som ändå är påtaglig och tydlig. Kniven som konst eller bruksföremål – det är en fråga som klyver den svenska skaran av knivmakare i två delar likt en välslipad egg som skär genom papper. På båda sidor om skiljelinjen står lika engagerade och övertygade anhängare och aldrig möts de båda lägren. Och det är väl som det ska. När man står lite vid sidlinjen är det trots allt ganska tydligt att de båda lever i en märklig symbios. De nyskapande knivmakarna som skapar knivar som mer liknar skulpturer eller rena konstverk driver ofta på utvecklingen av materialval, design och nya smidestekniker.

Deras sökande efter innovativa lösningar sipprar så småningom ner till de andra som sysslar med mer traditionellt knivmakeri. De gör i sin tur

om det till något eget som fungerar även som en jakt- eller fiskekniv. Allt har ju sin början i brukskniven. Det är även konstknivarnas ursprung.

De är som två trätobröder. Likt Kain och Abel med samma stamtavla.

Jag är personligen fascinerad av båda grenarna i släktträdet. Det är alltid lika spännande att möta en ny bekantskap inom hantverket. Magnus Axels­son är en knivmakare som inte följer några

mallar. Hans skapande är instinktivt. Det är svårt att försöka att förklara hans högst egna stil och manér. Men det är inga vanliga jaktknivar som lämnar hans verkstad. Han söker en känsla och ett uttryck som han är ganska ensam om i vårt land.

– Jag har inte medvetet valt någon stil. Det ena har lett till det andra. Jag är helt ointresserad av mallar och regler. För mig innebär varje ny kniv en ny utmaning, säger han.

34

KNIVEN – från bruksföremål till konsthantverk

ändad yxa. Första steget i tillverkningsprocessen är att borra upp några små hål i ämnet för att markera vart skaftet ska sitta. Därefter trycker han upp ett större hål med hjälp av en hydraulisk press. Hela yxan görs i verktygsstålet Chipper Viking, vilket innebär att han inte behöver välla in något hårdare eggstål.

– Det ligger mycket jobb bakom varje yxa, men det är ett roligt avbrott i arbetet mot knivbladen som går lite mer på rutin, säger han.

Större konkurrens

Göran åker runt på större knivmässor i vårt land och visar upp sina blad och yxor. Han har inga problem att sälja sina alster, men på senare år har han upplevt hur konkurrensen och kraven blivit allt hårdare.

De handsmidda yxorna kräver mycket arbete innan de blir så här vackra.

– Den som vill göra en utställningskniv idag måste i princip ha ett blad i mönsterdamask. Du kan köpa blad för 20 000 kronor eller mer och då ger det också höga poäng vid knivtävlingarna men ska du sälja en sådan kniv måste du åka till USA. Det finns ingen marknad för sådana knivar i Sverige. Jag försöker göra blad som vanligt folk har råd att köpa, men de räcker inte alltid till i de stora tävlingssammanhangen, säger han. Även Göran smider en del mönsterdamask. Då sätter han ihop ett paket med 25 stålplattor. Plattorna är av två olika sorters stål och ligger varvade i vartannat lager. Det sammansatta ämnet smids ut och viks om och om igen tills det består av 75 olika lager. Stålen har olika mängd av nickel i sig, och det ger en kontrast mellan lagren som det går att skapa oändliga mönstervariationer av. Det går att borra, vrida och vika ämnet på längden och tvären under smidesprocessen, och varje moment bidrar till att utveckla ett allt mer komplicerat mönster som sedan framträder i det färdiga knivbladet.

Det märks att Göran trivs i sin smedja. Men även för honom kan det bli för mycket av det goda.

– Jag är pensionär men jag har aldrig haft så mycket och göra som nu. Det är roligt att ha något att pyssla med men det får inte bli för mycket. Jag funderar på att trappa ner lite i framtiden, säger han.

Ett blad från Göran Enoksson passar både för nybörjare och mer erfarna knivmakare som vill göra rejäla jakt- och bruksknivar.

35

38

KNIVEN – från bruksföremål till konsthantverk

hitta fungerade former. Jag har läst allt som går att få tag på och gått en del kurser. Det har gett resultat.

Det är intressant att se hur snabbt Greger utvecklats i hantverket. Det är några år sedan han började göra egna knivar. På kort tid har han hittat ett eget formspråk, och idag är han en välkänd knivmakare som drar uppmärksamhet till sig från internationella samlare. Han säljer sina alster främst till USA och Europa. Knivarna är vackra konstverk. Greger blandar material och former på ett spännande sätt. Helheten växer fram under arbetets gång.

