SOtSerien från Liber
SO·S Samhälle ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i samhällskunskap.
Ñ8Ò
I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webmaterialet SO·S Plus.
Best.nr 47-10392-8 Tryck.nr 47-10392-8
Omslag SOS SAM 8.indd 1
SAMHÄLLE ÅR 8
SAMHÄLLE
SAMHÄLLE
Ulla M. Andersson Per Ewert Uriel Hedengren
2012-04-25 09.03
SAMHÄLLE
Ulla M. Andersson Per Ewert Uriel Hedengren
LIBER
Samhälle_8_ex.indd 1
2012-04-23 09.01
ISBN 978-91-47-10392-8 © 2012 Ulla M. Andersson, Per Ewert, Uriel Hedengren och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Projektledare: Thomas Johansson Projektgrupp: Magnus Andersson, Anders Wigsell Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Johnny Dyrander, Monica Hellström, Thomas Karlsson Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012
Faktagranskare: Karl Molin, professor i historia (Demokrati och diktatur) (Parti och ideologi) Richard Myrenberg och Björn Elmbrant, SVR P1 (Parti och ideologi) Richard Myrenberg, SVR P1 (Massmedier) Per-Anders Roth, univ. lektor Statsvetenskap, Göteborgs universitet (Så styrs Sverige) Ann-Britt Hellmark, Arbetslivsinstitutet (Arbetsmarknad) Tack till alla elever och lärare för goda råd och synpunkter!
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Samhälle_8_ex.indd 2
2012-04-25 09.05
Bildförteckning Peter Dejong/AP/Scanpix 4(1) Torbjörn Andersson/Scanpix 4(2) Jan Collsiöö/Scanpix 7(1) Riksdagsförvaltningen 7(2) Behrouz Mehri/AFP/Scanpix 11 Jeff Widener/AP/Scanpix 16 Scanpix 18 Simms/Greenpeace/EPA/Scanpix 19 Bettmann/Corbis/Scanpix 20 Peter Widing/Scanpix 21 Jan E Carlsson/Scanpix 24 Örjan Björkdahl/DN/Scanpix 27 Pontus Lundahl/Scanpix 28 Jan Collsiöö/Scanpix 29 Lex van Lieshout/ANP/Scanpix 30 Janerik Henriksson/Scanpix 32 Stockholms Stadsmuseum 33 Popperfoto/IBL 36(1) Wide world photo/Scanpix 36(2) Beatrice Lundborg/Scanpix 38 Fredrik Persson/Scanpix 47 Roland Bengtsson/Helsingborgs Dag-
Samhälle_8_ex.indd 136
blad/Scanpix 48 Fredrik Funck/Scanpix 49 Björn Larsson Ask/Scanpix 54 Claudio Bresciani/Scanpix 58 Scanpix 60(1) Bertil Ericson/Scanpix 60 (2) Weine Lexius/Scanpix 60(3) Scanpix 60(4) Ola Torkelsson/Scanpix 60(5) Inga Kundzina/EPA/Scanpix 60(6) Fredrik Persson/Scanpix 65 Jessica Gow/Scanpix 67 Janerik Henriksson/Scanpix 71 Frida Hedberg/Scanpix 74(1) Maria Annas/Scanpix 74(2) Anette Nantell/DN/Scanpix 74(3) Maria Annas/Scanpix 74(4) Magnus Hallgren/DN/Scanpix 76 Anna-Lena Mattsson/DN/Scanpix 77 Tomas Oneborg/Scanpix 81 Staffan Johansson/Sydsvenskan / IBL 82 Erich Stering/Scanpix 90
Spencer Platt/AFP/Scanpix 96(1) Ernesto Mora/AP/Scanpix 96(2) Jan Ehnemark/FLT-Pica/Scanpix 99 Åke Ericson/IBL 102 Sven Nackstrand/Scanpix 103 Claudio Brescani/Scanpix 104 Ulf Palm/Scanpix 106 Lars Pehrson/SvD/Scanpix 107 Jan Düsing/Scanpix 110 Roger Turesson/Scanpix 113 Lars Epstein/Scanpix 115 Roger Vikström/Scanpix 118 Per Knutsson/Nerikes Allehanda/Scanpix 122 Marcus Lindblad/Scanpix 125 Christian Svorono/Greatshots/Nordicphotos 127 Bobbo Lauhage/Kamerareportage/ Scanpix 130
2012-04-23 09.03
Innehåll Demokrati och diktatur 4 Ett samhälle kan styras på olika sätt 6 I en demokrati 8 I en diktatur 10 Uppgifter 15 Alla kan påverka 16 Folkrörelser 18 Demonstrera sina åsikter 21 Uppgifter 23
Arbete och försörjning 74 Vägen till ett jobb 76 Att bli anställd 80 Uppgifter 83 Lön och skatt 84 Arbetsmarknaden 87 Arbeta i andra länder 93 Uppgifter 95
Massmedier 96 Parti och ideologi 24 Vad är politik? 26 Våra grundlagar 28 Hur ska samhället se ut? 31 Från ideologi till parti 39 Uppgifter 43
