INTRODUKTION
står dock fortfarande att den ska utveckla de studerandes förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar. För att nå det målet krävs både utrymme för och förmåga till kritisk granskning. Traditionellt har det akademiska seminariet haft rollen som forum för kvalitetsgranskning. Seminariet är öppet för alla att framföra sina synpunkter kring det gemensamma diskussionsunderlaget. En rad tvivelaktiga forskningsprojekt har emellertid gjort att man måste ställa sig frågan hur långt det akademiska seminariet räcker som kvalitetskontroll av forskning. Kanske har forskningsvolymen blivit så stor och forskningsmetoderna så många att nya former och starkare insatser behövs? Såväl lärare som studenter tycks sålunda eniga om att utbildningen ska omfatta och utveckla förmågan till kritiskt tänkande. Men vad menas egentligen med kritiskt tänkande? Och hur kan man på ett medvetet sätt träna upp sin kritiska förmåga? Vi har skrivit den här boken för att ge studerande ett underlag att uttryckligt tillämpa kritiskt tänkande som metod och förhållningssätt. Vi har dock inte haft som målsättning att ta fram en encyklopedi över det kritiska tänkandet, vilket framgår redan av bokens omfång. Syftet är att i första hand underlätta och stimulera till kritiskt tänkande under utbildningen och ge ett levande kritiskt perspektiv på det som händer i samhället. Ambitionen är att göra det kritiska tänkandet mer gripbart, vilket inte alltid är så enkelt, det ska medges. På ett mer utvecklat plan förutsätter det kritiska tänkandet förmågan att både se hur saker och ting hänger samman i mönster, och hur dessa sammanhang förändras över tiden. Vi beskriver några centrala perspektiv och nyckelbegrepp som kan användas för kritisk granskning och reflektion över det som presenteras i massmedia, utredningar och forskning. Boken ger korta exempel som konkretiserar det kritiska tänkandet inom olika områden och ger referenser till klassiska fall som är värda fördjupade studier. Sådana fördjupningar kan också stärka kopplingen till olika ämnesområden. Oavsett vilken situation den som läser befinner sig i hoppas vi att efterforskning och diskussion fortsätter där boken tar slut. Figur 1 ger en översikt av bokens struktur. Den utgår ifrån två grundprocesser för kritiskt tänkande: dels frågor och ifrågasättanden, dels analyser av fakta och värderingar. Detta behandlas närmare i kapitel
inlaga.indd 9
07-11-06 13.42.41