– Jag börjar ofta med en skiss, men det är väldigt sällan som jag håller mig till den. Jag kör på inspiration. Ofta får jag någon idé som jag vill pröva och då gör jag det.

Jobbigt i början

Till vardags jobbar han som snickare och det märks att han är van vid att använda händerna.

När han var ny i hantverket försökte han följa de föreskrivna reglerna, som många gör gällande för att vara självklara för knivmakeriet.

– Det var lite småjobbigt inledningsvis. Vissa knivmakare ritar upp linjer och vinklar hit och dit, och jag trodde att jag var tvungen att hålla mig till de där ramarna. Men idag bryr jag mig inte alls om det. Jag går på känslan. Ibland kan det bli lite svårt när man kommer till att sy en slida som fungerar, säger han.

Grovjobbet på knivarna gör han i en välutrustad verkstad som ligger i villans källare. Där finns allt från bandslipmaskin till knivbladen och en borrmaskin av märket Dremell som han

Greger Forselius

Knivmakartips

Greger limmar inte ihop de olika bitarna förrän att alla delar är klara. Han förlänger tången genom att såga upp ett spår i den och hårdlöda fast en gängad stång. Nickelsilverbrickorna limmar han fast temporärt med snabblim. När han sedan polerar skaftet brukar limmet lossna och han kan göra den slutliga monteringen med epoxylim.

41

42

KNIVEN – från bruksföremål till konsthantverk

43

En perfekt kombination

Flugfiske och knivmakeri är hans stora intressen.

På vintern gör han knivar och på sommaren ja­ gar han gäddor och öringar med sina färgspra­ kande flugor. Torbjörn Frejd har hittat den per­ fekta kombinationen av fritidsintressen.

Tänk er en porlande liten bäck i de småländska skogarna. Tänk er sedan en liten pojke utrustad med hemmagjort metspö som har en enkel lina och en krok agnad med mask. Ser ni hur han smyger närmare bäcken? Med lätta steg. Gömmer sig bakom en hasselbuske och släpper ner masken i vattnet. Försiktigt. Där nere väntar de skygga bäcköringarna. Minsta vibration i marken och de försvinner som väloljade blixtar. Hör ni suset från trädkronorna, vattnets viskande läte och pojkens dunkande hjärta. Kanske har du någon gång upplevt något liknade. Väntat och lirkat med betet och sedan upplevt den där berusande känslan när det hugger. Då har du något gemensamt med Torbjörn Frejd.

Han började fiska bäcköring som barn i den lilla bruksorten Silverdalen några mil från Hultsfred.

– Maj är den bästa tiden. Då hugger de bäst, och med mask och lina är det ganska enkelt att

lura de små rackarna. Nu fiskar jag för det mesta med fluga. Det är mer sport, säger han.

Torbjörn bor sedan många år tillbaka med sin fru och två barn i Växjö och jag träffar honom en snöig vinterdag i mitten av januari. Det var genom den lokala flugfiskeklubben som han kom

in på banan som knivmakare. En gång i veckan hade klubben slöjdkvällar. De träffades i en slöjdsal och gjorde kåsor, håvar, flugaskar, filéknivar och bruksknivar. Torbjörn gjorde några knivar och med tiden växte intresset. Han började slipa blad som han sålde till vänner och bekanta.

46

KNIVEN – från bruksföremål till konsthantverk

47

Hornknivar med precision

Han skapar mönstret till sina knivar under mik­ roskop. Ett grannlaga jobb som tar timmar i an­ språk. Men så blir också Stefan Groths knivar något utöver det vanliga.

Det är flera år sedan jag stötte på Stefan Groths knivar första gången. Det var på knivveckan i Ludvika. Stefan hade ett bord där han visade upp ett urval av sina vackra hornknivar, och jag fastnade direkt för det välgjorda hantverket. Sedan dess har jag stött på honom vid ett flertal tillfällen, och varje gång har jag tänkt att någon gång borde jag skriva om den här intressanta knivmakaren och hans knivar.

En regntung dag blev det så äntligen av att jag åkte till Valbo som ligger några mil utanför Gävle. Där tar Stefan emot och visar mig in i familjen Groths villa. Vi sätter oss vid köksbordet och börjar vårt samtal om knivmakeri i allmänhet och hornslöjd i synnerhet.

– Jag har fiskat med fluga nästan hela mitt liv.

Mycket i fjällen i Härjedalen och Jämtland. När jag var barn var det farsan som drog med mig på fisketurerna. Och när man fiskar behöver man en kniv. Det var där någonstans som mitt intresse

för knivmakeriet grundades, säger Stefan.