Så styrs Sverige 44 Kommunen 47 Landstinget 52 Uppgifter 53 Riksdagen 54 Uppgifter 59 Regeringen 60 Europeiska unionen 69 Uppgifter 73
Informationsmängden ökar 98 Alla kommunicerar 100 I tidningen 102 Ett stort tv-utbud 106 Uppgifter 109 Internet ger nya möjligheter 110 Massmedier är viktiga för demokratin 112 En liten del av verkligheten 116 Massmedier påverkar 118 Uppgifter 121
Reklam 122 Varför finns det reklam? 124 Marknadsföring 126 Varför påverkas vi? 128 Regler för reklamen 129 Sponsring 130 Uppgifter 133
Register 134
Samhälle_8_ex.indd 3
2012-04-23 09.01
Järnvägsstationen i Genève – Frihet att protestera mot politiska möten eller beslut är något självklart i en demokrati.
DEMOKRATI
Militär uppvisning i Nordkorea, världens grymmaste diktatur. Var finns friheten här?
4 planeten jorden
Samhälle_8_ex.indd 4
2012-04-25 09.06
P
å många håll i världen finns människor som lever
i diktaturer. I en diktatur har bara en eller några få personer makten, och de övriga i befolkningen hindras från att tycka och tro som de vill. Det är förbjudet att kritisera eller granska dem som bestämmer, och man får bara rösta på de partier som är godkända av staten. Tidningsartiklar och tv-program kontrolleras noga och förbjuds om de inte stämmer överens med vad landets ledare tycker.
OCH DIKTATUR Sverige är en demokrati och för oss kan det därför vara svårt att sätta sig in i och förstå hur det är att leva i en diktatur. Det finns många frågor att fundera kring: Vad är det för skillnad mellan en demokrati och en diktatur? På vilket sätt kan vi använda våra demokratiska rättigheter? Har det alltid varit demokrati i Sverige? Vilken betydelse har du själv för att demokratin ska fungera?
5
Samhälle_8_ex.indd 5
2012-04-23 09.01
Ett samhälle kan styras på olika sätt
demokrati folket får vara med och bestämma.
diktatur en eller några få bestämmer.
Människor som lever tillsammans måste bestämma hur deras samhälle ska organiseras och styras. Det finns två grundläggande skillnader i hur det kan göras – antingen får alla eller i alla fall de flesta vara med och bestämma, eller också bestämmer bara några få. Det är också skillnaden mellan demokrati och diktatur. Demokrati är ett gammalt grekiskt ord som betyder folkstyre. Demokratin började användas för cirka 2 500 år sedan i den grekiska staden Aten. Där fick alla fria män vara med och bestämma hur staden skulle styras, vilket aldrig tidigare hade hänt. Men det var ändå ingen riktig demokrati eftersom kvinnor och slavar inte fick vara med och fatta några gemensamma beslut. Demokratin i Sverige har vuxit fram steg för steg, och det dröjde ända till 1921 innan alla myndiga män och kvinnor fick vara med och rösta i de politiska valen. Sverige blev därför en demokrati det året.
Så här fungerar det i en demokrati Med demokrati menas att folket ska ha chansen att vara med och bestämma om sådant som på något sätt påverkar deras liv. Det som bara har med oss själva att göra – vad vi köper, var vi bor och vem vi lever ihop med – bestämmer vi förstås på egen hand. Andra frågor kanske gäller ett visst bostadsområde, eller medlemmarna i en båtklubb. Då diskuterar alla inblandade olika alternativ och fattar därefter beslut tillsammans. Det är ett exempel på direkt demokrati. Sedan har vi de frågor som gäller en kommun eller hela landet. Eftersom det inte är praktiskt möjligt att alla är med och fattar beslut i alla frågor väljer vi ut några representanter som får i uppdrag att bestämma åt oss andra. Det sker vart fjärde år när det är val till kommun, landsting och riksdag. Ett sådant system kallas för representativ demokrati.
6 demokrati och diktatur
Samhälle_8_ex.indd 6
2012-04-23 09.01
Varför har vi politiker? Det finns många fördelar med representativ demokrati, det vill säga att låta andra – till exempel politiker – fatta beslut. En fördel är att vi kan rösta på personer som vi har förtroende för och som har tid att sätta sig in i olika samhällsfrågor. På så sätt slipper vi hålla reda på alla fakta som hade krävts om vi själva skulle fatta genomtänkta beslut; det hade vi helt enkelt inte haft tid med. Politiker har den tiden eftersom det är deras jobb, i alla fall om de sitter i riksdagen. Till sin hjälp har de också experter som hjälper till att ta fram fakta i olika frågor innan de fattar några beslut. Men det finns även problem med den representativa demokratin. Vi får inte själva direkt säga ja eller nej i frågor som vi tycker är viktiga för hur samhället ska utvecklas; det är de valda politikernas uppgift. Vi kan inte heller i förväg, innan vi röstat, veta hur våra representanter faktiskt kommer att besluta i en viss fråga. De kanske till och med beslutar tvärtemot vad vi själva skulle ha gjort.
I riksdagen röstar man genom att trycka på en knapp. Resultatet i varje omröstning visas på en tavla längst fram i salen.
Öppen och sluten omröstning När medlemmarna i en förening samlas för att besluta om något kan omröstningen gå till på två sätt. Det vanligaste är öppen omröstning. Då visar alla vad de tycker genom att räcka upp handen. Men ibland vill inte alla visa hur de röstar. Om föreningen till exempel ska välja en ny ordförande, och valet står mellan två personer, kan man använda sluten omröstning. Då skriver medlemmarna på ett papper hur de röstar, och när rösterna sedan räknas är det omöjligt att veta vilken kandidat de andra har valt. demokrati och diktatur
Samhälle_8_ex.indd 7
7
2012-04-23 09.01
I en demokrati Man kan ha olika uppfattning om vad som exakt krävs för att ett land ska kunna kallas demokratiskt. Men det finns ändå några viktiga grundläggande saker som alltid måste vara uppfyllda i en modern demokrati som den svenska. Här är de viktigaste: ÅSIKTSFRIHET OCH YTTRANDEFRIHET Människor har rätt att fritt uttrycka sina åsikter. Denna rättighet gäller inte bara att kunna uttrycka sina åsikter bland sina vänner, utan man ska fritt kunna uttrycka sina åsikter ute i samhället, till exempel i medier av olika slag. ALLMÄN OCH LIKA RÖSTRÄTT Allmän rösträtt betyder att alla myndiga personer som är medborgare i landet får rösta, oavsett kön eller hur mycket pengar de har. Den som inte vill rösta behöver dock inte göra det. Lika rösträtt betyder att alla som röstar har en röst var, varken mer eller mindre. FRIA OCH REGELBUNDNA VAL Ett val måste utlysas i god tid så att alla kan förbereda sig och skaffa information om vad de olika partierna och politikerna tycker och vill göra. Det ska finnas flera partier att välja mellan, och när rösterna sedan räknas ska kontrollanter se till att ingen fuskar. Det är också viktigt att det kommer nya val med jämna mellanrum, till exempel vart fjärde år som i Sverige. På så sätt kan politikerna bytas ut om folket, det väl säga väljarna, inte är nöjda med deras insatser. VALHEMLIGHETEN MÅSTE RESPEKTERAS. Ingen får mot sin vilja tvingas att berätta hur man röstat. MAJORITETSBESLUT SKA RÅDA. Det är majoritetens vilja som ska slå igenom i alla beslut. De som är i majoritet måste också alltid ta hänsyn till minoritetens rättigheter. RÄTTSSÄKERHET Alla domar och straff ska ha stöd i lagen, annars kan ingen person dömas. Alla ska behandlas lika och efter samma lagar om de hamnar i en domstol. Den som anklagas för ett brott ska kunna få hjälp av en advokat. För att minska risken att en oskyldig blir dömd måste det också finnas möjlighet att överklaga en dom och få den prövad en gång till i en annan domstol.