Första kniven gjorde han redan 1984. Det var en lite enklare modell. Men sedan blev det ett uppehåll till början av 90-talet då han under en period var arbetslös. Mycket av den tid som han då fick över ägnade han åt att göra knivar. Han köpte horn och började gravera.

– Tack vare alla mina fisketurer till fjällen hade jag sett mycket sameslöjd, och redan från början har det varit hornknivar som jag sysslat med.

Några år senare deltog han för första gången i tävlingarna på knivveckan i Ludvika. Sedan dess har han varit knivveckan trogen. Han har också deltagit i flera Kniv-SM och han ligger nästan all-

58

KNIVEN – från bruksföremål till konsthantverk

trycksfulla damaskblad med mycket mönster, gärna från Mattias Styrefors smedja. Bladens uttryck återspeglas sedan i skaften. De känns rejäla och kraftfulla. Till skaftet använder han stabiliserat trä från exempelvis masurbjörk eller

desert ironwood och inläggen gör han av mammutbete och silver. Endast det bästa är gott nog när han skapar sina knivar.

– Jag vill inte spara på något. Det får kosta. Det är inte roligt om jag inte känner att jag gjort mitt

absolut bästa för att få till kniven.

Knivmakeriet är en hobby för honom. Det är något han gör för att koppla av från vardagen.

Om det sedan är någon som vill köpa det han gör är det en bonus.

– Jag klockar aldrig en kniv. Det får ta den tid det tar. Skulle man räkna antalet timmar och hur mycket du kan få betalt för en kniv, skulle du bli deprimerad över timlönen, fortsätter han.

Inledningsvis var det läderarbetet som han hade svårt för. Idag är det inga bekymmer längre. Även slidorna som Tony syr till sin knivar håller högsta klass. Han färgar, skapar mönster genom en teknik som kallas för pauting och dekorerar med silverholkar. Just silverdetaljerna är lite av ett kännetecken för hans alster. Han har lärt sig mycket av tekniken själv.

– Jag har provat allt möjligt. Du får inte vara rädd för att misslyckas. Kaoset är uppfinningens moder. En tabbe kan göra att du kommer på en ny och bättre lösning. När du håller på och knackar på en doppsko kan du tro att det aldrig ska gå ihop, men så till slut lyckas det, säger han.

Ingen Billy

Detaljerna är viktiga i både knivmakeriet och möbelhantverket.

Det är bara några kilometer från Tony Karlssons verkstad till det lilla samhället Agunnaryd där bygdens store son Ingvar Kamprad växte upp.

Orten finns representerad som den sista bokstaven i firmanamnet Ikea. Men avståndet mellan jättens massproducerade möbler och de välgjorda knivarna och de dekorerade och handgjorda fåtöljerna i Tonys verkstad kunde knappast vara

Tony Karlsson

längre. De gustavianska möblerna har stått pall i några sekler, och efter den varsamma renoveringen lär de hålla lika länge till. Vill se den som har en Billybokhylla från vårt tidevarv om två hundra år. Det är fascinerande med traditionellt hantverk. De gamla sakerna bär på historier som ger dem en själ. Precis som Tony Karlssons knivar. Om hundra år kanske det står någon expert och pratar om värdefulla gamla knivar i någon modern variant av Antikrundan. Kanske visar man då upp någon av Tonys skapelser. Det är de i varje fall värda. Hantverket är tidlöst. Precis som de gustavianska möblerna.

59

60

KNIVEN – från bruksföremål till konsthantverk

En kniv kan vara så mycket mer än ett enkelt verktyg. Mammut­bete, buffelhorn, färgade giraffben och gammal hederlig masur­björk – det är några material som används av dagens knivmakare. Variationen i uttryck och tekniker är enorm. En del knivmakare skapar vackra konstföremål andra gör knivar för jakt och fiske som ska tåla tuffa tag i skogen. Gemensamt för dem alla är passionen till hantverket och ambitionen att skapa något unikt och vacker.

Knivslöjd är ett mycket populärt hantverk och svenska kniv­makare har ett gott internationellt rykte. Författaren Samuel Karlsson har rest land och rike runt och träffat några av våra främsta knivmakare. I boken möter vi mästarna i deras verkstäder. De bjuder på sina hemligheter och visar upp sina vackra knivar. Det är en lustfull resa som bjuder på knivmakarnas olika stilar. Från avancerade fantasyknivar till eleganta bruksknivar.

BOKFÖRLAGET

SETTERN