8 demokrati och diktatur
Samhälle_8_ex.indd 8
2012-04-23 09.01
Demokratiska spelregler Som du märker har vi som bor i en demokrati många olika rättigheter. Men för att samhället ska fungera måste vi också vara medvetna om våra skyldigheter. En sådan skyldighet är att följa de lagar som politikerna beslutar om. Däremot är det fritt fram att kritisera en lag som vi inte tycker om och även försöka få politikerna att ändra den. En annan grundläggande skyldighet är att acceptera ett valresultat, även om man inte gillar partiet som fick flest röster. Om vissa inte följer de demokratiska spelreglerna, och till exempel försöker ta över makten med våld, måste samhället försvara sig. Det är därför polis och militär har rätt att hindra dem som bryter mot de gemensamma demokratiska reglerna.
OFFENTLIGHETSPRINCIPEN I en demokrati är det även viktigt att alla kan ta reda på vad regering, riksdag, myndigheter och kommuner fattar för beslut. Vi har därför rätt att läsa brev, protokoll och andra handlingar som ligger till grund för besluten. Det gör att vi, och framför allt alla journalister, kan kontrollera att politiker, domstolar och andra sköter sina uppdrag.
Censur Statliga myndigheter förhandsgranskar innehållet i tidningar, böcker, tv och andra massmedier. På så sätt kan man hindra att information som makthavarna inte gillar sprids till befolkningen. Censur ska inte få förekomma i en demokrati.
demokrati och diktatur
Samhälle_8_ex.indd 9
9
2012-04-23 09.01
I en diktatur Typiskt för en diktatur är att människor känner sig instängda och ofria eftersom de saknar de rättigheter som vi i Sverige och andra demokratiska länder tycker är självklara. Här är några exempel som visar vad som skiljer en diktatur från en demokrati:
ÅSIKTSFRIHET OCH YTTRANDEFRIHET. Att människor fritt uttrycker sina åsikter anses som ett hot av makthavarna. I de flesta diktaturer kontrollerar makthavarna därför tv, tidningar, radio och – om det går – även internet så att inga besvärliga eller kritiska åsikter sprids i samhället. ALLMÄN OCH LIKA RÖSTRÄTT Det finns diktaturer, till exempel Saudiarabien, där kvinnor helt stängs ute från det politiska livet. I en diktatur kan det även förekomma att vissa har fler röster än andra. Det finns ofta ingen allmän och lika rösträtt. FRIA OCH HEMLIGA VAL Det finns flera sätt att göra valen odemokratiska i en diktatur. Ofta är det bara ett parti som tillåts, eller så förbjuds vissa personer att ställa upp som kandidater. Det händer också att människor tvingas att gå och rösta och att röstningen inte är hemlig. Även fusk förekommer när rösterna ska räknas. MAJORITETSBESLUT. Om inte regeringen i ett land inte blivit vald av en majoritet av befolkningen kan den heller inte fatta beslut som stöds av folkmajoriteten. RÄTTSSÄKERHET Det händer att personer som är kritiska mot landets ledare, diktatorn, ställs inför rätta och under hot och tortyr tvingas att bekänna brott som de aldrig har begått. De oskyldiga får sitta lång tid i fängelse och kan till och med straffas med döden, ofta utan att ens ha fått en rättegång.
10 demokrati och diktatur
Samhälle_8_ex.indd 10
2012-04-23 09.01
OLIKA SLAGS DIKTATURER Envälde – en kung eller kejsare bestämmer allt själv, som Gustav III i Sverige på 1700-talet. Partidiktatur – det enda tillåtna partiet bestämmer enväldigt, till exempel nazisterna i Tyskland under det andra världskriget och kommunistpartiet som styrt Cuba sedan 1959. Teokrati – makten anses komma direkt från Gud och det är prästerskapet som ser till att landet styrs efter religiösa regler. Så är det i dagens Iran. Militärdiktatur – militären styr landet, till exempel i Chile på 1970-talet samt dagens Burma. Chile är idag en demokrati och i Burma verkar det som att militären öppnar möjligheter för större frihet. Egypten styrs idag av militären men man har sagt att valen som genomförs ska respekteras, men ingen vet säkert hur det kommer att se ut på några års sikt.
Iran är en islamsk republik vilket betyder att landet styrs efter religiösa regler. Här håller president Mahmoud Ahmadinejad ett tal. Trots att han är landets president är han inte den med högst makt. Till höger i bakgrunden syns Irans högste politiska och religiösa ledare, ayatolla Ali Khamenei. Till vänster syns ayatolla Khomeini, den islamska republikens grundare.
demokrati och diktatur
Samhälle_8_ex.indd 11
11
2012-04-23 09.01
TVÅ STORMAKTER EN DEMOKRATI OCH EN DIKTATUR
FÖRDJUPNING
På 1970-talet fanns det ungefär 40 demokratiska länder i världen. Idag är de väsentligt fler, framför allt tack vare att många länder i Latinamerika och Östeuropa har gått från diktatur till demokrati. Trots det lever ändå över hälften av jordens befolkning i länder som inte är demokratiska.
USA USA är världens mäktigaste demokrati. Där är man av tradition väldigt noga med demokratiska grundregler som personlig frihet, tryckfrihet och åsiktsfrihet. Politiker kontrolleras noga av tidningar, radio och tv – 1974 tvingades president Richard Nixon till och med att avgå när några journalister avslöjade att han hade försökt avlyssna sina politiska motståndare. Ändå finns det vissa grundläggande principer som inte alltid följs i det amerikanska samhället. Ett problem som ofta uppmärksammas är att det är svårt för vanliga personer att väljas till viktiga politiska uppdrag, eftersom det krävs att man samlar in mycket pengar till sin valkampanj. De flesta som gör politisk karriär har därför redan gott om pengar eller goda kontakter.
Kina Den mäktigaste diktaturen i världen är Kina. Under de senaste 20 åren har landets regering infört större frihet för invånarna, till exempel när det gäller privat ägande, och numera får personer starta egna företag, köpa och sälja saker och tjäna pengar. Ändå saknas mycket av det som bör finnas i en demokrati. Det enda tillåtna partiet är kommunistpartiet. Den som vågar framföra åsikter som inte stämmer överens med vad partiet tycker riskerar att hamna i fängelse, eller i värsta fall dödas. Genom åren har studenter som vågat protestera mot diktaturen misshandlats, och 2008 sköts flera människor till döds som protesterade mot Kinas behandling av Tibet. Religiösa grupper som inte lovar att stödja Kinas politiska system är förbjudna, till exempel vissa kristna samfund samt meditationsrörelsen Falun Gong.
12 demokrati och diktatur
Samhälle_8_ex.indd 12
2012-04-23 09.01
Mänskliga fri- och rättigheter Efter det andra världskrigets fasor (1939–1945) beslutade FN att människor över hela jorden ska ha vissa grundläggande friheter och rättigheter. Som vi har sett följer inte alla länder den här överenskommelsen. Här följer några som är nödvändiga för en fungerande demokrati.
RÄTT TILL LIV OCH FRIHET Allra först i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna står rätten att få leva i frihet, och att inte behöva leva i slaveri. ÄGANDERÄTT Varje människa har rätt att äga hus, bil och personliga saker utan att riskera att myndigheterna kommer och beslagtar ens ägodelar. ÅSIKTSFRIHET OCH YTTRANDEFRIHET I en demokrati ska alla vara fria att tänka och tycka vad de vill. Alla måste också få säga vad vi tycker utan att riskera att råka illa ut, så länge vi inte förtalar någon. RELIGIONSFRIHET Du har även rätt att fritt välja vilken religion du vill tillhöra. Alla måste få utöva sin tro i samhället, och alla har även rätt att övergå från en tro till en annan. FÖRENINGSFRIHET/MÖTESFRIHET Alla har rätt att starta föreningar, politiska partier eller andra organisationer för att arbeta för sådant man är intresserad av eller försöka förändra samhället. Alla sådana grupper har också rätt att demonstrera för sina åsikter och samlas till offentliga möten utan att bli hindrade. TRYCKFRIHET/INFORMATIONSFRIHET För att vi ska få veta vad som händer i samhället måste tidningar, radio och tv – det vill säga massmedierna – fritt kunna välja vilken information de vill sända eller ge ut utan att hindras av myndigheter eller politiker. På samma sätt ska ett bokförlag helt själv kunna välja vilka böcker det ska ge ut, även om en författare är väldigt kritisk till dem som styr i landet. JÄMLIKHET I en demokrati är det viktigt att alla har lika värde och samma rätt till exempelvis utbildning och sjukvård, oavsett vilket kön, hudfärg och religion de har.
demokrati och diktatur
Samhälle_8_ex.indd 13
13
2012-04-23 09.01
SOtSerien från Liber
SO·S Samhälle ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i samhällskunskap.
Ñ8Ò
I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webmaterialet SO·S Plus.
Best.nr 47-10392-8 Tryck.nr 47-10392-8
Omslag SOS SAM 8.indd 1
SAMHÄLLE ÅR 8
SAMHÄLLE
SAMHÄLLE
Ulla M. Andersson Per Ewert Uriel Hedengren
2012-04-25 09.03